Johannes skola Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Johannes skola Utbildningsförvaltningen

2 Sida 2 (21) Kvalitetsredovisning Johannes skola 2013/2014 Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb för elever i årskurs 4, 5 och 6. Undervisning i hem- och konsumentkunskap har bedrivits på Matteus skola. Vi har ett Elevhälsoteam (EHT) som träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Vi har under 2013/2014 byggt upp en ny Trygghetsgrupp (THG) som fått ett delvis förändrat uppdrag. THG ska fokusera mer på förebyggande arbete med syftet att minska på den utredande delen i uppdraget. Vi har haft en Brandskyddsgrupp/Krisgrupp som har träffas ett par gånger per termin. Vi håller på att tydliggöra uppdraget för dessa grupper och har för avsikt att den ska bilda en grupp och inte två som tidigare. Inriktning Vår verksamhet drivs i linje med i Stockholms stads Vision 2030 om en stad och en skola i världsklass. Vi har unika möjligheter att leva upp till visionen här på Johannes skola. Vi bedriver tvåspråkig undervisning i en av klasserna i varje årskurs. Denna undervisning är reserverad för elever som har engelska och svenska som dagligt umgängesspråk, med en eller båda vårdnadshavarna. De svenska klasserna får utökad undervisning i engelska redan från förskoleklassen. Vi strävar efter att all undervisning i och på engelska ska bedrivas av behöriga lärare med engelska som modersmål. Eftersom vi har engelskspråkiga pedagoger både inom grundskolan och inom fritidsverksamheten, genomsyras hela dagen av det engelska språket. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan; det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Lokaler, miljö och organisation Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-6 med integrerad fritidsklubb. F-1-enhetens verksamhet är förlagd i F-1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns skolledningen, arbetsenheterna 2-3 och 4-6, vaktmästeri, expedition, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek, faktarum, musiksal, NO/tekniksal, aula, grupprum samt anslagstavla för elevrådet. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden. Elevernas utemiljö består av innergården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställning, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att

3 Sida 3 (21) tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller använda den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser. Varje arbetsenhet leds av en arbetsenhetsledare (AE-ledare). Vår organisation med arbetsenheter där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritidsverksamheten skolsamverkar i klasserna under skoltid med syfte att komplettera lärandet och de olika elevbehov som finns, med sin specifika kompetens. Skolan öppnar kl för morgonfritids (åk F-3) och stänger kl Fritidsklubben (åk 4-6) hålls öppen från det att skoldagen är slut till kl Fritidsverksamheten håller stängt under två dagar per år för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren har vi stängt fritids kl för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten har hållit öppen hela sommaren. Under veckorna har vi detta år samarbetat med övriga Norrmalmsskolor och varit på Gustav Vasa skola. Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, SLG, består av rektor och två biträdande rektorer varav den ena har lednings- och chefsansvar för grundskolan och den andra för fritidsverksamheten, budget/uppföljning samt lokaler. I vår operativa ledningsgrupp, OLG, ingår AE-ledarna. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är reglerad, arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendearbetstid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semester- eller uppehållstjänster med olika omfattning. Arbetsplatsträffar, föräldramöten mm. har varit schemalagda och ingått i vars och ens totala arbetstid. Varje vecka har vi hållit pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. AE-möten har hållits en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. De båda grupperna OLG och SLG har haft möten vardera en gång i veckan. Vi har haft 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samverkansgruppen (SVG). Elevantalet på Johannes skola har uppgått till ca 500 elever och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Omvärldsanalys möjligheter och risker Vi är fortfarande inne i en gynnsam utveckling i elevunderlag på Johannes skola. Vi nådde inte riktigt vår elevprognos vid läsårsstart 2014/2015 men det såg betydligt bättre ut än vid förra läsårsstarten. Vi såg redan vid förra läsårsstarten att vi med största säkerhet inte skulle klara budgeten 2013 vilket vi inte gjorde heller. Vi var därför tvungna att använda ca 500 tkr av vår inarbetade fond. Det beror på att vi hade ett stort antal elever i behov av extra/särskilt stöd och att vi behövde använda vår inarbetade fond för att dessa elever skulle kunna få det stöd de behövde för att utvecklas optimalt. Pengarna har alltså använts till tidsbegränsade anställningar av resurspersonal. Vårt goda rykte består och har bidragit till tillströmningen av elever som vill börja hos oss. Vi ser framför oss en fortsatt god utveckling då vi också vet att elevunderlaget i området kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Processen med att anpassa våra lärares och pedagogers kompetenser/behörigheter till de nya behörighetskraven har pågått under det gångna läsåret och vi kan konstatera att två av våra

