Johannes skola. Sid 1 (20) Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Johannes skola Sid 1 (20) Verksamhetsplan 2015 Johannes skola

2 Sid 2 (20) Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs på Matteus skola. Elevantalet beräknas till ca 510 elever under 2015 och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, skola och fritidshem Inriktning, vision och värdegrund Vår verksamhet drivs i linje med Stockholms stads inriktning om "Ett Stockholm som håller samman". Vi menar att Johannes skola har unika möjligheter att leva upp till den inriktningen bl.a. genom vår internationella karaktär med många språk, nationaliteter och kulturer som möts men också genom vår tvåspråkiga undervisning på engelska och på svenska som bedrivs i en av klasserna i varje årskurs. Allt detta skapar en samhörighet som främjar likabehandling. Våra elever lär sig tidigt att olikheter berikar och att alla människor har lika värde. Detta ökar deras möjligheter till ett meningsfullt liv där de som vuxna kan fungera i ett demokratiskt samhälle där varje individ, oavsett olikhet eller likhet är viktig och har sin funktion. Vår strävan är att skolan ska uppfattas som en trygg plats som präglas av en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Kvalitetsarbete De numera årliga lokala resultatdialogerna med varje med lärarna i varje årskurs (på lågstadiet inkluderas fritids), där uppföljning, utvärdering och analys ingår, bidrar till att öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet och framtagandet av Verksamhetsplan och Verksamhetsberättelse. Resultatdialogerna har blivit självklara delar i vårt kvalitetsarbete. Fritids deltagande i resultatanalyserna lyfter fram fritids viktiga arbete och bidrar till en helhetssyn på verksamheten. Våra tre förstelärare har i uppdrag att tillsammans med skolledarna analysera våra skolresultat och dra slutsatser om vilka satsningar som krävs, ge förslag på åtaganden och arbetssätt och bidra till att implementera dessa till övriga pedagoger. Den analysen ligger sedan som grund för resultatdialogen på grundskoleavdelningen. I början av varje kalenderår genomför vi s.k. halvårsuppföljningar årskursvis för att säkra att alla elever ges bästa möjligheter att nå utbildningsmålen oavsett behov. På halvårsuppföljningarna beslutar rektor om ev. förändringar vad gäller särskilt stöd till elever i behov. Då gör vi också en översyn vad gäller de extra insatser som lärarna själva ansvarar för inom ramen för sitt uppdrag. Upprättande av Verksamhetsplan Denna Verksamhetsplan har tagits fram i samverkan med våra medarbetare. Den bygger på resultatanalysen från Kvalitetsredovisning 2013/2014 och resultatdialogen med grundskoleavdelningen hösten Dessa resultatanalyser togs fram genom att samtliga medarbetare, i sina respektive arbetsenheter, deltog i utvärdering och analys av det gångna läsåret. Underlag till denna analys var arbetsplanen, brukarenkäten och elevernas resultat. Förstelärarna har haft ett särskilt uppdrag att titta på och analysera skolans akademiska resultat. Till sist har förslag till Verksamhetsplan 2015 behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen på APT och SVG. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Verksamhetsplan. Elevernas synpunkter och delaktighet ar kommit fram genom brukarenkäten och via lärarnas och andra pedagogers utvärderingar.

3 Sid 3 (20) Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsatt utveckling och implementering av vår nya mötesstruktur innefattande fyraveckorscykel och gemensamt digitalt kalendarium Fortsatt utveckling och förtydligande av skolans samtliga Ramar och processer innefattande t.ex. uppdragsbeskrivningar för olika tjänster, roller och grupper på skolan. Fortsatt utveckling inom området Observation och återkoppling kollegor emellan som ska användas som ett arbetssätt som sker systematiskt och ingår som en del i arbete. Fortsatt arbete med Pedagogisk utveckling av fritidsverksamheten.

