Arbetsplan Johannes skola

Transkript

1 Arbetsplan Johannes skola

2 2 Arbetsplan Johannes skola 2013/2014 Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb för elever i årskurs 4, 5 och 6. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs på Matteus skola. Vi har ett Elevhälsoteam (EHT) som träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Vi har en Trygghetsgrupp (THG) som träffas en gång i veckan och en Brandskyddsgrupp och en Krisgrupp som träffas ett par gånger per termin. Vi håller på med en översyn av dessa tre grupper vad gäller medlemmar och uppdrag i grupperna. Vår ambition är att denna översyn ska vara klar till vårterminens början. Inriktning Vår verksamhet drivs i linje med i Stockholms stads Vision 2030 om en stad och en skola i världsklass. Vi har unika möjligheter att leva upp till visionen här på Johannes skola. Vi bedriver tvåspråkig undervisning i en av klasserna i varje årskurs. Denna undervisning är reserverad för elever som har engelska och svenska som dagligt umgängesspråk, med en eller båda vårdnadshavarna. De svenska klasserna får utökad undervisning i engelska redan från förskoleklassen. Vi strävar efter att all undervisning i och på engelska ska bedrivas av behöriga lärare med engelska som modersmål. Eftersom vi har engelskspråkiga pedagoger både inom grundskolan och inom fritidsverksamheten, genomsyras hela dagen av det engelska språket. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan; det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Lokaler, miljö och organisation Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-6 med integrerad fritidsklubb. F-1-enhetens verksamhet är förlagd i F-1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns skolledningen, arbetsenheterna 2-3 och 4-6, vaktmästeri, expedition, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek, faktarum, musiksal, tekniksal, aula, grupprum samt anslagstavla för elevrådet. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden. Elevernas utemiljö består av innergården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställning, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller använda den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser. Varje arbetsenhet leds av en arbetsenhetsledare (AE-ledare). Vår organisation med arbetsenheter där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritidsverksamheten är aktiva i klasserna under skoltid med syfte att komplettera lärandet och de olika elevbehov som finns, med sin specifika kompetens. Skolan öppnar kl för morgonfritids (åk F-3) och stänger kl Fritidsklubben (åk 4-6) hålls öppen från det att skoldagen är slut till kl Fritidsverksamheten håller stängt under två dagar per år för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren stänger fritids kl för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten håller öppet hela sommaren bortsett från två veckor,

