Verksamhetsplan 2016 för. Johannes skola

Transkript

1 Johannes skola Sid 1 (18) Handläggare Catrin Hyllander Nyqwist Telefon: Till Johannes skola Verksamhetsplan 2016 för Johannes skola Johannes skola Stockholm catrin.nyqwist@stockholm.se

2 Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...17 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Budget 2016 Johannes Skola

3 Sid 3 (18) Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs på Matteus skola. Vi har ett väl utvecklat elevhälsoarbete med tydligt riktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. Rutiner och arbetssätt för vårt elevhälsoarbete finns beskrivet i vår elevhälsoplan. Elevantalet beräknas till ca 500 elever under 2016 och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Inriktning, vision och värdegrund Vår verksamhet drivs i linje med Stockholms stads vision 2040 om "Ett Stockholm som håller samman". Vi menar att Johannes skola har unika möjligheter att leva upp till visionen bl.a. genom vår internationella karaktär med många språk, nationaliteter och kulturer som möts men också genom vår tvåspråkiga undervisning på engelska och på svenska som bedrivs i en av klasserna i varje årskurs. Allt detta skapar en samhörighet som främjar likabehandling. Våra elever lär sig tidigt att olikheter berikar och att alla människor har lika värde. Detta ökar deras möjligheter till ett meningsfullt liv där de som vuxna kan fungera i ett demokratiskt samhälle där varje individ, oavsett olikhet eller likhet är viktig och har sin funktion. Vår strävan är att skolan ska uppfattas som en trygg plats som präglas av en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Systematiskt kvalitetsarbete De numera årliga lokala resultatdialogerna med lärarna i varje årskurs (på lågstadiet inkluderas fritids), där uppföljning, utvärdering och analys ingår, bidrar till att öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet och framtagandet av Verksamhetsplan och Verksamhetsberättelse. Resultatdialogerna har blivit självklara delar i vårt kvalitetsarbete. Fritids deltagande i resultatanalyserna lyfter fram fritids viktiga arbete och bidrar till en helhetssyn på verksamheten. Våra tre förstelärare har i uppdrag att tillsammans med skolledarna analysera våra skolresultat och dra slutsatser om vilka satsningar som krävs, ge förslag på enhetsmål och arbetssätt och bidra till att implementera dessa till övriga pedagoger. Den analysen ligger sedan som grund för resultatdialogen på grundskoleavdelningen. I början av varje kalenderår genomför vi s.k. halvårsuppföljningar årskursvis för att säkra att alla elever ges bästa möjligheter att nå utbildningsmålen oavsett behov. På halvårsuppföljningarna beslutar rektor om ev. förändringar vad gäller särskilt stöd till elever i behov. Då gör vi också en översyn vad gäller de extra insatser som lärarna själva ansvarar för inom ramen för sitt uppdrag. Upprättande av Verksamhetsplan Denna Verksamhetsplan har tagits fram i samverkan med våra medarbetare. Den bygger på resultatanalysen från Tertialrapport 2, 2015 och resultatdialogen med grundskoleavdelningen hösten Dessa resultatanalyser togs fram genom att samtliga medarbetare, i sina respektive årskurser och arbetsenheter, deltog i utvärdering och analys av det gångna läsåret. Underlag till denna analys var Verksamhetsplan 2015, brukarenkät 2014 och elevernas resultat Förstelärarna har haft ett särskilt uppdrag att titta på och analysera skolans akademiska resultat. Till sist har förslag till Verksamhetsplan 2016 behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen på APT och SVG. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Verksamhetsplan. Elevernas synpunkter och delaktighet har kommit fram genom brukarenkäten och via lärares/pedagogers utvärderingar.