4 Sid 4 (20) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 98 % 81 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,8 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 98 % År 98 % År 100 % År 98 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År

5 Sid 5 (20) Åtagande: Johannes skola ska höja den generella kunskapsnivån i alla årskurser och ämnen. Alla elever, oavsett behov, får möjlighet att lära sig nödvändiga kunskaper såväl som att visa sitt kunnande. Fler elever når betygen C eller högre i årskurs 6. Arbetssätt - Skolans ämnesgrupper ska under läsåret belysa, utveckla och ta fram ett varierat arbetssätt och undervisningsmetoder i alla ämnen. - Vi ska fortsätta arbeta med att utveckla den formativa bedömningen. - Vi ska ta fram en gemensam förklaring, ett gemensamt förhållningssätt för skolan gällande pedagogiska läromedel som läroböcker, digitala läromedel och verktyg m.m. - Vår tvåspråkiga undervisning bidrar till att höja den generella kunskapsnivån på vår skola. - Våra lärare som undervisar i engelska har i de flesta fall engelska som sitt modersmål vilket höjer kvaliteten på undervisningen. - Det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk på vår skola inom förskoleklassen, grundskolan och inom fritidsverksamheten. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Det gynnar samtliga elevers kunskapsutveckling. - Vi har väl utformade och implementerade rutiner och arbetssätt för vårt elevhälsoarbete. - Genom en kontinuerlig dialog mellan elevhälsoteamet och pedagogerna samt en tidig och systematisk screening av elevernas förmågor inom läsning, skrivning och matematik, fångar vi upp de elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd i undervisningen. Screeningen ger oss ett bra underlag till utformningen av rätt anpassningar eller särskilt stöd. Detta arbetssätt/förhållningssätt ökar möjligheterna för elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd att nå målen för utbildningen. Resursanvändning - Skolutvecklingsgrupp - Förstelärare - Undervisande lärare Speciallärare - EHT - Särskild läromedelsbudget Uppföljning - Skriftliga omdömen, nationella prov och betyg. - Halvårsuppföljningar i början av vårterminen och resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis.

6 Sid 6 (20) Utveckling Det kollegiala lärandet med ett öppet och transparent förhållningssätt till feedback mellan pedagoger ska utvecklas. Åtagande: Johannes skola ska minska skillnaden i skolresultat mellan pojkar och flickor. Skillnaden i resultat mellan olika grupper samt mellan pojkar och flickor i betyg och i resultatet på nationella prov har minskat. Vi har ökat och utvecklat det kollegiala lärandet och utvecklat former för en mer effektiv undervisning. Våra stödinsatser är effektiva och rätt riktade. Arbetssätt - I ämnesgrupperna ska vi utveckla och ta fram ett varierat arbetssätt. - Vi ska fortsätta arbeta med att utveckla den formativa bedömningen. - Vi genomför regelbundna observationer hos varandra med återkopplande samtal - kollegialt lärande. - Speciallärarna schemaläggs så att de vid behov kan observera klassundervisning med fokus på elever med särskilda behov. De fortsätter med screening i svenska och matematik. Resursanvändning - Förstelärarna - Speciallärare och skolledare - Undervisande lärare Uppföljning - Återkopplande samtal systematiskt mellan lärare under lärarmötestid. - EHT systematiskt varje vecka. - Halvårsuppföljningar årskursvis i början av vårterminen och resultatdialog årskursvis vid läsårets slut. - Samtal mellan undervisande lärare och speciallärare. Utveckling Utveckla resultatanalyskompetensen hos pedagogerna.

7 Sid 7 (20) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 92 % År Åtagande: På Johannes skola ska pedagoger, elever och övrig personal tillsammans arbeta för att en god lärmiljö, präglad av arbetsro, råder i hela skolan. Pedagoger och övrig personal har alltid med "en god lärmiljö" som en självklar aspekt vi planering av lektioner, aktiviteter på fritids och fritidsklubb, rastverksamhet och övriga aktiviteter. Eleverna tar i större utsträckning ansvar för sina studier och upplever att det råder en god lärmiljö/arbetsro i klassrum, på fritids och fritidsklubb. Våra resultat i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" har förbättrats inom samtliga målgrupper. Arbetssätt - Vi ska ta ett gemensamt ansvar för att hålla ordning mellan lektionerna, på raster, "vid övergångar" och på väg till och från matsalen. - Vi vuxna ska ligga "steget före" och alltid vara på plats och ta emot eleverna innan lektionen och vid insläppet till matsalen. Vi ska alltid vara väl förberedda och sträva efter att lugna ner gruppen innan det börjat bli pratigt och stökigt. - Vi ska ha "god lärmiljö/studiero" som ett fokusområde i skolobservationerna och genom återkopplande samtal lära av varandra - kollegialt lärande. - Vi ska organisera och möblera klassrummen smart och förebygga flöde i salen genom att

