RAPPORT. Birsta trafikutredning 2013 SUNDSVALLS KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB UMEÅ INFRA UPPFÖLJNING AV UTFÖRDA TRAFIKÅTGÄRDER I BIRSTA

Transkript

1

2 repo002.docx SUNDSVALLS KOMMUN Birsta trafikutredning 2013 UPPDRAGSNUMMER UPPFÖLJNING AV UTFÖRDA TRAFIKÅTGÄRDER I BIRSTA SWECO INFRASTRUCTURE AB UMEÅ INFRA ANDREW CUNNINGHAM ELIN ISAKSSON Sweco Skolgatan 2 B SE Örnsköldsvik, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Infrastructure AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Andrew Cunningham Uppdragsledare Trafikanalys Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) andrew.cunningham@sweco.se

3 repo002.docx Ändringsförteckning VER. DATUM BESKRIVNING DISTRIBUTION Arbetsmaterial Beställare Utkast Intern granskning Utkast Beställare 1.0 Version 1.0 Beställare Birsta trafikutredning 2013

4 repo002.docx Sammanfattning Utifrån en trafikutredning genomförd 2008 togs ett antal (13 stycken) förbättringsåtgärder fram för trafikförsörjningen av Birsta handelsområde norr om Sundsvall. Fokus fanns på åtgärdsbehovet under perioden 2008 till Kommunen och Trafikverket har nu ett behov av att veta hur de genomförda åtgärderna har påverkat trafiksituationen inom Birsta handelsområde. Syftet med trafikutredningen är att genomföra en ny nulägesanalys för att skapa en bild av den rådande trafiksituationen i och kring Birsta handelsområde. Utifrån nulägesanalysen görs en bedömning av vilken påverkan de genomförda åtgärderna har haft. För de åtgärder som hittills inte genomförts görs en bedömning om huruvida de fortfarande behövs. Visar utredningen att nya åtgärder krävs kommer dessa att beskrivas översiktlig. Tonvikten i utredningen har lagts på fordonstrafiken. För att kunna utvärdera effekterna av åtgärderna har olika typer av trafikmätningar genomförts. Trafikmätningar har genomförts för att dels kunna jämföra hur trafiksituationen har förändras från 2008 och för att tydliggöra var eventuella framkomlighetsproblem finns i dagsläget. Trafikutredningen har visat att trafiksystemet i Birsta kan hantera de förekommande trafikmängderna under den dimensionerande timmen. Det förekommer stundtals störningar på Gesällvägen och ibland på Klökanvägen och Norra vägen. Korsningarna vid Gesällvägen-Klökanvägen och Norra vägen-antennvägen har i dagsläget tillräckligt med kapacitet men vissa svängrörelser har mindre god framkomlighet och är känsliga för kapacitetsnedsättningar. Bilen är det dominerande färdmedlet för resor till och från området. De förbättringsåtgärder som är genomförda sedan 2008 bedöms överlag ha haft önskad effekt. Dock har vissa åtgärder inte implementerats fullt ut och har därmed inte uppnått sin fulla potential att påverka trafiksituationen. På kort sikt görs bedömningen att inga större om- eller nybyggnationer av trafikinfrastrukturen krävs för att upprätthålla god framkomlighet i området. Det viktigaste är att fullfölja de åtgärder som bara är delvis utförda. Framförallt bör det satsas på att förbättra kollektivtrafiken då den har största möjlighet att minska bilresandet på sikt. På längre sikt (om ca 10 år) är trafiksystemet sårbart inför en trafiktillväxt på ca 1% per år. Mycket av trafiken till och från men även internt inom området är koncentrerad till Gesällvägen, Klökanvägen och Norra vägen. Det kommer att behövas nya anslutningar för att avlasta dessa vägar. En ny koppling mellan Norra vägen och södra delen av Gesällvägen skulle vara en effektiv och mycket lönsam investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För att säkerställa en effektiv trafikförsörjning för Birsta handelsområde krävs ett fungerande samarbete mellan Sundsvalls kommun, Trafikverket och handlarna. Dessa aktörer bör tillsammans upprätta en trafikförsörjningsplan för området. Planen borde Birsta trafikutredning 2013

5 repo001.docx innehålla mål och riktlinjer för områdets fortsatta utveckling och utifrån det behovet av olika typer av transport- och trafikplaneringsåtgärder.

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte 1 2 Metod Trafikmätningar Slangmätningar Korsningsräkningar (videofilmning) Kompletterande mätning Restider Övriga indata Exploateringsgrad Kollektivtrafik Antal p-platser Gång- och cykeltrafik 4 3 Nulägesbeskrivning Exploateringsgrad Kollektivtrafik P-platser Gång- och cykeltrafik Trafikmängder Dimensionerande trafikmängd Trafikflöden 2008 till Korsningsanalys Framkomlighet 14 4 Åtgärdsbedömning Befintliga åtgärder Komplettering av befintliga åtgärder samt förslag till nya 19 5 Slutsatser 22 Bilagor 23 Bilaga 1: Samhällsekonomisk beräkning Gesällvägens förlängning 24

