Verksamhetsplan 2018 för. Johannes skola

Transkript

1 Johannes skola Tjänsteutlåtande Sid 1 (21) Verksamhetsplan 2018 för Johannes skola Johannes skola stockholm.se

2 Sid 2 (21) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...19 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...20 Budget Övrigt... 21

3 Sid 3 (21) Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs på Matteus skola. Elevantalet beräknas till ca 530 elever under 2018 och antalet medarbetare till ca 75. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 30 olika nationaliteter. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Inriktning, vision och värdegrund Vår verksamhet drivs i linje med Stockholms stads vision 2040 om "Ett Stockholm som håller samman". Vi menar att Johannes skola har unika möjligheter att leva upp till visionen bl.a. genom vår internationella karaktär med många språk, nationaliteter och kulturer som möts men också genom vår tvåspråkiga undervisning på engelska och på svenska som bedrivs i grupper inom varje årskurs från förskoleklass. Engelskan är ett levande språk som hörs i hela skolan under skoldagens alla skeenden och är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk hos oss. Våra elever lär sig tidigt att olikheter berikar och att alla människor har lika värde vilket skapar en samhörighet som främjar likabehandling. Detta ökar deras möjligheter till ett meningsfullt liv där de som vuxna kan fungera i ett demokratiskt samhälle där varje individ, oavsett olikhet eller likhet är viktig och har sin funktion. Vår strävan är att skolan ska uppfattas som en trygg plats som präglas av en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Organisation, lokaler och miljö Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från För närvarande pågår en omfattande renovering/ombyggnation av skolan. Det kommer att leda till att helt ny ventilation installeras i skolans alla byggnader, fler toaletter, dubbelt så står matsal och nyrenoverat kök, installation av hiss i B-huset, ny belysning och nya ljudabsorbenter, ommålning av ytskikt m.m. Elevernas och personalens miljö påverkas på olika sätt under byggprojektet då vi behöver evakueras oss internt inom våra olika lokaler. I samband med läsårsstart 2018/2019, då hela huvudbyggnaden är klar, kommer all klass- och fritidsverksamhet att bedrivas i den byggnaden. Från och med då planerar vi en organisationsförändring till två arbetsenheter, F-3 och 4-6 som kommer att ledas av varsin arbetsenhetsledare. Denna organisation där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Vårt väl fungerande skolbibliotek återställs också i huvudbyggnaden i samband med "inflyttning" av alla klasser. I skolans ledningsgrupp ingår rektor, två biträdande rektorer, arbetsenhetsledare och förstelärare. I vår operativa ledningsgrupp, ingår skolledarna och AE-ledarna. Förskoleklass Det är en stor omställning för en sexåring att gå från förskola till att börja i förskoleklass, börja skolan. Därför är mottagandet, uppstarten av yttersta vikt och våra kompetenta och erfarna pedagoger arbetar skickligt med att ta emot de nya eleverna och vårdnadshavarna. Tillsammans med fritidshemmet skapar vi en så lugn och stabil lärmiljö som möjligt genom väl inarbetade, fasta rutiner och en tydlig struktur på verksamheten. Under förskoleklassåret fokuserar vi till stor del på att aktivt och medvetet ge eleverna en grundtrygghet som positivt påverkar övergången till grundskola och fortsättningen av deras skolgång. Leken är annars en central del av förskoleklasselevernas vardag där gruppstärkande aktiviteter, ledda av pedagogerna, ingår.

4 Sid 4 (21) Grundskola årskurs 1-6 Vi är mycket stolta över våra genom åren stabila kunskapsresultat i grundskolan och jämfört med övriga skolor i staden, ligger vi år från år bland de allra bästa. Det är av yttersta vikt att behålla denna nivå samtidigt som vi har en utmaning i att utveckla vår organisation och våra arbetssätt så att våra resultat inom områdena trygghet och studiero fortsätter att öka så att vi når samma nivåer som staden i övrigt. Fritidshem Utvecklingen av fritidshemmet kommer att fortsätta. Våra idag tydliga rutiner och arbetssätt har skapat trygghet och ligger som grund för vårt nästa steg, att utveckla fritidspedagogiken och den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra vår verksamhet. Förstelärares uppdrag Våra tre föstelärare har ett allmändidaktiskt uppdrag och leder tillsammans med skolledningen den övergripande skolutvecklingen och det kollegiala lärandet på skolan. De är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet och har ansvar för skolans övergripande resultatanalys. Elevhälsans uppdrag 2018 Ett årshjul för skolans elevhälsoarbete kommer att tas fram för att synliggöra elevhälsans arbete och de aktiviteter som de är involverad i på olika sätt och på olika nivåer synliggörs i detta årshjul. Syftet är att tydliggöra och konkretisera det inre arbetet samt vid behov förändra arbetet till mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Dokumentet "Elevhälsoplan/Pedagogisk arbetsgång" för elevhälsoarbetet på Johannes skola beskriver tydligt hur skolan ska arbeta för att uppfylla skollagens krav och de nämndmål som finns ovan. Organisering, tidplan, ansvarstagande samt genomförande finns tydligt beskrivet i detta dokument. Se bilaga. Skolans screeningplan omarbetas under läsåret för att stödja tidiga upptäckter. Syftet att omarbeta screeningplanen är att öka tillförlitligheten vid mätningar samt att få en samlad bild av hur resultat presenteras från olika mätningar. Ansvarsfördelning av utförande, analys och eventuella insatser framgår i planen. Ansvaret för omarbetningen vilar hos speciallärare, specialpedagog samt en av förstelärarna. Digitalisering Förutom de arbetssätt som beskrivs under kunskapsmålen i denna plan kommer vi att fortsätta vårt stadsdelsövergripande kollegiala lärande och samarbete med andra skolor på Norrmalm som påbörjades förra året. I detta samarbete deltar samtliga pedagoger/lärare inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. De får här möjlighet att nätverka med kollegor på grannskolorna. Den nyligen genomförda i självskattningen visar positivt att lärarna generellt skattar sin digitala kompetens högre än tidigare, och vi har också fler som uppnår den högsta nivån i skattningen. Även användandet av digitala verktyg skattas högre. Allt fler lärare använder nu också Office365 och möjligheten att dela dokument och material med varandra, vilket också används av våra elever i årskurs 6. Flera klasser i de lägre årskurserna planerar att börja arbeta i Office365 under året, och vi fortsätter arbetet med att utöka användningen bland skolans personal.

