Verksamhetsberättelse VB 2015

Transkript

1 Johannes skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (15) Handläggare Catrin Hyllander Nyqwist Telefon: Till Johannes skola Verksamhetsberättelse VB 2015 Johannes skola Förslag till beslut Johannes skola Stockholm catrin.nyqwist@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (15) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...13 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...14 Investeringar...15 Medel för lokaländamål...15 Övrigt...15 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut Johannes Skola 2015

3 Sid 3 (15) Sammanfattande analys Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisning i hem- och konsumentkunskap har bedrivits på Matteus skola. Elevantalet under läsåret har uppgått till ca. 500 elever och antalet medarbetare till ca 65. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Sammanfattningsvis vill vi beskriva det gångna verksamhetsåret som ett år, då mycket vad gäller intern organisation, ramar och processer har tydliggjorts och fallit på plats i vår skola. Det nära samarbetet med PRIO-Stockholm har bidragit mycket till det. Det kollegiala lärandet, med lärare som samplanerar och sambedömer har ökat och idag efterfrågas mer tid till detta från våra medarbetare. Det visar på en positiv utveckling av vår skolkultur och det stärks av resultatet i 2015 års medarbetarenkät som visar en fortsatt positiv utveckling även om vi inte nådde riktigt ända fram till vårt årsmål. Det problematiska under läsåret har främst varit svårigheterna att rekrytera personal till förskoleklass, skola och till fritidshem. Detta bedömer vi har påverkat de låga resultaten i brukarundersökningen vårterminen 2015 vad gäller studiero och inflytande. Vi har nu en mer stabil personalsituation vilket med största säkerhet kommer bidra till bättre resultat vid nästa undersökning. Verksamheten i våra förskoleklasser fick en bra start vid läsårsstarten 2015/2016 och vi har numera rutiner där pedagoger från förra årets skolstart i förskoleklasserna träffar det nya arbetslaget och delar goda och mindre lyckade erfarenheter från året innan - kollegialt lärande. Våra rutiner för mottagande av nya sexåringar har utvecklats och förtydligats och vi har ett i dagsläget stabilt arbetslag. Ett gemensamt förhållningssätt med stort fokus på att skapa trygghet och en god lärmiljö i förskoleklasserna hoppas vi ska leda till ett bättre resultat i 2016 års brukarundersökning. Sedan årskurs 6 infördes på vår skola till läsåret 2012/2013 har vi märkt att resultaten gällande studiero i årskurs 5 successivt sjunkit. Vi vet inte riktigt vad det beror på men kan konstatera att eleverna till årskurs 6 mognat väldigt snabbt och blivit mer studiemotiverade, fokuserade och kan ta ett större eget ansvar för sina studier och resultat. Här tror vi att införandet av betyg i årskurs 6 har bidragit. Vi funderar på hur och om införandet av betyg i årskurs 6 på något sätt kan ha skapat oro i årskurs 5? Eller är det bara så att vi så tydligt märker en skillnad i mognad mellan årskurserna 5 och 6 nu när vi har årskurs 6 att jämför med? Vår skola fick läsåret 2014/2015 det bästa betygsresultatet sedan det infördes och vi känner oss mycket stolta över att vi kom på andra plats bland Stockholms alla årskurs 6-skolor vad gäller betygsmeritvärdet. Vår fritidsverksamhet har fortsatt utveckla sina rutiner och arbetssätt vad gäller trygghet och säkerhet men också, på några avdelningar, utvecklat nya sätt att organisera verksamheten. I takt med att det kollegiala lärandet utvecklats mellan lärarna, så har det även utvecklats mellan lärare/förskollärare och fritidspersonal. Även samarbetet mellan årskursavdelningarna på fritids har förbättrats och sammantaget har dessa förbättringar lett till en förbättrad skolsamverkan överlag och en ökad förståelse för fritidsverksamheten som ett ytterst viktigt komplement till skolan. Fritids deltagande i skolverksamheten har ökat vilket bidragit till elevernas trygghet och förutsägbarhet. Johannes skolas främsta styrka är våra akademiska resultat: Detta vill vi påstå även om det detta år blev ett något lägre resultat än tidigare på de nationella proven i årskurs 3 och främst då i matematik. Till läsåret 2015/2016 har vi på ett tydligare sätt än innan riktat in våra speciallärarresurser till de elever som behöver mest. Vårt aktiva och väl fungerande elevhälsoarbete med en tydlig elev-