8 Sid 8 (20) plocka fram material. Fundera över bänkar kontra bord och lyfta upp frågan om god lärmiljö/studiero mer frekvent. - Vi ska ha god lärmiljö/studiero som en stående punkt på elevråd/klassråd, skriva loggbok och föra statistik på tavlan. Prova tavelmöten med våra elever. - Våra tydliga väl implementerade ordningsregler och åtgärdstrappan är synliga i skolan. - Vi ska ta fram en övergripande handlingsplan för "God lärmiljö/studiero" som ett verktyg för pedagogerna att använda vid behov för sin klass/grupp. - Vi har en Trygghetsgrupp (THG) som har uppdraget att arbeta förebyggande mot mobbning och utanförskap. De ska vid behov reda ut och följa upp olika situationer inom området och vara delaktiga och ta ett stort ansvar för vår Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Vi har en Brandskyddsgrupp/Krisgrupp som träffas ett par gånger per termin. - Vårt Elevhälsoteam (EHT) har ansvar för övergripande organisation av elevhälsoarbetet på skolan. EHT träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog, speciallärare och kurator. Resursanvändning - Förstelärare - Speciallärare - Skolutvecklingsgrupp - Lärare och pedagoger - Övrig personal - Mötestid Uppföljning - Halvårsuppföljningar ii början av vårterminen och resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis. - Återkopplande samtal mellan lärare och speciallärare efter observationer. - På EHT, klassråd och elevråd. - Brukarundersökningen. - Utvecklingssamtal med elever och medarbetarsamtal för personalen. Utveckling Fortsätta utveckla förhållningssätt och metoder i undervisning och verksamhet så att god lärmiljö/studiero alltid finns med som en mycket viktigt aspekt.

9 Sid 9 (20) Åtagande: Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Dialogen och samarbetet med våra vårdnadshavare fungerar väl och karaktäriseras av fortroende vilket bidrar till att ge alla våra elever goda förutsättningar att utvecklas optimalt och nå målen för utbildningen. Utanför organisationen uppfattas Johannes skola som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa. Arbetssätt - I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansforum Skolråd, som sammanträder 3-4 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva minnesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på webbsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet. - Vi ska ge systematisk information till hemmen i form bloggar eller veckobrev. - Rektor/skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev eller blogg. - Vår webbsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation och service. - Skolwebben är öppen för vårdnadshavare. - Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever. - Norrmalms skolor ska samverka med Norrmalms stadsdelsförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskola, socialtjänst och fritidsenhet. Resursanvändning - Ledningsgrupp, pedagoger och övrig personal - Telefon- och mailtid - Mötestid Uppföljning - På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. - En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stadsdelsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättasårligen. Utveckling Fortsätta utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna med målet att all personal tar ansvar för sin del av verksamheten och kommunicerar direkt med dem.

10 Sid 10 (20) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 90 % År 60 % År 75 % År Åtagande: Johannes skola ska skapa förutsättningar att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Eleverna kan ge exempel på i vilka situationer och på vilket sätt de har haft inflytande på hur undervisningen organiseras. Eleverna vet vad som kommer att bedömas inom varje arbetsområde i de olika skolämnena och de vet vad som krävs av dem för att de ska uppnå målen i de olika ämnena. Arbetssätt - Vi ska använda klassråden till diskussion med eleverna om hur ett reellt inflytande över undervisningens organisering skulle kunna se ut. - Vi ska utnyttja klassråden till att låta eleverna vara delaktiga i hur undervisningen organiseras och ge förslag på hur förmågorna kan visas upp för bedömning. - Eleverna ska ges möjlighet att påverka hur vi i undervisningen ska arbeta med stoffet och hur bedömningen ska ske. - Tydliggöra och uttala för eleverna när de utverkar eget inflytande.

