Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Karlbo rektorsområde/karlbo skola/ Karlbo fritidshem Läsåret: Barn, elever och alla som verkar inom skolan och förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas skolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan. 1. Lagstiftning Enligt skollagen (SFS 2010:800) kap.6 gäller följande när det gäller åtgärder mot kränkande behandling. Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 1

2 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall man: bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) Vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året. Läroplanen, Lgr 11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatt är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Alla grupper som verkar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i skolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter Avesta kommuns bildningsstyrelse har beslutat om en barnchecklista. Syftet med denna är att varje beslut i Bildningsstyrelsen som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratas i enlighet FN:s barnkonvention. Detsamma gäller givetvis allt arbete som genomförs på Karlbo skola. Barnkonventionens fyra grundpelare kan ses som en vägledning. - Barnets rätt till likvärdiga villkor - Barnets bästa i främsta rummet - Barnets rätt till liv och utveckling - Barnets rätt att uttrycka sina åsikter 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy ( Kommunens vision 2015 ( ) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan. 2

3 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Barn Elev Personal Diskriminering Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Trakasserier Repressalier Definition Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Den som utbildas eller sökt utbildning enligt skollagen (1985:1100). Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att någon tillhör en grupp av personer som har annan nationell eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever, eller mellan barn och elever Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. Kränkning är en medveten handling. 3

4 4. Förebyggande arbete Tydliga gemensamma regler, som revideras varje läsår tillsammans med barn/elever och föräldrar. Informera föräldrar i skolkatalogen om vårt arbete och hur man kan upptäcka och förebygga kränkningar och diskriminering. Planen aktualiseras och diskuteras på föräldramöten, personalkonferenser, i klasserna och på klassråd. Alla barn ska vara sedda och känna tillit till elever och vuxna på skolan. Alla barn/elever är allas ansvar, alla vuxna ingriper vid otrevligt språk och konflikter. Vid tillsägelser använder vi oss av orden Vi på Karlbo skola Vuxna är goda förebilder och ska vara väl förtrogna med de regler och normer som gäller på skolan. Skolan tillämpar en rapporteringsplikt, vilket innebär att alla vuxna rapporterar incidenter till skolledningen. Med en tydlig dokumentation gällande datum, händelse och inblandade parter. Social, emotionell träning, arbete med aktuella händelser och förebyggande övningar från förskoleklass till år 6. Ett gränsöverskridande arbete pågår mellan skolan och fritidshem. Minst 2 rastvakter är ute varje gemensam rast, samt en som är ute innan skolstart mellan Reflexvästar användands av dessa, för att bli synligare för barnen. Arbete sker i klasserna där diskussioner förs kring hur vi ska vara mot varandra, så att alla kan trivas i skolan. Personalen poängterar i klasserna vikten av att berätta vad man som elev har sett. Det är ett modigt och moget agerande det är inte skvaller! Gör eleverna/barnen medvetna om att man alltid är medansvarig till kränkningar även om man passivt tittar på utan att ta kontakt med vuxen eller ingripa på annat sätt. Personalen gör medvetna och genomtänkta gruppindelningar, organisationsplanering gällande lokaler och planerar olika arbetsformer gällande samarbetet i klassen. Arbete med klass och elevråd fr.o.m. år 1. Kontinuerlig kontakt med föräldrarna genom skoldagbok/kontaktbok och samtal. Enkäter 1 ggr/år om hur arbetsmiljön upplevs bland elever, föräldrar och personal. Genom samtal och reflektion ger vi eleverna möjlighet att bearbeta sina egna föreställningar och värderingar samt skapa en positiv atmosfär i verksamheten. Vid behov arbetas det med tjej- och killgrupper på skolan. Genom utvecklingssamtal får elev, föräldrar och lärare tillfälle att prata om hur eleven trivs i skolan och därigenom reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Hälsosamtal med skolsjuksköterska ger elev och vårdnadshavare möjlighet att samtala kring elevens sociala arbetsmiljö. I undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om lagar, rättigheter och skyldigheter kring diskriminering och kränkande behandling, samt att undervisningen ger eleverna möjlighet att diskutera områden som trakasserier, våld och mobbning. I målen för idrott och biologi ingår fysisk och psykisk hälsa. Likabehandlingsplanens synsätt integreras med arbetet av skolans ordningsregler som gäller i umgänget med varandra. Pedagogiska måltider syftar till att skapa en lugn och trivsam tillvaro i matsalen där alla lärare hjälper till under lunchen. Deras roll är att samtala med barn och elever och se till att ingen sitter ensam. Detta gäller både i skolans och fritidshemmets verksamhet. 4

