LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

2 3 Bakgrund Innehåll 4 Diskrimineringsgrunder-Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling 5 Främjande insatser Förebyggande åtgärder 6 Kartläggning 7 Utvärdering 8 Rutiner för akuta situationer 9 Blankett för anmälan 10 Rutiner för klagomålshantering-klagomåls/förbättringsblankett 2

3 Bakgrund Förskolans läroplan Lpfö 98 Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Förståelse och medmänsklighet Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn eller vuxen ska i förskolan utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning. Planen är framtagen av styrelse, förskolechef och all personal på Synteleje. Ansvarig för planen är förskolechef tillsammans med styrelsen. Likabehandlingsplanen revideras varje år. Styrelsen är ansvarig för att arbete mot kränkande behandling genomförs och dokumenteras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lpfö 98/2010, s.4) 3

4 Diskrimineringsgrunder. Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är man eller kvinna. Könsöverskridande identitet. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt lagen att någon inte identifierar sig som man eller kvinna. Etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas enl. lagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning. Lagen definierar inte religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Med funktionsnedsättning menas i lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning( Även hos anhörig) Med sexuell läggning avser lagen homosexuell, heterosexuell, bisexuell och transsexuell. Ålder. Med ålder avser lagen uppnådd levnadslängd. Det är dock tillåtet att särbehandla pga. ålder om det är en tillämpning av skollagen. Med ålder avser lagen uppnådd levnadslängd. Det är dock tillåtet att särbehandla pga. ålder om det är en tillämpning av skollagen Vår plan mot kränkande/ diskriminerande behandling. Värdering. Vi vill att Synteleje ska vara en förskola där vi arbetar nära varandra, barn, personal och föräldrar. Alla ska känna sig trygga och få uppleva glädjen i att lära sig för livet och att växa som individer. Barnens delaktighet. Barnen deltar aktivt var dag i diskussionen om hur vi vill att Synteleje ska fungera och hur vi ska uppträda mot varandra. De äldre barnen deltar i utvecklingssamtalen och får inför samtalet svara på frågor om bland annat trygghet och trivsel. Personalens delaktighet. LBP utarbetas gemensamt med all personal närvarande. All personal deltar i revideringen av planen varje år. Föräldrars delaktighet Förankring av planen. Planen tas upp som en punkt på föräldramötet på hösten, finns att läsa på förskolan samt läggs ut på vår hemsida. Likabehandlingsplanen tas fram i samarbete med styrelsen. Föräldrar får svara på frågor inför utvecklingssamtal angående barnens trivsel och trygghet. Detta tas upp på utvecklingssamtalet 4

5 Främjande insatser *Främjande likabehandling oavsett kön. Insatser: Vi planerar verksamheten så att aktiviteter, lekar och i viss mån material är könsneutrala. En ständigt pågående dialog ang. fördomar och föreställningar om vad som är könstypiskt. *Främjande likabehandling oavsett Etnisk tillhörighet. Insatser. Vi har alla nolltolerans mot rasistiska uttryck och beteenden. Samtal angående uttal och dialekt förs kontinuerligt. *Främjande likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insatser. Religion och trosuppfattning tas upp genom samtal när det är påkallat. *Främjande likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Insatser. Alla ska kunna vara på Synteleje och känna glädjen i att vara en i gruppen, göra framsteg och klara av utmaningar. Barn som behöver mer stöd ska få det utifrån sina egna förutsättningar både tillfälligt och mer varaktigt. Samarbete med Barn och Elevhälsan för handledning både i arbetslaget och med barnen. Vi anpassar aktiviteter och lekar efter barnens förmågor, utveckling och barngruppens sammansättning. *Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning(även hos anhörig) Insatser. Genom samtal och litteratur för vi en pågående dialog. *Främjande likabehandling oavsett ålder. Insatser. Alla har lika värde oavsett ålder, vi ger inflytande, ansvar och förtroende beroende på barnens utveckling och mognad. Förebyggande åtgärder. Metod. Personalen ser över inre och yttre miljö för att lokalisera otrygga platser, platser där barnen kan riskera att bli trakasserade eller kränkta. Om vi finner sådana ser vi till att där alltid finns en personal tillsammans med barnen. Vi försöker så långt det går att aldrig lämna barnen ensamma med varandra för att en vuxen alltid ska vara allas ögon och öron. Om vi finner det påkallat görs en riskbedömning för olika aktiviteter/ olika barn. Vi för dagliga samtal med barnen om hur vi vill bli behandlade och hur vi ska behandla varandra. Vi vägleder barnen i hur vi ska uppföra oss mot varandra. Vi utarbetar tydliga regler tillsammans med barnen ang. vilket språkbruk vi använder. Till vår hjälp i arbetet med förebyggande åtgärder tar vi in litteratur som exempelvis Tilde med is och sol och de värdegrundsbaserade sagorna om Kungaskogen. De mindre barnen får massera varandra för att lära sig ta i varandra med snälla händer. 5