5 Sid 5 (21) Systematiskt kvalitetsarbete De numera årliga lokala resultatdialogerna med lärarna i varje årskurs, och där uppföljning, utvärdering och analys ingår, bidrar till att öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet och framtagandet av Verksamhetsplan och Verksamhetsberättelse. Resultatdialogerna är självklara delar i vårt kvalitetsarbete. Fritidspersonalens deltagande i resultatanalyserna lyfter fram deras viktiga perspektiv vilket bidrar till en helhetssyn på verksamheten. Våra tre förstelärare har i uppdrag att tillsammans med skolledarna analysera våra skolresultat och dra slutsatser om vilka satsningar som krävs, ge förslag på enhetsmål och arbetssätt och bidra till att implementera dessa till övriga pedagoger. Den analysen ligger sedan som grund för resultatdialogen på grundskoleavdelningen. I början av varje kalenderår genomför vi s.k. halvårsuppföljningar årskursvis för att säkra att alla elever ges bästa förutsättningar att nå utbildningsmålen oavsett behov. Då gör vi också en översyn vad gäller de extra anpassningar som lärarna själva ansvarar för inom ramen för sitt uppdrag. Inom ramen för vårt elevhälsoarbete och i samråd med EHT beslutar rektor systematiskt om särskilt stöd till elever i behov. Framtagande av verksamhetsplan Denna Verksamhetsplan har tagits fram i samverkan med våra medarbetare. Den bygger på resultatanalysen från Tertialrapport 2, 2017 och resultatdialogen med grundskoleavdelningen hösten Dessa resultatanalyser togs fram genom att samtliga medarbetare, i sina respektive årskurser och arbetsenheter, deltog i utvärdering och analys av det gångna läsåret. Underlag till denna analys var Verksamhetsplan 2017, brukarenkät 2017 och elevernas resultat Förstelärarna har genom sitt särskilda uppdrag tittat på och analyserat skolans akademiska resultat och den pedagogiska lärmiljön. Till sist har förslag till Verksamhetsplan 2018 behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen på APT och SVG. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna Verksamhetsplan. Elevernas synpunkter och delaktighet har kommit fram genom brukarenkäten och via lärarnas och andra pedagogers utvärderingar. Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsätta utvecklingen av elevhälsans arbete mot ett än mer främjande och förebyggande arbetsoch förhållningssätt. Fortsätta utveckla trygghetsskapande gemensamma rutiner, arbetssätt och förhållningssätt mot en trygg skolmiljö, präglad av lugn och ro. Fortsätta arbetet med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen samt till läsåret 2018/2019 ta fram ett nytt fokusområde inom vårt interna skolutvecklingsarbete, lett av förstelärarna.

6 Sid 6 (21) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 95 % 84% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 75 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År 93 % År 96 % År 96 % År 95 % År 90 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Enhetsmål: Undervisning och utbildning är anpassad utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever i årskurs 1 har vid vårterminens slut uppnått grundläggande taluppfattning i matematik och har nått nivå A eller högre i skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