4 Sid 4 (18) Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsatt utveckling och förtydligande av skolans gemensamma ramar och rutiner. Fortsatt arbete med pedagogisk utveckling, arbetssätt och organisation av fritidsverksamheten. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 98 % 82 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

5 Sid 5 (18) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 92 % År 94 % År 97 % År 97 % År 90 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Enhetsmål: Johannes skola ska höja den generella kunskapsnivån i alla årskurser och ämnen. Minst lika hög andel elever som 2015 når betygen C eller högre i årskurs 6. Skillnaden i skolresultat mellan olika grupper samt mellan flickor och pojkar i betyg och resultat på nationella prov i åk 3 och 6 har minskat och pojkarnas generella kunskapsnivå har ökat. Flickors och pojkars inflytande och ansvarstagande har ökat och personalen planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Vi ser ett ökat kollegialt lärande och därmed en mer varierad undervisning, effektivt lärande och ökad samsyn vad gäller bedömning och tolkning av kunskapskraven. Våra stödinsatser är mer effektiva och riktade. Arbetssätt Alla lärare som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet. Genom kollegialt lärande och kompetensutveckling inom ramen för projektet utvecklar vi nya metoder i matematikundervisningen. Vi fortsätter utveckla det kollegiala lärandet genom vårt eget utvecklingsprojekt "nyckellektioner" - undervisande lärare samplanerar, observerar varandra med återkopplande samtal regelbundet. I vårt utvecklingsarbete med matematiklyftet och nyckellektioner lägger vi ett särskilt genusperspektiv och fokus på att öka förståelsen för flickors och pojkars olika sätt att ta till sig kunskap. Vid behov ändrar vi i undervisningen för att fler pojkar ska nå målen och med målet att minska skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor. Lärare och pedagoger planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Vi har väl utformade och implementerade rutiner och arbetssätt för vårt elevhälsoarbete. Genom en kontinuerlig dialog mellan elevhälsoteamet och pedagogerna samt en tidig och systematisk screening av elevernas förmågor inom läsning, skrivning och matematik, fångar vi upp de elever som är i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd i undervisningen. Screeningen ger oss ett bra underlag till utformningen av rätt anpassningar eller särskilt stöd. Detta arbetssätt/förhållningssätt ökar möjligheterna för elever i behov av

6 Sid 6 (18) anpassningar eller särskilt stöd att nå målen för utbildningen. Speciallärare och specialpedagog är ansvariga för organisationen av detta. Speciallärarnas insatser är tydligt riktade och schemalagda för att stödja de elever som riskerar att inte nå utbildningsmålen och har åtgärdsprogram. De undervisar och stödjer elever inne i klassrummet, genom undervisning i mindre grupp utanför klassrummet samt även individuell undervisning i enskilda fall. Vår tvåspråkiga undervisning bidrar till att höja den generella kunskapsnivån på vår skola. Det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk på vår skola inom förskoleklassen, grundskolan och inom fritidsverksamheten. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Samarbetet mellan lärare i svenska och engelska i de tvåspråkiga klasserna, särskilt kring de gemensamma kunskapsområden som finns i ämnenas centrala innehåll fortsätter och utvecklas. Detta sammantaget gynnar samtliga elevers kunskapsutveckling. Resursanvändning Förstelärare Undervisande lärare Speciallärare och specialpedagog EHT Gemensam planeringstid och kompetensutveckling Uppföljning Utvecklingssamtal med elever. Skriftliga omdömen, nationella prov och betyg. Halvårsuppföljningar i början av vårterminen och resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis. Utveckling Det kollegiala lärandet med ett öppet och transparent förhållningssätt till feedback mellan pedagoger ska utvecklas. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