5 Skolan har en miljödag varje vår då barn och elever arbetar tillsammans över åldersgränserna. Lärarna uppmanar föräldrarna att inte lämna inbjudningskort till barnkalas till barnen när de är i skolan. För att främja kontakten hem och skola är alla föräldrar välkomna till skolan under skoltid samt vid öppet hus. Skolans kartläggning Årliga enkäter till elever och föräldrar. Klassråd och elevråd varje månad Samtal i klasserna Intervjuer och observationer som genomförs på uppdrag av elevhälso- och antimobbingteam Föräldragruppsmöten. Elevrådet utser ombud som deltar i den årliga skyddsronden Incidentrapportering Kontaktbok med hemmet Rastobservationer på grupp- och individnivå. Några tänkbara tecken hos elev som känner sig kränkt eller trakasserad kan vara: Inga kamrater Trasiga eller smutsiga kläder vid hemkomst Vill inte gå till skolan Nedstämdhet Huvudvärk och magont Förstörda skolböcker Ovilja att berätta om skolan Blåmärken 5. Ansvarsfördelning, skyldigheter att utreda och åtgärda När ett barn/elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Det juridiska ansvaret för skolan har huvudmannen/kommunen, där rektor har det direkta ansvaret för skolenheten. Rektor ansvarar för att uppgifterna utreds så fort man får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat. All personal på skolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. All personal är också skyldig att så fort som möjligt utreda sådana händelser samt att förhindra fortsatta diskrimineringar/kränkningar. 5

6 Vem kontaktar jag? Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan så vänder du dig i första hand till skolans rektor, verksamhetsutvecklare, skolsköterska eller kurator. Personal som uppmärksammar kränkning mot elev av annan personal har skyldighet att anmäla detta till rektor. Personal som blir kränkt av elev eller annan vuxen uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud. Om ni som vårdnadshavare utifrån dessa tecken eller på annat sätt misstänker eller får reda på att kränkande behandling av en elev förekommer, ska ni vända er till klasslärare, rektor/utvecklingsledare eller någon i mobbingteamet: Antimobbingteam och skolledning Antimobbingteamet består av Tord Birgersson, Sabina Stenberg och Lollo Belin Ingrid Nilsson, rektor (645228) eller Sara Bergström, utvecklingsledare (645272) Arbetsgång när kränkning av elev upptäcks 1. Den som misstänker kränkning kontaktar Antimobbningsteamet. 2. Teamet öppnar en utredning. Information till rektor och berörd personal. 3. Enskilt samtal sker med den utsatte. Samtalet dokumenteras. 4. Samtal genomförs med den/dem som utfört kränkningen. Även detta samtal dokumenteras. 5. De berörda vårdnadshavare informeras av antimobbingsteam. Konstateras mobbning, men eleven/vårdnadshavare inte vill att teamet går vidare, fortsätter skolan ändå att observera och följa upp elevens situation. 6. Uppföljningsmöte hålls efter 2-3 veckor för att kontrollera att mobbningen upphört. Samtal sker först med den utsatte och sedan med mobbaren/mobbarna. 7. Även om mobbningen upphört efter denna vecka genomförs efter en tid ytterligare minst ett uppföljningssamtal med den utsatte. Insatta åtgärder utvärderas varefter ärendet avslutas och dokumenteras. 8. Uppföljning av ärenden ska sedan genomföras 1-2 ggr kommande månad. I de fall som avslutats görs uppföljning några veckor in på ny termin. Dokumentation sker. 9. Rektor informerar huvudman. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan vänder du dig till antimobbingteamet eller någon annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor/klasslärare kontaktar elevens vårdnadshavare. Rektor ansvarar för en utredning startar skyndsamt. Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten. Detta gäller också var och en av skolans personal. 6

7 Dokumentation Dokumentation av samtal och genomförda möten sker fortlöpande, ansvarig är klassföreståndare eller annan utsedd personal. All dokumentation rörande kränkningar görs på särskild blankett. Efter avslutat ärende arkiveras dokumentationen av rektor i skolans arkiv. Uppföljning och utvärdering Klassföreståndare och arbetslaget ska se till att insatserna följs upp på lång sikt. Återkoppling till rektor sker kontinuerligt genom berörd lärare eller arbetslagsledare. Likabehandlingsplanen kan behöva kompletteras efter genomgångna enkätsvar som inte redovisats för vårterminen-12. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i kvalitetsredovisningen och revideras vid behov i samarbete mellan personal, barn och föräldrar. Ett aktivt arbete startade ht-11 där fokus ligger på de regler som gäller för alla inom Karlbo rektorsområde. Detta sker genom återkommande samtal i klasserna samt skriftlig information till hemmen. Arbetet fortsätter kommande läsår. Några råd till eleverna: - Våga berätta! Det är inte skvaller att tala om att du själv eller någon annan blir utsatt för kränkningar - Att vara tyst kan vara detsamma som att delta i kränkande behandling av andra - Våga säga nej om något är fel! Ställ upp för den som blir utsatt! Vägra delta i en kränkande behandling! 7

8 DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Datum: Berörda elever: Klass: Övrigt: Berörda elever: Klass: Övrigt: Beskrivning av incidenten: Kronologi av möten, samtal etc: Vidtagna åtgärder: Uppföljning: Ärendet avslutat-motivering: 8