7 Sid 7 (21) Under vårterminen i förskoleklass eller senast under höstterminen i åk 1 har vi identifierat de elever som på olika sätt kan behöva stöd för sitt lärande och påbörjat planering av anpassningar och stödinsatser utifrån deras behov. Skillnaden i skolresultat mellan olika grupper samt mellan flickor och pojkar i betyg och resultat på nationella prov i åk 3 och 6 har minskat och pojkarnas generella kunskapsnivå har ökat. Vi har ett genomsnittligt meritvärde på betygen i årskurs 6 av cirka 255 poäng. Skillnaden mellan pojkar och flickors genomsnittliga meritvärde i åk 6 ska minska från 28,3 till 20 poäng. Arbetssätt Genom kollegiala samtal ökar vi medvetenheten om och förståelsen för flickors och pojkars olika sätt att ta till sig kunskap. Hur bör vi bemöta pojkar och flickor i skolmiljön, vilka förväntningar har vi, vilka krav ställer vi och hur undervisar vi för att ge både flickor och pojkar bästa förutsättningar att ta till sig kunskap, är frågor som ska hållas aktuella i de kollegiala samtalen. Den ledning och stimulans som erbjuds i den ordinarie undervisningen riktar sig till alla elevers olika förutsättningar och behov vilket leder till att undervisningen är varierad vad gäller såväl arbetsformer som arbetssätt och på olika nivåer för olika elever. Användandet av digitala verktyg i undervisningen är en del av den variationen, se nedan. Bedömningsmetoder- och underlag varieras för att ge alla elever, oavsett behov ges större möjligheter att lära, utveckla förmågor och visa sitt kunnande. Varje lärare/pedagog beaktar den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön och säkerställer att hinder för lärande undanröjs. Under ombyggnationen av skolan är detta extra viktigt. Utvecklandet av den tillgängliga lärmiljön behöver då särskilt uppmärksammas för att alla elever ska nå sin fulla potential. Vårt utvecklingsarbete inom kollegialt lärande som samplanering, sambedömning, språkutvecklande arbetssätt fortsätter på våra pedagogiska lärarmöten och studiedagar. Vi genomför Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 och åk 2 och skolans screeningplan omarbetas i syfte att komplettera det obligatoriska bedömningsstödet för de yngre åldrarna. Därigenom kan vi tidigt identifiera både hög- och lågpresterande elever som har behov av stöd utöver den ledning och stimulans som ges inom ordinarie undervisning samt organisera och anpassa undervisningen för dem. Vår Elevhälsoplan med mål, väl utformade rutiner och arbetssätt för vårt elevhälsoarbete är presenterad och fortsatt implementering av den och de nya rutinerna pågår under hela året genom kontinuerliga möten mellan pedagoger och speciallärare/specialpedagog. Som ett led i att utveckla skolans pedagogiska/specialpedagogiska kompetens initierar och genomför specialpedagogen/specialläraren olika fortbildande insatser och leder lärare lärande inom området. Detta kan vara att till exempel leda studiedagar och tillhandahålla litteratur. Speciallärare/specialpedagog ger efter beslut i EHT extra anpassningar/intensifierade extra anpassningar till elever inom specialundervisningen. Deras specialpedagogiska insatser är tydligt riktade till elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och som har åtgärdsprogram. De har också ansvar för att tillsammans med undervisande lärare planera och ta fram arbetssätt och metoder för elever som har särskild begåvning eller bedöms som högpresterande. Under 2018 kommer vi ta fram uppdragsbeskrivningar och en organisation för ledning och stöd gällande elevassistenter. Vi kompletterar vårt förebyggande och elevhälsofrämjande arbete genom att ta fram en plan för hur vi ska ge våra elever utökade möjligheter till regelbunden, pulshöjande rörelse i skolmiljön. Digitalisering: Vi kommer fortsätta utvecklingen inom digitalisering i skolan. Både den digitala uppdragsgruppen som består av lärare, förstelärare och IKT-pedagog, och den digitala utvecklingsgruppen, med representanter från skolledning, lärare och fritids kommer att arbeta med implementeringen av tilläggen i kursplanen gällande

8 Sid 8 (21) digitalisering samt införandet av den nya Skolplattformen, som redan nu delvis är i bruk. Vår egen "kursplan" för digitala kunskaper, säkerställer att alla elever får likvärdiga kunskaper. Arbetet med att tydliggöra detta i verksamheten fortgår under Den digitala uppdragsgruppen kommer också att arbeta med att öka den digitala kompetensen hos pedagoger och elever i form av digitala pedagogiska aktiviteter, till exempel genom temaveckor eller färdiga lektionsförslag, och därigenom konkretisera och entusiasmera för att göra användandet av digitala verktyg till ett naturligt redskap i klassrummet. Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med att implementera Office365 som ökar möjligheten att dela dokument och material med varandra såväl mellan elever som mellan lärare och elever. Vårt utökade antal ipads, nu halvklassuppsättningar i samtliga klasser från F-6 underlättar vår digitala utveckling. Samtliga elever på skolan har också tillgång till inlästa läromedel via Inläsningstjänst, och får successivt genomgång i hur detta fungerar. Målet är att alla mellanstadieelever ska kunna använda Inläsningstjänst och känna sig trygga med hur man loggar in och använder det även hemma. I arbetet med nyanlända elever och elever i behov av särskilt stöd använder vi också digitala verktyg, och fortsätter att utvärdera de resurser skolan har tillgång till i form av digitala tjänster som Inläsningstjänst, MV-Nordics skolavtal och de program och appar vi har tillgång till, vilka utgår från de enskilda elevernas behov. Resursanvändning Förstelärare planerar och ansvarar, tillsammans med skolledare, för den gemensamma skolutvecklingen och kompetensutvecklingen. Förstelärare ansvarar, tillsammans med skolledningen, för skolans övergripande resultatanalys som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Undervisande lärare och förskollärare planerar, genomför, följer upp och analyserar undervisningen på individ- och gruppnivå. Speciallärare/specialpedagog ger stöd och råd till pedagoger med arbetet kring extra anpassningar/intensifierade extra anpassningar. Skolan har flera elevassistenter anställda på skolan som arbetar med riktade stödinsatser för vissa enskilda elever men också som stöd på gruppnivå. Elevassistenter ger individuellt- och gruppstöd till elever och elevgrupper. EHT-insatser som kuratorsstöd, psykologstöd- och utredningar, skolhälsovård m.m. Genom vår fyraveckorscykel tydliggörs den tid vi avsätter för kollegialt lärande och planering i olika former: Uppföljning En gång i månaden träffas lärare och förskollärare i studiecirkelsform inom temat "språkutvecklande arbetssätt för att diskutera litteratur och aktiviteter i elevgrupperna. En gång i månaden används den pedagogiska konferensen till samplanering, sambedömning och kollegialt idéutbyte. Tre torsdagar av fyra avsätts en timme för gemensam planering. Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare, framtagande av IUP följer upp gamla mål och sätter nya mål. Halvårsuppföljningar årskursvis i början av vårterminen 2018 då vi följer upp hur det går för eleverna med särskilt fokus på de i behov av särskilt stöd. Skriftliga omdömen, nationella prov och betyg följs upp i samband med resultatanalyser i slutet av läsåret. Även uppföljning/utvärdering av anpassningar och särskilt stöd genomför då.