7

8 repo002.docx INLEDNING 1.1 BAKGRUND Utifrån en trafikutredning genomförd 2008 togs ett antal (13 stycken) förbättringsåtgärder fram för trafikförsörjningen av Birsta handelsområde norr om Sundsvall. Fokus fanns på åtgärdsbehovet under perioden 2008 till Ett avtal upprättades mellan Trafikverket och Sundsvalls kommun för genomförandet av dessa åtgärder. Åtgärderna var följande: 1. Tunnel för kollektivtrafik, gång och cykel under E4 samt motorvägshållplats, bussgator och pendlarparkering. 2. Utveckling av kollektivtrafik med regional trafik, stads/lokalbuss samt att intern kollektivtrafik startas. 3. Etablera samarbetsform för det gemensamma arbetet. 4. Förbättra/effektivisera gång-/cykelförbindelser samt parkeringsytor, lastzoner internt mellan Gesällvägen och E4. 5. Effektivare trafik genom informations-/orienteringsskyltar för lämpliga körvägar. 6. Förbättring av avfart från E4 mot Norra vägen, inklusive system för kövarning. 7. Effektivare trafik genom förbjuden vänstersväng på Gesällvägen mellan Klökanvägen och Förmansvägen. 8. Ny anslutning från Klökanvägen österifrån till bakgatan väster om E4. 9. Cirkulationsplats på väg 622/avfart E4 norrifrån. 10. Förlängning av Gesällvägen söderut till Norra vägen söder om vägport under E4 (inklusive cykel). 11. Ombyggnad av korsning väg 622/anslutning Östra Birsta. 12. Ny eller förbättrad anslutning mellan väg 622 och Norra vägen. 13. Parallell väg för att avlasta Gesällvägen. Av dessa har följande 1, 6, 7, 8 och 9 genomförts helt. Åtgärderna 2, 4 och 5 har delvis genomförts och åtgärderna 10, 11, 12 och 13 har ej genomförts. Kommunen och Trafikverket har nu ett behov av att veta hur de genomförda åtgärderna har påverkat trafiksituationen inom Birsta handelsområde. 1.2 SYFTE Syftet med trafikutredningen är att genomföra en ny nulägesanalys för att skapa en bild av den rådande trafiksituationen i och kring Birsta handelsområde. Utifrån nulägesanalysen görs en bedömning av vilken påverkan de genomförda åtgärderna har haft. För de åtgärder som hittills inte genomförts görs en bedömning om huruvida de 1 (24)

9 repo001.docx fortfarande behövs. Visar utredningen att nya åtgärder krävs kommer dessa att beskrivas översiktlig. 2 (24)

10 repo002.docx METOD Tonvikten i utredningen har lagts på fordonstrafiken. För att kunna utvärdera effekterna av åtgärderna har olika typer av trafikmätningar genomförts, vilka redovisas nedan. Trafikmängderna som redovisas inkluderar arbetspendling, besökande till handelsområdet samt söktrafik för parkering. 2.1 TRAFIKMÄTNINGAR Trafikmätningar har genomförts för att dels kunna jämföra hur trafiksituationen har förändras från 2008 och för att tydliggöra var eventuella framkomlighetsproblem finns i dagsläget SLANGMÄTNINGAR På uppdrag av Trafikverket och Sundsvalls kommun utförde Vectura trafikmätningar 1 under perioden till på totalt 24 mätpunkter, se Figur 2.1 nedan. Vid varje punkt har det registrerats fordonstyp, körriktning samt hastighet. Figur 2.1: Bild over mätpunkter i Birsta området. 1 Vectura, Trafikverket Region Mitt, Trafikmätning: (24)

11 repo001.docx KORSNINGSRÄKNINGAR (VIDEOFILMNING) Sweco har utfört egna trafikmätningar för att fastställa svängandelerna i två kritiska korsningar i studieområdet. Videomätningar genomfördes lördag den 25 maj 2013 vid korsningar Gesällvägen-Klökanvägen och Norra vägen-antennvägen. Mätningarna pågick mellan KOMPLETTERANDE MÄTNING Vid diskussioner med representanter för handeln i Birsta området framkom åsikter om att man upplevde att trafikintensiteten på mätdagen inte var så intensiv som förväntat. Det framfördes också synpunkter om att trafikmängden även kan vara hög under semesterperioden. Därför utfördes ytterligare en slangmätning på Klökanvägen mellan Gesällvägen och Norra vägen (motsvarande punkt 1975 på Figur 2.1). Mätningen utfördes under tre veckor från till RESTIDER Med hjälp av en bil utrustad med GPS har en enklare restidsmätning genomförts under samma period som korsningsräkningarna. Det utrustade fordonet körde ett antal i förväg fastställda rutter inom Birsta området. 2.2 ÖVRIGA INDATA EXPLOATERINGSGRAD Information om exploateringsgraden i Birsta har hämtats från Sundsvall kommuns hemsida och kommunens fördjupade översiktsplan över området KOLLEKTIVTRAFIK Din tur har tillhandahållit information om kollektivtrafiken i området i form av: linjekartor, tidtabeller samt statistik över mängden påstigande på deras hållplatser under två veckor, v12 och v ANTAL P-PLATSER Uppgifter om antalet p-platser i Birsta är hämtade dels från Sundsvalls turistbyrå samt även räkning från Google Maps GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Information om gång-och cykeltrafik är hämtade från kommunens egen hemsida och den Nationell vägdatabasen (NVDB). 4 (24)