4 Sida 4 (21) lärare i de tvåspråkiga klasserna kunde ta ut sin examen och sin lärarlegitimation under Från hösten 2014 fortsätter några lärare med kompletteringsutbildningar, bl.a. inom Lärarlyftet II, för att öka sin behörighet. Kvalitetsarbete De numera årliga resultatdialogerna med varje årskurs och fritids, där uppföljning, utvärdering och analys ingår, har bidragit till att öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet och framtagandet av Kvalitetsredovisning och Arbetsplan. Resultatdialogerna har blivit självklara delar i vårt kvalitetsarbete. Fritids deltagande i resultatanalyserna har luft fram fritids viktiga arbete och bidragit till en helhetssyn på verksamheten. Skolledningens styrning och deltagande i uppstart och organisering av undervisningen, har lett till att våra befintliga resurser och kompetenser/behörigheter har kunnat användas optimalt och effektivt gett våra elever de bästa möjligheterna att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningsmålen. Vad gäller mellanstadiet så har vi nu gått från klasslärare till mentor, och vem som undervisar i vilket ämne, styrs av lärarnas behörighet i de olika skolämnena. Upprättande av Kvalitetsredovisning Denna Kvalitetsredovisning har tagits fram i samverkan med våra nyanställda förstelärare och med medarbetarna. Den bygger på analysen av det gångna läsårets olika resultat. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Utvärdering och analys har genomförts vad gäller åtaganden i förra årets Arbetsplan, akademiska resultat och brukarenkät. Förstelärarna har haft ett särskilt uppdrag att titta på och analysera skolans akademiska resultat. Analyserna har sammanställts. Förslag till Kvalitetsredovisning 2013/2014 har utifrån dessa och egna analyser tagits fram av skolledningen. Förslaget har sedan behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen på APT och SVG. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Kvalitetsredovisning. Elevernas synpunkter har kommit fram genom brukarenkäten och via lärarnas och andra pedagogers utvärderingar. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Förbättra rutiner och ansvarsroller samt tydliggöra kopplingar mellan olika system inom IKT-området. Vi har påbörjat ett arbete med att utveckla och förbättra våra rutiner, vår kompetens och våra ansvarsroller inom IKT-området så att alla inblandade kan och förstår sina roller och ansvar. Det gäller kopplingar inom och mellan de olika systemen BOSKO, NOVASCHEM och Skolwebben. Vår intention har varit och är att detta ska leda till ökad tydlighet vad gäller schema, tjänstefördelning, dokumentation, rastvakter, fritids skolsamverkan i klassrummet m.m. Målet var att detta skulle vara tydligt och transparent för alla medarbetare och att alla aktiviteter skulle finnas i NOVASCHEM.

5 Sida 5 (21) Det har varit vår IKT-grupp som haft ett särskilt ansvar för att ta fram fungerande rutiner för detta. Vi har inte lyckats nå ända fram, men är en god bit på väg. Orsaker som gjort att vi inte når ända fram är bl.a. att vår schemaläggare slutade och vår biträdande rektor som leder vår IKT-grupp är föräldraledig under hösten. Vi känner oss ändå väldigt nöjda så här långt och är stolta över att vi faktiskt har släppt in vårdnadshavarna i Skolwebben. Utveckla och förbättra vår interna kommunikation med syftet att höja skolans och elevernas resultat och skapa en god psykosocial arbetsmiljö för ALLA medarbetare. Under flera år har vi arbetat med att försöka utveckla vår interna kommunikation med syftet att skapa en trivsam arbetsplats och en god psykosocial miljö men också för att vi förstår att en god kommunikation påverkar hur det går för elever. Resultaten från den årliga medarbetarenkäten de senaste åren har visat att vi har en hel del kvar att utveckla. Genom vårt deltagande i PRIO-projektet, som startade under våren 2014, kan vi konstatera att vi nu har kommit en bit på väg i detta utvecklingsarbete. Först under detta läsår kommer vi kunna se om vi uppnått målet att höja våra elevers resultat och om vi lyckats förbättra vår interna kommunikation och skapat en god psykosocial arbetsmiljö för ALLA medarbetare. Med hjälp och stöd av PRIOS förändringsledare har vi påbörjat fyra stora utvecklingsområden som känns mycket stimulerande. Se nedan: Ny mötesstruktur Genomgång och förtydligande av skolans samtliga Ramar och processer. Start av ett arbetssätt där Observation och återkoppling kollegor emellan, sker systematiskt och ingår som en del i arbete. Pedagogisk utveckling av fritidsverksamheten.

6 Sida 6 (21) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Vår egen trygghetsenkät, som genomfördes precis i slutet av vårterminen kommer att utvärderas och analyseras av vår trygghetsgrupp och ligga till grund för vår nästa Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. I övrigt hänvisar vi till bilagan med vår aktuella Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Johannes skola NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % 90 % 2014 Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 69 % 69 % % 57 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 72 % 95 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 51 % 68 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 92 % 2014 ÅTAGANDE: Johannes skola, pedagoger och elever tillsammans, ska arbeta för att ett gott arbetsklimat, präglat av arbetsro, råder i varje klassrum. Förväntat resultat Förbättra resultatet i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" med minst 10 % inom samtliga målgrupper. Arbetssätt I vår årliga trygghetsenkät ska vi fråga våra elever hur de upplever arbetsmiljön i klassrummet. I enkäten ska eleverna få möjlighet att svara på vilka olika aspekter i miljön som de upplever skapar arbetsro. Efter analys av undersökningen, genomför vi lämpliga åtgärder, så långt som möjligt utifrån elevernas önskemål. Regelbundet under läsåret diskutera arbetsron i klasserna.

7 Sida 7 (21) Medvetet tänka på hur den fysiska miljön med möblering och liknande i klassrummet påverkar arbetsron. Vi behöver också schemalägga/skapa tillfällen till att dela upp klasserna i mindre grupper. Använda och skapa goda rutiner för verktyget NOVASCHEM och använda det fullt ut till lektioner, rastvakter, lunchtider. Allt detta ska vara klart till läsårsstarten. Skapa goda rutiner för hur ett övergripande schema med lektioner, rastvakter och lunchtider ska finnas klart till läsårsstarten. Det ska finnas en tydlig organisation för arbetslagens planering så att arbetet i klasserna blir välplanerat och genomtänkt både på kort och på lång sikt. Detta ger en tydlighet för personalen och att resurser/pedagoger används effektivt och ultimat. Följa upp och fundera kring lokalorganisationen i F-1-huset. I dagsläget byter klasserna lokaler varje läsår vilket tar mycket tid och resurser. Kanske kan förskoleklassen stanna kvar på sin våning även årskurs 1? Skapa goda rutiner för inköp så att läromedel och material finns tillgängligt vid läsårsstart. Följa beslutet om basutbud av material i varje klassrum. Resursanvändning - Lärare och övriga pedagoger. - Mötestid. - Lektionstid. Uppföljning - Elever och pedagoger följer tillsammans under läsåret, kontinuerligt upp hur arbetsmiljön i klassrummet fungerar. - Kollegial utvärdering i samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. - Tillsammans med eleverna göra en uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Resultat Vi nådde fram till det förväntade resultatet i den årliga brukarenkäten att förbättra arbetsron i klassrummen med 10 % inom förskoleklassen men inte i de övriga målgrupper som deltog. I förskoleklassen nådde vi det uppsatta målet 69 %. I årskurs 2 var målet 72 % och vi nådde 44 % nöjda föräldrar och 54 % nöjda elever. I årskurs 5 var målet 68 % och vi nådde 51 %. Vår egen trygghetsenkät som genomfördes digitalt våren 2014 visar att de flesta elever upplever att de oftast kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. I en klass är det dock sju elever som upplever att det sällan är arbetsro. Bedömning och analys Sedan 2011 har vi förbättrat resultatet i förskoleklassen från brukarenkäten vad gäller arbetsro från 45 % nöjda föräldrar 2011 till 69 % 2014 vilket också var vårt mål. Den positiva på trenden fortsätter och visar att vårt arbete med att förbättra trygghet, ordning och reda i förskoleklasserna ger det förväntade resultatet. Vi kan också se att de åtgärder som vi genomfört för att öka tryggheten för våra förskoleklasselever gett resultat eftersom det ligger kvar på samma goda siffra, 87 %, som förra året.