11 Sid 11 (20) Resursanvändning - Tid på klassråden. - Undervisande lärare. Uppföljning - På klassråd och elevråd. - Brukarundersökningen. - Utvecklingssamtal. Utveckling Pedagogerna fortsätter att hjälpa eleverna förstå begreppet inflytande bland annat genom att visa på och uttala när de ges möjlighet till inflytande. Vi ska vara tydliga kommunikationen till dem och vårdnadshavarna. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Åtagande: Johannes skola ska bidra till en hållbar livsmiljö och utveckling. Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig.

12 Sid 12 (20) Arbetssätt - Aspekten "hållbar livsmiljö och utveckling" vävs in i undervisningen. - Miljögruppen är aktiv och bidrar med idéer till innehåll i undervisning och aktiviteter. - Vi strävar efter att minska elförbrukningen genom att släcka i rum vi inte är i och vi använder inte torkskåpen i onödan. - Vi använder engångsmaterial endast i undantagsfall. - Vi återanvänder papper och även en del annat material till barnens arbeten och projekt. - Vi beställer ekologiskt livsmedel och andra miljömärkta varor när det finns som ett alternativ. - Vi ställer krav på våra leverantörer att de ska leverera varor och tjänster i linje med Stockholms stads miljökrav. Resursanvändning - Miljögruppen - Administrationen - Skolledningen - Medarbetarna Uppföljning - Tertialrapporter - Bokslut - Medarbetarsamtal - Arbetsmiljörond - Medarbetarenkät Utveckling Miljögruppen utvecklar former för gemensamt miljöarbete.

13 Sid 13 (20) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Åtagande: Johannes skolas ekonomiska resultat ska vara i balans. Bokslutet för 2015 visar på ett resultat i linje med budget och resultatfonden motsvarar mellan 5 och 10 procent av skolans årliga intäkt. Arbetssätt - Våra olika arbetsenheter beslutar gemensamt, i dialog med ledningen, om nödvändiga inköp. - Vårt påbörjade arbete med en ökad delegering av budgetansvar och en ökad insyn i skolans budget fortsätter. - Vi kommer försiktigt att fortsätta på den inslagna vägen och än mer säkerställa att alla med inköps- och beställningsansvar, också har alla verktyg de behöver för att kunna följa upp budgetarna kontinuerligt. - Vi följer månad för månad upp våra intäkter och justerar våra utgifter efter eventuella intäktsbortfall. - Vi följer internt beslutade rutiner gällande vikarietillsättning. - Alla eventuella kostnadsökningar balanseras i budgeten i möjligaste mån av neddragningar på andra poster. Resursanvändning - Rektor - Biträdande rektor - Arbetsenhetsledare (AE-ledare) - Skolsekreterare Uppföljning Skolsekreteraren följer kontinuerligt upp att inkommande fakturor ligger i linje med budgetutrymmet och ansvarig skolledare upprättar månadsvis prognoser och vid årets slut ett bokslut. Utveckling Vi fortsätter den försiktigt påbörjade utvecklingen med ett ökat delegerande av budgetansvar och