7 Sid 7 (18) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 88 % År 60 % År 45 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 40 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,4 % År Enhetsmål: Pedagoger, elever och övrig personal ska tillsammans arbeta för att en god lärmiljö, präglad av arbetsro, råder i hela skolan. Våra resultat i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" har förbättrats inom samtliga målgrupper. Pedagoger och övrig personal har alltid med "en god lärmiljö" som en självklar aspekt vid planering av lektioner, aktiviteter på fritids och fritidsklubb, rastverksamhet och övriga aktiviteter. Eleverna tar ansvar för sina studier och upplever att det råder en god lärmiljö/arbetsro i klassrum, på fritids och fritidsklubb samt på raster och vid övergångar mellan lektioner och aktiviteter. Kommunikation, dialog och samverkan med vårdnadshavarna fungerar väl och karaktäriseras av fortroende som bidrar till att ge alla våra elever goda förutsättningar att utvecklas optimalt och nå målen för utbildningen. Utanför organisationen uppfattas Johannes skola som en öppen samarbetspartner. Arbetssätt Tillsammans skapar vi en skolkultur som präglas av en stark vi-känsla som skapar trygghet genom att göra och uppleva saker tillsammans, elever och personal, så att vi får gemensamma positiva bilder av vår skola och hur vi ska vara mot varandra. Skapande skolasatsningen, som vi deltar i bidrar mycket till detta genom olika kulturupplevelser som våra elever och personal deltar i gemensamt. Även de gemensamma idrottsdagarna bidrar till gemenskap och sammanhållning. Vi ska implementera den föreslagna handlingsplanen för en god lärmiljö lugn och ro och fortsatter arbetet med att utveckla fler tydliga och gemensamma rutiner, regler och förhållningssätt vad gäller ordning och reda. Klassråd och elevrådet har god lärmiljö som stående punkt på dagordningen. Lärarna eftersträvar tydliga strukturer kring elevernas skoldag och lektioner och vi ska ta fram gemensamma strukturer i undervisnings-situationen som stärker alla lärare i ledarskapet och gynnar ett tillitsfullt klassrumsklimat som är baserat på

8 Sid 8 (18) gemensamma värderingar och principer - gemensamma lektionsramar. Vårt Elevhälsoteam har ett gemensamt ansvar för skolans elevhälsoarbete. I uppdraget till EHT ingår ansvar för elevhälsoplan och att den är implementerad och tydlig för all personal. Elevhälsoplanen beskriver hur vi arbetar förebyggande och vilka rutiner och arbetssätt som vi använder. Genom att följa de rutiner som finns beskrivna i Elevhälsoplanen, samarbetar skolledning, elevhälsa och pedagogisk personal, så att varje elev kan få det stöd som den behöver för att vara trygg i skolan. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog, speciallärare och kurator. Vår trygghetsgrupp arbetar förebyggande mot mobbning och utanförskap. De ska vid behov reda ut och följa upp olika situationer inom området och vara delaktiga och ta ett stort ansvar för vår Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Vår Brandskyddsgrupp/Krisgrupp som träffas systematiskt arbetar förebyggande och tar fram och utvecklar rutiner och tydlighet. Vi strävar efter en god och öppen dialog och samverkan med våra vårdnadshavare då detta har stor betydelse och bidrar till trygghet och lugn och ro i skolan. Vårt forum för samverkan och dialog mellan skola och hem är "skolrådet", som sammanträder 3 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan skriver minnesanteckningar från skolrådet som publiceras på vår webbsida. Minst en gång per läsår deltar elevrådet på skolrådet. Vi kommunicerar och informerar också via vår webbsida som alltid hålls aktuell och på vårt Facebookkonto. Vi ger systematisk information till hemmen i form bloggar eller veckobrev. Rektor/skolledning lämnar övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev eller blogg. Skolwebben är öppen för vårdnadshavare. Som en av Norrmalms skolor samverkar vi med Norrmalms stadsdelsförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskola, socialtjänst och fritidsenhet. Resursanvändning Lärare/pedagogers, skollednings och övrig personals nära och goda relationer med elever och vårdnadshavare. Kompetensutveckling för pedagogisk personal och skolledning: Matematiklyftet, fritidshemspedagogik, handledning med tema "metoder och förhållningssätt gällande elever i behov av särskilt stöd. Ordning och reda i organisationen. Elevhälsoplan och gemensam plan för en god lärmiljö med tydliga rutiner, processer och uppdrag. EHT-möten sytematiskt varje vecka. Trygghetsgruppen är känd för eleverna och träffas en gång i veckan för att utveckla trygghetsarbetet i hela skolan. Likabehandlingsplan/Plan för diskriminering och kränkande behandling med tydliga utvecklingsområden för årets trygghetsarbete. Vi avsätter tid utanför timplanen för kulturupplevelser, traditioner och högtider tillsammans med elever. Tid för samplanering av gemensamma aktiviteter i arbetslagskonferenser. Mentorstid och klassråd i tjänsterna. Tid för planering för att utveckla god kvalitet på lektionsramar och samspelsregler. Mötes- telefon- och mailtid för kommunikation med vårdnadshavare.