8 Sida 8 (21) Resultatet vad gäller arbetsro har tyvärr försämrats i årskurs 2 under det gångna läsåret. Vi kan, liksom förra läsåret konstatera att föräldrar och elever har olika uppfattning om arbetsron i klassrummen. 54 % av eleverna anger att de kan arbeta i lugn ro på lektionerna medan endast 44 % av föräldrarna anser det. Föräldrarnas uppfattning har försämrats något från 2013 då 47 % var nöjda med arbetsron. Vi är inte alls nöjda med det resultatet. Vi ser också att resultatet skiljer sig rätt väsentligt åt i de olika klasserna. Vi vet orsakerna och inser att vi nog borde fördelat stödresurserna som speciallärarresurser och elevassistentresurser, på ett mer riktat sätt än vi gjort. Det bör dock poängteras att det endast var 39 av 68, d.v.s. 57 % av föräldrarna i årskurs 2 som svarade på enkäten medan 95,8 % av eleverna svarade. I åk 5 ser vi att resultaten från brukarenkäten vad gäller studiero, tyvärr fortsatt att försämras i likhet med stadens totala resultat. 51 % är nöjda med arbetsron mot året innan då 58 % var nöjda. Våra resultat har dock förbättrats totalt sett förhållande till staden och ligger på än högre nivå än staden när det gäller elevernas uppfattning om trygghet. Hela 89 % upplever trygghet i årskurs 5 och det är en förbättring från förra årets 80 %. Det känns positivt och viktigt att de känner sig trygga trots att de inte är nöjda med studieron. 80 % av eleverna säger också att de kan rekommendera sin skola till en kompis vilket är 5 % högre än staden. Orsaker som vi upplever kan ha påverkat det inte alltför goda resultaten i årskurs 5 vad gäller arbetsro är t.ex. storleken på klasser som ökat de senaste åren. Det påverkar studieron i klassrummet då det är fler elever som ska samarbeta med varandra och läraren. En förhållandevis stor andel elever i behov av stöd, och där vi inte fullt ut lyckats möta dessa behov med tillräckliga stödinsatser, har säkerligen också påverkat studieron i klassrummet. Vi vill också gärna tro att det negativa resultatet faktiskt går att hänföra till att vi har lyckats dana våra elever till kritiskt tänkande individer som ställer höga krav på undervisningen och skolan eftersom de i slutändan trots allt kan rekommendera skolan till andra. Vi tar resultaten från brukarenkäten på allvar och kommer att fortsätta arbetet med förbättringsarbetet. Arbetet med Likabehandlingsplanen, ordningsregler och åtgärdstrappa har fortsatt och förtrogenheten med dessa dokument upplever vi ha ökat både bland elever och bland pedagoger. Vi hoppas att det kommer att leda till bättre resultat vad gäller arbetsron i nästa brukarenkät. Utifrån våra resultat vad gäller lugn och ro kommer vi att arbeta vidare med åtgärder och nya arbetssätt. Vi måste hjälpas åt att hålla "ordning", t.ex. mellan lektioner och till och från matsalen. Passar vi vuxna tiden och står vid insläppet till matsalen i tid, så hinner inte eleverna bli så uppspelta och föra liv. Då kan vi vuxna istället vara förberedda och lugna ner innan det ens börjat. Kanske kan vi ta in en föreläsare som kan hjälpa oss och komma med förslag om hur vi kan skapa arbetsro. Vi kan, när det går, arbeta mer med halvklasser. I PRIO-arbetet inom utvecklingsområdet Observation och återkoppling, ta lärdom av varandra och lyfta upp arbetsro som ett fokusområde i skolobservationerna. Det finns goda exempel på vår arbetsplats, se och lär av varandra! Vi behöver också se över hur vi organiserar i klassrummen. Att möblera smart, förebygga flöde i salen genom att plocka fram material, bänkar kontra bord är andra åtgärder som borde öka studieron. Vi behöver lyfta upp frågan om studie ro mer frekvent. Som en stående punkt på elevråd/klassråd, skriva loggbok och föra statistik på tavlan. Vi skulle även kunna prova tavelmöten med våra elever.

