BUDGET 2012 & EKONOMIPLAN för Finströms kommun

Transkript

1 BUDGET & EKONOMIPLAN för Finströms kommun

2 och ekonomiplan Finströms kommun Skolvägen 2 AX GODBY tel fax e-post: kommungarden@finstrom.ax hemsida

3 och ekonomiplan och ekonomiplan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 ALLMÄNT... 5 EKONOMISK ÖVERSIKT ALLMÄN FÖRVALTNING SOCIALVÅRD ÄLDREOMSORGEN BARNOMSORGEN SKOLNÄMNDEN HÖGSTADIET KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN HYRESBOSTÄDER OCH ÖVRIG BYGGNAD BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET LANTBRUKSNÄMNDEN Investeringar - sammanställning Ekonomiplan Bilaga: Sammanställning över personal i budget :... 86

4 och ekonomiplan INLEDNING Kommunstyrelsen överlämnar härmed budgeten för år till kommunfullmäktige för behandling. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige har en remissbehandling av budgeten vid sitt sammanträde i november. Inkomstskatteprocenten och fastighetsskattesatserna ska beslutas om senast den 15 november. Efter remissdebatten återremitteras budgeten till kommunstyrelsen för utredning och granskning av de förslag som framkommit under remissdebatten. en fastställs sedan på december månads fullmäktigesammanträde. Finströms den 26 oktober Kommunstyrelsen i Finströms kommun Efter kommunfullmäktiges remissbehandling den 3 november föreslår kommunstyrelsen följande förslag till budget för år och ekonomiplan för åren Finström den 1 december Kommunstyrelsen i Finströms kommun

5 och ekonomiplan ALLMÄNT Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB) presenterar varje höst en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn, vilken är tänkt som underlag för kommunernas budgetarbete. Nedanstående beskrivning av det ekonomiska läget är hämtad från ÅSUB:s rapport :7. Hela rapporten kan läsas från ÅSUB:s hemsida Det allmänna ekonomiska läget Den internationella ekonomin drabbades under sommaren av en andra konjunkturnedgång sedan finanskrisen Den stora osäkerheten kring de omfattande problemen med statsskulderna inom vissa länder i euroområdet och för USA har medfört att konjunkturutsikterna har försvagats väsentligt under sensommaren och hösten. De statsfinansiella kriserna i Europa beräknas bromsa tillväxten under flera år. Även i USA förväntas tillväxten nu bli klart långsammare än vad prognoserna tidigare under året visade. Under slutet av året mattas tillväxten av betydligt både i Europa och i USA. Även inledningen på beräknas bli mycket svag ekonomiskt sett. Den europeiska centralbanken ECB förväntas inte höja styrräntan alls under. Den finska samhällsekonomin krympte med över 8 procent år, vilket är den största nedgång som finsk ekonomi upplevt under ett år. Under fjolåret återhämtade sig ekonomin långsamt och BNP växte med 3,6 procent. För beräknas tillväxten bli i storleksordningen 3,5 procent tack vare uppgången under våren med växande export och god inhemsk efterfrågan. Osäkerheten har sedan sommaren ökat betydligt, såväl den inhemska som exportefterfrågan beräknas växa långsammare under slutet av året, tillväxtförutsättningarna i exportländerna har försämrats betydligt. Samtliga prognosinstitut har sänkt prognoserna väsentligt för och tillväxttakten beräknas nu stanna på 1,6-2,5 procent. Inbromsningen beräknas få tydliga konsekvenser för sysselsättningen och minskningen av arbetslösheten förväntas avta under. Inflationen förväntas sjunka betydligt mot slutet av innevarande år och stanna på runt 2-2,5 procent trots höjda indirekta skatter. Den svenska ekonomin klarade sig förhållandevis bra genom den ekonomiska tillbakagång som följde på den internationella finanskrisen. Under sommaren har dock återhämtningen stannat av även i Sverige. De finansiella oroligheterna internationellt med omfattande börsnedgång skapar osäkerhet och såväl företag som hushåll skjuter upp investeringsbeslut. Tillväxten dämpas nu och först under senare delen av år beräknas tillväxten öka igen. Arbetslösheten minskar inte längre och blir i genomsnitt runt 7,5 procent både i år och nästa år. Inte före 2013 förväntas arbetslösheten börja sjunka igen. Riksbanken förväntas lämna reporäntan kvar på 2,0 procent fram till sommaren. Om skuldkrisen inom euroområdet fördjupas och problemen sprider sig inom euroområdets banksektor så kommer den tilltagande osäkerheten att leda till väsentligt lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Inom den åländska ekonomin beräknas volymnedgången efter den internationella finanskrisen ha varit i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Enligt ÅSUB:s preliminära kalkyler beräknas BNP-tillväxten ha stannat på runt 0,2 procent för och enligt ÅSUB:s prognosantaganden för i år stannar utvecklingen på en noll-tillväxt även. Orsaken till den svaga tillväxten är, förutom den allmänna lågkonjunkturen, höga oljepriser och hög inflation som kringskär den reella tillväxten. Oljepriserna drar ner lönsamheten i den volymmässigt viktiga transportsektorn och driver därtill upp inflationen, vilket betyder att de höga bränslepriserna drabbar tillväxten inom ekonomin två vägar. Inflationen beräknas uppgå till 3,7 på årsbas i år för att sedan sjunka betydligt. Även byggnadskostnadsindex, som ligger till grund för justeringen av beskattningsvärdena för fastigheter, beräknas stiga med runt 3 procent i år. Förvärvsinkomstsumman, som ligger till grund för prognoserna av kommunalskatten, beräknas ha stigit med 2,8 procent ifjol och förväntas öka med 3,7 procent i genomsnitt både innevarande år och nästa. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn har bromsat tillväxten såväl för 5