3 3 Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, SLG, består av rektor och två biträdande rektorer varav den ena har lednings- och chefsansvar för grundskolan och den andra för fritidsverksamheten, budget/uppföljning samt lokaler. I vår operativa ledningsgrupp, OLG, ingår AE-ledarna. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är reglerad, arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendearbetstid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semester- eller uppehållstjänster med olika omfattning. Arbetsplatsträffar, föräldramöten mm. är schemalagda och ingår i vars och ens totala arbetstid. Varje vecka har skolan pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. AE-möten har hållits en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. De båda grupperna OLG och SLG har möten vardera en gång i veckan. Vi har 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samverkansgruppen (SVG) per år. Elevantalet på Johannes skola uppgår till ca 500 elever och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Omvärldsanalys möjligheter och risker Vi är inne i en gynnsam utveckling i elevunderlag på Johannes skola även om vi vid läsårsstart 2013/2014 hade ett något lägre elevantal än vi räknat med. Vår ekonomi har varit stabil sedan 2007 trots minskat socioekonomiskt tilläggsbelopp, delvis beroende på en inarbetad fond. Det ser ut som att vi kommer att behöva använda en del av vår inarbetade fond under budgetåret Det beror på att antalet elever i behov av extra/särskilt stöd ökat markant och vi, för att de ska få det stöd de behöver för att utvecklas optimalt, använder den inarbetade fonden till tidsbegränsade anställningar med resurspersonal. Vi upplever att vårt goda rykte består och bidrar till tillströmningen av elever som vill börja hos oss. Vi ser framför oss en fortsatt god utveckling då vi också vet att elevunderlaget i området kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Processen med att anpassa våra lärares och pedagogers kompetenser/behörigheter till de nya behörighetskraven pågår. Några lärare genomgår eller har genomgått kompletteringsutbildningar för att öka sin behörighet. Kvalitetsarbete Vi strävar efter att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och öka delaktigheten i framtagandet av Kvalitetsredovisning och Arbetsplan liksom uppföljning och utvärdering av de samma. Målet är att det arbetet ska ingå som en naturlig del i arbetet för medarbetarna. Årliga resultatdialoger med varje årskurs och fritids är självklara delar i kvalitetsarbetet. Fritids deltagande i resultatanalyserna lyfter fram fritids viktiga arbete och bidrar till en helhetssyn på verksamheten. Skolledningens deltagande i uppstart och organisering av undervisningen, syftar till att våra befintliga resurser och kompetenser/behörigheter ska användas så optimalt och effektivt som möjligt för att ge våra elever de bästa möjligheterna att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningsmålen. Vi är inne i en process där vi, åtminstone på mellanstadiet går ifrån klasslärare till mentor, styrt av lärarnas behörighet i skolämnen. Under juni 2013 genomfördes inspektion av hela verksamheten. Inspektionen genomfördes av Skolinspektionen. Vi är mycket nöjda med resultatet av den inspektionen då endast ett par brister behöver åtgärdas. Vi ser inspektionens resultat som ett "kvitto" på att allt utvecklingsarbete som genomförts på vår skola de senaste åren gett önskat resultat.

4 4 Upprättande av Arbetsplan Denna Arbetsplan har tagits fram i samarbete med medarbetarna och bygger på analysen av det gångna läsårets olika resultat. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Utvärdering och analys har genomförts vad gäller åtaganden i förra åtets Arbetsplan, akademiska resultat, brukarenkät och vår egen Trygghetsenkät. Analyserna har sammanställts till Kvalitetsredovisning 2012/2013. Medarbetarna har arbetat med förslag till nya åtaganden och arbetssätt och skolledningen har utifrån dessa skrivit förslag till Arbetsplan. Förslaget har sedan behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen på APT och SVG. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Arbetsplan. Elevernas synpunkter har kommit fram genom brukarenkäten, Trygghetsenkäten och via lärarnas och andra pedagogers utvärderingar. Åtgärder för utveckling Förbättra rutiner och ansvarsroller samt tydliggöra kopplingar mellan olika system inom IKT-området. Vid läsårstart 2013/2014 ska vi ha utvecklat och förbättrat våra rutiner, vår kompetens och våra ansvarsroller inom IKT-området så att alla inblandade kan och förstår sina roller och ansvar. Det gäller kopplingar inom de lika systemen BOSKO, NOVASCHEM och Skolwebben. Detta ska leda till tydlighet vad gäller schema, tjänstefördelning, dokumentation, rastvakter, fritids deltagande i klassrummet m.m. att vid läsårsstarten. Målet är att allt detta ska vara tydligt och transparant för alla medarbetare och att alla aktiviteter finns i NOVASCHEM. Det är vår IKT-grupp som ska ta ett särskilt ansvar för att ta fram fungerande rutiner för detta. När detta fungerar tillfyllest är det vår ambition att släppa in vårdnadshavarna i Skolwebben och det ska ske under läsåret 2013/2014. Utveckla och förbättra vår interna kommunikation med syftet att höja skolans och elevernas resultat och skapa en god psykosocial arbetsmiljö för ALLA medarbetare. Under flera år har vi arbetat med att försöka utveckla vår interna kommunikation med syftet att skapa en trivsam arbetsplats och en god psykosocial miljö men också för att vi förstår att en god kommunikation påverkar hur det går för elever. Resultaten från den årliga medarbetarenkäten visar att vi har en hel del kvar att utveckla. Vi har nu fått möjlighet att från våren 2014 delta i PRIO-projektet via utbildningsförvaltningen. Med målet att varaktigt höja våra elevers resultat kommer vi nu genom deltagande i PRIO få hjälp med att: Utveckla skolans interna processer och arbetssätt Skapa en mer lärande organisation Stärka det kollegiala samarbetet

