Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Karlbo rektorsområde, Karlbo skola Vid starten av höstterminen genomfördes elev/klassråd och en tillbakablick på de enkäter som genomförts. Här framkommer att det fortfarande finns frågetecken kring vilka som rastvaktar, och hur man cirkulerar. Vid intervjuer med elever finns det fortfarande de som inte känner till vad likabehandlingsplanen innehåller. Enkätundersökning visar också på att fler elever skulle önska att de hade mer studiero på lektionerna. Flera elever tycker också att ljudvolymen i matsalen är hög Läsåret: under läsåretåret ska vi fortsätta arbeta med hur rasterna fungerar gällande rastvakter, reflexvästar och hur rastvakterna cirkulerar. Informera i klasserna hur det fungerar med rastvakter. Fortsatt arbete med att informera och diskutera med föräldrar och elever om vår likabehandlingsplan, så att den blir känd. Tillsammans diskutera hur vi kan skapa mer studiero i klasserna. Utvärdera hur det fungerar i matsalen efter omläggning ht-14 (sker vt-15). Åtgärder: Fler och kontinuerliga diskussioner om värdegrunden, likabehandlingsplanen ska gås igenom tillsammans med klassen. Eleverna ska kunna påverka innehållet i likabehandlingsplanen. Gemensamma beslut i klassen om vilka regler vi ska följa, de icke förhandlingsbara reglerna ska gås igenom och diskuteras. Samtal om hur och vad vi ska tänka på gemensamt för att skapa mer studiero ska genomföras i klasserna. Dokumentation sker i varje klass och lämnas till rektor som följer upp på elevråd efter gemensamma klassråd. Samtal om hur och vad vi ska tänka på gemensamt för att skapa mer lugn i matsalen, sker i respektive klass. Genomförande av enkät gällande matsalen under slutet av vt-15. En rastvakt anordnar aktivitet på skolgården och den andra rastvakten cirkulerar i skolhagarna. En tredje rastvakt finns tillgänglig vid aktivitetsbanan. Ta fram ett rullande schema med vikarier för raster vid sjukdom eller frånvaro På elevens val har en grupp önskat titta på skolans inre miljö och framförallt hur matsalen kan förbättras Barn, elever och alla som verkar inom skolan och förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas skolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling 1

2 Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan. 1. Lagstiftning Enligt skollagen (SFS 2010:800) kap.6 gäller följande när det gäller åtgärder mot kränkande behandling. Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt diskrimineringslagen (2009) skall man: bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) Vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året. Läroplanen, Lgr 11 2

3 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatt är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Alla grupper som verkar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i skolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter Avesta kommuns bildningsstyrelse har beslutat om en barnchecklista. Syftet med denna är att varje beslut i Bildningsstyrelsen som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratas i enlighet FN:s barnkonvention. Detsamma gäller givetvis allt arbete som genomförs på Karlbo skola. Barnkonventionens fyra grundpelare kan ses som en vägledning. - Barnets rätt till likvärdiga villkor - Barnets bästa i främsta rummet - Barnets rätt till liv och utveckling - Barnets rätt att uttrycka sina åsikter 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy ( Kommunens vision 2015 ( ) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan. 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Barn Elev Personal Diskriminering Definition Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Den som utbildas eller sökt utbildning enligt skollagen (1985:1100). Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av 3

4 diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Trakasserier Att någon tillhör en grupp av personer som har annan nationell eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller elev för trakasserier benämns det som diskrimenering. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 4