4 Sid 4 (15) hälsoplan kommer att bidra till fortsatt goda akademiska resultat. Det känns också positivt, att vi sedan läsårsstarten 2014/2015 deltar i Matematiklyftet. Våra främsta utvecklingsområden är att vi behöver bli ännu bättre på gemensamma ramar, rutiner och förutsägbarhet inom hela skolan och inom alla verksamheter. Även fortsatt utveckling av organisation, arbetssätt och pedagogik inom fritidsverksamheten är angeläget att fortsätta med. Förslag till prioriterade åtgärder för utveckling Fortsatt utveckling och förtydligande av skolans gemensamma ramar och rutiner. Fortsatt arbete med pedagogisk utveckling, arbetssätt och organisation av fritidsverksamheten. Upprättande av Verksamhetsberättelse 2015 Denna Verksamhetsberättelse är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ingår i vårt kvalitetshjul. Den har tagits fram i samverkan mellan skolledare, förstelärare och övriga medarbetare. Den bygger på den sammanfattande analysen av det gångna läsårets och verksamhetsårets olika resultat. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Uppföljning och analys har genomförts vad gäller åtagandena i 2015 års Verksamhetsplan, akademiska resultat och brukarenkät. Förstelärarna har haft ett särskilt uppdrag att titta på och analysera skolans akademiska resultat. erna har sammanställts av förstelärare och skolledare. Skolledarna har ansvarat för att lägga in i ILS-webben. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Verksamhetsberättelse. Elevernas och vårdnadshavares synpunkter har kommit fram genom brukarenkäten och via lärarnas och andra pedagogers uppföljningar. Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen Ogiltig frånvaro i grundskolan 98,5 % 94,6 % 98 % 81% ,4 % 1 % 0,8 % 2015 Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka

5 Sid 5 (15) olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel legitimerade lärare i grundskolan 81 % 98 % 98 % % 98 % 98 % % 100 % 100 % % 96 % 98 % % 90 % 2015 Johannes skola ska höja den generella kunskapsnivån i alla årskurser och ämnen. Alla elever, oavsett behov, får möjlighet att lära sig nödvändiga kunskaper såväl som att visa sitt kunnande. Fler elever når betygen C eller högre i årskurs 6. Orsaker till de mycket goda resultaten i årskurs 6, både vad gäller betyg och nationella prov detta läsår, vill vi hänföra till kontinuitet, stabilitet, rätt behörighet och erfarenhet i lärarlaget men också till engagerade vårdnadshavare. Meritvärdet i årskurs 6 blev betydligt högre än året innan, vi hade näst högsta snittet i staden. Klasserna har varit väl fungerande vilket innebar att elever med särskilda behov kunde integreras väl och därigenom tillgodogöra sig undervisningen. Under de tre år som vi haft betygssättning på Johannes har lärarna som undervisar på mellanstadiet systematiskt avsatt mycket tid till samtal och samarbete runt kunskapskrav, bedömning och betyg. Det anser vi också har bidragit till det goda resultatet. Eleverna har själva bidragit genom att de tillgodogjort sig och förstått kunskapskraven i de olika ämnena. De elever som riskerade att inte nå kunskapsmålen har erbjudits och deltagit i läxhjälp. Sammantaget kan vi konstatera att eleverna har tagit ett stort ansvar för lärandet. Däremot ser vi en försämring av måluppfyllelse och resultat på de nationella proven i årskurs 3 där vi kan konstatera att vi trots tidig identifikation av särskilda behov, upprättande av handlings-