9 Sid 9 (21) Brukarundersökning vår 2018 ger elever i årskurs 2 och 5 samt vårdnadshavare i förskoleklass och årkurs 2 möjlighet till utvärdering av vår verksamhet. Utveckling Öka förståelse och kunskap inom mångfaldsperspektivet med målet att hitta arbetssätt som leder till att skillnaden i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor minskar. Enhetsmål: Fritidshemmets och fritidsklubbens verksamhet stödjer och kompletterar elevernas lärande och utveckling och är anpassad utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Förbättrat resultat i brukarenkäten gällande frågorna under rubriken aktiviteter och lärande. I snitt två tredjedelar av de svarande ger positiva svar på de tre frågorna. Bidrar till att uppnå det förväntade resultatet för enhetsmålet "Undervisning och utbildning är anpassad utifrån varje elevs förutsättningar och behov". Arbetssätt Den långsiktiga planeringen stärks och nya mallar för denna tas fram. Planeringen sker utifrån ett tydligt periodsindelat läsår och ett nytt tydligt årshjul för Johannes skolas fritidshem tas fram i dialog med pedagogerna i verksamheten. Schemaläggning och bemanning ses över med fokus på hela verksamheten och med minskat fokus på den enskilda avdelningen. Under varje termin lyfts ett eller flera fokusområden fram och aktiviteter planeras runt detta. Pedagoger och lärare inom förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb planerar tillsammans så att elevernas skoldag knyts samman och fritidshemsverksamheten stödjer elevens lärande och utveckling i relation till läroplanen. Eftermiddagens fritidshemsaktiviteter ska utöver att erbjuda eleverna en meningsfull fritid stimulera till utveckling och lärande och gärna knyta an till det som eleverna arbetat med tidigare under dagen samt avsnittet i läroplanen om fritidshemmet. I den självständiga leken och de planerade aktiviteterna utvecklas elevens lärande. Vi använder digitala verktyg i undervisningen. Våra18 bluebots (robotar) som köptes in under höstterminen 2017 används av fritids. De kommer fortsätta med regelbundna programmeringsaktiviteter med dessa för lågstadiet på fritidstid. Alla IKT-ambassadörer i årskurs 3-6 har redan fått prova på programmering av bluebots, och målet är att alla elever ska få möjlighet att programmera med robotarna under det kommande året, och att all personal kan leda programmeringsaktiviteter med dessa. Vi planerar också att utveckla andra digitala kreativa aktiviteter i fritidsverksamheten, som arbete med green screen och andra filmverktyg. Resursanvändning AE-ledare och pedagogiskt ansvariga på fritidshemmet planerar och ansvarar tillsammans med skolledare för den gemensamma pedagogiska utvecklingen och kompetensutvecklingen. Pedagogiskt ansvariga ansvarar tillsammans med skolledningen för skolans övergripande resultatanalys som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Undervisande pedagoger. Speciallärare/specialpedagog ger stöd och råd till pedagoger med arbetet kring extra anpassningar/intensifierade extra anpassningar.

10 Sid 10 (21) Genom vår fyraveckorscykel tydliggörs den tid för kollegialt lärande och planering i olika former: Uppföljning En gång i månaden träffas pedagoger och AE-ledare/skolledare i ansvarsgrupper för att diskutera och planera den pedagogiska utvecklingen och lärmiljön på fritidshemmet. Tre gånger per månad träffas pedagoger på varje avdelning för praktisk planering. Tre gånger per månad träffas ansvariga pedagoger och ledning för uppföljning och strategisk planering. Fritidspersonalens delaktighet i utvecklingssamtal med elever. Skriftliga omdömen, nationella prov och betyg följs upp vid läsårets slut. Halvårsuppföljningar i början av vårterminen 2018 och resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis. Brukarundersökning vår Utveckling Hitta fram till ett gemensamt synsätt hos de olika professionerna och en fungerande lång- och kortsiktig planering för "hela skoldagen". Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 65 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Total frånvaro i grundskolan 5 % År Enhetsmål: Vår lärmiljö är god och präglas av trygghet, lugn och ro, trivsel och glädje.