5 5 Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,6 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 69 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 57 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 68 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 92 % 2014 ÅTAGANDE: Johannes skola, pedagoger och elever tillsammans, ska arbeta för att ett gott arbetsklimat, präglat av arbetsro, råder i varje klassrum. Förväntat resultat Förbättra resultatet i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" med minst 10 % inom samtliga målgrupper. Arbetssätt I vår årliga trygghetsenkät ska vi fråga våra elever hur de upplever arbetsmiljön i klassrummet. I enkäten ska eleverna få möjlighet att svara på vilka olika aspekter i miljön som de upplever skapar arbetsro. Efter analys av undersökningen, genomför vi lämpliga åtgärder, så långt som möjligt utifrån elevernas önskemål. Regelbundet under läsåret diskutera arbetsron i klasserna.

6 6 Medvetet tänka på hur den fysiska miljön med möblering och liknande i klassrummet påverkar arbetsron. Vi behöver också schemalägga/skapa tillfällen till att dela upp klasserna i mindre grupper. Använda och skapa goda rutiner för verktyget NOVASCHEM och använda det fullt ut till lektioner, rastvakter, lunchtider. Allt detta ska vara klart till läsårsstarten. Skapa goda rutiner för hur ett övergripande schema med lektioner, rastvakter och lunchtider ska finnas klart till läsårsstarten. Det ska finnas en tydlig organisation för arbetslagens planering så att arbetet i klasserna blir välplanerat och genomtänkt både på kort och på lång sikt. Detta ger en tydlighet för personalen och att resurser/ pedagoger används effektivt och ultimat. Följa upp och fundera kring lokalorganisationen i F-1-huset. I dagsläget byter klasserna lokaler varje läsår vilket tar mycket tid och resurser. Kanske kan förskoleklassen stanna kvar på sin våning även årskurs 1? Skapa goda rutiner för inköp så att läromedel och material finns tillgängligt vid läsårsstart. Följa beslutet om basutbud av material i varje klassrum. Resursanvändning Lärare och övriga pedagoger. Mötestid. Lektionstid. Uppföljning Elever och pedagoger följer tillsammans under läsåret, kontinuerligt upp hur arbetsmiljön i klassrummet fungerar. Kollegial utvärdering i samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Tillsammans med eleverna göra en uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs % 2014

7 7 ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa en tydlig organisation för genomförande, rättning, bedömning och analys av de nationella proven i årskurs 3 och 6. Förväntat resultat Behålla eller helst förbättra våra goda akademiska, mätbara resultat. Vi har ökat pedagogernas delaktighet i och ansvar för hela processen runt de nationella proven. Alla pedagoger i respektive arbetsenhet 2-3 och 4-6 tar ett gemensamt ansvar för genomförande, rättning, bedömning och analys av de nationella proven i årskurs 3 och 6. Arbetssätt Planera processen med NP så att alla tillgängliga resurser i AE används för att möjliggöra en hanterbar arbetssituation för alla inblandade pedagoger. Ta fram en tydlig processkarta med tidsangivelser, aktiviteter och ansvariga pedagoger. Med hjälp av speciallärarna genomföra läsårssystematisk Screening i svenska, sva och matematik. Använda resultaten från screeningen till att sätta in rätt åtgärder till de elever som behöver extra eller särskilda insatser för att nå kunskapsmålen. Resursanvändning Lärar- och skolledarresurser. Tid på studiedagar i v 44. Uppföljning Systematiskt på AE-möten. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet på läsåret. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Årsmål Period Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 85 % 2014 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 70 % 2014 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % 2014 ÅTAGANDE: Johannes skolas ska skapa förutsättningar att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning.