12 repo002.docx NULÄGESBESKRIVNING Nulägesbeskrivningen syftar till att presentera dagens trafiksituation under den dimensionerande timmen i Birsta handelsområde. I planeringssammahang är det brukligt att studera den 200:e mest belastade timmen under året som anses vara en normal vardags maxtimme. Dock, i vissa fall kan annan dimensionerande timme väljas. I det här fallet har man valt att titta på en lönehelg. Tanken är att studera en trafiksituation som innebär mer trafik än en vanlig vardag och som inträffar relativt regelbundet över året, utan att utgöra den absolut högsta trafikbelastningen. Storhelger bedöms motsvara den 30:e mest belastade timmen. 3.1 EXPLOATERINGSGRAD Enligt SCB:s Företagsdatabas är ett handelsområd en sammanhängande bebyggelse med arbetsställen för dagligvaruhandel, personbilhandel, restauranger med mera och med sammanlagt minst 100 anställda. SCB utför vart femte år undersökningar om handelsområden utanför stadskärnor. Enligt undersökningen som gjordes år 2010 fanns det i Birsta anställda på 106 arbetsställen på en yta av 124 hektar. 2 Birsta är ett av Sveriges största externhandelsområden. Det finns en förväntad ökning från nuvarande ca m 2 handel till ca m 2 inom 5-10år. Idag har Birsta mer än 10 miljoner besökare på år KOLLEKTIVTRAFIK Idag trafikerar två stadsbusslinjer Birsta, linje 2 och 5. Vid hållplatserna utmed E4 trafikerar linjerna 10, 98, 201, 331, 609 och 611 (se Figur 3.1 nedan). Linje 2 trafikerar området med ca 10 minuters intervall under högtrafik och ca 30 minuters intervall under lågtrafik. Linjen har sex hållplatser inom handelsområdet vid: Östra Birsta, Antennvägen, Birstatunneln, Birsta City, Gesällvägen och Klökanvägen. Linje 5 trafikeras med ca 15 minuters intervall under högtrafik och 30 minuters intervall under lågtrafik. Nattetid går ingen trafik. Den gör uppehåll vid fyra hållplatser inom området vid: Östra Birsta, Antennvägen, Birstatunneln och Birstaknuten aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=8d234dfe-bf5a c-8e0f3abfe82f FÖP-371 Antagandehandling, Fördjupad översiktsplan, Birstaområdet, Sundsvall Rev sid 5. 5 (24)

13 repo001.docx Figur 3.1: Busslinjekarta för Birsta ( OpenStreetMap contributors). Enligt statistik från Din tur är hållplasten Birsta City den tredje största i stadstrafiken. Det är bara Sundsvalls sjukhus och Västhagen (mittuniversitetet) som har fler resande. I genomsnitt kliver 466 personer på och 421 personer av vid denna hållplats varje vardagsdygn. Det ger utifrån gällande öppettider ca 60 påstigande och ca 50 avstigande i timmen. Mängden påstigande under en fredag är något högre. Tabell 3.1 nedan visar antalet påstigande en fredag vecka 12 och vecka 17 på respektive hållplats i handelsområdet. Vid Birsta City är mängden påstigande ca 35 % högre på en fredag jämfört med en vanlig vardag. Tabell 3.1: Antalet påstigande personer en fredag vid hållplatser inom Birsta handelsområde. Hållplats Påstigande vecka 12 Påstigande vecka 17 Per dag Per timme Per dag Per timme Birsta city (linje 2) Östra Birsta (linje 2 och 5) Gesällvägen (linje 2) Birstatunneln (linje 2) Antennvägen (linje 2) Birstaknuten (linje 5) Klökanvägen (linje 2) Birsta E (24)

14 repo002.docx Birsta City är i särklass den mest trafikerade hållplats inom handelsområdet. Den näst mest trafikerad hållplats inom området (förutom E4 hållplatsen), Östra Birsta, har i snitt ca 70 % färre påstigande under en fredag. Samtliga hållplatser förutom Antennvägen och Klökanvägen i västgående riktning har busskurer som erbjuder väderskydd samt sittplaster och information om busstrafiken. 3.3 P-PLATSER Totalt finns ca 6000 parkeringsplatser föredelade på ca 4800 i västra Birsta varav ca 500 p-platser i p-huset mellan IKEA och Coop 4 och i östra Birsta ca 1200 platser. 3.4 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Enligt Sundsvalls kommuns fördjupade översiktsplan ska Birsta vara ett samanhållet handelsområde med väl planerade cykelparkeringar i anslutning till butikernas entréer. Gång- och cykelstråken kompletteras så att det blir lätt att cykla till och inom Birsta. Stråken kompletteras med gångstråk över fastighetsmark och med avskilda gång- och cykelstråk längs gatorna i området. 5 Det finns gång- och cykelvägar till och från området vilket illustreras på Figur 3.2 nedan. På övriga sträckor där det inte finns gång- och cykelvägar får cyklisterna cykla på gatan med övriga fordon och gående få gå på eventuella trottoarer eller utmed gatan. Figur 3.2: Cykelstråk i Birsta området (källa: NVDB 6 ). Ingen gång- eller cykelräkning har genomförts inom ramen för trafikutredningen. Dock har enklare observationer utförts i samband med övriga mätningar. Det kan konstateras att det finns väldigt få personer som tar sig till och från handelsområdet med cykel eller till fots. Vid korsningen Norra vägen-antennvägen observerades endast 11 cyklister och 4 fotgängare under mätningen den 25 maj. Vid korsningen Gesällvägen-Klökanvägen FÖP-371 Antagandehandling, Fördjupad översiktsplan, Birstaområdet, Sundsvall Rev sid (24)