11 Sid 11 (21) Fler elever upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Fler elever känner trygghet i omklädningsrummen. Fler elever känner sig trygga i skolan som helhet. Arbetssätt I förskoleklasserna lägger vi grunden för elevernas trygghet i skolan nu och framåt i deras utbildning. Det gör vi genom att ha goda och tydliga rutiner, god kommunikation och ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Våra tydliga och informativa föräldramöten och introduktionssamtal med vårdnadshavarna bidrar till trygghet och tydlighet för eleverna i skolan. Fritidshemmet arbetar trygghetsskapande med tydliga, goda rutiner och organiserade lekar och aktiviteter. På fritidshemsavdelningarna i förskoleklass och årskurs 1 undervisar förskollärare och lärare på en del av sin arbetsplatsförlagda tid, även på fritidshemmet. Pedagoger och övrig personal har alltid med "en god lärmiljö" som en självklar aspekt vid planering av lektioner, aktiviteter i förskoleklass, på fritids och fritidsklubb, rastverksamhet och övriga aktiviteter. För att öka elevernas medvetenhet om vikten/nyttan med en god lärmiljö och studiero har vi regelbundna samtal med dem och på klassrådet och i elevrådet har vi "god lärmiljö" som en stående punkt på dagordningen. Vi samtalar även regelbundet i klasserna om skolans ordningsregler, klassregler och varför vi har regler. Lärarna samverkar inom arbetslagen för att hitta gemensamma tydliga strukturer kring elevernas skoldag och lektioner. Det gynnar ett tillitsfullt klassrumsklimat som är baserat på gemensamma värderingar och principer. Rastvaktsschema upprättas så att vuxna finns på plats på skolgården, klätterställningen, fotbollsplanen, i omklädningsrummen, i korridorer och trapphus under rasterna. Vuxna är schemalagda i matsalen, vid omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna samt på fotbollsplanen. Två s.k. extratjänster som "skolvärdar", med start våren 2018 kommer att bidra till trygghet och säkerhet i skolan. Inför läsåret 2018/2019 kommer vi att se över möjligheterna att skapa och schemalägga halvklasser/smågrupper i alla årskurser. Särskilt viktigt är detta för klasserna på lågstadiet. Skolans trygghetsgrupp träffas regelbundet och arbetar förebyggande mot kränkningar, trakasserier och utanförskap. De ansvarar också för vår årliga trygghetsenkät där vi kartlägger elevernas upplevelse av trygghet. Uppdrag och arbetssätt för vår trygghetsgrupp finns beskrivet under arbetssätten för enhetsmålet om "Mångfald" längre ned i dokumentet. Tillsammans med vår IKT-pedagog fortsätter vi stödja och lära våra elever så att deras förståelse och kunskap om sociala medier och internetanvändande ökar. Vårt elevhälsoteam har ett gemensamt ansvar för skolans förbyggande elevhälsoarbete. I uppdraget till elevhälsoteamet ingår ansvar för elevhälsoplan och att den är implementerad och tydlig för all personal. Elevhälsoplanen beskriver hur vi arbetar förebyggande och vilka rutiner och arbetssätt vi använder. Genom att följa de rutiner som finns beskrivna i där, samarbetar skolledning, elevhälsa och pedagogisk personal, så att varje elev kan få det stöd som den behöver för att vara trygg i skolan. Elevhälsoteamet består av skolledning, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, speciallärare och skolkurator. Se vidare vår elevhälsoplan som biläggs denna rapport. Under skolans renovering/ombyggnation, kommer den fysiska lärmiljön behöva stå i fokus även om det är svårt. Utifrån de förutsättningar som gäller, med nästan halverad tillgång till rum under vissa delar av byggtiden, kommer vi sträva efter att anpassa den fysiska miljön så gott det går till rådande omständigheter. Vi förespråkar en öppen dialog och samverkan med våra vårdnadshavare då detta har stor betydelse och bidrar till trygghet och lugn och ro i skolan. Vårt forum för samverkan och dialog mellan skola och hem är "skolrådet", som sammanträder ca 3 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Vårt upplägg på skolrådsmötena, där vi som skola presenterar olika teman från vår verksamhet, har utvecklat och förbättrat samverkanskulturen mellan vårdnadshavare och

12 Sid 12 (21) skola. Vår s.k. kommunikationstrappa, där rutiner för kommunikation tydligt framgår har också bidragit till detta. Vi kommunicerar och informerar också via vår webbsida som alltid hålls aktuell och på vårt Facebookkonto och Instagramkonto. Vi ger systematisk information till hemmen i form bloggar eller veckobrev. Rektor/skolledning lämnar vid behov övergripande information till hemmen. Tillsammans, genom de här beskrivna arbetssätten skapar vi en skolkultur som präglas av en stark vi-känsla som skapar trygghet och trivsel. Vi förstärker detta genom att göra och uppleva saker tillsammans med syftet att skapa gemensamma positiva bilder av vår skola och hur vi ska vara mot varandra. Exempel på sådana gemensamma upplevelser är skapande skola-satsningen med olika kulturupplevelser som vi deltar i, våra traditioner som att fira FN-dagen stort, vår schemabrytande julavslutningsdag och våra gemensamma friluftsdagar. Dessa aktiviteter bidrar mycket till gemenskap och sammanhållning. Resursanvändning Lärare/pedagogers, skollednings och övrig personals nära och goda relationer med elever och vårdnadshavare. Fyraveckors mötescykel innefattande schemalagd tid för intern kompetensutveckling, samplanering och kollegialt lärande. I det ingår t.ex. studiecirkel för förskollärare/lärare i temaform, digitalisering i skolan, IKT workshops m.m. och tid för samplanering av gemensamma aktiviteter i arbetslagskonferenser. Ordning och reda i organisationen t.ex. elevhälsoplan och gemensamt förhållningssätt med tydliga rutiner, processer och uppdrag. EHT-möten systematiskt varje vecka. Trygghetsgruppen är känd för eleverna och träffas en gång i veckan för att utveckla trygghetsarbetet i hela skolan. Likabehandlingsplan/Plan för diskriminering och kränkande behandling med tydliga utvecklingsområden för årets trygghetsarbete. Tid utanför timplanen för kulturupplevelser, traditioner och högtider tillsammans med elever. Två s.k. extratjänster som "skolvärdar" inrättas med uppdrag att skapa trygghet på raster, i korridorer, matsal, omklädningsrum och på skolgården. Mötes- telefon- och mailtid för kommunikation med vårdnadshavare. Uppföljning Halvårsuppföljningar årskursvis i början av vårterminen 2018 då vi följer upp resultat och den pedagogiska lärmiljön. Resultatdialog vid läsårets slut, årskursvis. Återkopplande samtal mellan lärare och speciallärare i samband med kartläggningar och utredningar. I EHT följer vi upp och planerar en god lärmiljö på individ- och gruppnivå. På klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att tillsammans med pedagoger och kamrater diskutera och planera förbättringar i lärmiljön i klassrummen och på skolan generellt. Brukarundersökning, januari - februari 2018 och trygghetsenkät, maj 2018 Utvecklingssamtal med elever och medarbetarsamtal för personalen. På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. Utveckling Fortsätta utveckla förhållningssätt och metoder i undervisning och verksamhet så att god lärmiljö/studiero alltid finns med som en mycket viktigt aspekt. Utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna med målet att all personal tar ansvar för sin del av verksamheten och kommunicerar direkt med dem.