8 8 Förväntat resultat Eleverna kan ge exempel på i vilka situationer och på vilket sätt de har haft inflytande på hur undervisningen organiseras. Eleverna ska veta vad som kommer att bedömas inom varje arbetsområde i de olika skolämnena. Eleverna ska veta vad som krävs av dem för att de ska uppnå målen i de olika ämnena. Arbetssätt Använda klassråden till diskussion med eleverna om hur ett reellt inflytande över undervisningens organisering skulle kunna se ut. Eleverna ska ges möjlighet att påverka hur vi i undervisningen ska arbeta med stoffet och hur bedömningen ska ske. Utnyttja klassråden till att låta eleverna vara delaktiga i hur undervisningen organiseras och ge förslag på hur förmågorna kan visas upp för bedömning. Tydliggöra för eleverna när de utverkar eget inflytande. Resursanvändning - Tid på klassråden. - Lärarresurser. Uppföljning - Individuell- och gruppåterkoppling till eleverna systematiskt efter respektive arbetsområde. - Tydliggöra för eleverna när ett reellt inflytande sker. - På utvecklingssamtalet tydliggöra för elev och föräldrar hur elevens inflytande påverkat undervisning och bedömning. ÅTAGANDE: På Johannes skola ska pojkar och flickor ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Elevernas inflytande och ansvarstagande ska öka. Förväntat resultat Fritidshemmets personal leder olika processer där pojkars och flickors synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och förställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Både flickor och pojkar i verksamheten ska uppleva att deras åsikter mottas med respekt. Arbetssätt Introduktion av jämställdhets- och inflytandearbetet med eleverna där personalen diskuterar begreppet inflytande med eleverna och tydliggöra vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten en gång i månaden där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en till två gånger per termin. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vi ska, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i olika demokratiska forum såsom, samling, fritidsråd, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. I dessa forum har personalen ett särskilt ansvar att se till att både flickor och pojkar ges samma möjlighet att träna mötesteknik samt agera och öva sig i demokratins grunder. Vi ska arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet genom att de i högre grad tar del av våra veckobrev och stannar en stund vid hämtning.

9 9 Vi ska utveckla dokumentationen genom att t.ex. använda oss av IT mer. Barnen kan lära sig dokumentera med bilder inom IT. Genom utställningar i korridoren hoppas vi skapa ett ökat intresse från föräldrarna. Resursanvändning Samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation. Lokaler, IT användning. Pedagogernas planerings- och reflektions tid. Uppföljning Introduktion av jämställdhets- och inflytandearbetet med eleverna där personalen diskuterar begreppet inflytande med eleverna och tydliggör vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten en gång i månaden där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en gång per termin. Elever i samtliga årskurser erbjuds också deltagande i andra demokratiska forum på skolan såsom elevråd och utvärderingar samt samlingar på fritids. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vidare skall vi påpeka och påminna eleverna om vilka förändringar och aktiviteter som genomförts utifrån deras önskemål så att det blir tydligt att vi lyssnar på dem och att de har en reell påverkan på verksamheten. Vi ska arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa. Arbetssätt - I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansforum Skolråd, som sammanträder 3-4 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva minnesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på webbsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet. - Vi ska ge systematisk information till hemmen i form bloggar eller veckobrev. Rektor/skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev eller blogg. - Vår webbsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation- och service. - Vi ska öppna upp skolwebben för vårdnadshavare. - Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever. - Vi ska genom föräldrakontakter se till att bjuda in samhället i skolvardagen genom studiebesök på arbetsplatser. - Vi ska bjuda in föräldrar som kommer till skolan för att berätta om sitt arbete och sin arbetsplats.