6 och ekonomiplan som för. Befolkningsökningen beräknas även i år vara relativt stor och uppgå till närmare 300 personer. Det åländska basprisindexet för den kommunala servicen steg med 1,8 procent i år, personalkostnaderna steg med 1,5 procent. Ifjol var förändringen i basprisindexet 2,3 procent. Samfundsskatteprocenten har länge legat på 26 procent men föreslås nu sänkas till 25 procent för år. Kommunernas andel sänks samtidigt med 5 procentenheter till 26,99 procent av de influtna skatterna, vilket får betydande konsekvenser för kommunernas inkomster. Den sysselsatta arbetsstyrkans volym väntas växa med runt 1,4 procent under en 12-månaders period fram till våren. Tillväxten beräknas i genomsnitt vara aningen snabbare i den privata sektorn, runt 1,5 procent. Efter två år med stigande arbetslöshetsgrad började arbetslösheten sjunka i slutet av förra året. För i år beräknas den genomsnittliga arbetslösheten sjunka till 2,8 procent jämfört med 3,1 procent för. Ungdomsarbetslösheten bedöms i år sjunka till 6,2 procent i genomsnitt efter att ifjol ha varit 7,7 procent på årsnivå. De lediga platserna ökar nu åter efter att ha minskat väsentligt i spåren av finanskrisen. Avräkningsbeloppet, den så kallade klumpsumman, till Åland beräknas för år ha stannat på 175,7 miljoner euro. Enligt statens tredje tilläggsbudget för beräknas årets belopp uppgå till cirka 194 miljoner euro, vilket är ungefär samma nivå som för år Inför nästa år har finansministeriet i sitt budgetförslag tagit med en summa på cirka 203,68 miljoner euro. För skattegottgörelsen, flitpengen beräknas den summa som baseras på års skatter och som utbetalas år stanna på drygt 16,6 miljoner euro jämfört med 19,8 miljoner året före. förslag år Kommunallagen Enligt 64 kommunallagen för landskapet Åland ska budgeten innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten ska vidare framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven ska täckas. Fullmäktige ska enligt 65 kommunallagen varje år senast i samband med att budgeten antas, godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år, av vilka budgetåret är det första. Kommunens verksamhetsidé Enligt förvaltningsstadgan ska kommunen inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som i största möjliga utsträckning motsvarar efterfrågan. I sin verksamhet eftersträvar kommunen en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Personal Personalen utgör kommunens viktigaste resurs. Om kommunen ska fortsätta utvecklas i positiv riktning och effektiviteten ska kunna höjas måste kommunen vara en arbetsplats som attraherar och behåller duktig personal i konkurrens med andra arbetsgivare. Personalens kompetens måste upprätthållas och kontinuerligt öka för att personalens kunskap ska kunna utvecklas i samma takt som i omvärlden. Utbildningsanslaget för varje enhet förenhetligades i budgeten år. Anslaget i budget är 0,85 procent av lönekostnaden (exkl. lönebikostnader). Anställning Verkställighetsföreskrifter i anslutning till 2002 års budget tillämpades tidigare vid anställning av personal. Föreskrifterna innebar att anställningsstopp rådde i kommunen, vilket innebar att en tjänst inte tillsattes om verksamheten kan läggas ned eller arbetsuppgifterna omfördelas på 6