5 4. Förebyggande arbete Tydliga gemensamma regler, som revideras varje läsår tillsammans med barn/elever och föräldrar. Informera föräldrar i skolkatalogen om vårt arbete och hur man kan upptäcka och förebygga kränkningar och diskriminering. Planen aktualiseras och diskuteras på föräldramöten, personalkonferenser, i klasserna och på klassråd. Alla barn ska vara sedda och känna tillit till elever och vuxna på skolan. Alla barn/elever är allas ansvar, alla vuxna ingriper vid otrevligt språk och konflikter. Vuxna är goda förebilder och ska vara väl förtrogna med de regler och normer som gäller på skolan. Skolan tillämpar en rapporteringsplikt, vilket innebär att alla vuxna rapporterar incidenter till skolledningen. Med en tydlig dokumentation gällande datum, händelse och inblandade parter. Social, emotionell träning, arbete med aktuella händelser och förebyggande övningar från förskoleklass till år 6. Ett gränsöverskridande arbete pågår mellan skolan och fritidshem. Rastvakt/er är ute varje gemensam rast, samt en som är ute innan skolstart mellan Reflexvästar användands av dessa, för att bli synligare för barnen. Under lunchrasterna anordnas rastaktiviteter för alla elever. Arbete sker i klasserna där diskussioner förs kring hur vi ska vara mot varandra, så att alla kan trivas i skolan. Personalen poängterar i klasserna vikten av att berätta vad man som elev har sett. Det är ett modigt och moget agerande det är inte skvaller! Gör eleverna/barnen medvetna om att man alltid är medansvarig till kränkningar även om man passivt tittar på utan att ta kontakt med vuxen eller ingripa på annat sätt. Personalen gör medvetna och genomtänkta gruppindelningar, organisationsplanering gällande lokaler och planerar olika arbetsformer gällande samarbetet i klassen. Arbete med klass och elevråd fr.o.m. år 1. Kontinuerlig kontakt med föräldrarna genom kontaktbok och samtal. Enkäter 1 ggr/år om hur arbetsmiljön upplevs bland elever, föräldrar och personal. Genom samtal och reflektion ger vi eleverna möjlighet att bearbeta sina egna föreställningar och värderingar samt skapa en positiv atmosfär i verksamheten. Vid behov arbetas det med tjej- och killgrupper på skolan. Genom utvecklingssamtal får elev, föräldrar och lärare tillfälle att prata om hur eleven trivs i skolan och därigenom reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Hälsosamtal med skolsjuksköterska ger elev och vårdnadshavare möjlighet att samtala kring elevens sociala arbetsmiljö. I undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om lagar, rättigheter och skyldigheter kring diskriminering och kränkande behandling, samt att undervisningen ger eleverna möjlighet att diskutera områden som trakasserier, våld och mobbning. I målen för idrott och biologi ingår fysisk och psykisk hälsa. Likabehandlingsplanens synsätt integreras med arbetet av skolans ordningsregler som gäller i umgänget med varandra. Pedagogiska måltider syftar till att skapa en lugn och trivsam tillvaro i matsalen där alla lärare hjälper till under lunchen. Deras roll är att samtala med barn och elever och 5

6 se till att ingen sitter ensam. Detta gäller både i skolans och fritidshemmets verksamhet. Skolan arbetar gemensamt för att skapa forum där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans över åldersgränserna. Lärarna uppmanar föräldrarna att inte lämna inbjudningskort till barnkalas till barnen när de är i skolan. För att främja kontakten hem och skola är alla föräldrar välkomna till skolan under skoltid. Föräldraförening är aktiv på skolorna tillsammans med personal och ledning. Schysst på nätet, ett arbete i årskurs 6 om etik och moral på nätet. Skolans kartläggning Årliga enkäter till elever och föräldrar. Klassråd och elevråd varannan månad Samtal i klasserna Intervjuer och observationer som genomförs på uppdrag av elevhälso- och antimobbingteam Elevrådet utser ombud som deltar i den årliga skyddsronden Incidentrapportering Kontaktbok med hemmet Rastobservationer på grupp- och individnivå. Några tänkbara tecken hos elev som känner sig kränkt eller trakasserad kan vara: Inga kamrater Trasiga eller smutsiga kläder vid hemkomst Vill inte gå till skolan Nedstämdhet Huvudvärk och magont Förstörda skolböcker Ovilja att berätta om skolan Blåmärken 5. Ansvarsfördelning, skyldigheter att utreda och åtgärda När ett barn/elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Det juridiska ansvaret för skolan har huvudmannen/kommunen, där rektor har det direkta ansvaret för skolenheten. Rektor ansvarar för att uppgifterna utreds så fort man får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat. All personal på skolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. All personal är också skyldig att så fort som möjligt utreda sådana händelser samt att förhindra fortsatta diskrimineringar/kränkningar. Vem kontaktar jag? 6