14 Sid 14 (20) diskuterar vikten av att hålla sig till beslutade budgetramar. Resursanvändning Johannes skola uppvisade för budgetåret 2014 ett positivt resultat om 1,5 miljoner kronor. Det positiva resultatet uppstod till stor del på grund av tillfälliga omständigheter som inte kommer att replikeras 2015 men också på grund av att budgeten som lades i januari var mycket realistisk och under året kontinuerligt och målmedvetet följdes upp. Vid upprättande av bokslutet 2014 visade det sig också att det absoluta flertalet av posterna låg mer eller mindre exakt i linje med beslutad budget års budget är lagd efter samma principer och vi förväntar oss ett liknande utfall i år. Vi kommer enligt vår elevprognos att öka våra intäkter jämfört med 2014 med ca 6 % och ser inte någon större risk med att våra utgifter skulle öka mer än det. Vi ser framför oss en fortsatt god utveckling då vi också vet att elevunderlaget i området kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Investeringsmedel för 2015 kommer att användas dels till att slutföra en treårig process med att byta ut skolans samtliga smarta skrivtavlor och dels till att byta ut arkivskåp som inte följer aktuella normer och krav. Skolans socioekonomiska ersättning går nästan uteslutande till att delfinansiera skolans elevassistenter, speciallärare och andra personalresurser som används som extra stöd under skoldagen. Utan den socioekonomiska ersättningen hade det varit mycket svårt för oss att sätta in framförallt elevassistenter och specialpedagogiska resurser till alla elever som bedöms vara i stort behov av dessa.

15 Sid 15 (20) Budget 2015 Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet och tjänst Övriga intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter Summa Intäkter total summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader Lokalkostnader Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmaterial Kosthåll IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Netto 0 0

16 Sid 16 (20) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 6,5 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,8 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: På Johannes skola bidrar all personal tillsammans till en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra.

17 Sid 17 (20) Arbetssätt - En stor del av våra möten hålls som s.k. "tavelmöten", en metod som lett till mer effektiva möten. - Varje vecka genomför vi pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. - Vi har AE-möten en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. - Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, (SLG) och vår operativa ledningsgrupp, (OLG) där arbetsenhetsledarna (AE-ledarna) ingår, har möten tillsammans varannan vecka och var för sig varannan vecka. - Vi följer upp och utvecklar vår nya mötescykel och tydliggör syften med alla möten. - Vi har ett tydligt, delat digitalt kalendarium. - Vi har s.k. Uppdragsgrupper som tar ansvar för olika skolövergripande områden och aktiviter. - I samband med anställning och introduktion av nya medarbetare, tar vi upp skolans förväntan på ansvar, förhållningssätt och kommunikation. - Vi arbetar efter vår väl fungerande samverkansmodell som ligger i linje med det samverkansavtal som finns mellan arbetsgivare och berörda fackliga förbund. Vi genomför 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samverkansgruppen (SVG) per år. - Vi genomför årliga arbetsmiljöronder/skyddsronder utifrån såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljöaspekt. - Vi genomför årliga medarbetarsamtal mellan skolledning och medarbetare som ett led i samverkansprocessen. - Under medarbetarsamtalet tar vi tillsammans fram en individuell utvecklingsplan utifrån verksamhetens och medarbetarens bästa. Resursanvändning - All personal på skolan. - Mötes- och samtalstid. - Trivsel- och traditionsgruppen. Uppföljning - Det årliga medarbetarsamtalet till uppföljning av arbetsmiljö och trivsel. - I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. - Medarbetarenkäten - Arbetsmiljö/skyddsronder Utveckling Vi fortsätter vi utveckla och tydliggöra våra interna ramar och processer och fullföljer framtagandet av ett digitalt kartotek för det.

18 Sid 18 (20) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter Åtagande: På Johannes skola ska pojkar och flickor bemötas likvärdigt och ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Flickors och pojkars inflytande och ansvarstagande har ökat och personalen planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Arbetssätt - Genom arbetet med implementering av "Plan för utveckling av fritidshem i Stockholm" och skolverkets nya Allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet, ska personalen utveckla verksamheten mot ett mer normkritiskt arbetssätt. - Pedagogerna diskuterar via olika forum och möten med eleverna begreppet inflytande och tydliggör vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. - Pedagogerna leder olika processer där pojkars och flickors synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. - Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten regelbundet där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en gång per termin. - Elever i samtliga årskurser erbjuds också deltagande i andra demokratiska forum på skolan