7 och ekonomiplan annan personal. Förvaltningsmässigt innebar detta att nämnderna måste anhålla om att få anställa personal vilket ledde till en långsam beslutsgång. Under år delegerade därför kommunstyrelsen rätten att anställa personal åt nämnderna. Anställningarna får endast ske inom ramen för det för ändamålet i budget fastställda medlen och antalet anställda. Nämnderna skall göra en behovsprövning inför varje anställning. Nämnderna gavs även rätt att fastställa lön enligt gällande avtal. Delegeringsrätten ska utvärderas i augusti. Rambudget en för år är uppgjord som rambudget, vilket innebär att respektive nämnd får en penningram som är bindande för dem och deras verksamhetsområde på nettonivå under året. Rambudgeten för år gäller externa kostnader och intäkter. Nämnderna kan omdisponera sina medel inom varje budgetram men nämnderna får inte flytta budgeterade medel mellan drift och investering eller mellan olika budgetramar. Fullmäktige kan begränsa nämndernas dispositionsrätt över anslagen genom att öronmärka ett anslag för särskilt ändamål. Varje nämnd ska löpande följa upp sin verksamhet. Varje nämnd rapporterar vidare till kommunstyrelsen i samband med bokslutet och för perioden januari juni. Dessa rapporteringar ska avse både drifts- och investeringsbudget. Driftskostnader I budgetförslaget beräknas verksamhetsbidraget öka med 5,1 procent. I rambudgeten som kommunstyrelsen skickade ut till nämnderna gavs inte några ökningar förutom för lönekostnaderna som följer gällande avtal och för köp av tjänster från kommunalförbund där kostnaderna ska följa kommunalförbundets budget. Socialvården, äldreomsorgen och barnomsorgen lämnade in budgetförslag som överskred given budgetram med sammanlagt euro. Däri ingick dock kostnader för kommunförbund. Nämndernas förslag har genomgåtts med tjänstemännen och vissa neddragningar har gjorts. Även övriga budgetförslag har genomgåtts och man har sett över vilka eventuella inbesparingar som kan göras. Efter respektive nämnd sammanställs budgetförslagets ändringar gentemot nämndernas förslag. Skatter en bygger på ÅSUB:s prognos hösten. Tillväxten av förvärvsinkomstskatten beräknas enligt ÅSUB öka med 1,3 procent år. Inkomstskatten för år beräknas bli högre än budgeterat varför inkomstskatten budgeteras bli 5,3 procent högre än budgeten för år. Inkomstskattesatsen föreslås bevaras på 19,50 procent. Fastighetsskatten för stadigvarande bostad sänks från 0,1 procent till 0,0 procent från år. Detta beräknas innebära en sänkning av intäkterna med euro. Övriga fastighetsskatter ligger kvar på samma nivå som år, d.v.s. annan bostad 0,9 procent och den allmänna skatteprocenten 0,75. Prognosen för fastighetsskatten i Finström beräknas bli euro år, 18,5 procent lägre jämfört med år. Inkomsterna från samfundsskatten delas mellan staten, kommunerna och församlingarna. För år har kommunernas andel av samfundsskatterna varit 31,99 procent av intäkterna. Att andelen varit så hög beror på en tillfällig lagändring som gäller åren -, och som ökade kommunernas andel av företagsskatterna med 10 procentenheter. Inför föreslås att hälften av den temporära höjningen tas bort så att kommunernas andel av samfundsskatterna blir 27,87 procent. Resten av den temporära ändringen föreslås försvinna år Inför föreslås även den totala skattesatsen för företagen sjunka från 26 till 25 procent, vilket får konsekvenser för skattetagarna som delar på företagsskatterna. 7

8 och ekonomiplan Utgående ifrån ÅSUB:s prognos för samfundsskatten har kommunen budgeterat med ett något lägre utfall, euro, på grund av att skillnaden mellan vad som redovisas i samfundsskatteandel till kommunerna under ett år och den debiterade skatten, d.v.s. den skatt ett företag har att betala för ett visst skatteår, har varit betydande under de senaste åren. Landskapsandelar Landskapsandelarna har budgeterats enligt uppgifter från ÅSUB. År blir indexjusteringen 1,8 procent. Landskapsandelen för undervisning sjunker p.g.a. att kommunens elevantal är mindre än året innan. Även antal elever i träningsundervisningen beräknas bli färre under år varför även landskapsandelen för dessa sjunker. En ny kommunalskattelag för landskapet Åland träder i kraft den 1 januari att tillämpas första gången vid den kommunalbeskattning som ska verkställas för skatteåret. Den nya kommunalskattelagen för landskapet Åland innehåller bestämmelser som till sitt innehåll motsvarar de bestämmelser i kommunalskattelagen för landskapet Åland och i inkomstskattelagen som tillämpas i kommunalbeskattningen för skatteåret. Den nya kommunalskattelagen innehåller sålunda bestämmelser om samtliga avdrag i kommunalbeskattningen. De ändringar som gjorts är således av teknisk natur. Syftet med reformen är att lagtinget uttryckligen, på basis av lagförslag från landskapsregeringen, ska ta ställning om de förändringar som rör den kommunala beskattningen i riket även ska införas i kommunalbeskattningen i landskapet. Med hänvisning till den systemändring den nya kommunalskattelagen innebär planerar landskapsregeringen att slopa de kompensationer som kommunerna erhållit med stöd av landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter till den del de härrör från förvärvsinkomstbeskattningen. Detta kommer att ske under en övergångsperiod så att för skatteåret är kompensationen 67 % av det nu gällande kompensationsbeloppet, och för skatteåret 2013 är kompensationen 34 %. Från och med skatteåret 2014 betalas ingen kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter från förvärvsinkomstbeskattningen enligt den nämnda lagen. Den slutliga ekonomiska effekten av detta är i dagsläget inte möjlig att fastställa, beroende på att kompensationerna betalas utgående från verkställd beskattning för respektive år. Utgående från de kalkylerade kompensationerna för skatteåret skulle kompensationerna årligen under övergångsperioden sänkas med ca euro totalt för kommunerna. För kompensation för förlust av skatteintäkter beräknas Finströms kommuns andel bli euro. Kompensationen för kapitalinkomstskatter grundar sig på fördelningen av de aktuella kapitalinkomsterna mellan kommunerna de tre senaste åren för vilka beskattningen slutförts. I år utgör sålunda åren grunden för kompensationen till kommunerna och år är det beskattningsåren som utgör grunden för beräkningen. I år uppgår det belopp som kompenseras kommunerna för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst till sammantaget euro. Nästa år beräknas kompensationen stiga till drygt euro. Huvudorsakerna till denna höjning är att utvecklingen av kapitalinkomstskatterna år var gynnsam, kapitalinkomstskatterna ökade med runt 16 procent enligt preliminära uppgifter. Finströms kommuns andel beräknas bli euro. Totalt för kompensationerna samt utjämningen av skatteinkomster budgeterar Finströms kommun euro, en minskning med 14,6 procent. Resultat Årsbidraget är beräknat till euro medan räkenskapsperiodens resultat uppvisar ett underskott om euro. Kommunen har under flera år uppvisat underskott. År och år blev dock ett trendbrott då kommunen redovisade överskott. Kommunen har arbetat och arbetar fortsättningsvis för att få ekonomin i balans. Kommunen gjorde stora investeringar under 2000-talet som gjorde att kommunens avskrivningar och lånebörda ökade kraftigt då det inte fanns eget kapital att ta av. 8