15 repo001.docx passerade ca 50 fotgängare och endast 3 cyklister. De flesta gångrörelser inom området sker mellan parkeringen och butikerna och mellan närliggande butiker. För interna resor mellan de olika delarna av området används oftast bilen. De flesta resor med cykel utgörs antagligen av anställda till och från sina arbetsplatser. 3.5 TRAFIKMÄNGDER DIMENSIONERANDE TRAFIKMÄNGD Som nämndes tidigare har tanken varit att studera en trafiksituation som innebär mer trafik än en vanlig vardag och som inträffar relativt regelbundet över året, utan att utgöra den absolut högsta trafikbelastningen. En mätpunkt, Klökanvägen mellan E4:an och Norra vägen, har använts som jämförelse punkt för att välja ut den dimensionerande timmen för trafikutredningen. De tre olika mätningarna som har legat till grund för val av den dimensionerande timmen är enligt nedan: 1. Slangmätning under perioden till Korsningsräkning vid Klökanvägen-Norra Vägen ( ). 3. Slangmätning under perioden till Totalt har trafiken mätts på 27 dagar under två olika perioder: sju dagar under maj månad samt 20 dagar under juni/juli månad. Tabell 3.2: Jämförelse av trafikmätningar vid Klökanvägen mellan E4:an och Norra vägen. Mätning Max timme Trafikmängd Jämförelse Slangmätning till Fre % Korsningsräkning (13-14) Lör ±0 % Slangmätning till Tors ±0 % Tabellen ovan visar den mest trafikerade timmen från samtliga tre mätningstillfällen. Som framgår av tabellen är de högsta flödena från de tre olika mättillfällen tämligen lik varandra. Det högsta flödet uppgår till ca 2100 fordon i timmen och inträffar en fredag mellan Således har fredag eftermiddag mellan från den första slangmätningen valts som dimensionerande för studien TRAFIKFLÖDEN 2008 TILL 2013 Mätningen från 2008 visar på ett totalt uppmätt flöde på ca fordon. Motsvarande siffra för 2013 är ca fordon, en ökning på ca 800 fordon. En ökning på 800 fordon på 5 år motsvarar en årlig ökning på ca 0.9%. Detta kan jämföras med tillväxttalet som tillämpades i samband med vägutredningen på E4:an genom Sundsvall som låg på ca 1,1%. Enligt Trafikverkets prognoser ligger den årliga trafiktillväxten för Sverige som helhet på ca 1,3% och för Västernorrland på ca 0,3%. Det kan konstateras att 8 (24)

16 repo002.docx trafiktillväxten i Birsta i stort sett ligger i nivå med den bedömning som gjorts i vägutredningen. På Figur 3.3 och Figur 3.4 presenteras en jämförelse av de trafikmätningar som genomfördes 2008 och 2013 för norra respektive södra Birsta. På bilderna presenteras flödet under maxtimmen för respektive år samt skillnaden i absoluta tal och som procent. ( OpenStreetMap contributors) Figur 3.3: Trafikflöden under den dimensionerande timmen år 2008 och 2013, norra Birsta. Enligt Figur 3.3 har trafiken på Gesällvägen mellan Norra och Södra Förmansvägen minskat med ca 17% mellan 2008 och Trafiken har även minskat i södergående riktning mellan Timmervägen och Norra Förmansvägen med ca 50%, från 800 fordon 2008 till 400 fordon Däremot har det blivit en kraftig ökning i trafiken, nästan 80%, på norrgående Gesällvägen mellan Norra Förmansvägen och Timmervägen från ca 560 fordon 2008 till ca 1000 fordon På Timmervägen väster om Birsta rondellen har trafiken minskat något. Trafiken på Timmarvägen österut har fördubblats vid passagen under E4:an från ca 600 fordon 2008 till ca 1200 fordon I motsatt riktning har det skett en minskning på ca 40% från ca 600 fordon 2008 till ca 350 fordon Det har även skett en stor minskning i trafiken på avfartsrampen från norrgående E4:an mot Timmarvägen; trafikmängden har sjunkit från ca 560 fordon 2008 till ca 100 fordon Figur 3.4 nedan visar förändringen i trafikflöden för södra delen av Birsta. På Gesällvägen mellan Södra Förmansvägen och Klökanvägen har trafiken ökat; med nästan 50% i södergående riktning och ca 20% i norrgående riktning. På Klökanvägen i västgående 9 (24)

17 repo001.docx riktning mot Gesällvägen har trafiken minskat med ca 500 fordon från 1350 fordon 2008 till 850 fordon Denna minskning motsvarar nästan exakt den trafikmängd (600 fordon) som använder infarten till Ikeas baksida, den så kallade slipsen som öppnades efter mätningen ( OpenStreetMap contributors) Figur 3.4: Trafikflöden under den dimensionerande timmen år 2008 och 2013, södra Birsta. I östgående riktning mot E4:an har trafiken på Klökanvägen ökat med ca 20% från 940 fordon 2008 till 1125 fordon På Gesällvägen söder om Klökanvägen har trafiken minskat i både riktningar. I norrgående riktning mot Klökanvägen har trafiken nästan halverats från 520 fordon 2008 till 300 fordon I södergående riktning har trafiken minskat med ca 13%, från 520 fordon 2008 till 450 fordon Trafiken har även minskat på Klökanvägen väster om Gesällvägen; med ca 30% i västgående riktning och ca 10% i östgående riktning. Öster om E4:an har trafiken ökat på nästan alla tillfarter till korsningen vid Norra vägen- Antennvägen. På Norra vägen söder om korsningen har trafiken ökat med ca 30% i både riktningar. Trafiken har ökat med nästan 45% på östgående Antennvägen, från 520 fordon 2008 till 750 fordon Däremot i västgående riktning har det skett en minskning på ca 13%, från 520 fordon 2008 till 450 fordon Flödet på Norra vägen norr om cirkulationsplatsen har mer än fördubblats (ca 130%) i norrgående riktning, från 250 fordon 2008 till 575 fordon I södergående riktning har flödet ökat med ca 100 fordon, en ökning på ca 40%. På avfartsrampen från norrgående E4:an har trafiken minskat med ca 20%, från nästan 900 fordon 2008 till 700 fordon Trafiken har ökat med ca 50% på Klökanvägen i östgående riktning motsvarande 225 fordon, och 7% motsvarande 100 fordon i västgående riktning. 10 (24)