9 Sida 9 (21) Kan vi skapa tydliga ramar för eleverna så ger det trygghet och studiero på samma sätt som det vi nu skapar för personalen i vårt PRIO-arbete. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 98 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2014 ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa en tydlig organisation för genomförande, rättning, bedömning och analys av de nationella proven i årskurs 3 och 6. Förväntat resultat Behålla eller förbättra våra goda akademiska, mätbara resultat. Vi har ökat pedagogernas delaktighet i och ansvar för hela processen runt de nationella proven. Alla pedagoger i respektive arbetsenhet 2-3 och 4-6 tar ett gemensamt ansvar för genomförande, rättning, bedömning och analys av de nationella proven i årskurs 3 och 6. Arbetssätt Planera processen med NP så att alla tillgängliga resurser i AE används för att möjliggöra en hanterbar arbetssituation för alla inblandade pedagoger. Ta fram en tydlig processkarta med tidsangivelser, aktiviteter och ansvariga pedagoger. Med hjälp av speciallärarna genomföra läsårssystematisk Screening i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Använda resultaten från screeningen till att sätta in rätt åtgärder till de elever som behöver extra eller särskilda insatser för att nå kunskapsmålen. Resursanvändning Lärar- och skolledarresurser. Tid på studiedagar i v 44. Uppföljning Systematiskt på AE-möten. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet på läsåret.

10 Sida 10 (21) Resultat Åtagandet är delvis uppfyllt då genomförandet av de nationella proven fungerade bra. Själva rättningsförfarandet fungerade inte fullt ut. Bedömning och analys Tack vare en tydlig organisation som planerades redan under v. 44 fungerade genomförandet av de nationella proven bra. Vi var alla väl förberedda och det var tillfredsställande, viktigt och nödvändigt att lärare från andra ämnen och årskurser hjälpte till. Det kändes också mycket bra att inte bara de i årskursen undervisande lärarna hjälpte till med rättningen och bedömningen. Detta ledde till större objektivitet och överförande av kunskap/erfarenhet. Däremot upplevde lärarna att tiden för rättning inte räckte till. Tid för analys av elevresultaten är mycket viktig och vi behöver se över hur tiden för detta kan ökas i vår organisation och så långt som möjligt anpassas till lärares olika behov. En nackdel som vi såg med vår nya organisation var att speciallärarresurserna under vårterminen blev naggade i kanten eftersom de deltog med stor del av sin tid under nationella provprocessen. Detta behöver vi se över till nästa omgång NP. Våra nya rutiner är nu skapade och finns dokumenterade via vårt PRIO-arbete. Åtagandet behöver därför inte kvarstå. Viktigt dock att hålla i och fortsätta arbeta efter de nya rutinerna och vara noga med att systematiskt utvärdera och utveckla NP-rutinerna. Viktigt med återkoppling från årskurs 6-lärarna till alla berörda lärare i årskurs 4 5. Om vi lyckas med detta kommer stressen att minska, det blir mer kunskapsöverföring när vi lär av varandra vilket kommer att leda till bättre resultat! Övriga resultat Johannes skola har totalt sett mycket goda resultat om man ser till procenten godkända elever. Kunskapskrav, Nationella prov och LUS åk 3: Fyra elever (5 %) har otillräckliga kunskaper i matematik och två elever (3 %) har otillräckliga kunskaper i svenska. Alla elever når kunskapskraven i NO och SO. I de NP blev 98 % av eleverna godkända i matematik resp. svenska. De sju elever som läste svenska som andra språk blev godkända i NP. 93 % av eleverna uppnådde LUS-punkt 15. Utvärdering i matematik årskurs 5 Fyra av 68 elever (6 %) nådde inte godkänd nivå i Prim-gruppens Utvärdering i Matematik Nationella prov och betyg i årskurs 6 Eleverna i årskurs 6 har fått lägst betyget E i samtliga ämnen förutom två elever som inte nådde kravet i simning för årskurs 6 och därför fick betyget F i idrott och hälsa. En elev kunde p.g.a. sin familjesituation inte fullfölja läsåret i Sverige utan var tvungen att vistas utomlands halva vårterminen. Denna elev kunde inte bedömas i alla ämnen och har därför endast betyg i några ämnen. Medelbetygsvärdet för årskurs 6 har sjunkit från 244 vt -13 till 238 vt -14. I de nationella proven nådde samtliga elever godkänt i samtliga prov förutom i svenska som andra språk där två elever som är nyanlända till Sverige inte nådde godkänt.

11 Sida 11 (21) Beräknad måluppfyllelse i ämnen och årskurser Årskurs 2 16 % av eleverna bedöms inte nå målen i ämnet idrott och hälsa. 11 % av eleverna bedöms inte nå målen i svenska, 16 % i engelska respektive 11 % i engelska som modersmål i den tvåspråkiga klassen. Årskurs 4 Två elever av nio ((22 %) beräknas inte nå målen för svenska som andra språk. Orsaker/analys På Johannes skola har vi engagerade lärare, elever och föräldrar vilket gör att en hög procent av våra elever uppnår godkänt i alla ämnen. När man granskar måluppfyllelsen för eleverna kan man konstatera att det finns en statistisk skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Pojkarnas resultat ligger lägre än flickornas. Vad denna skillnad i resultat beror på kräver en djupare analys och är idag svårt att ge ett entydigt svar på. Skillnaden är inte specifik för vår skola utan en nationell och internationell trend. Vi behöver därför öka medvetenhet och kunskap om olika arbetsmetoder i undervisningen för att kompensera dessa skillnader. Våra lärare är indelade i ämnesgrupper som träffas regelbundet. I dessa grupper har man under det gångna läsåret arbetat med kunskapskraven (Vad?) i de olika ämnena. Det kommande läsåret 14/15 kommer fokus ligga på arbetsmetoder (Hur?). I vårt PRIO-arbete är kollegialt lärande ett fokusområde. Detta tror och hoppas vi ska bli en framgångsfaktor för våra elevers måluppfyllelse. Vi kan också konstatera att elevsammansättningen i vissa klasser kräver riktade insatser i större utsträckning. Vi har för avsikt att se över detta så att rätt elever får särskilda stödinsatser från våra speciallärare. Nationella prov, LUS och kunskapskrav åk 3 De elever som inte nådde målen i svenska resp. matematik är elever med särskilda behov. Dessa elever har handlingsplaner och/eller åtgärdsprogram (ÅP). Det dagliga stödet för eleverna med handlingsplaner har organiserats i samverkan med fritidspedagoger, elevassistenter och speciallärare. De elever som har ÅP och behov av särskilt stöd får detta stöd av speciallärare. Intensivperioder med lästräning eller matematik har visat sig vara en framgångsrik modell. Se nedan under Övrig uppföljning och Särskilt stöd. Resultaten stämmer väl med den prognostiserade måluppfyllelsen från höstterminen. Det syns ingen skillnad i resultaten mellan flickor och pojkar. Att våra elever i årskurs 1-3 i hög grad når kunskapskraven i NO - och SO-ämnena bedömer vi beror på lärarnas förmåga att skapa lustfylld undervisning utifrån elevernas förkunskaper. Undervisningen har i stor utsträckning skett i projektform och varit varierad. Detta har hjälpt även elever med koncentrationssvårigheter att nå målen. Utvärdering i matematik åk 5 Vi är lite överraskade av att det var 6 % som inte klarade UiM, då dessa elever inte hade fångats upp i vår screening i början av läsåret. Matematik är därför ett stort utvecklingsområde inför årskurs 6. Att de elever som hade störst svårigheter i matematik inte fångades upp i vår screening visar vikten av att göra bedömningarna på många olika plan. Resultaten i UiM måste tas med i beräkningen av stödinsatser parallellt med resultatet av vår screening.