7 Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan så vänder du dig i första hand till någon vuxen på skolan som du känner förtroende för, det kan vara en lärare, skolans rektor, verksamhetsutvecklare, skolsköterska eller kurator. Personal som uppmärksammar kränkning mot elev av annan personal har skyldighet att anmäla detta till rektor. Personal som blir kränkt av elev eller annan vuxen uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud. Om ni som vårdnadshavare utifrån dessa tecken eller på annat sätt misstänker eller får reda på att kränkande behandling av en elev förekommer, ska ni vända er till klasslärare, rektor/utvecklingsledare eller någon i mobbingteamet: Antimobbingteam och skolledning Antimobbingteamet på Karlbo skola består av Sabina Stenberg och Tord Birgersson, Ronny Wedin, Staffan Sahlberg, Ingrid Nilsson, rektor (645228) och Sara Bergström, utvecklingsledare (645272), personalrum ( ) Arbetsgång när kränkning av elev upptäcks 1. Den som misstänker kränkning kontaktar Antimobbningsteamet. 2. Teamet öppnar en utredning. Information till rektor och berörd personal. 3. Enskilt samtal sker med den utsatte. Samtalet dokumenteras. 4. Samtal genomförs med den/dem som utfört kränkningen. Detta samtal dokumenteras. 5. Vårdnadshavare som är berörda informeras av antimobbingsteam. 6. Uppföljningsmöte hålls efter 2-3 veckor för att kontrollera att mobbningen upphört. Samtal sker först med den utsatte och sedan med mobbaren/mobbarna. 7. Även om mobbningen upphört efter denna vecka genomförs efter en tid ytterligare minst ett uppföljningssamtal med den utsatte. Insatta åtgärder utvärderas varefter ärendet avslutas och dokumenteras. 8. Uppföljning av ärenden ska sedan genomföras 1-2 ggr kommande månad. I de fall som avslutats görs uppföljning några veckor in på ny termin. Dokumentation sker. 9. Rektor informerar huvudman. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan vänder du dig till antimobbingteamet eller någon annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor/klasslärare kontaktar elevens vårdnadshavare. Rektor ansvarar för en utredning startar skyndsamt. Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten. Detta gäller också var och en av skolans personal. Dokumentation Dokumentation av samtal och genomförda möten sker fortlöpande, ansvarig är antimobbingteam eller annan utsedd personal. All dokumentation rörande kränkningar görs på särskild blankett. Rektor rapporterar alla kränkningsärenden till huvudman. Efter avslutat ärende arkiveras dokumentationen av rektor i skolans arkiv. 7

8 Uppföljning och utvärdering Klasslärare och arbetslaget ska se till att insatserna följs upp på lång sikt. Återkoppling till rektor sker kontinuerligt genom berörd lärare eller arbetslagsledare. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i kvalitetsredovisningen och revideras vid behov i samarbete mellan personal, barn och föräldrar. Råd till dig som elev: - Våga berätta! Det är inte skvaller att tala om att du själv eller någon annan blir utsatt för kränkningar - Att vara tyst kan vara detsamma som att delta i kränkande behandling av andra - Våga säga nej om något är fel! Ställ upp för den som blir utsatt! Vägra delta i en kränkande behandling! 8

9 Incidentrapport Verksamhet: Rapporten upprättad av: Datum då incidenten ägde rum: Grad av allvar: Rubricering: Ingen kränkt Ej allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Kränkning Diskriminering Slagsmål Skadegörelse Olycksfall Utsatt person: Agerande person 1 (Namn och avdelning/klass): Agerande person 2 (Namn och avdelning/klass): Agerande person 3 (Namn och avdelning/klass): Agerande person 4 (Namn och avdelning/klass): Beskrivning av händelseförloppet: 9

10 Var ägde incidenten rum? Vilka åtgärder har vidtagits? Den akuta situationen har avvärjts. Datum: xxxx-xx-xx (Vid Ingen kränkt stanna här. Rutan nej fylls i) Ärendet går vidare: Ja Nej Ärendet har lämnats över till Rektor/förskolechef/ Trygghetsgruppens ordförande Utredande samtal med den som varit utsatt Utredande/ markerande samtal med den som agerat kränkande Kontakt med respektive klassföreståndare. Kontakt med den utsattes föräldrar Kontakt med agerandes föräldrar Kommentarer Ansvarig i ledningen/ trygghetsgruppen Datum för uppföljning 1: Datum för uppföljning 2: Ärendestatus: Huvudmannen informerad Datum: Pågående Avslutat När det är färdigt/ påbörjat, skickas underlaget med e-post till förskolechef/rektor: Skolledningens åtgärder och datum: 10

11 Uppföljningstillfälle 1 (2v), datum: Uppföljningstillfälle 2 (5v), datum: Huvudmannens kommentar och datum: (Bildningsstyrelsen informeras kontinuerligt av förvaltningen, då anmälningsplikt råder) 11