6 Sid 6 (15) planer och åtgärdsprogram samt stora personella insatser inte har nått önskat resultat. De åtgärder och anpassningar som vidtagits har ej varit tillräckliga trots hög bemanning och tätt samarbete mellan pedagoger. Lärarbyte och en viss bristande kontinuitet på resurspedagogsidan kan också ha bidragit till det låga resultatet. Läsåret 14/15 var tredje året med betygssättning. Under de tre åren har lärarna som undervisat på mellanstadiet systematiskt diskuterat kunskapskrav, bedömning och betyg. Eleverna har varit medvetna om kunskapskraven i de olika ämnena. De har känt till kunskapskraven innan ämnesområdena startat Utgångspunkten för planering av ämnesområden har konsekvent varit kunskapskraven. Planeringen av de olika ämnesområdena har gjorts av lärarna i teamet gemensamt och lärmiljön har varit mycket god. De elever som riskerat att inte nå kunskapsmålen har erbjudits läxhjälp. Eleverna har kommit dit regelbundet och tagit stort ansvar för lärandet. De har också uppskattat läxhjälpen vilket är en stor skillnad från åk 5. Johannes skola ska minska skillnaden i skolresultat mellan pojkar och flickor. Skillnaden i resultat mellan olika grupper samt mellan pojkar och flickor i betyg och i resultatet på nationella prov har minskat. Vi har ökat och utvecklat det kollegiala lärandet och utvecklat former för en mer effektiv undervisning. Våra stödinsatser är effektiva och rätt riktade. Både pojkar och flickor har förbättrat sina resultat väsentligt men tyvärr har skillnaden mellan pojkar och flickor ökat. Skillnaderna är inte specifika för Johannes skola utan en nationell och internationell trend. För att kompensera och förändra dessa skillnader hos oss, behöver vi öka medvetenhet och kunskap om olika arbetsmetoder. En riktad satsning på lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt tror vi skulle gynna alla elever och kanske särskilt pojkarna. Vi ser att vårt intensifierade arbete med att utveckla det kollegiala lärandet på skolan burit frukt på många andra områden och inser att vi mer medvetet borde haft ett genusperspektiv som tema i det arbetet. T.ex. sätta upp genusperspektivet som en stående punkt redan vid planeringen av lektioner och i skolans utvecklingsarbete med nyckellektioner. Resultatskillnaden mellan pojkar och flickor påverkas också av att andelen elever i behov av särskilt stöd till största del består av pojkar. Det är åtminstone en delförklaring. Vi inser nu att vi inte i tillräcklig grad lyckats rikta våra speciallärarresurser till just de specifika elever som har de största särskilda behoven.

7 Sid 7 (15) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % 87 % 90 % % 69 % 70 % % 44 % 65 % % 72 % 90 % % 51 % 65 % % 89 % 92 % 2015 Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Dialogen och samarbetet med våra vårdnadshavare fungerar väl och karaktäriseras av fortroende vilket bidrar till att ge alla våra elever goda förutsättningar att utvecklas optimalt och nå målen för utbildningen. Utanför organisationen uppfattas Johannes skola som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerarar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa.

8 Sid 8 (15) Vi har kopplat detta åtagande om en god kommunikation till nämndmålet "en god lärmiljö" eftersom vi ser detta som an av flera viktiga aspekter som påverkar elevernas upplevelse av studiero i skolan - en god lärmiljö. En god samverkan och respekt mellan elever, lärare/pedagoger, skolledare och vårdnadshavare är en förutsättning för att detta mål ska kunna uppnås. Alla dessa, även eleverna själva har ett stort individuellt och gemensamt ansvar att ta här. Kommunikation och samverkan mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar tillfredsställande i de allra flesta fall. Vi har identifierat en ökad mängd mail från vårdnadshavarna med synpunkter/frågor och därmed förväntningar från flera om snabba svar, snabb kommunikation. Detta gäller mail både till mentorer och till skolledningen. Vi har fått kritik för att vi inte tillräckligt snabbt hinner svara. Detta är ett dilemma som påverkar arbetsmiljön och stressnivån för både personal och skolledare. Vi inser att vi trots information till vårdnadshavarna om vår "kommunikationspolicy"/"kommunikationstrappa", inte lyckats skapa den raka och öppna kommunikation/dialog med alla som vi önskar. Som en följd av detta har vi börjat använda oss mer av telefonen som en kommunikationskanal då vi märkt att ett mailsvar från skolan ofta leder till fortsättning i ett ärende än till ett avslut, vilket inte sker lika ofta med en telefonkontakt. På skolråden har diskussionerna gått varma och vi har upplevt det som problematiskt att flera av de synpunkter och frågor som kommit upp rört enskilda medarbetare. Vi kan inte diskutera medarbetares ev. brister i detta öppna forum. På Johannes skola ska pedagoger, elever och övrig personal tillsammans arbeta för att en god lärmiljö, präglad av arbetsro, råder i hela skolan. Pedagoger och övrig personal har alltid med "en god lärmiljö" som en självklar aspekt vi planering av lektioner, aktiviteter på fritids och fritidsklubb, rastverksamhet och övriga aktiviteter. Eleverna tar i större utsträckning ansvar för sina studier och upplever att det råder en god lärmiljö/arbetsro i klassrum, på fritids och fritidsklubb. Våra resultat i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" har förbättrats inom samtliga målgrupper. De låga resultaten i brukarundersökningen om studiero i förskoleklasser, årskurs 2 och årskurs 5 visar att vårt, påbörjade utvecklingsarbete med att ta fram nya, förbättra och förtydliga gemensamma rutiner och ordningsregler i skolan, ännu ej har fått full effekt. Vi kan märka ett ökat intresse bland medarbetarna till gemensamma rutiner och regler. Vi tror att detta förhållningssätt kommer att bidra till ökad förutsägbarhet och en förbättrad lärmiljö för våra elever. Att vi, trots den höga personaltätheten i förskoleklasserna fick så låga resultat vad gäller arbetsro på lektionerna, vill vi också hänföra till flera långtidssjukskrivningar och vakanser under läsåret 2014/2015. Det ledde till lärarbyten och därmed många olika undervisande lärare/vikarier som säkerligen påverkat studieron och lärmiljön. Vi ser även detta som främsta orsak till de låga resultaten i årskurs 2. Vi känner oss nu trygga med att de låga resultaten inte kommer att upprepas vid nästa års undersökning eftersom vi, förutom något undantag, lyckats besätta vakanser och att långtidssjukskrivningarna har minskat.