6 Kartläggning. Metod. Vi försöker så långt det är möjligt att aldrig lämna barnen ensamma med varandra för att en vuxen alltid ska vara närvarande, lyhörd och kunna stödja barnen. Vi samtalar kontinuerligt om vår värdegrund med föräldrar, barn och i personalgruppen. Vi tar direkt upp en dialog med föräldrar om någon incident skett. Föräldrar informeras också dagligen om hur dagen varit. Utvärdering och analys sker i personalgruppen på planeringsdagar och personalmöten, med föräldrar under utvecklingssamtal och föräldramöten samt i styrelsen. Frågor inför utvecklingssamtal rörande likabehandling, trygghet och trivsel utgör en grund för utvecklingssamtalet. Vi samtalar och gör intervjuer med barnen både enskilt och i grupp. 6

7 Utvärdering De mindre barnen har behövt oss pedagoger nära, lyhörda, stödjande och närvarande för att få hjälp att kommunicera med varandra utan hårda tag. Vi har varit språkrör för barnen och satt ord på känslor, händelser, känslomässiga reaktioner. Vi har med hjälp av dialogstöd, gemenskapslekar och kontinuitet skapat trygghet och början till empati och förståelse för egna och andras känslor. Tydlighet och regler som har stark förankring i barngruppen har tillsammans med sagor med värdegrundsinriktning tydliggjort likabehandling och gett barnen redskap och en modell för hur vi ska uttrycka oss och vara mot varandra. Samarbetet med Barn och Elevhälsan har gett oss pedagoger många redskap. Alla barn har fått möjlighet att kunnat känna sig som en del i gruppen. Kunnat känna sig värdefulla och få uppleva känslan att tillföra något positivt till det sociala sampelet i gruppen. Genom att stödja barnens samtal både i leken och i andra aktiviteter har vi visat hur varje barn med sina olika färdigheter och personligheter har bidragit till gruppens sociala klimat och att alla är viktiga i vår grupp. Vi har lyft alla barns olika förmågor och visat hur alla genom just sin delaktighet kan utveckla och föra till exempel en lek framåt genom sina olika förutsättningar. Genom att använda oss av stödmaterial som till exempel bilder och symboler har alla kunnat vara delaktiga på lika villkor. Barnens förmågor att ta ansvar och visa tolerans, empati och omtanke har ökat. Vi ser och hör hur barnen använder sig av de ord och metoder vi använt oss av. Vi kan se hur de yngre barnen i större utsträckning löser konflikter genom samtal eller ber om hjälp av oss pedagoger. Även de äldre barnen kan hjälpa till att lösa andra barns konflikter på ett positivt sätt. Barnen har en ökad förmåga att berätta om och sätta ord på känslor både egna och andras. De tröstrar varandra, kan säga förlåt på olika sätt, de hjälper varandra och samarbetar både i aktiviteter och i den fria leken. I allt större utsträckning vågar alla visa sina känslor och möts av en hänsynsfull och empatisk barngrupp. Vi kan genom att dagligen se barnen samt genom intervjufrågor och samtal med barnen se att alla är trygga och har en positiv upplevelse av förskolan. Inför utvecklingssamtalet på våren ställde vi, till både föräldrar och barn, frågor om likabehandling, trygghet och trivsel. Med dessa som grund har vi kunnat se att både barn och föräldrar känner sig trygga och trivs bra. Även genom den dagliga kommunikationen med föräldrar kan vi konstatera trygghet hos familjerna. Nu går en stor del av gruppen över till skola och annan omsorg. Nu ska vi skapa nya rutiner och bibehålla det trygga och respektfulla klimat framöver. Vi ska fortsätta vara goda förebilder och använda oss av de material och aktiviteter som under året gett bra respons och resultat. Vi ska arbeta aktivt med dialogstöd, massagesagor, sagor med tydligt värdegrundsinriktning även under kommande år. Under hösten lägger vi stor vikt vid gruppstärkande/främjande lekar och aktiviteter. Vi ska fortsätta skapa nära samverkan med föräldrar genom att ha daglig kontakt och kontinuerligt samtala om trygghet och våra gemensamma värderingar för likabehandling. 7