9 och ekonomiplan Eftersom ränteläget fortsättningsvis ligger på en låg nivå har kommunens räntekostnader varit låga i förhållande till den stora lånebörda kommunen har. Vid budgeteringen har man räknat med att räntan kommer att hållas på en låg nivå men ändå med en liten ökning under år. I och med de stora investeringarna så lider kommunen även av höga avskrivningar som påverkar kommunens resultat negativt. År beräknas avskrivningarna bli euro. Investeringar Nämnderna har för år äskat om investeringar för totalt euro netto. Kommunstyrelsen jobbar dock för att kommunens upplåning inte ska utökas mer än nödvändigt och har därför varit tvungen att stryka och skjuta upp vissa investeringar. en för investeringarna uppgår till euro netto år. Närmare redovisning över investeringarna finns under respektive nämnd och ett sammandrag finns på sidan Minimikostnaden för en investering är euro från och med år. En investering ska även ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån beräknas 1 januari uppgå till euro, varav euro i bostadslån. Den 1 januari beräknas lånebördan inklusive bostadslån per invånare vara euro samt exklusive bostadslån euro per invånare (2 502 inv. per ). Lånebördan beräknas sjunka med ca euro under år och inga nya lån är budgeterade att upptas under året. Under år gjordes en extra amortering om euro. Kommunstyrelsens förslag Ändringar i nämndernas budgetförslag har antecknats i slutet av respektive nämnds ansvarsområde. Eventuella besparingsförslag innebär en inskränkning i respektive nämnds anslag. Sifferrutorna är inklusive samtliga ändringar. Ekonomiplan Världsekonomin har inte under år återhämtat sig som man kanske först trodde. Prognoserna för förvärvsinkomstskatten år ligger på försiktiga 1,7 procent och för ekonomiplanen i stort räknar vi med en ökning på 2 procent under de kommande två åren. Kommunen planerar att behålla skatteprocenten på 19,50 procent under år och för planåren 2013 och 2014 ligger den kvar på samma nivå. Kommunen måste fortsättningsvis arbeta för att få ned skuldbördan samtidigt som det finns ett behov av att bygga ut inom både äldreomsorgen och inom skolan. För att klara av dessa investeringar i framtiden måste kommunen spara ihop ett grundkapital så att skuldbördan inte skulle behöva ökas på. Fastighetsskatterna planeras att ligga på samma nivå under planperioden som år. Nämndernas anslag är fortsättningsvis minimerade i så stor utsträckning som möjligt. Kommunens åtgärdsplan som antogs år 2008 gäller fram till och med år Verksamheterna planeras fortsätta enligt dagens verksamhet men anpassningar måste göras i förhållande till lagändringar och ökat servicebehov. Socialvårdens ansvarsområde är en stor utmaning att klara av kostnadsmässigt men med en engagerad personal och medvetenhet om ekonomiska konsekvenser arbetar kommunen för att kunna erbjuda en god service. Om utbyggnaden av äldreomsorgen omsorgsboende görs under planperioden ska ännu utredas under år innan beslut fattas. Även behovet av utökat utrymme inom skolan kommer att diskuteras innan man säkert kan säga hur kommunen löser den frågan. I ekonomiplanen har man gjort en beräknad ökning om 2 procent för verksamhetsbidraget. Även för landskapsandelarna har en 2 procents ökning beräknats eftersom de indexjusteras årligen med hjälp av basprisindexet för den kommunala sektorn vilket gör att landskapsandelarna ska följa samma kostnadsutveckling. 9

10 och ekonomiplan Räntorna har varit fortsatt låga under år men förväntas stiga under planperioden. Ökningen beräknas dock bli liten under år. Kommunen arbetar fortsättningsvis med att få ned skuldbördan vilket skulle leda till lägre räntekostnader. 10

11 och ekonomiplan EKONOMISK ÖVERSIKT Resultaträkning I euro Plan Plan förändr. % Skatteprocent 19,50% 19,50% 19,50% 19,50% 19,50% VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,4 % Avgiftsintäkter ,2 % Understöd och bidrag ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader ,2 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Understöd ,5 % Övriga kostnader för verksamheten ,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Verksamhetsbidrag ,4 % Skatteintäkter Kommunal inkomstskatt ,3 % Fastighetsskatt ,5 % Samfundsskatt ,8 % Källskatt ,0 % ,5 % Landskapsandelar Socialvård ,9 % Undervisning ,1 % Idrott, ungdom och kultur ,5 % Bibliotek ,5 % Övr. landskapsand. och komp ,6 % ,3 % Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader ,0 % ,7 % Årsbidrag ,8 % Avskrivningar ,5 % Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat ,0 % Minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott ,0 % 11

12 och ekonomiplan Finansieringskalkyl Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandel för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Förändring av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Förändring DETALJMOTIVERING FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkylen utvisar finansieringsförändringen under budgetåret och beskriver närmare hur penningflödet förväntas ske under året. DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Internt tillförda medel Visar de medel som kommunen själv genererar för investeringarna. Består av följande 3 poster. Årsbidrag Tas direkt från resultaträkningen Extraordinära poster Tas direkt från resultaträkningen Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter är försäljningsvinster och försäljningsförluster. Vinster har negativt förtecken och förluster positivt förtecken. 12