9 Sid 9 (15) Våra resultat vad gäller trygghet i förskoleklasser och årskurs 2 ligger mycket nära årsmålet vilket visar att vi är på god väg. Vi är också ganska säkra på att de under året upprättade handlingsplanerna för studiero, dels specifikt i vissa klasser men också en skolövergripande handlingsplan, ska ge positiv effekt på elevernas lärmiljö och resultaten vid 2016 års undersökning. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % 75 % 85 % % 86 % 90 % % 57 % 60 % % 51 % 75 % 2015 Johannes skola ska skapa förutsättningar att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Eleverna kan ge exempel på i vilka situationer och på vilket sätt de har haft inflytande på hur undervisningen organiseras. Eleverna vet vad som kommer att bedömas inom varje arbetsområde i de olika skolämnena och de vet vad som krävs av dem för att de ska uppnå målen i de olika ämnena.

10 Sid 10 (15) Trots att vi stort följt våra arbetssätt så har vi inte lyckats inom detta område. De yngre elevernas vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 2 på skolan säger sig ha sämre insikt och är inte nöjda med vad och hur elever kan ha inflytande om man jämför med eleverna själva i årskurs 5. Vi vill hänföra de låga resultaten förskoleklass och årskurs 2 till en knepig personalsituation med sjukskrivningar och vakanser, som ledde till lärarbyten och bemanning med flera olika vikarier som inte kände eleverna. Men vi menar också att det generellt är svårare för de yngre eleverna att ha en sammanfattande syn på hela sin lärandeprocess och när det är rimligt att man ska ha inflytande och vad detta kan innebära. Detta sammantaget tror vi bidragit till att vårdnadshavarna inte upplevde att eleverna fick det inflytande som de borde känt utifrån sina förutsättningar. En åtgärd vi planerar är att förbättra återkopplingen av brukarundersökningens resultat till vårdnadshavarna. Vi avser ha en dialog om elevernas inflytande på föräldramöten och därigenom en ökad förståelse för vad och hur eleverna ges möjlighet att vara delaktig i sitt lärande och utveckling. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 48 % 25 % 2015 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterar 2015 Johannes skola ska bidra till en hållbar livsmiljö och utveckling. Uppfylls helt Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig.