18 repo002.docx KORSNINGSANALYS Videofilmningar genomfördes lördag den 25 maj 2013 vid korsningar Gesällvägen- Klökanvägen och Norra vägen-antennvägen. Mätningarna pågick mellan Utifrån filmerna har svängandelar tagits fram för båda korsningarna. Dessa svängandelar har applicerats på resultaten från slangmatningarna för att ge trafikflöden i korsningarna för den dimensionerande timmen. Kapacitetsberäkningar har utförts med beräkningsverktyget CAPCAL för båda korsningarna. Resultaten från CAPCAL redovisas i form av belastningsgrader per tillfart. Belastningsgrad är ett tal som visar hur stor andel av den tillgängliga kapaciteten som är utnyttjad och bedöms enligt följande: mindre en 0.6 motsvarar god standard mellan 0.6 och 0.8 motsvarar mindre god standard mer än 0.8 motsvarar låg standard. Nedan presenteras resultat från kapacitetsberäkningarna. För båda korsningarna redovisas antalet svängrörelser och tillhörande belastningsgrad. Figur 3.5: Svängrörelser och belastningsgrad per tillfart under den dimensionerande timmen 2013 vid korsningen Gesällvägen-Klökanvägen (vänster) och korsningen Norra vägen-antennvägen (höger). Resultat från CAPCAL visar att båda korsningarna har tämligen låga belastningsgrader förutom på två tillfarter/svängrörelser. Kapacitetsberäkningarna från CAPCAL bekräfta den bild av trafiksituationen som observerades under trafikmätningen den 25 maj. Sett över hela den dimensionerande timmen klarar båda korsningarna av de förekommande trafikmängderna. Dock finns det vissa stunder då trafikintensiteten är relativt högt. Under dessa stunder kan det bildas köer på några av tillfarterna som kan upplevas som förhållandevis långa av trafikanterna. 11 (24)

19 repo001.docx Gesällvägen-Klökanvägen Samtliga tillfarter, förutom en, vid korsningen Gesällvägen-Klökanvägen erbjuder god standard med belastningsgrader som understiger 0.6. Högsta belastningsgraden uppgår till 0.7 vid vänstersvängen från södergående Gesällvängen mot Klökanvägen, vilket motsvarer mindre god standard. Denna vänstersväng kan vissa stunder drabbas av köbildningar som visas i Figur 3.6 nedan. Bilden är tagen från Gesällvägen söder om korsningen vid Klökanvägen och tittar norrut mot Coop och Ikea. En kö eller långsamt rörande trafik syns i översta halvan av bilden som sträcker sig från cirkulationsplatsen och bakåt genom korsningen vid Södra Förmansvägen. Figur 3.6: Trafiksituation på södergående Gesällvägen mot Klökanvägen under en del av den dimensionerande timmen. Dock bildades inga bestående köer vilket illustreras i Figur 3.7 nedan. Denna bild är tagen vid en tidpunkt ungefär mitt i den dimensionerande timmen. I bilden syns ingen kö på södergående Gesällvägen och trafiken rör sig i stort sätt obehindrat längs vägen. 12 (24)

20 repo002.docx Figur 3.7: Trafiksituation på södergående Gesällvägen mot Klökanvägen under en del av den dimensionerande timmen. Samma förfarande uppstår även på norrgående Gesällvägen, söder om korsningen vi Klökanvägen. Vissa stunder bildades tämligen långa köer, ca 200 meter motsvarande 18 till 20 bilar, som sträckte sig tillbaka mot Media Markts övre infart. Andra stunder under den dimensionerande timmen var kön inte längre än ca 50 till 60 meter motsvarande ca 8 till 10 bilar. Det fanns även perioder utan kö som visas i Figur 3.8 nedan. Figur 3.8: Trafiksituation på norrgående Gesällvägen mot Klökanvägen under en del av den dimensionerande timmen. 13 (24)

21 repo001.docx Figur 3.6, Figur 3.7 och Figur 3.8 visar givetvis endast ögonblicksbilder på trafiksituationen längs Gesällvägen. Syftet med dessa bilder är att illustrera att trafikintensiteten är högst varierande längs gatan och vid korsningen Gesällvägen- Klökanvägen. Det finns stunder av nedsatt framkomlighet som trafikanterna kan uppleva som besvärliga. Dessa stunder är dock oftast relativt kortvariga. Sett över hela den dimensionerande timmen finns inga bestående kapacitetsproblem. Norra vägen-antennvägen Tre av fyra tillfarter vid korsningen Norra vägen-antennvägen har belastningsgrader som understiger 0.6, motsvarande god standard. Vid norrgående Norra vägen mot Antennvägen uppgår belastningsgraden till 0.8, vilket är på gränsen till låg standard. Korsningen fungerade tillfredställande under mätperioden och inga bestående eller stillastående köer noterades på någon av tillfarterna. Stundsvis kunde det byggas rullande köer på norrgående Norra vägen mot cirkulationsplatsen samt från östgående Klökanvägen mot cirkulationsplatsen. Sett till hela den dimensionerande timmen klarade korsningen av de förkommande trafikmängderna med marginal. 3.6 FRAMKOMLIGHET Med hjälp av en bil utrustad med GPS har en enklare restidsmätning genomförts under samma period som korsningsräkningarna. Mätningen visade överlag att framkomligheten för bilister i Birsta är god. Dock noterades att framkomligheten på Gesällvägen kunde stundtals bli nedsatt. 14 (24) Figur 3.9: Restider på Gesällvägen mellan Klökanvägen och Timmervägen