13 Sid 13 (21) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 73 % År 80 % År 60 % År 68 % År Enhetsmål: Eleverna ges, utifrån sin mognad och sina förutsättningar inflytande över, förståelse för och ansvar för sitt eget lärande. Fler elever upplever att de har inflytande över sitt lärande. Fler elever upplever att de förstår och vet vad de förväntas lära sig. Arbetssätt Eleverna involveras i lärandet på olika sätt exempelvis genom att lärarna skapar delaktighet kring val av arbetsformer i den pedagogiska planeringen. Eleverna ges möjlighet att delta i självbedömning och kamratbedömning. Lärarna i arbetslagen arbetar med att tydligt och förståeligt konkretisera och exemplifiera kunskapskraven för eleverna. Lärarna planerar sina lektioner och klassråd med inslag av aktiviteter, så att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande i relation till kunskapskraven. Klassråden används bl.a. till att låta eleverna vara delaktiga i hur undervisningen organiseras och ge förslag på hur förmågorna kan visas upp för bedömning. De angivna arbetssätten ökar elevernas medvetenhet om deras inflytande i lärandet. Resursanvändning Tid för klassråd och elevråd är inplanerade systematiskt. Arbetslagen har tid avsatt för gemensam planering. Undervisande lärares/pedagogers kompetens och tid. Utvecklingssamtal.

14 Sid 14 (21) Uppföljning På klassråd och elevråd förs en öppen dialog om hur eleverna upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande. Protokoll förs på elevråden. Genom den årliga brukarundersökningen tar vi reda på och följer upp elevers och vårdnadshavares uppfattning om inflytandefrågor. I slutet på läsåret analyseras resultaten av arbetslagen. Elevernas och vårdnadshavarnas uppfattningar efterfrågas genom utvecklingssamtalen som dokumenteras utifrån en gemensam struktur i skolwebben/skolplattformen. Utveckling Pedagogerna fortsätter att stödja och utveckla elevernas förståelse för begreppet inflytande bland annat genom att visa på och uttala när de ges möjlighet till inflytande. Vi ska vara tydliga i kommunikationen till dem och vårdnadshavarna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 % År Enhetsmål: Alla elever ges möjlighet att delta i interna och professionella kulturupplevelser som anordnas och integreras i undervisningen. Alla elever har under läsåret fått ta del av professionella kulturupplevelser, t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök minst en gång per termin. Eleverna kan, utifrån ålder och mognad, använda och ta del av flera olika uttryckssätt såsom språk, drama, m.m. och har utvecklat en viss kännedom om samhällets kulturutbud. Eleverna i årskurs 5, som är de som deltar i elevenkäten, är nöjda med de kulturupplevelser de har fått ta del av i skolan. Arbetssätt Genom vårt deltagande i "Skapande skola" anordnar vi professionella kulturupplevelser i och utanför skolan. Kulturaktiviteterna omfattar samtliga elever. Kulturgruppen på skolan ansvarar för och planerar skolans interna, externa och professionella kulturaktiviteter.

15 Sid 15 (21) Eleverna får uppleva kultur genom författarbesök med barn- och ungdomsförfattare, föreställningar och workshops inom konst, teater, musik och teater, studera olika konstnärliga uttryckssätt och ges möjlighet till eget skapande. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande integreras i verksamheten inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Resursanvändning Anslag från Skapande skola-satsningen och driftbudget och skollokaler. Kulturgruppen har tid avsatt för planering, administration och uppföljning av Skapande skola-satsningen. Mötestid för arbetslaget för att planera organisation och resurser vid de olika kulturaktiviteterna. Uppföljning Eleverna i årskurs 5 deltar i den årliga elevenkäten 2018 där kultur ingår som en del. Resultaten från elevenkäten och övriga kulturaktiviteter följs upp och analyseras i samband med övrig uppföljning av resultat i resultatdialoger och utvärderingar i arbetslagen i slutet av läsåret KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 50 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År Enhetsmål: Miljöperspektivet om en hållbar utveckling integreras i samtliga verksamheter. Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för en så hållbar utveckling som möjligt under vårt byggprojekt. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig.