11 Sid 11 (15) Miljömedvetandet på Johannes Skola är generellt stort. Vi tar alla ett stort helhetsansvar för den gemensamma miljön men arbetet i skolans miljögrupp har haltat en del under hösten då en hel del av mötestiden ätits upp av vårt deltagande i matematiklyftet. Med nytt engagemang i miljögruppen nästa år är framtidsprognoserna mycket goda. I år anser vi åtagandet uppfyllt och tror att vi nästa år når än längre. Vår upphandlade skolmatsleverantör har tyvärr inte lyckats leverera önskad andel ekologisk mat även om de levererat en bra bit över avtalet som är inne på sitt fjärde år. Med nytt matavtal tecknat kommer vi att nå upp över 40 % ekologiskt även på den mat som inte ingår i beräkningsmodellen för indikatorn (något vi tidigare missuppfattat). KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Johannes skolas ekonomiska resultat ska vara i balans. Bokslutet visar på ett resultat i linje med budget och resultatfonden motsvarar mellan 5 och 10 procent av skolans årliga intäkt. Efter ett ganska turbulent år med både oförutsedda elevtapp och elevtillskott samt ett par långtidssjukskrivningar med tillhörande stora vikariekostnader landade både intäkter och kostnader ganska exakt på de budgeterade nivåerna och Johannes skolas ekonomiska resultat för 2015 är därmed i princip i balans. Ett minimalt underskott gör ändå att vi inte kan beteckna åtagandet som fullt uppfyllt. Det slutgiltiga bokslutet visar på ett mycket svagt negativt resultat om 35 tkr vilket ligger helt i linje med förväntningar och ambitioner. Efter föregående års kraftigt positiva resultat och en väl påfylld resultatfond var målsättningen i år ett nollresultat. VI har under året avsatt stora summor (över en halv miljon) till inköp av nya läromedel och ipads. Det är till detta de 35 tkr vi tar ur vår resultatfond får anses ha gått. Intressant att nämna i sammanhanget är också att vi timmarna efter bokslutsdeadline fick en kreditfaktura på 45 tkr.

12 Sid 12 (15) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 0 % 100 % 100 % 2015 Sjukfrånvaro 8,3 % 6,5 % 4,4 % VB 2015 Sjukfrånvaro dag ,9 % 1,8 % tas fram av nämnden VB 2015 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. På Johannes skola bidrar all personal tillsammans till en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra.

13 Sid 13 (15) Vi nådde inte riktigt ända fram till vårt årsmål för Aktivt medskapandeindex, AMI men kan konstatera att vi ser en positiv trend/utveckling i resultaten de senaste åren. Vi har förhoppningar om att trenden ska fortsätta genom vårt fortsatta utvecklingsarbete med våra interna processer och rutiner. Graden av delegerat ansvar till nyckelpersoner på skolan kommer fortsätta att öka och vi upplever en ständig förbättring vad gäller de här frågorna. Trots en skakig avslutning 2014/2015 och uppstart 2015/2016 med många uppsägningar och nyrekryteringar så har vårt AMI förbättrats med tre enheter från 70 till 73, vilket ändå måste bedömas som ett tillfredställande resultat. Gällande andel medarbetare med ofrivillig deltidsanställning så har Johannes skola tidigare arbetat mycket framgångsrikt med att erbjuda samtliga anställda med ofrivillig deltid att gå upp på heltid. Den enda kvarvarande på ofrivillig deltid har också erbjudits att gå upp i tjänstgöringsgrad men inte till heltid. Vi tror oss dock kunna erbjuda detta under antingen 2016 eller Med stöd av PRIO-Stockholm har vi lyckats med att tydliggöra våra ramar och processer. Detta har lett till en ökad trygghet och tydlighet för medarbetarna när de mer än tidigare vet vad som gäller i olika frågor och sammanhang. Vi har skapat en ny ordning för våra möten med en fyraveckorscykel som skapar förutsägbarhet för medarbetarna. Våra veckotavelmöten som genomförs i varje arbetsenhet, på vissa fritidsavdelningar, på kansliet och på ledningsgruppen har blivit en naturlig del i arbetet och lett till effektivitet och tydlighet. Skolledningens tavelinformationsmöte, om 30 minuter som genomförs varje vecka på dagtid, vänder sig till all personal som kan delta. Denna systematiska information till personalen har lett till ökad helhetssyn hos medarbetarna. Våra uppdragsgrupper, har lett till ökat ansvarstagande för helheten hos våra medarbetare och idag känns skolan mer än tidigare som en gemensam arbetsplats. Även om vi på en övergripande nivå känner oss nöjda som arbetsgivare i Stockholms stad är vi påtagligt oroade vad gäller rekrytering av nya medarbetare. Det känns tydligt att lärarbristen nu är påtaglig och avsaknaden av utbildade fritidspedagoger "på marknaden" kan till sist riskera att branschen utarmas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