9 Sid 9 (18) Uppföljning Halvårsuppföljningar ii början av vårterminen och resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis. Återkopplande samtal mellan lärare och speciallärare efter observationer. På EHT, klassråd och elevråd. Brukarundersökning Trygghetsenkät, maj 2016 Skyddsrond februari 2016 Utvecklingssamtal med elever och medarbetarsamtal för personalen. På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. Utveckling Fortsätta utveckla förhållningssätt och metoder i undervisning och verksamhet så att god lärmiljö/studiero alltid finns med som en mycket viktigt aspekt. Fortsätta utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna med målet att all personal tar ansvar för sin del av verksamheten och kommunicerar direkt med dem. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 75 % År 57 % År 60 % År

10 Sid 10 (18) Enhetsmål: Eleverna ska, utifrån sin mognad och ålder, känna att de har ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Vi ska höja resultatet i brukarundersökningen gällande inflytande inom samtliga målgrupper till lägst den nivå vi var läsåret innan, men helst högre. Eleverna har, utifrån mognad och ålder, kunskap om begreppet inflytande och vad det innebär och kräver, även i form av eget ansvar. Arbetssätt Alla lärare deltar varje vecka i våra utvecklingsprojekt; matematiklyftet och "nyckellektioner för att utveckla sin undervisning med formativa metoder som gör elevernas lärande synligt för läraren så att läraren kan anpassa sin undervisning till att utmana och möta varje elevs behov och utveckling. Läraren planerar sina lektioner och klassråd med inslag av aktiviteter, så att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande i relation till kunskapskraven. Vi använder klassråden till att låta eleverna vara delaktiga i hur undervisningen organiseras och ge förslag på hur förmågorna kan visas upp för bedömning samt hur ett reellt inflytande över undervisningens organisering skulle kunna se ut. Eleverna ges möjlighet att påverka hur vi i undervisningen ska arbeta med stoffet och hur bedömningen ska ske. Vi tydliggör och uttalar för eleverna när de utverkar eget inflytande. Resursanvändning På klassråd och elevråd systematiskt. Undervisande lärare. Uppföljning På klassråd och elevråd. Brukarundersökningen. Utvecklingssamtal. Utveckling Pedagogerna fortsätter att stödja och utveckla elevernas förståelse för begreppet inflytande bland annat genom att visa på och uttala när de ges möjlighet till inflytande. Vi ska vara tydliga kommunikationen till dem och vårdnadshavarna. Enhetsmål: Pojkar och flickor bemöts likvärdigt och ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Vi ska höja resultatet i brukarundersökningen gällande inflytande på fritidshemmet och på fritidsklubben till lägst 2015 års nivå, men helst högre. Eleverna har, utifrån mognad och ålder, kunskap om begreppet inflytande och vad det innebär och kräver, även i form av eget ansvar. Personal på

11 Sid 11 (18) fritidshem och fritidsklubb planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Arbetssätt Genom arbetet med implementering av Plan för utveckling av fritidshem i Stockholm" och skolverkets nya Allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet, utvecklar personalen verksamheten mot ett mer normkritiskt arbetssätt. Pedagogerna diskuterar via olika forum och möten med eleverna begreppet inflytande och tydliggör vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Pedagogerna leder olika processer där pojkars och flickors synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten och den pedagogiska miljön. Vi strävar efter en utifrån rådande förutsättningar så utvecklande, tydlig och varierad miljö som möjligt. Målet är att miljön ska stimulera till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och vi strävar efter att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten regelbundet där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en gång per termin. Elever i samtliga årskurser erbjuds också deltagande i andra demokratiska forum på skolan såsom elevråd och utvärderingar samt samlingar på fritids/fritidsklubb. För att synliggöra elevernas inflytande på fritidshem och fritidsklubb använder vi våra fritidsbloggar. Eleverna på fritidsklubben ska under våren 2016 skapa en digital tidning där fritidsklubbens verksamhet synliggörs. Vi arbetar aktivt för att skapa en god dialog med vårdnadshavarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet. Resursanvändning Samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation och fritidsblogg. Lokaler, IT användning. Pedagogernas planerings- och reflektionstid. Uppföljning På klassråd, elevråd och stormöten. Brukarundersökningen På utvecklingssamtal där fritidspersonal deltar Utveckling Personalen strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter.