22 repo002.docx Figur 3.9 visar resultat av restidsmätningen i norr- och södergående riktning på Gesällvägen. Som framgår av diagrammet är framkomligheten god i norrgående riktning med en jämn restid över hela mätperioden på ca 2 minuter. Däremot i södergående riktning uppstår ett par störningar. En normal restid i södergående riktning är ca 2 minuter men vid ett tillfälle ökar restiden till ca 5 minuter och vid ett annat tillfälle blir restiden närmare 4 minuter. De ökade restiderna orsakas till stor del av tillfälliga ökningar i trafikintensiteten i kombination med att ett antal fordon försöka göra en förbjuden vänster sväng in på Stadium och Jet. Problemet med vänstersvängande fordon illustreras i Figur 3.10 nedan. Bilden visar att det stillastående fordonet, som vill svänga vänster, skapa en kö som snabbt orsakar en tillbakablockering in i cirkulationsplatsen vid Södra Förmansvägen. Under matperioden observerades ett 30 tal fordon som ville svänga vänster in på Stadium och Jet från södergående Gesällvägen. Fordon som vill svänga vänster Figur 3.10: Exempel på fordon som vill göra en förbjuden vänstersväng från södergående Gesällvägen in till Stadium och Jet. 15 (24)

23 repo001.docx ÅTGÄRDSBEDÖMNING Nedan presenteras en tabell där effekterna av de genomförda åtgärderna presenteras. För vissa åtgärder ger trafikanalysen stöd till att beskriva effekten, för andra åtgärder ges en mer generell effektbedömning. För de icke utförda åtgärderna ges en bedömning huruvida de är nödvändiga att genomföra eller ej. Bedömningen görs utifrån nutid och den tänkta framtida exploateringsgraden. 4.1 BEFINTLIGA ÅTGÄRDER Åtgärd Status Effekt 1. Tunnel för kollektivtrafik, gång och cykel under E4 samt motorvägshållplats, bussgator och pendlarparkering. Utförd Stor positiv effekt for kollektivtrafikens framkomlighet. Tunneln erbjuder hög framkomlighet för kollektivtrafiken mellan östra och västra Birsta. Dock är det svårt att bedöma hur mycket det har påverkat resandet med buss då det inte finns passagerare siffror för 2008 att jämföra med. 2. Utveckling av kollektivtrafik med regional trafik, stads/lokalbuss samt att intern kollektivtrafik startas. 3. Etablera ett samarbetsforum för det gemensamma arbetet. 4. Förbättra/effektivisera gång-/cykelförbindelser, parkeringsytor samt lastzoner internt mellan Gesällvägen och E4. Delvis utförd Utförd Delvis utförd Mindre, positiv effekt. Området har anslutningar till stads- och lokalbussar samt regionalbussar. Birsta City har blivit Sundsvalls tredje mest trafikerade hållplats med i snitt ca 450 påstigande och ca 400 avstigande varje vardagsdygn. Det finns förutsättningar för att öka antalet kollektivtrafikresor till och från området då övriga hållplaster i området har betydligt färre passagerare. Ingen internkollektivtrafik finns i dagsläget mellan de olika delarna av Birsta. Svårt att bedöma hur detta forum har påverkat trafiksituationen i området. Dock är forumet viktigt för att uppnå samsyn om hur man bäst tillgodoser områdets trafikförsörjning på kort och lång sikt. Liten effekt. En viss förbättring har skett gällande effektivisering av gång- och cykelförbindelser, dock kvarstår en del brister som noterades vid den tidigare trafikutredningen De 16 (24)

24 repo002.docx Effektivare trafik genom informations- /orienteringsskyltar för lämpliga körvägar. 6. Förbättring av avfart från E4 mot Norra vägen, inklusive system för kövarning. 7. Effektivare trafik genom förbjuden vänstersväng på Gesällvägen mellan Klökanvägen och Förmansvägen. 8. Ny anslutning från Klökanvägen österifrån till bakgatan väster om E4. 9. Cirkulationsplats på väg 622/avfart E4 norrifrån. Delvis utförd Utförd Utförd Utförd Utförd åtgärder som är genomförda bedöms i dagsläget ha tämligen liten inverkan på antalet rörelser som sker med cykel eller till fots. Ingen märkbar effekt i dagsläget. Detta är en pågående åtgärd och det är endast relativt nyligen som skyltningen har börjat förbättras. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Positiv effekt. Rampen har förbättrats med en fri högersväng som ansluts direkt till den västgående Klökanvägen, utanför cirkulationsplatsen. Under mätingen observerades inga köbildningar på rampen. Om detta är på grund av förbättringen på avfarten är svårbedömd då trafiken på rampen har minskat med ca 20% från ca 900 fordon 2008, till ca 700 fordon Minskningen är troligtvis på grund av vägarbetet på E4:an i centrala Sundsvall. I detta läge anses behovet av ett kövarningssystem på E4:an vara lågt. Liten effekt. Det är skyltat att vänstersvängen är förbjuden men ett trettiotal fordon försökte ändå svänga vänster under den dimensionerande timmen, vilket orsakade framkomlighetsproblem på den södergående Gesällvägen. Stor positiv effekt. Mätningen visar att ca 600 fordon använder bakgatan istället för den norrgående Gesällvägen under den dimensionerande timmen. Detta har medfört avlastning av Gesällvägen i norrgående riktning och korsningen Gesällvägen-Klökanvägen. Stor positiv effekt. Under mätningen observerades inga bestående köer på avfartsrampen från södergående E4:an. Problem med köbildning 17 (24)