14 Sid 14 (15) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter På Johannes skola ska pojkar och flickor bemötas likvärdigt och ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Flickors och pojkars inflytande och ansvarstagande har ökat och personalen planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Vi nådde tyvärr inte ända fram här vilket vi kan utläsa i resultatet från brukarundersökningen våren Både vad gäller fritidshemmet och fritidsklubben skiljer sig allt jämnt resultaten mellan pojkar och flickor på frågorna kring inflytande och nöjdhet med verksamheten. Vi vill ändå påstå att vi på Johannes skola generellt håller en hög nivå både vad gäller arbetet med likabehandling och resultatet av det arbetet. Vi har en internationell prägel på skolan och mångfaldsperspektivet är ständigt närvarande. Vi valde också därför, att under detta nämndmål fokusera på ett ganska snävt utvecklingsområde gällande fritidshemsverksamheten och genusfrågor. Att vi inte nådde ända fram här vill vi bl.a. hänföra till att arbetet med implementeringen av både Plan för utveckling av fritidshem i Stockholm" och skolverkets nya Allmänna råd under läsåret 2014/2015 haltade betydligt på grund av olyckliga uppsägningar och ett allmänt tufft rekryteringsläge. Tyvärr har vi av dessa skäl inte haft möjlighet att lägga ett tillräckligt stort fokus på frågan och tar med oss den in i det nya läsårets utvecklingsarbete. Vi har till läsåret 2015/2016 åtgärdat personalsituationen genom att utöka antalet pedagoger på fritidshem och fritidsklubb och upplever nu ett betydligt stabilare personalläge samt en högra kvalitet i verksamheten. Vi tror att detta kommer att leda till bättre resultat i brukarundersökningen som genomförs våren Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Bokslutet visar på både intäkter och utgifter i balans med budget. Under året har vi satsat på att förnya en stor del av våra läromedel och ipads. Detta finansierades genom lägre personalkostnader. I slutändan fick 35 tkr tas ut vår resultatfond som dock fortfarande ligger på mellan 5-10 % av skolans intäkter. Den socioekonomiska tilldelningen har som andra år används till finansiering av skolans generösa stab av speciallärare och elevassistenter. Vi har också detta år utrustat elever i störst behov av stöd, med bärbara datorer och pedagogiska programvaror.

15 Sid 15 (15) Investeringar Inga större investeringar har skett under året. En flerårig satsning på att utrusta alla klassrum med moderna interaktiva projektorer har dock slutförts. Alla gamla teamboards är nu utrangerade. Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Vi har försökt bemöta synpunkter och klagomål som kommit till oss så fort som möjligt. Vi har haft en hög ambition att alltid svara på mail och telefonsamtal så snabbt som möjligt. I vissa frågor som rört synpunkter på enskilda pedagoger har vi försökt arbeta med en så öppen och rak kommunikation som möjligt. Vi har märkt en ökning av synpunkter på undervisningens innehåll och metoder, läxor, uppföljning och bedömning. Vi vill gärna lyssna och ha en dialog om detta men upplever också att vi ibland behövt sätta en gräns för hur mycket tid och energi vi ska lägga på detta i förhållande till tiden med eleverna. Med anledning av synpunkter som vissa vårdnadshavare lämnade på vår tvåspråkiga undervisning, bad vi att få bli utvärderade av utvärderarna på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Utvärderingen genomfördes under höstterminen 2015 och den återkoppling från utvärderingen vi fått, muntligt och skriftligt som en rapport, visar att vår undervisning håller en mycket hög kvalitet. Vi känner oss mycket nöjda och stolta med det och kommer nu internt att fortsätta vårt utvecklingsarbete utifrån våra styrkor och de förbättringsområden som utvärderingsrapporten visar. Generellt är vi annars angelägna att snabbt rätta till fel och vill veta om vi har brustit i våra rutiner och åtaganden. Vi vill också reda ut eventuella missförstånd som uppstått i verksamheten så fort som möjligt. Övrigt Johannes skola deltog i PRIO-Stockholm i tre terminer; vårterminen 2014, höstterminen 2014 och vårterminen Hur detta har bidragit till vår skolas utveckling finns att läsa på flera ställen i denna Verksamhetsberättelse. Vi deltar också sedan höstterminen 2015 i Matematiklyftet och ser att projektets metoder väl harmoniserar med vårt eget utvecklingsarbete inom kollegialt lärande. De deltagande pedagogerna vittnar om flera positiva effekter på matematikundervisningen. Vi har ansökt och blivit tilldelade medel från satsningen Skapande skola. Dessa har framgångsrikt använts till både lärorika och lustfyllda kulturaktiviter och besök.