13 och ekonomiplan Investeringar De medel som används för bestående aktiva. Består av följande 3 poster. Investeringar i anläggningstillgångar Kommunens bruttoutgifter för investeringarna. Finansieringsandelar för investeringsutgifter Finansieringsandelar kan vara från landskapet eller övriga. Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar är enligt pris. Eftersom vinsten/förlusten kommer in under internt tillförda medel, innebär det att endast förändringen av bokföringsvärdet kommer in under nettokassaflödet. Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Nettokassaflödet visar antingen ett överskott eller ett underskott som påverkar finansieringssituationen. Visar det ett underskott har man följande alternativ för att täcka underskottet. Man kan låna mera, minska rörelsekapitalet eller minska kassamedlen. Man kan också försöka få ner underskottet genom att öka årsbidraget, minska nettoinvesteringarna eller genom en försäljning av anläggningstillgångarna. FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändring av utlåningen Förändringen av de beviljade lån som kommunen redovisar under bestående aktiva i gruppen placeringar. Övrig förändring av likviditeten Denna post omfattar förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital, förändring av omsättningstillgångar, förändring av lång och kortfristiga fordringar och förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder. Denna post budgeteras inte p g a att den är svårprognostiserad. 13

14 och ekonomiplan Finansiella nyckeltal Plan Plan Invånarantal 31 december: Drift Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 12,5% 10,1% 10,0% 10,0% 10,0% - nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 274,6% 86,7% 56,0% 49,1% 45,1% - utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s. 100 % som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Finströms kommun är i behov av en högre procent för att få en ekonomi i balans. Investeringar Intern finansiering av investeringar i procent: 277,9% 190,1% 79,3% 43,3% 8,7% - nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100 % finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Lån Lånestock 31 december i tusen euro: till lånestocken räknas det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga Likviditet Kassamedel 31 december i tusen euro: till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Likviditet (kassadagar): nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. Ett bra tal är? 45 dagar. 14

15 och ekonomiplan ALLMÄN FÖRVALTNING Verksamhetsinkomster ,62% Verksamhetsutgifter ,81% Externt netto ,13% Verksamhetsinkomster ,37% Verksamhetsutgifter ,55% Internt netto ,89% Verksamhetsbidrag ,86% Den allmänna förvaltningen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommundirektör och kommunkansli. Kommundirektörens och kommunkansliets uppgift är att bereda ärenden till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, verkställa beslut, leda kommunens förvaltning, ekonomi, personal samt handlägga ärenden gällande samhällsplanering och näringsliv. Allmän administration Verksamhetsinkomster ,36% Verksamhetsutgifter ,85% Externt netto ,04% Verksamhetsinkomster ,37% Verksamhetsutgifter ,55% Internt netto ,89% Verksamhetsbidrag ,67% Resultatområdet omfattar kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revision, valnämnder, kommunkansliet, Ålands kommunförbund, Finlands kommunförbund, kommunalbeskattningen, arbetarskyddet samt företagshälsovården. Kommunkansliets huvudsakliga uppgifter är att - under kommunstyrelsens överinseende leda och övervaka kommunens förvaltning och ekonomi samt utveckla desamma; - bereda ärenden inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige; - stöda och koordinera kommunens övriga förvaltningsfunktioner; samt - leda kommunens personalarbete. - Ge god service och information åt kommuninvånarna, bl.a. genom kontinuerlig uppdatering av kommunens hemsida. - En ekonomi i balans, sträva efter att de finansiella nyckeltalen hamnar inom kommunförbundets rekommendationer. - Upprätthålla ett gott arbetsklimat, låg sjukfrånvaro samt minimera riskerna för olycksfall. 15

16 och ekonomiplan Åtgärder Lönerna har justerats upp med 2 % inför budgetåret. Anslaget för utbildning har höjts för att även räcka till arbetarskyddsgruppens utbildning. Under året planerar kommunkansliet att övergå till server-hosting istället för att äga servern själv. Vi saknar kompetens inom kommunen på området varför det är säkrare att hyra tjänsten av ett kunnigt företag istället. Detta medför en årlig kostnad på ca euro som sedan fördelas ut internt på de enheter som använder tjänsten. Uppföljning Den ekonomiska uppföljningen sker genom månatliga budgetuppföljningar. Utvecklingssamtal med personalen ger information om personalen och ledningsgruppen har en viktig samordnande roll mellan de olika enheterna. De finansiella nyckeltalen följs upp i bokslutet. Personal Personalstyrkan bibehålls på samma nivå som år. Kommunkansliet säljer fortsättningsvis bokföringstjänster till Ålands idrottscenter Ab, 40 % av bokföraren. Lokalvårdaren delas med övriga enheter i kommungården och Södra längan, fördelningen görs internt Kommundirektör Ekonomichef Bokförare Löneräknare Kanslist 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Lokalvårdare 0,5 0,5 Sysselsatt (tim.) 0,055 0,11 0,11 0,11 0,11 Totalt 4,855 4,91 4,91 5,41 5,41 Föreningar och organisationer Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,00% Externt netto ,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,00% Kostnadsstället avser bidrag till föreningar och organisationer som verkar i kommunen och där verksamheten inte hör under någon av kommunens nämnder. 16