25 repo001.docx Förlängning av Gesällvägen söderut till Norra vägen söder om vägport under E4 (inklusive cykel). 11. Ombyggnad av korsning väg 622/anslutning Östra Birsta. 12. Ny eller förbättrad anslutning mellan väg 622 och Norra vägen. 13. Parallell väg för att avlasta Gesällvägen. Ej utförd Ej utförd Ej utförd Ej utförd ut på södergående E4:an verkar avhjälpt. Om trafiken i området fortsätter att växa i samma takt fram till 2030 (0.9% per år) som det har gjort hittills så innebär det en trafikökning på 16%. Med den ökningen kommer korsningen Norra vägen-antennvägen att vara överbelastad. Även korsningen Gesällvägen-Klökanvägen kommer att vara hårt ansatt och överbelastad vissa stunder. En förlängning av Gesällvägen söderut till Norra vägen skulle leda till en avlastning av dessa två korsningar och även Norra vägen och Klökanvägen. Den nya vägen blir ca 1 km lång och bedöms kosta ca 18 Mkr. Trafikavlastningen på Norra vägen uppskattas till ca 5000 fordon per dygn (åvdt 2013). En enkel samhällsekonomiskberäkning (Bilaga 1) visar att åtgärden medför en mycket stor nytta med en nettonuvärdeskvot på 10,6. Nyttan bör dock tas mot bakgrunden av att ytterligare trafik kan alstras som ett resultat av kapacitetsförbättringen. Detta kan ha negativa konsekvenser för övriga delar av vägnätet. Bedöms inte nödvändig i dagsläget. Försök med steg 2 och 3 åtgärder i första hand enligt nedan. Bedöms inte nödvändig i dagsläget. Försök med steg 2 och 3 åtgärder i första hand enligt nedan. Avståndet från de stora målpunkterna i området gör det osannolikt att detta blir en effektiv åtgärd. 18 (24)

26 repo002.docx KOMPLETTERING AV BEFINTLIGA ÅTGÄRDER SAMT FÖRSLAG TILL NYA Vid planering av åtgärder tillämpas fyrstegsprincipen vilket kan sammanfattas enligt följande: 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Tabellen nedan beskriver behovet av att fullfölja eller komplettera de tidigare föreslagna åtgärderna samt översiktligt redogöra för tänkbara nya åtgärder. Åtgärd Beskrivning Steg 1: Tänk om Bättre kollektivtrafik Fler och snabbare busslinjer till handelsområdet. För att göra kollektivtrafik attraktivt är det viktigt att restiden inte är allt för lång i jämförelse med samma resa med bil. I dagsläget finns bara en stadsbusslinje från Sundsvall mot Birsta. Restiden från centrala Sundsvall med buss tar ca 26 minuter jämfört med endast 10 minuter med bil. För att öka kollektivtrafikresandet behövs flera busslinjer som trafikerar andra delar av Sundsvalls tätort. Lämpligare placering av hållplatser inom handelsområdet. Realtidsinformation. Hållplatserna bör placeras närmast entréerna till detaljhandel och dagligvaruhandel. Exempelvis skulle det vara lämpligt med ett hållplatsläge utanför entrén till Birsta City. På Östra Birsta vore det lämpligt om bussen stannade utanför entrén till Ica Maxi istället för att ha hållplatsen ute på Antennvägen. Skyltar med realtidsinformation om vilka bussar som går till och från handelsområdet och när. Exempelvis skulle skyltar kunna monteras på lämpliga ställen i Birsta City och Ikea och vid hållplasterna i 19 (24)

27 repo001.docx området. Fler arbetsresor med kollektivtrafik. Arbetsgivarna i området har en viktig roll att spela genom att uppmuntra sina anställda att åka kollektivt i så hög utsträckning som möjligt. Detta kan ske till exempel genom att erbjuda rabatterade kollektivtrafikkort. Internkollektivtrafik En hel del resor i området är interna då personer rör sig främst med bil mellan östra och västra Birsta. Merparten av dessa resor sker på Klökanvägen och belastar korsningarna vid Norra vägen samt Gesällvägen. Målet att implementera internkollektivtrafik fanns redan tidigare i åtgärd 2 (se tabellen ovan) och åtgärden bör fullföljas. Denna åtgärd kräver samarbete mellan handlarna, kommunen och trafikleverantören. Öka cyklandet Förbättra cykelinfrastrukturen. Arbetsresor med cykel. Det finns fortfarande brister i handelsområdets cykelnät som bör åtgärdas. Det handlar om att skapa sammanhängande, trygga och väl markerade cykelstråk inom handelsområdet. Här krävs sammarbete mellan kommunen och handlarna. Det är viktigt att cykelnätet håller samma standard på kommunens samt handlarnas mark. Fräscha, rena och väderskyddade cykelställ bör placeras mycket nära butikernas entréer. Arbetsgivarna bör uppmuntra cykelpendling till och från arbetsplatsen. Detta kan exempelvis ske genom information, tillhandahållande av bra och säker cykelparkering, att erbjudanda inköp av cykel till rabatterat pris m.m. Avståndet till handelsområdet är väsentlig för brukande av cykel som färdmedel. Även vädret är en viktig faktor som påverkar cyklandet. Tjänsteutveckling Hemleverans. Möjligheten att få varor hemkörda innebär att det finns förutsättningar för både cykel och kollektivåkande när kunderna vill handla stora eller många varor. Personer som tar cykel eller åker buss bör erbjudas hemkörning till reducerat pris av sina inköp. 20 (24)