12 Sida 12 (21) Nationella prov och betyg i åk 6 Våra elevers resultat är goda i jämförelse med övriga skolor på Norrmalm. Vi kan konstatera att det är stor skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller betyget i svenska/svenska som andraspråk. Flickorna har kommit längre i sin språkutveckling. Vi tror att det till stor del beror på att de läser mer än pojkarna som ägnar mycket tid åt engelska dataspel. I den tvåspråkiga klassen använder flickorna svenska som umgängesspråk medan pojkarna använder engelska. Detta ger samma påverkan på flickornas resp. pojkarnas språkutveckling i svenska/svenska som andraspråk. Beräknad måluppfyllelse i ämnen och årskurser Beräknad måluppfyllelse visar en positiv bild där bara enstaka elever har svårigheter. Årskurs 2 Vi anser att det är anmärkningsvärt stor andel elever som inte beräknas nå kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa. Eftersom det inte finns kunskapskrav i ämnet förrän i årskurs 6 har vi satt upp "delmål" i bl.a. momentet simning. Det är det delmålet som har varit utgångspunkten i bedömningen. Att vi har simskola för årskurs 2 är nytt på skolan sedan 2 år tillbaka. De elever som detta berör kommer även att erbjudas fortsatt simskola underhösten i årskurs 3. Ytterligare uppföljning av dessa elevers simkunskaper kommer att ske kontinuerligt. Vi ser också att det är en högre andel elever än i övriga årskurser som inte bedöms nå målen i svenska (11 %) och engelska (16 %) resp. engelska som modersmål i den tvåspråkiga klassen (11 %). Det anser vi beror på att det är en större andel elever i behov av särskilt stöd än i övriga årskurser. Årskurs 4 De två elever som inte beräknas nå kunskapskraven i svenska som andraspråk endast bott i Sverige en kort tid och har inte tillägnat sig det svenska språket på en tillräcklig nivå för att följa undervisningen fullt ut. En av eleverna är helt nyanländ, har fått stora delar av sin undervisning i förberedelsegrupp och gjort stora framsteg under läsåret. En elev med mycket stora inlärningssvårigheter hade dessutom exceptionellt stor frånvaro vilket ytterligare försvårade förutsättningarna för denna elev att nå målen. Generell resultatanalys För att vara en innerstadsskola/norrmalmsskola har vi en förhållandevis hög andel elever som läser enligt kursplanen för svenska som andraspråk. Av den anledningen har vi under det gångna läsåret haft motsvarande ca 120 % av en heltidstjänst, extra lärare med behörighet att undervisa i ämnet. Detta är vi säkra på har bidragit till våra jämförelsevis goda resultat. Vår tvåspråkiga inriktning, hög kvalitet på undervisningen, vår trivsamma anrika miljö och höga andel digitala verktyg som komplement i undervisningen, har varit framgångsfaktorer för vår skola. Detta attraherar elever och föräldrar med höga ambitioner vad gäller studier och akademiska resultat. Vi har fortsatt vårt arbete med resultatdialoger i alla årskurser under studiedagarna i juni. RUFS-rapporterna kom väldigt sent i år vilket gjorde att det var svårt för pedagogerna att förbereda dialogen. Resultatdialogen är ett viktigt tillfälle för analys och att lyfta och medvetandegöra lärarnas ansvar för elevernas resultat. Genom arbetet i vårt EHT-team med speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolläkare har vi koll på vilka elever som behöver särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling och matematik. Detta har gett oss bra grund

13 Sida 13 (21) för hur vi ska styra och rikta våra resurser. Även våra svenska som andraspråkslärare har bidragit med sina riktade stödinsatser till vårt goda resultat. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 75 % 85 % % 78 % % 70 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Johannes skolas ska skapa förutsättningar att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Förväntat resultat Eleverna kan ge exempel på i vilka situationer och på vilket sätt de har haft inflytande på hur undervisningen organiseras. Eleverna ska veta vad som kommer att bedömas inom varje arbetsområde i de olika skolämnena. Eleverna ska veta vad som krävs av dem för att de ska uppnå målen i de olika ämnena. Arbetssätt Använda klassråden till diskussion med eleverna om hur ett reellt inflytande över undervisningens organisering skulle kunna se ut. Eleverna ska ges möjlighet att påverka hur vi i undervisningen ska arbeta med stoffet och hur bedömningen ska ske. Utnyttja klassråden till att låta eleverna vara delaktiga i hur undervisningen organiseras och ge förslag på hur förmågorna kan visas upp för bedömning. Tydliggöra för eleverna när de utverkar eget inflytande. Resursanvändning - Tid på klassråden. Lärarresurser.