17 och ekonomiplan Samhällsplanering Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,00% Externt netto ,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,00% Avser kostnader för att i nära samarbete med områdesarkitektkontoret planera och uppdatera befintliga och nya byggnads- och detaljplaner inom kommunen. Konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Externt netto Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag Ansvaret för konsumentrådgivningen och intressebevakningstjänsten har övertagits av staten och belastar inte längre kommunerna. Främjande av näringslivet Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,00% Externt netto ,00% Verksamhetsinkomster 0 0 Verksamhetsutgifter 0 0 Internt netto Verksamhetsbidrag ,00% Anslagsområdet avser kostnader för näringslivsfrågor. 17

18 och ekonomiplan Målet är att - utveckla Godby som centrum - förbättra kontakten till företagare i kommunen - förbättra tillgängligheten och förutsättningarna för företagare. Åtgärder - Arbetet med planering av centrummiljön i Godby fortsätter - Vid behov anordna träffar med näringslivet under året - Se över tillgången på attraktiva tomter och lokaler för företagsverksamhet och marknadsföra dem på kommunens hemsida Målen och åtgärderna måste ses som en långsiktig plan då både de personella som de ekonomiska resurserna är begränsade. Utarrendering och försäljning av områden Verksamhetsinkomster ,03% Verksamhetsutgifter Externt netto ,03% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,03% t omfattar utarrendering av mark samt tomtförsäljning. Inkomster av försäljningen budgeteras inte då utfallet är alltför osäkert. Sysselsättningsarbeten Verksamhetsinkomster ,00% Verksamhetsutgifter ,00% Externt netto ,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,00% Anslagsområdet är flyttat till socialvården. 18

19 och ekonomiplan Förtidspensionsutgiftsbaserad avgift samt pensionsutgiftsbaserad avgift Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,00% Externt netto ,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,00% Anslagsområdet avser kommunens kostnader för de pensionsutgiftsbaserade avgifterna samt förtidspensionsutgiftsbaserade avgifterna till Keva (tidigare Kommunernas pensionsförsäkring). Pensionsutgiftsbaserad avgift betalar de kommunala betsgivarna för arbetstagare som varit i tjänstgöring före år 2005 och som har gått i pension. Förtidspensionsutgiftsbaserad pensionsavgift (förtidsavgift) betalar arbetsgivarna för de arbetstagare som för första gången antingen går i invalidpension, individuell förtidspension eller arbetslöshetspension eller som börjar få invalidpension för viss tid, dvs. rehabiliteringsstöd. Förtidsavgiftens belopp avgörs separat för varje år av Keva. För Finströms kommuns del betalas till största delen en solidarisk avgift men en andel av avgiften härrör även till kommunens eget ansvar. Kommunens målsättning är att genom god personalpolitik verka för att personalen kan stanna i arbete fram till ålderspensionen. Åtgärder Att genom personalbefrämjande åtgärder se till att personalen hålls frisk och arbetsför. Informera och diskutera med de personalansvariga i kommunen om olika möjligheter vid risk för förtida pensioneringar av olika slag. Övrigt Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Externt netto Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag Kommunen har inte budgeterat för några övriga vare sig inkomster eller utgifter under år. 19

20 och ekonomiplan INVESTERINGAR Ny kopieringsapparat/skrivare till Kommungården Kopieringsapparaten vid Kommungården behöver förnyas och vid införskaffandet av en ny föreslås att man satsar på en som även kan kopiera och skriva ut i färg. Centrumprojektet Planåret 2013: Nytt faktureringsprogram Kommunens nuvarande faktureringsprogrammet har begränsningar vad gäller utvecklingen av faktureringen. Abilita har gett ut ett nytt faktureringsprogram som har börjat säljas under år. Förslagsvis köper kommunen faktureringsprogrammet från Abilita då det finns samordningsvinster med att köra samma program som ekonomiprogrammet. Programmet förslås bytas under år Centrumprojektet Planåret 2014: Centrumprojektet Ändringar i förslaget: förändringar hyror justerat i enlighet med budget för intern service Minskade interna utgifter 893 inkomster för material justerat i enlighet med lantbruksnämndens budget Ökade interna inkomster 100 Ändringar i kommundirektörens förslag: förändringar moment Kommunstyrelsens dispositionskonto införs under kommunstyrelsen. Ökade utgifter Arbetslöshetsförsäkringspremien höjs utifrån ÅSUB:s prognos Ökade utgifter 773 förändringar Intern hyra justeras i enlighet med ändringar i budget för intern service Ökade interna utgifter 472 Investeringar För centrumprojektet budgeteras euro för år, euro år 2013 och euro år Ökade investeringsutgifter