28 repo002.docx Steg 2: Optimera Skyltningsstrategi. Det finns outnyttjad kapacitet i vägnätet i Birsta, främst i de norra och östra delarna av området. Denna tillgängliga kapacitet skulle bättre kunna nyttjas genom effektiv trafikledning. Det finns i dagsläget inga trafikledningsskyltar över huvudtaget vid de flesta korsningarna i området. Påfartsrampen till södergående E4 norr om Birsta City är exempelvis inte skyltad och har väldigt låga trafikflöden. Det finns goda möjligheter att leda södergående trafik ut från Birsta City via denna ramp istället för via Gesällvägen. Ett annat exempel är att trafiken till östra Birsta skulle kunna skyltas via den norrgående rampen mot väg 622 och därmed avlasta Norra vägen samt korsningen Norra vägen-antennvägen. Skyltningsstrategin bör omfatta vägnätet samt även parkeringsområdena för att minska onödig söktrafik i så stor utsträckning som möjligt. Strategin måste tas fram av ansvariga väghållare och handlarna i nära samarbete. Förbjuden vänstersväng på Gesällvägen mellan Klökanvägen och Förmansvägen. Steg 3: Bygg om Ändrad prioritering av Timmervägens anslutning till Norra vägen Steg 4: Bygg nytt Förlängning av Gesällvägen söderut till Norra vägen söder om vägport under E4 (inklusive cykel). Dagens skyltning av den förbjudna vänstersvängen bör förstärkas med fysiskt hinder som gör det omöjligt att svänga vänster. Istället för att genomföra åtgärd 12 i tabellen ovan kan man i första hand göra Timmervägen-Norra vägen till huvudled genom mindre ombyggnationer. I samband med förbättrad skyltning kommer denna infart till östra Birsta bli mer attraktiv och därmed minska belastningen på Klökanvägen och troligtvis även Gesällvägen. En förlängning av Gesällvägen söderut till Norra vägen skulle leda till en avlastning av korsningarna vid Gesällvägen-Klökanvägen och Norra vägen-antennvägen samt Norra vägen och Klökanvägen. 21 (24)

29 repo001.docx SLUTSATSER Trafikutredningen har visat att trafiksystemet i Birsta kan hantera de förekommande trafikmängderna under den dimensionerande timmen. Det förekommer stundtals störningar på Gesällvägen och ibland på Klökanvägen och Norra vägen. Korsningarna vid Gesällvägen-Klökanvägen och Norra vägen-antennvägen har i dagsläget tillräckligt med kapacitet men vissa svängrörelser har mindre god framkomlighet och är känsliga för kapacitetsnedsättningar. Bilen är det dominerande färdmedlet för resor till och från området. De förbättringsåtgärder som är genomförda sedan 2008 bedöms överlag ha haft önskad effekt. Dock har vissa åtgärder inte implementerats fullt ut och har därmed inte uppnått sin fulla potential att påverka trafiksituationen. På kort sikt görs bedömningen att inga större om- eller nybyggnationer av trafikinfrastrukturen krävs för att upprätthålla god framkomlighet i området. Det viktigaste är att fullfölja de åtgärder som bara är delvis utförda. Framförallt bör det satsas på att förbättra kollektivtrafiken då den har största möjlighet att minska bilresandet på sikt. På längre sikt (om ca 10 år) är trafiksystemet sårbart inför en trafiktillväxt på ca 1% per år. Mycket av trafiken till och från men även internt inom området är koncentrerad till Gesällvägen, Klökanvägen och Norra vägen. Det kommer att behövas nya anslutningar för att avlasta dessa vägar. En ny koppling mellan Norra vägen och södra delen av Gesällvägen skulle vara en effektiv och mycket lönsam investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nyttan bör dock tas mot bakgrunden av att ytterligare trafik kan alstras som ett resultat av kapacitetsförbättringen. Detta kan ha negativa konsekvenser för övriga delar av vägnätet. För att säkerställa en effektiv trafikförsörjning för Birsta handelsområde krävs ett fungerande samarbete mellan Sundsvalls kommun, Trafikverket och handlarna. Dessa aktörer bör tillsammans upprätta en trafikförsörjningsplan för området. Planen borde innehålla mål och riktlinjer för områdets fortsatta utveckling och utifrån det behovet av olika typer av transport- och trafikplaneringsåtgärder. 22 (24)

30 repo002.docx BILAGOR 23 (24)

31 repo001.docx BILAGA 1: SAMHÄLLSEKONOMISK BERÄKNING GESÄLLVÄGENS FÖRLÄNGNING 24 (24)