8 Rutiner för akuta situationer. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkningar. Vi ska finnas på plats med barnen och hela tiden se och höra. Vi bedriver ett nära samarbete med föräldrarna där vi för en pågående dialog om barnens vardag. Vi tar barnens klagomål på allvar och hjälper till vid konfliktlösning, inget barn ska känna sig ensamt och hjälplöst. Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränkts. 1 Ett samtal förs med den som känner sig kränkt tillsammans med berörd personal. 2 Ett samtal förs med den som har kränkt tillsammans med berörd personal. 3 Båda parter samtalar tillsammans med personal. 4 Vi pratar om hur vi ska gå tillväga för att den kränkta ska må bra igen. 5 Efter en kort tid har vi en uppföljning av samtalet. 6 Har det blivit bra? Om inte vad gör vi nu? 7 Om inte - Vi fortsätter med samtal och föreslår olika vägar att gå. 8 Vid upprepade kränkningar gällande samma barn tas kontakt med berörda föräldrar. 9 All allvarlig/upprepad kräkning dokumenteras. Rutiner om en kränkning anmäls av förälder eller annan vuxen. -Anmälan görs via blankett. - se ovan. -Om ett barn känner sig kränkt av en personal eller annan vuxen deltar berörda parter och förskolechef i samtalen 8

9 Blankett för anmälan av diskriminering/trakasserier/kränkning. Enhet: Datum: Händelsens datum: Anmälare: Vem är den drabbade? Person som utfört kränkningen.( Om den kan namnges) Händelseförlopp använd gärna baksidan) Åtgärdsplan (använd gärna baksidan) Datum för uppföljning: Underskrift av berörda: 9

10 Rutiner för klagomålshantering/förbättringsåtgärder. Enl. skollagen har vi, Synteleje, som huvudman ansvar för att ni föräldrar vet var ni ska vända er om ni har några klagomål på verksamheten. Det finns även en klagomålsblankett på kommunens hemsida som alla invånare i Ystad kan använda sig av. Vi vill gärna ha era åsikter positiva och negativa om hur vi bedriver verksamheten, dels det dagliga arbetet kring barnen men också styrelsens arbete. Om ni vill framföra ett klagomål: - Tag gärna kontakt med berörd personal direkt - Klagomålen dokumenteras vid önskan från berörda på speciell blankett. - Klagomål kan lämnas anonymt i brevlådan. - Alla blanketter tas upp på nästa personalmöte eller på styrelsemöte om det berör denna, - Vid anonyma klagomål framförs resultatet på nästa möte. Klagomåls/ förbättrings blankett för Synteleje Förskola. Namn: Ärende Datum Underskrift: Blanketten lämnas till berörd personal eller förskolechef Kan också läggas anonymt i Syntelejes brevlådan för vidare behandling. 10