12 Sid 12 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 70 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i professionella kulturupplevelser. Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser, t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök minst en gång per termin. Eleverna i årskurs 5 är nöjda med de kulturupplevelser de har fått ta del av i skolan. Arbetssätt Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet genom t.ex. museibesök. Genom vårt deltagande i kulturrådets "Skapande skola" anordnar vi professionella kulturupplevelser i och utanför skolan. Resursanvändning Anslag från Skapande skola-satsningen. Driftbudget Kulturgruppen Mötestid Uppföljning Brukarundersökning vår 2017 Resultatdialoger, uppföljningar och utvärderingar maj/juni 2016

13 Sid 13 (18) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 45 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Johannes skola ska bidra till en hållbar livsmiljö och utveckling. Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig. Arbetssätt Aspekten hållbar livsmiljö och utveckling vävs in i undervisningen. Miljögruppen är aktiv och bidrar med idéer till innehåll i undervisning och aktiviteter. Vi strävar efter att minska elförbrukningen genom att släcka i rum vi inte är i och vi använder inte torkskåpen i onödan. Vi använder engångsmaterial endast i undantagsfall. Vi återanvänder papper och även en del annat material till barnens arbeten och projekt. Vi beställer ekologiskt livsmedel och andra miljömärkta varor när det finns som ett alternativ. Vi ställer krav på våra leverantörer att de ska leverera varor och tjänster i linje med Stockholms stads miljökrav. Resursanvändning Miljögruppen Administrationen Skolledningen och medarbetarna

14 Sid 14 (18) Uppföljning Tertialrapporter Bokslut Medarbetarsamtal Arbetsmiljörond Medarbetarenkät Utveckling Miljögruppen utvecklar former för gemensamt miljöarbete. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Johannes skolas ekonomiska resultat ska vara i balans. Bokslutet visar på ett resultat i linje med budget och resultatfonden motsvarar mellan 5 och 10 procent av skolans årliga intäkt. Arbetssätt Våra olika arbetsenheter beslutar gemensamt, i dialog med ledningen, om nödvändiga inköp. Vårt påbörjade arbete med en ökad delegering av budgetansvar och en ökad insyn i skolans budget fortsätter. Vi kommer försiktigt att fortsätta på den inslagna vägen och än mer säkerställa att alla med inköps- och beställningsansvar, också har alla verktyg de behöver för att kunna följa upp budgetarna kontinuerligt. Vi följer månad för månad upp våra intäkter och justerar våra utgifter efter eventuella intäktsbortfall. Vi följer internt beslutade rutiner gällande vikarietillsättning. Alla eventuella kostnadsökningar balanseras i budgeten i möjligaste mån av neddragningar på andra poster.

15 Sid 15 (18) Resursanvändning Rektor Biträdande rektor Arbetsenhetsledare (AE-ledare) Skolsekreterare Uppföljning Skolsekreteraren följer kontinuerligt upp att inkommande fakturor ligger i linje med budgetutrymmet och ansvarig skolledare upprättar månadsvis prognoser och vid årets slut ett bokslut. Utveckling Vi fortsätter den försiktigt påbörjade utvecklingen med ett ökat delegerande av budgetansvar och diskuterar vikten av att hålla sig till beslutade budgetramar. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 7,5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