21 och ekonomiplan SOCIALVÅRD Verksamhetsinkomster ,39% Verksamhetsutgifter ,58% Externt netto ,32% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,50% Internt netto ,50% Verksamhetsbidrag ,28% Resultatområdet omfattar den sociala förvaltningen och socialnämnden, barnskyddet, specialomsorgen, missbrukarvården, handikappservice, andra stödformer för unga personer samt övrig socialvård. Äldreomsorgen och barnomsorgen har egna resultatområden. Kommunen har ett omfattande lagstadgat ansvar över socialvården, varför förutsättningar för att ge kommuninvånarna en bra social service måste ges. Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Vid givande av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter. I landskapsregeringens socialvårdsplan konstateras, att det ansvar som åläggs kommunerna i t.ex. lagstiftningen om barnskydd, missbrukarvård handikappservice och utkomststöd förutsätter att kommunerna årligen i samband med sin budgetberedning utreder de nödvändiga tjänsternas och stödåtgärdernas innehåll och omfattning. Under året läggs vikt vid: Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala förvaltningen, genom fortbildning och professionell handledning. Att fortsätta granska möjligheterna till en gemensam familjearbetare med grannkommunerna. Att anpassa den sociala servicen till ny lagstiftning. Att följa med utvecklingsarbetet gällande socialservice i landskapet. Att fortsätta samarbete med andra myndigheter som t.ex. AMS, FPA, skolor, polismyndighet. Åtgärder Målen uppnås genom: Att utveckla arbetsrutinerna efter den omorganisering som ägt rum under. Att uppmuntra personalen till fortbildning och skapa möjligheter till handledning. Att fortsättningsvis vara positiva till samarbete med övriga kommuner och övriga samarbetsmyndigheter. Att skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning. Uppföljning Utvärderingen sker främst med stöd av statistiska uppgifter samt genom direkt återkoppling till klienterna och olika samarbetsparter. 21

22 och ekonomiplan Övrigt Enligt budgetdirektiven skall kommunförbundens budgetförslag beaktas. Därtill kommer flera andra köptjänster som t.ex. missbrukarvård, familjerådgivning, fältarverksamhet och familjehemsverksamhet. Vilket framgår i budgetmotiveringarna under de enskilda verksamhetsrubrikerna ökar flera kostnader, p.g.a. att nya uppgifter erhållits från respektive organisation. Kommunens nyttjande av lagstadgad social service förväntas inte minska vilket påvisas via nyckeltal. Inför år måste dessutom ny lagstiftning beaktas inom bl.a. utkomststödet som avsevärt höjer kostnaderna. För att kommunen skall kunna garantera invånarna i Finström lagstadgad social förmån med beaktande av den information som finns tillgänglig bör budgetförslaget vara euro högre än given ram. Socialförvaltningen Verksamhetsinkomster ,45% Verksamhetsutgifter ,54% Externt netto ,92% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,50% Internt netto ,50% Verksamhetsbidrag ,81% Resultatområdet omfattar socialnämnden och kansliet. Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Finström och Geta. Åtgärder Att regelbundet ge information i kommunbladen och på kommunernas hemsidor om sociala förmåner samt att upprätthålla tillgängligheten för kommuninvånarna. Uppföljning Utvärderingen sker främst med stöd av statistiska uppgifter samt genom direkt återkoppling till klienterna och olika samarbetsparter. En ekonomisk uppföljning sker varje månad och diskuteras av socialnämnden. Övrigt En ökning på euro motiveras med att medel för handledning bör finnas. 22

23 och ekonomiplan Personal Tjänst/befattn. Socialchef, Barnatillsyningsman 1,00 1,00 1,00 Socialarbetare, Barnatillsyningsman ,00 1,00 Uppgifterna övergick inför till socialchefen. Socialarbetare 0,85 0, Byråsekreterare 0,41 0, Sommarvikarie 8 veckor 1,00 Annan barn- och familjevård Verksamhetsinkomster ,00% Verksamhetsutgifter ,77% Externt netto ,92% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,92% Resultatenheten omfattar socialt arbete för familjer och innehåller köp av tjänster från familjerådgivning, Tallbacken och fältarna, familjehemsplaceringar, eftervårdsåtgärder och förebyggande arbete. Målsättningen är att i god tid ge tillräckligt med stöd till barn, ungdomar och deras familjer samt att garantera barnskyddsåtgärder i akuta situationer. Kansliet har för avsikt att fortsätta det barnskyddsarbete, som påbörjats med betoning på öppenvårdsåtgärder i förebyggande syfte, hit hör t.ex. stödfamiljsverksamheten. Det är också nödvändigt att diskussionen om en gemensam familjearbetare fortsätter. Beredskap bör finnas för köp av denna tjänst. Samarbete med skolor, daghem, ÅHS o.s.v. skapar förutsättningar för tidig upptäckt av behov av social service. Åtgärder Den lagstadgade familjerådgivningen köps från Folkhälsan. Avgiften beräknas bli 101,61/besök. Med samma beräknade besöksantal som under år stiger kostnaderna till Ökningen är Under år budgeterades för endast 7 dygns boende på Tallbacken. Vilket framgår av nyckeltalen har totalt 91 dygn per nyttjats. Förslaget är att budgetera för 30 dygn. Dygnsavgiften är beräknad till 250/dygn, varför summan blir Ökningen är från år. Avgiften för fältararbetet blir enligt uppgift , vilket är euro mera än tidigare erhållen information. Detta innebär en ökning från tidigare prisuppgifter om Behovet av långvariga familjehemsplatser har ökat, vilket innebär ökade kostnader. Ytterligare finns information om att minimiarvodet höjs från årsskiftet. Den totala kostnaden beräknas bli c högre än tidigare euro föreslås budgeteras för köp av familjearbetartjänster. Två socialarbetare ingår i den allåländska barnskyddsjouren, som beräknas kosta ca euro per år för Finströms del. I barnskyddsärenden fortgår samarbetet med t.ex. skola, daghem, ÅHS, polis, frivilligorganisationer och kommunalförbund. 23