14 Sida 14 (21) Uppföljning - Individuell- och gruppåterkoppling till eleverna systematiskt efter respektive arbetsområde. - Tydliggöra för eleverna när ett reellt inflytande sker. - På utvecklingssamtalet tydliggöra för elev och föräldrar hur elevens inflytande påverkat undervisning och bedömning. Resultat 86 % av föräldrarna i förskoleklasserna uppger i brukarenkäten att de och deras barn vet vad barnen behöver kunna för att lära och utvecklas låg resultatet på 68 %. På frågan i årskurs 2, om föräldrarna och deras barn vet vad barnen behöver kunna för att nå målen, blir resultatet 51 %. Den siffran låg på 74 % I årskurs 5 svarar 75 % att de vet vad de behöver kunna för att nå målen var den siffran densamma. Bedömning och analys Mycket positivt att resultatet har förbättrats i förskoleklassen med hela 18 % från förra året vad gäller frågan om de vet vad barnen behöver kunna för att lära och utvecklas. Intressant resultat också eftersom man i förskoleklass mer fokuserar på att lära eleverna grundreglerna och lära ut formen av hur skolan ser ut och fungerar. Man menar att inflytandet sedan utökas allt eftersom eleverna mognar och pedagoger och elever lär känna varandra. Från årskurs 1 menar pedagogerna i sin uppföljning att vi behöver bli bättre på att föra en dialog med eleverna om hur bedömningen kommer eller kan utföras. I årskurs 2-3 så anger pedagogerna i sin uppföljning att de upplever att eleverna har utvecklat förståelse och förväntningar på inflytande under de senaste åren. Pedagogerna tror att det beror på att de har brutit ner målen och gjort dem mer lättförståeliga för eleverna. Totalt sett vad gäller frågorna om inflytande i brukarenkäten för årskurs 2 så är resultaten förbättrade sedan 2013 vilket stärker pedagogernas analys. Det dåliga resultatet, 51 %, gällande huruvida föräldrar i årskurs 2 upplever att de vet vad deras barn behöver kunna för att nå målen, är därför motsägelsefulla eftersom föräldrarna samtidigt ger goda resultat vad gäller dialogen på utvecklingssamtalen. Eleverna själva är mer nöjda än föräldrarna vad gäller inflytande. Totalt sett är 85 % av eleverna nöjda jämfört med föräldrarnas 72 %. Hur som helst är vi inte riktigt nöjda med inflytande frågorna i årskurs 2 och vi behöver ta med oss detta in i det nya läsåret. Som pedagoger behöver vi förtydliga för eleverna när de har fått ha inflytande och vad vi har för mål med arbetsområdet. Vi behöver bli bättre på att tydliggöra för eleven hens egna mål. Särskilt de mål de har satt upp för sig själva. Man skulle kunna ha en lektion en gång i veckan under vilken varje elev tränar ett mål, och att man som grupp kanske kan fråga och sammanfatta Vad har vi lärt oss i veckan. Vi kan också t.ex. på föräldramötet tydliggöra hur utvecklingssamtalet kommer att gå till och synliggöra för föräldrarna hur och när eleverna får inflytande (till ex klassrådet, fredagskul, lekgrupper, ev gruppbedömning för stjärnsystem etc.). De sammanfattande siffrorna rörande inflytande i årskurs 5 ligger på hela 93 % nöjda elever. Siffran är likvärdig med året innan. Det får vi tolka som mycket bra siffror även om det är 75 % av eleverna som uppger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen.

15 Sida 15 (21) ÅTAGANDE: På Johannes skola ska pojkar och flickor ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Elevernas inflytande och ansvarstagande ska öka. Förväntat resultat Fritidshemmets personal leder olika processer där pojkars och flickors synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och förställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Både flickor och pojkar i verksamheten ska uppleva att deras åsikter mottas med respekt. Arbetssätt Introduktion av jämställdhets- och inflytandearbetet med eleverna där personalen diskuterar begreppet inflytande med eleverna och tydliggöra vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten en gång i månaden där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en till två gånger per termin. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vi ska, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i olika demokratiska forum såsom, samling, fritidsråd, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. I dessa forum har personalen ett särskilt ansvar att se till att både flickor och pojkar ges samma möjlighet att träna mötesteknik samt agera och öva sig i demokratins grunder. Vi skapa arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet genom att de i högre grad tar del av våra veckobrev och stannar en stund vid hämtning. Vi ska utveckla dokumentationen genom att t.ex. använda oss av IT mer. Barnen kan lära sig dokumentera med bilder inom IT. Genom utställningar i korridoren hoppas vi skapa ett ökat intresse från föräldrarna. Resursanvändning Samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation. Lokaler, IT användning.

16 Sida 16 (21) Pedagogernas planerings- och reflektionstid. Uppföljning Introduktion av jämställdhets- och inflytandearbetet med eleverna där personalen diskuterar begreppet inflytande med eleverna och tydliggör vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten en gång i månaden där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en gång per termin. Elever i samtliga årskurser erbjuds också deltagande i andra demokratiska forum på skolan såsom elevråd och utvärderingar samt samlingar på fritids. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vidare skall vi påpeka och påminna eleverna om vilka förändringar och aktiviteter som genomförts utifrån deras önskemål så att det blir tydligt att vi lyssnar på dem och att de har en reell påverkan på verksamheten. Vi ska arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet. Resultat Åtagandet är delvis uppfyllt och ett utvecklingsarbete mot ett mer normkritiskt förhållningssätt bland pedagogerna är påbörjat. Bedömning och analys Vi har kommit en liten bit på väg mot ett mer normkritiskt arbetssätt. Fritidshemmets personal strävar efter att mer medvetet beakta pojkars och flickors synpunkter och önskemål i planeringen av verksamheten. De strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och förställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter med målet att både flickor och pojkar i verksamheten ska uppleva att deras åsikter mottas med respekt. Det är en stor utmaning för många pedagoger att bryta starka normer som funnits med sedan sin egen barndom men viljan att göra sitt allra bästa finns. På stormötena har personalen tagit upp jämställdhets- och inflytandefrågor och med eleverna diskuterat begreppet inflytande och försökt tydliggöra vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Elevernas önskemål har dokumenterats och följts upp och många önskemål har även kunnat genomföras. Man har försökt vara noga med att ge flickor och pojkar samma möjligheter att påverka bl.a. den pedagogiska miljön och vilka aktiviteter som erbjuds. Personalen har också i sin dialog med både flickor och pojkar varit tydlig med att lyfta fram kopplingen mellan inflytande och ansvar. Detta med syftet att lära alla elever att ta ansvar