16 Sid 16 (18) Enhetsmål: På Johannes skola bidrar all personal tillsammans till en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra. Vårt AMI har förbättrats och sjukfrånvaron har gått ner i förhållande till föregående år. Arbetssätt I linje med de önskemål som framkom under Prio-arbetet har hela mötessystemet omstrukturerats. Mötena är idag mer effektiva med ett tydligare innehåll. Våra möten är i hög grad riktade mot gemensamt lärande om undervisning och lärande. En stor del av våra möten hålls som s.k. "tavelmöten", en metod som lett till mer effektiva möten. Vi har AE-möten en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. Varje vecka genomför vi pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. Vi följer upp och utvecklar vår nya mötescykel och tydliggör syften med alla möten. Vi har en tydlig struktur för vårt arbete i ledningsgruppen och med förstelärarna. Vi sammanträder systematiskt i de olika gruppkonstellationerna SLG, OLG och FLG. Vi har ett tydligt, delat digitalt kalendarium med alla gemensamma aktiviteter. Vi har s.k. Uppdragsgrupper som tar ansvar för olika skolövergripande områden och aktiviteter. Vi arbetar efter vår väl fungerande samverkansmodell som ligger i linje med det samverkansavtal som finns mellan arbetsgivare och berörda fackliga förbund. Vi genomför 10 arbetsplatsträffar och 10 möten med samverkansgruppen per år. Samverkansgruppen fortsätter arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi genomför årliga medarbetarsamtal mellan skolledning och medarbetare som ett led i samverkansprocessen. Under medarbetarsamtalet tar vi tillsammans fram en individuell utvecklingsplan utifrån verksamhetens och medarbetarens bästa. Vi genomför årliga skyddsronder och vi kommer att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på APT och AE-möten i högre omfattning är tidigare år utifrån resultatet på medarbetarenkäten. I samband med anställning och introduktion av nya medarbetare, tar vi upp skolans förväntan på ansvar, förhållningssätt och kommunikation.

17 Sid 17 (18) Resursanvändning All personal på skolan. Mötes- och samtalstid. Trivsel- och traditionsgruppen. Uppföljning Det årliga medarbetarsamtalet till uppföljning av arbetsmiljö och trivsel. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Medarbetarenkäten. Arbetsmiljö/skyddsronder Utveckling Vi fortsätter vi utveckla och tydliggöra våra interna ramar och processer och fullföljer framtagandet av ett digitalt kartotek för det. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Johannes skola har goda ekonomiska förutsättningar för att hålla budgeten i balans utan nedskärningar eller andra kvalitetssänkande åtgärder. Inför 2016 har intäkterna för skolpeng och socioekonomisk tilldelning ökat i tillräckligt hög omfattning för att täcka upp de kostnadsökningar vi står inför. Vi har rutiner för månadsvis budgetuppföljning och skolsekreterare (konterare) och biträdande

18 Sid 18 (18) rektor (attestant) har tät daglig kontakt och följer omgående upp eventuella avvikelser. Alla större kostnader som skulle kunna ha en inverkan på ekonomin och årets resultat godkänns av ledningen. Hög avtalstrohet och goda rutiner leder också till att vi håller nere kostnaderna för de stora inköpen av förbrukningsmaterial etc. Föregående år inleddes en stor satsning på läromedelsförnyelse och nyinköp/ersättningsköp av ipads. Vi bedömer att vi kommer kunna fortsätta med detta även i år om än i något mindre skala. Skolan står inför en större renovering och en del merkostnader kommer att uppstå. Om dessa kostnader skulle visa sig större än beräknat så kommer vi eventuellt att använda medel ur vår resultatfond för att finansiera ovan nämnda satsning. Skolans socioekonomiska tilldelning används till den absoluta merparten till att delfinansiera vår stab av speciallärare, resurspedagoger och elevassistenter. Det senaste året har även IT-hjälpmedel för elever med särskilda behov sats in i högre utsträckning. Årets investeringsmedel kommer att användas till utbyte av storköksutrustning och/eller inventarieinköp kopplat till elever med särskilda behov. Budget 2016 Skolans ekonomi är god och budgeten realistisk men en förestående renovering och en inte oansenlig del utomkommunala elever för in en viss osäkerhet. Intäkts- och utgiftsramarna i årets budget har ökat med 3,2 % jämfört med förra årets bokslut. Enda större kostnadsökningarna jämfört med föregående år är personalkostnaden samt budgeterade satsningar på nya läromedel och IThjälpmedel (ipads). Budgeten i sin helhet är bifogad som en bilaga. Övriga frågor