10 10 - Norrmalms skolor ska samverka med Norrmalms stadsdelsförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskola, socialtjänst och fritidsenhet. Resursanvändning - Ledningsgrupp. - Mötestid. Uppföljning - På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. - En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stadsdelsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättas. - I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resursanvändning Medarbetarna Medarbetarna är skolans viktigaste resurs och det är därför av yttersta vikt att Johannes skola skapar förutsättningar för en god kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. För att medarbetarna ska känna och ta ett ansvar för helheten och den gemensamma skolutvecklingen krävs att vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Medarbetarna ska känna sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och de ska känna att de kan påverka sitt arbete. Om vi lyckas med det kommer medarbetarna tillsammans se till helheten i allt som rör verksamheten och betrakta skolan som en gemensam arbetsplats. Vi arbetar med kompetensutveckling med syftet att förbättra måluppfyllelse och kvalitet men också för att vidareutveckla varje medarbetare. Utifrån den kompetensutveckling som genomförs, individuellt och i grupp, reviderar och förnyar vi varje läsår våra åtaganden och arbetssätt i enlighet med vår filosofi om en organisation där alla lär av varandra och allas kompetens tas tillvara. IT-stöd Skolan har idag tillgång till ett stort antal ipads i undervisningen som utnyttjas flitigt bland lärarna. Den digitala utrustningen med ipads, interaktiva tavlor, datorer har ökat och användandet av dessa resurser ingår idag som en naturlig del i arbetat för de allra flesta medarbetare. Vår ambition att lyfta in den moderna tekniken och allt vad den innebär i klassrummet har lyckats och både elever och personal är idag väl förtrogna med datorn och Paddan som hjälpmedel för såväl undervisning som kommunikation. Lärarna på vår skola har alla tillgång till en egen laptop som arbetsredskap. Det underlättar deras arbete med planering, dokumentation och efterarbete. Vår moderna och till stadens profil anpassade webbsida fungerar utmärkt och används flitigt av nöjda brukare idag men också aktivt av oss i vår kommunikation med vårdnadshavare och i marknadsföringssyfte. Skolan har en IKT-pedagog anställd på 50 %. Material Vi samordnar inköpen inom varje AE och inköpslistorna kontrolleras innan beställning. På detta sätt håller vi ordning på hur mycket material som inhandlas i arbetsenheterna och jämförelser kan göras. Detta gör att inget onödigt material inhandlas. Alla medarbetare har ansvar för att materialet används på bästa och mest effektiva sätt. Energianvändning och miljöaspekter Vi strävar efter att minska elförbrukningen genom att släcka belysningen i de rum vi inte använder. Vi använder inte torkskåpen i onödan. Vi använder engångsmaterial i begränsad omfattning och återanvänder papper och även en del annat material till barnens arbeten och projekt. Vi strävar efter att så långt som möjligt köpa in ekologiska livsmedel och andra miljömärkta varor. Åtminstone 15 % av våra inköpta varor bör vara miljömärkta/ekologiska enligt Stockholms stads miljöpolicy.

11 11 Övrigt I samband med anställning och introduktion av nya medarbetare ska skolans förväntan på ansvar, förhållningssätt och kommunikation gås igenom och förklaras. Vi ska presentera våra nyligen framtagna dokument "Oss medarbetare emellan" som handlar om hur vi ska förhålla oss till varandra och vår "strategi" för hur en medarbetare ska göra i händelse av en kränkning. Vi ska arbeta efter vår väl fungerande samverkansmodell som ligger i linje med det samverkansavtal som finns mellan arbetsgivare och berörda fackliga förbund. Vi behöver komma igång med årliga skyddsronder utifrån såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljöaspekt. Under läsåret ska vi påbörja vårt nya årshjul - "Personal- och löneutvecklingsprocess" som omfattar ett årligt medarbetarsamtal utifrån beslutade lönekriterier, en framåtsyftande individuell planering med mål och överenskommelser, ev. halvårsavstämning samt samtal med muntlig återkoppling, utvärdering och lönedialog och till sist det lönesättande samtalet alternativt traditionell löneförhandling. Bilaga: Kvalitetsprocess Johannes skola

12 12