24 och ekonomiplan Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella vårdplaner, genom t.ex. hembesök och nätverksmöten. Övrigt En ökning på euro motiveras genom ökade kostnader för köptjänster samt kommande förhöjningar av barnskyddsavgifter Nyckeltal Antal besök/ familjerådgivning Antal vårddygn, Tallbacken Antal klienter inom barnskyddet - familjevård skolhem behandlingshem stödåtgärder inom öppenvården eftervård barnskyddsanmälningar Annan service för handikappade Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,73% Externt netto ,73% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,73% Resultatenheten omfattar specialomsorg, handikappservice, stöd för närståendevård för yngre, sysselsättningsverksamhet för handikappade samt anstaltstjänster för handikappade. Verksamhetens övergripande lagrum är Lag om stöd för närståendevård, Lag om service och stöd p g a handikapp, Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda samt Socialvårdslagens 27 d och e. Målet är att kunna tillhandahålla en god vård för kommunens invånare samt att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället. Åtgärder Socialarbetaren handlägger ansökningar och ger information. Till den delen verksamheten omfattas av kommunalförbund fungerar socialarbetaren som kontaktperson och deltar i vårdplanering. I budgetförslaget för år föreslås totalt för hela verksamhetsområdet en ökning omfat- 24

25 och ekonomiplan tande euro i relation till år års budget. Ökningen består av euro för ökande kostnader för färdtjänst som beviljas utgående från Lag om service och stöd p g a handikapp, euro mer för assistentlöner på basen av allmän löneökning som uppskattas till 2,4 % för år samt euro utökning av budgeten för specialomsorgen. förslaget för specialomsorgen baseras tillstörsta delen på ett förhandsbesked från Ålands Omsorgsförbund. Uppföljning Uppföljning sker i samråd med klienterna och deras anhöriga samt övriga berörda instanser. Stöd för närståendevård Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,76% Externt netto ,76% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,76% Stöd för närståendevård är en lagstadgad social service som kommunerna skall anordna inom ramen för sina budgeterade anslag. Den åländska lagen om stöd för närståendevård trädde ikraft Med närståendevård avses den helhet som består av erforderliga tjänster till den vårdbehövande samt vårdarvode, ledighet och tjänster till stöd för närståendevårdarens uppdrag. Arvodet betalas i Finströms kommun ut i tre olika nivåer beroende på vårdtyngd. Vårdarvodet justeras varje kalenderår i enlighet med lagstiftningen med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare. Verksamhetens mål är att tillgodose att kommunens invånare ges möjlighet att verka i enlighet med Lagen om stöd för närståendevård samt att bevilja närståendestöd utgående från lagstiftning och efterfrågan. Stödet för närståendevård utgörs ekonomiskt av ett arvode till närståendevårdaren. Åtgärder Närståendestöd beviljas på basen av en ansökan som görs av både den vårdbehövande och vårdaren. I ansökningsprocessen ingår hembesök till vårdtagarens hem samt uppgörande av en vård- och service plan som står som grund för bedömningen av vårdnivå. Därefter undertecknas ett uppdragsavtal mellan kommunen och vårdaren. Inför år har de fem norråländska kommunerna utvecklat förslag till gemensamma kriterier och arvodesnivåer för närståendestöd. Närståendestödet föreslås oförändrat inför år års budget i relation till år års budget. Uppföljning Socialarbetaren följer kontinuerligt upp närståendevården. Uppföljningen sker dels genom kontakt med vårdtagaren och vårdaren, dels genom vårdplaneringsmöten då även övriga samarbetspartner deltar samt genom att följa med lagstiftningen inom området. 25

26 och ekonomiplan Nyckeltal Närståendestöd, arvoden Vårdklass 1 348,50 354,70 * 2 492,00 500, ,20 761,60 *Har inte ännu fått uppgifter om procenten för indexjustering inför år. Handikappservice Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter ,10% Externt netto ,10% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag ,10% Handikappservice regleras i Lag om service och stöd p g a handikapp samt Förordning om service och stöd p g a handikapp. t omfattar även anstaltstjänster och sysselsättningsverksamhet för handikappade. Sysselsättningsverksamhet kan även beviljas utgående från Socialvårdslagens 27 d och e. Målsättningen är att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. Åtgärder Att utgående från ansökningar och efterfrågan bevilja medel för olika stödformer i enlighet med handikappservicelagen, t ex personliga hjälpare, omändringsarbeten i bostaden och färdtjänst. Inom resultatområdet beviljas även sysselsättningsverksamhet med stöd av Socialvårdslagens 27 d och e. För handikappservicen föreslås en ökning med euro för kostnader för färdtjänst som beviljas utgående från handikappservicelagen samt euro ökning för assistentlöner. Kostnadsökningen är motiverad av att priset på taxiresor har ökat och att fler har nyttjat färdtjänstresor beviljade utgående från handikappservicelagen. Rätten till färdtjänst enligt handikappservicelagen gäller minst 18 enkelresor per månad samt obegränsat antal för resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier. Kostnadsökningen för assistentlöner baseras på allmänna löneökningar med en uppskattning omfattande 2,4 % under år. Ökningen i relation till budgeten för år för handikappservicen omfattar totalt euro. Uppföljning Uppföljning av stöd som beviljas inom handikappservicen följs upp av socialarbetaren genom kontakter med klienter, anhöriga och övriga berörda instanser. 26