17 Sida 17 (21) för sina egna självständiga val som de sedan kan stå fast vid för att öka båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vi har, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i en del demokratiska forum såsom, samling, fritidsråd, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. Här har både pojkar och flickor getts samma möjlighet att träna mötesteknik samt agera och öva sig i demokratins grunder. Vi har också medvetet styrt aktiviteter och erbjudit många alla ska prova, där vi medvetet könsblandat grupper och även tagit hänsyn till mognad och ålder. Vi har strävat efter en god dialog med föräldrarna och försökt få dem mer delaktiga i vår verksamhet. Vi hoppas att det är orsaken till att vi har förbättrat våra resultat i årets brukarenkät vad gäller andelen föräldrar i fritidshem årskurs 2, som uppger att de är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter från 46 % 2013 till 56 % Dock har endast 59 % av föräldrarna svarat på enkäten vilket bör beaktas. Föräldrarna anser också att dialogen på utvecklingssamtalen om vad deras barn behöver för att utvecklas har förbättrats från 32 % 2013 till 44 % Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa. Arbetssätt I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansforum Skolråd, som sammanträder 3-4 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva minnesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på webbsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet. Vi ska ge systematisk information till hemmen i form bloggar eller veckobrev. Rektor/skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev eller blogg. Vår webbsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation- och service. Vi ska öppna upp skolwebben för vårdnadshavare. Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever. Vi ska genom föräldrakontakter se till att bjuda in samhället i skolvardagen genom studiebesök på arbetsplatser.

18 Sida 18 (21) Vi ska bjuda in föräldrar som kommer till skolan för att berätta om sitt arbete och sin arbetsplats. Norrmalms skolor ska samverka med Norrmalms stadsdelsförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskola, socialtjänst och fritidsenhet. Resursanvändning Ledningsgrupp. Mötestid. Uppföljning På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stadsdelsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättas. I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resultat Åtagandet och det förväntade resultatet att Johannes skola ska uppfattas som en öppen samarbetspartner för våra elevers bästa, är delvis uppfyllt. 92 % (92 % 2013, 85 % 2012) av förskoleklassens föräldrar, 71 % (88 % 2013, 81 % 2012) av föräldrarna i åk 2 och 75 % (84 % 2013, 88 % 2012) av eleverna i åk 5 svarar positivt på frågan "Jag är nöjd med min/mitt barns skola". Bedömning och analys Vi känner oss till största del nöjda med den kommunikation och samverkan vi har med våra brukare. Noteras bör dock att vi har ett sämre resultat på nöjdhet med skolan i årskurs 2 och 5 detta år men vad beträffar förskoleklassens föräldrar fortsätter nöjdheten på en samma höga nivå 90 %. Här ligger vi 10 % över Stockholm totalt och 5 % över Norrmalms skolor. De arbetssätt som vi planerade har till största del fungerat utmärkt och varit framgångsrika. Vi har även följt upp detta åtagande på det sätt som vi beskrev i arbetsplanen. Skolan har idag en fungerande kommunikation med elever och de allra flesta vårdnadshavarna. Vår nya webb-sida upplever vi som mycket uppskattad av våra brukare och vi har fått beröm för att den är lättnavigerad, tydlig och uppdaterad. Vi är angelägna om att våra brukare ska känna sig bekväma med att ställa de frågor de har behov av även om det ibland kan innebära negativ kritik. Vi svarar och försöker vara tillgängliga så ofta som möjligt och har ett professionellt förhållningssätt. Synpunkter från våra brukare hjälper oss att få syn på saker som vi behöver förbättra men också att få bekräftat sådant som vi är bra på. Övrig uppföljning Särskilt stöd I vårt elevhälsoteam kom vi under läsåret 2012/2013 överens om att speciallärarna skulle påbörja en intensifiering av stödinsatser i svenska och matematik. Urvalet skulle ske dels