16 Sid 16 (21) Vi har en så väl som möjligt fungerande källsortering för papper, plast, metall och batterier. Detta kommer att förbättras när vår skola är färdigrenoverad. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Arbetssätt Aspekten "hållbar utveckling" vävs in i undervisning inom förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Miljögruppen är aktiv och bidrar med idéer till innehåll i undervisning och aktiviteter. Om möjlighet finns under byggprojektet planeras gemensamma aktiviteter in med fokus på sopsortering, återvinning och vattnets kretslopp. Vi strävar efter att minska elförbrukningen genom att släcka i rum vi inte är i och vi använder inte torkskåpen i onödan. Vi källsorterar papper, plast och metall i klassrum och i sophuset och vi använder engångsmaterial endast i undantagsfall. Tyvärr kommer vi tvingas till användning av engångsmaterial under höstterminen 2018 då vi är evakuerade och behöver använda en av våra idrottssalar till matsal. Detta är inget vi kan påverka. Vi återanvänder papper och även en del annat material till barnens arbeten och projekt redan i förskoleklassen. Vi beställer ekologiskt livsmedel och andra miljömärkta varor när det finns som ett alternativ. Vi ställer krav på våra leverantörer att de ska leverera varor och tjänster i linje med Stockholms stads miljökrav. Resursanvändning Miljögruppen, administrationen, skolledningen och samtliga medarbetare har delat ansvar för och bidrar genom ovan beskrivna arbetssätt. Uppföljning I samband med tertialrapport och bokslut följer vi upp och analyserar våra konkreta resultat. I samband med övrig utvärdering i slutet på året följs skolans miljöarbete upp och analyseras. Utveckling Miljögruppen utvecklar former för gemensamt miljöarbete.

17 Sid 17 (21) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 4 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,1 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: All personal tillsammans bidrar till och tar ansvar för en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Vårt AMI har förbättrats och sjukfrånvaron har gått ner i förhållande till föregående år. Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra. Arbetssätt Vi strävar efter effektiva möten med tydliga syften och innehåll. Mötena är i hög grad riktade mot undervisning och gemensamt lärande. Vi har ett tydligt kalendarium med alla gemensamma aktiviteter. Genom vår fyraveckorscykel skapas systematisk mötesordning och en tydlighet i organisationen: Vi har en tydlig struktur för vårt arbete i ledningsgruppen och med förstelärarna. Vi sammanträder systematiskt i de olika gruppkonstellationerna ledningsgrupp och utökad ledningsgrupp.

18 Sid 18 (21) Vi har AE-möten en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. Varje vecka genomför vi pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. En gång per månad genomförs storfritidsmöte, ett pedagogiskt utvecklingsmöte som leds av ansvarig biträdande rektor. En stor del av våra möten hålls som s.k. "tavelmöten", en metod som lett till mer effektiva och informativa möten. Under 2018 kommer vi succesivt går över till digitala tavelmöten inom Office 365. I några arbetslag är detta redan genomfört. Vi har s.k. Uppdragsgrupper som tar ansvar för olika skolövergripande områden och aktiviteter. I samband med återflytt (läsårsstart 2018/2019) planerar vi att försöka ta ett nytt grepp om den allmänna ordningen/"ansiktet utåt", för att skapa ett mer enhetligt intryck på skolan. Vi ska skapa en uppmärkning/skyltning av var man finner de olika klassrummen, fritidsverksamheterna, skolsköterskan, ledningen, specialpedagoger, skolexpeditionen osv. Skyltar om öppettider etc. som sitter på entrédörrarna ska var tydliga och likvärdiga. Innan renoveringen är färdig kommer vi hitta en provisorisk lösning på detta, men även den provisoriska lösningen ska ge ett kvalitativt. Vi kommer också ta ett grepp om och hitta ett system för upphittade kläder, samt strukturen och ordningen i personalrummet. Vi planerar också att starta en arbetsmiljö/trivselprocess där skolsekreterare Tove och skolsköterska Inga kommer att vara processägare. I detta ska vi också se möjligheten att hyra in växter till skolan och att vi bokar in extra städningar av personalrummet under lov när detta bedöms nödvändigt. Vi följer stadens samverkansavtal som finns mellan arbetsgivare och de fackliga förbunden. Det innebär t.ex. att vi genomför 10 arbetsplatsträffar och 10 möten med samverkansgruppen per år. Samverkansgruppen arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har årliga medarbetarsamtal mellan skolledning och medarbetare som ett led i samverkansprocessen. Under medarbetarsamtalet tar vi tillsammans fram en individuell utvecklingsplan utifrån verksamhetens och medarbetarens bästa. Vi genomför skyddsronder och fortsätter att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på APT och AEmöten. I samband med anställning och introduktion av nya medarbetare, tar vi upp skolans förväntan på ansvar, förhållningssätt och kommunikation. Resursanvändning All personal på skolan. Tydlig fyraveckorscykel för möten, se ovan. Övrig mötes- och samtalstid. Trivsel- och traditionsgruppen. Skolsekreterare och skolsköterska som processägare enligt ovan. Uppföljning Vi följer upp och utvecklar vår mötescykel och tydliggör syften med alla möten. Detta gör vi tillsammans med våra fackliga ombud inom ramen för samverkanssystemet. Det årliga medarbetarsamtalet till uppföljning av arbetsmiljö och trivsel. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Medarbetarenkäten (den genomförs inte under 2018). Arbetsmiljö/skyddsronder. Utveckling Förbättra ordning och reda i organisationen. Vi fortsätter utveckla och tydliggöra våra interna ramar och processer och ser till att dessa implementeras systematiskt till personal.