19 Sid 19 (20) såsom elevråd och utvärderingar samt samlingar på fritids/fritidsklubb. - Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. - Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. - Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vidare skall vi påpeka och påminna eleverna om vilka förändringar och aktiviteter som genomförts utifrån deras önskemål så att det blir tydligt att vi lyssnar på dem och att de har en reell påverkan på verksamheten. - Vi ska arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet. Resursanvändning - Samtliga pedagoger. - Pedagogisk dokumentation. - Lokaler, IT användning. - Pedagogernas planerings- och reflektionstid. Uppföljning - På klassråd, elevråd och stormöten. - Brukarundersökningen - Utvecklingssamtal Utveckling Personalen strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Övriga frågor Lokaler och miljö Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-6 med integrerad fritidsklubb. F1- enhetens verksamhet är förlagd i F1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns skolledningen, arbetsenheterna 2-3 och 4-6, vaktmästeri, kansli, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek med faktarum, musiksal, NO/tekniksal, aula, grupprum. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden. Elevernas utemiljö består av innergården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställning, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller använda den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser.

20 Sid 20 (20) En ombyggnad av skolans ventilationsanläggning är beslutad och nära förestående. Detaljplaneringen är ännu inte klar varför vi inte kan skriva om den här. Information kommer att gå ut till personal, elever och vårdnadshavare så fort vi vet mer. Organisation och personal Skolan öppnar kl för morgonfritids (åk F-3) och stänger kl Fritidsklubben (åk 4-6) hålls öppen från det att skoldagen är slut till kl Fritidsverksamheten håller stängt under två dagar per år för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren stängs fritids kl för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten håller öppet hela sommaren i ett nära samarbete med övriga Norrmalmsskolor där vi turas om att ha verksamheten på de olika skolorna delar av sommaren. Varje arbetsenhet leds av en AE-ledare. Vår organisation med arbetsenheter där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritidsverksamheten skolsamverkar i klasserna under skoltid med syfte att komplettera lärandet och de olika elevbehov som finns, med sin specifika kompetens. Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, SLG, består av rektor och två biträdande rektorer varav den ena har lednings- och chefsansvar för grundskolan och den andra för fritidsverksamheten/fritidsklubben, budget/uppföljning samt lokaler. I vår operativa ledningsgrupp, OLG, ingår AEledarna. I vår personalgrupp ingår förstelärare, grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare, elevassistenter, skolsköterska, skolsekreterare, socialpedagog, biblioteksassistent och vaktmästare. Samtliga anställda lärare har lärarexamen. 70 % av dem har fått sina lärarlegitimationer och 20 % har ansökt men ännu inte fått. Av de lärare som undervisar på engelska har flera i grunden en utländsk examen. Av dessa har några gått VAL-utbildning och fått sin examen validerad till svensk lärarexamen. En lärare har påbörjat VAL och en har precis blivit antagen. Det är endast enstaka lärare som inte har behörighet i ett ämne de undervisar i. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är reglerad, arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendearbetstid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semester- eller uppehållstjänster med olika omfattning. Arbetsplatsträffar, föräldramöten mm. är schemalagda och ingår i vars och ens totala arbetstid. PRIO-Stockholm Vi är inne på den tredje terminen med PRIO-Stockholm och det har inneburit ett bra stöd för vårt påbörjade utvecklingsarbete inom flera områden. Beskrivningen av våra olika utvecklingsprojekt som ingår i samarbetet med dem, är invävda i texten under rubriker där de passar in. Omvärldsanalys möjligheter och risker Vi är fortfarande inne i en gynnsam utveckling vad gäller elevunderlag på Johannes skola. Vårt goda rykte består och har bidragit till tillströmningen av elever som vill börja hos oss. Processen med att anpassa våra lärares och pedagogers kompetenser/behörigheter till de nya behörighetskraven kommer att fortsätta under året. I dagsläget har vi fem lärare som går kompletteringsutbildningar, bl.a. inom Lärarlyftet II, för att öka sin behörighet. Kortsiktigt är den största utmaningen vad gäller personal för vår skola och många andra att det rådet stor brist på utbildade fritidspedagoger. Långsiktigt kommer det att bli en utmaning att hitta även legitimerade lärare. Den ökade elevtillströmningen som i grunden är positiv innebär även utmaningar i form av lokalanpassningar.