19 Sida 19 (21) med hjälp av screening tester men också med hjälp av information som klassläraren hade om eleverna. Eleverna tillhörde framför allt den gruppen barn som var i "gråzonen" och som behövde förankra sina kunskaper. Utifrån forskning visste vi att intensivundervisning ofta ledde till en positiv utveckling. Vi fördelade olika intensiva perioder för alla skolans årskurser under hela läsåret. Vi screenade alla elever och resultatet plus information från klassläraren gav oss elever som behövde lite extra träning. Vi tvingade ingen till att delta utan erbjudanden gick skriftligen ut till föräldrarna. Resultatet var positivt och därför ville vi försöka med tre parallella spår på fasta tidpunkter under skolveckan. Eleverna och klasslärarna märkte att extraträningen hade gett resultat. I de fall där det gick, gjordes samma prov om som vi använt vid screening testet. I samtliga fall bättrade eleverna på sina resultat. En del mycket, andra lite mindre, men det var ändå i positiv riktning. Eleverna såg själv att de blivit bättre. I slutet av varje period reflekterar vi med barnen. Frågor som: Vad har ni lärt er som ni inte kunde före kursen? Hur lärde ni er? Vad är den nya kunskapen bra till? Vid ett av dessa reflektionstillfällen var det en årskurs 1-elev som svarade på frågan: Vad har du lärt dig? "Jag har lärt mig att tycka det är roligt att läsa". Läsåret 2013/2014 startade vi med tre spår under höstterminen. Vi upptäckte att det tog bort för mycket tid från de elever som var i stort behov av permanent stöd. Därför tog vi bort ett spår efter jul och återgick till två stödlektioner per dag och intensivgrupp. Tanken med intensivträning för åk 6 före jul var inte så lyckad eftersom lärarna i de praktiskt estetiska ämnena skulle sätta betyg på eleverna till jullovet. Antalet elever i varje grupp kunde variera beroende på vilka eleverna var och vad som skulle tränas. För stora grupper gav inte den önskade koncentrationen och fokuseringen. Det praktiska arbetet med att skicka ut skriftliga erbjudanden har tagit för mycket tid i anspråk. Dels att formulera utskicket, beroende på årskurs, men också att invänta alla svar från vårdnadshavarna. Speciallärarna föreslår att de redan vid läsårsstart ska skicka ut en skriftlig information med en talong för återlämning. Tanken är också att samma information ska presenteras på skolans hemsida. Förhoppningsvis kommer detta att förkorta det administrativa arbetet väsentligt. Medarbetarna Medarbetarna är skolans viktigaste resurs. Det är således av yttersta vikt att trivsel, trygghet, arbetsmotivation och kompetens präglar arbetsmiljön. Vår enträgna strävan att skapa en god arbetsplats och organisation där alla lär av varandra och allas kompetens tas tillvara fortsätter och kommer att fördjupas i och med att vi deltar i PRIO-Stockholm och får mycket draghjälp därigenom. Vi ser framför oss att de förändrade/förbättrade arbetssätten, som vi nu håller på att genomföra, ska leda till ökat individuellt ansvarstagande för hela skolan och arbetet med ständiga förbättringar ska prägla arbetskulturen. Många medarbetare på Johannes tar redan idag ett eget ansvar för hela skolans utveckling framåt. Vi hoppas och tror att vårt utvecklingsarbete med draghjälp från PRIO-Stockholm, ska leda till ett bättre resultat i medarbetarenkäten som genomförs varje år. Dock kanske det inte kommer att synas i årets enkät då den genomförs tidigt på hösten och vi har då ännu inte hunnit tillräckligt långt i vårt förändringsarbete.

20 Sida 20 (21) IKT-stöd Arbetet med IKT-utveckling på Johannes går vidare och har förbättrats det senaste läsåret. Vår IKT-grupp har träffats varje vecka och vår nya biträdande rektor har lett dessa möten. Vi är mycket nöjda med vår webb-sida som alltid är uppdaterad och sköts väl av vår IKTpedagog. Användningen av ipads i undervisningen fortsätter att utvecklas och är idag ett naturligt verktyg för samtliga elever och de allra flesta av våra lärare. Sammanfattande analys Johannes skola på väg mot världsklass! Ja, vi fortsätter vår väg framåt mot en skola i världsklass! Det gångna läsåret har för skolledningen sammantaget fungerat bättre än året innan. Detta till stor del beroende på anställningen av en tredje skolledare, en biträdande rektor. Vi kunde nu dela upp ansvaret för personal och verksamhet på ett tydligt sätt vilket ledde till en mer hanterbar arbetssituation för både skolledare och personal. Vår förskoleklassverksamhet har utvecklat sina rutiner och arbetssätt vad gäller trygghet och säkerhet. Deras kommunikation med vårdnadshavarna håller en hög kvalitet och intensitet vilket har bidragit till detta. Även om skolsamverkan med fritids har ökat och förbättrats de senaste åren så tillhör det ändå de områden som kan utvecklas mer. Vår fritidsverksamhet har också utvecklat sina rutiner och arbetssätt vad gäller trygghet och säkerhet som är en styrka eftersom barngrupperna är så stora. Deras fokus och prioritering har legat på just detta att ha koll och fokus på sina elever. Utvecklingsområdet här är skolsamverkan även om det succesivt blivit bättre och bättre de senaste åren. Fritids behöver förstå och känna sin så viktiga del i skolan. Inom grundskolan är våra styrkor de goda akademiska resultat som våra elever presterar och det beror på att vår undervisning håller en hög kvalitativ nivå. Våra lärare har en hög ambition om att alla elever ska lyckas nå sin fulla potential. De gör sitt yttersta för detta och våra goda akademiska resultat vittnar om att våra lärare överlag håller en hög nivå på sin undervisning. Våra utvecklingsområden inom grundskolan är det kollegiala lärandet och kanske främst vad gäller skolsamverkan med fritids. Som helhet är vi mycket nöjda med vår måluppfyllelse även om vi inte lycktas nå ända fram inom alla områden. Det känns som en stor förmån att Johannes skola fick möjlighet att komma med i PRIO-Stockholm just nu. Vi har t.ex. under många år kämpat på med att försöka förbättra och utveckla våra interna ramar och processer utan att lyckas fullt ut. Med draghjälp av PRIOS förändringsledare, tror vi nu att det äntligen ska lyckas. Väl fungerande rutiner och roller för medarbetarna leder till en effektivare organisation som i slutändan ska förbättra elevernas resultat. Vi hoppas också att utvecklingsområdet observation och återkoppling ska leda till öppnare, mer transparant kultur som präglas av ett kollegialt lärande. Den nya mötesordningen och modellen med "tavelmöten" som nu håller på att implementeras på Johannes, känns som nyckeln till goda, meningsfulla möten som kommer att präglas av en kultur där alla medarbetare tar ansvar. Sist men inte minst vill vi lyfta fram utvecklingsarbetet på fritids, med implementeringen av Stockholms stads plan för utveckling av fritids, som en mycket viktig del i Johannes skolas utveckling framåt mot en skola i världsklass!