19 Sid 19 (21) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enhetsmål: Mångfaldsperspektivet integreras i samtliga verksamheter. Fler elever känner sig trygga i skolan som helhet. Fler elever känner sig nöjda med tryggheten i omklädningsrum och korridorer. Fler elever känner sig nöjda med vuxennärvaron i skolan. Fler elever känner att det finns någon vuxen att tala med i skolan. Arbetssätt Vår årligen upprättade Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling används som ett levande styrdokument inom samtliga verksamheter - förskoleklass, grundskola, fritidshem/fritidsklubb. Genom planens intention arbetar vi aktivt med att motverka trakasserier och andra kränkande handlingar i vår verksamhet och vi har riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Inför läsåret 2018/2019 kommer vi att göra en översyn av våra rutiner för att tydligt klargöra och säkra att alla inom skolan vet och är trygga med hur de ska agera om trakasserier påstås ha inträffat. Vi använder förvaltningens framtagna blankett för anmälan och utredning som ett stöd. Skolans trygghetsgrupp träffas regelbundet och arbetar förebyggande med syftet att motverka all form av kränkningar och trakasserier och utanförskap. De ansvarar också för vår årliga trygghetsenkät där vi kartlägger elevernas upplevelse av trygghet inom olika områden på skolan. Resultatet från den ligger till grund för åtgärder som behöver vidtas. Trygghetsgruppen har tillsammans med rektor ett övergripande ansvar för rutiner och arbetssätt gällande anmälningar till rektor och huvudman samt hur ansvar för utredningar, dokumentation m.m. är fördelat på skolan. Vid behov håller de även i utredning och dokumentation på rektors uppdrag. De är också ansvariga för att ta fram förslaget till vår årliga plan mot kränkande behandling utifrån rådande lagstiftning. Trygghetsgruppen samarbetar direkt med lärare, pedagoger och skolledning och fungerar som en stödgrupp till personal och skolledning inom likabehandlingsområdet. Vi kommer att fram en plan för fortbildning och/eller skolövergripande tema/projekt för inom mångfaldsområdet med syftet att öka pedagogernas kunskap om förhållningssätt och bemötande. Vi hoppas att detta

20 Sid 20 (21) ska leda till att pedagogerna inom i förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb, som en naturlig del i arbetet, planerar och genomför verksamheten på ett demokratiskt och normkritiskt sätt utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv. Resursanvändning Förstelärare planerar tillsammans med skolledningen in fortbildning och skolövergripande utveckling inom området till läsåret 2018/2019. Alla som arbetar på skolan - skolledning, pedagoger inom förskoleklass, grundskola och fritidshem/fritidsklubb samt all övrig personal inom skolan tar ett gemensamt ansvar för att mångfaldsperspektivet integreras i verksamheten. Trygghetsgruppen träffas regelbundet och arbetar förebyggande och akut med anmälningar och utredningar av kränkningar och trakasserier. Tid avsatt för klassråd och elevråd. Två lärare med ansvar och tid till att leda elevrådet. Uppföljning Brukarenkät inom området trygghet jan/feb 2018 och skolans egen trygghetsenkät för elever i maj/juni Vi följer upp mångfaldsarbetet i samband med övrig uppföljning och utvärdering av verksamheten och i samband med utvärdering av Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling. Utveckling Utifrån förra årets uppföljning och analys inom mångfaldsområdet kan vi konstatera att lärare/pedagoger behöver fortbildning/kompetensutveckling då viss osäkerhet om arbetssätt/metoder råder inom vissa arbetslag. Av detta skäl har vi påbörjat en dialog med förstelärare och arbetslag om att till läsåret 2018/2019 starta ett skolövergripande tema/projekt som fokuserar på någon eller flera delar inom mångfaldsperspektivet. Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Johannes skola har i år betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än föregående år för att hålla budgeten i balans utan nedskärningar eller andra kvalitets sänkande åtgärder. Inför 2018 har intäkterna för skolpeng och socioekonomisk tilldelning mm ökat i något större omfattning än den totala lönesumman. Vi har rutiner för månadsvis budgetuppföljning och skolsekreterare (konterare) och biträdande rektor (attestant) har tät daglig kontakt och följer omgående upp eventuella avvikelser. Alla större kostnader som skulle kunna ha en inverkan på ekonomin och årets resultat godkänns av skolledningen. Hög avtalstrohet och goda rutiner leder också till att vi håller nere kostnaderna för de stora inköpen av förbrukningsmaterial etc inleddes en stor satsning på läromedelsförnyelse och nyinköp/ersättningsköp av ipads. Vi hade år 2017 inte möjlighet att fullfölja den satsningen men ser nu goda möjligheter att kunna avsluta det första steget i satsningen under Skolan står under en större renovering och en hel del merkostnader har uppstått och kommer att uppstå. Om dessa kostnader skulle visa sig större än beräknat, är vi i år bättre rustade