Kvalitetsredovisning Vård och Omsorg 2013 SN-2013/125. Beslut. Socialnämnden beslutar

Transkript

1 Socialnämnden Utdrag ur protokoll Kvalitetsredovisning Vård och Omsorg 2013 SN-2013/125 Beslut Socialnämnden beslutar att ta emot rapporten Kvalitetsredovisning för Vård- och Omsorg 2012, att inför kommande års interna granskningar av Socialnämndens verksamheter uttrycka ett önskemål om att få diskutera förslag till uppdragsdirektiv med ansvariga för kommunens internkontroll, samt att översända rapporten till Kommunfullmäktige för kännedom. Ärende Ordföranden informerar muntligt. Ordförandens förslag har varit utsänt. Exp till: Exp. av: Lisbeth Rye-Danjelsen Akten Anmälan till kommunfullmäktige

2 KVALITETSREDOVISNING Vård och Omsorg 2012 Maj 2013 Malin Eriksson Strategiskt ledningsstöd

3 KVALITETSREDOVISNING VÅRD OCH OMSORG 2012 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en bild av kvalitetsnivån samt finna utvecklingsområden som kan förbättra kvaliteten inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun. Kvalitetsredovisningen för 2012 bygger på måluppföljning, granskningar utförda under året, tillsyner, genomfört kvalitetsarbete samt nationella jämförelser. Detta ställs i relation till de lagar, mål, planer och rekommendationer som styr verksamheterna. Därtill har interna och externa faktorer som påverkar verksamheten studerats. Förra året identifierades 5 utvecklingsområden, varav 4 kvarstår. Nämnden behöver fortsätta arbeta med budget i balans. Socialnämndens verksamhetsområde behöver arbeta vidare med metoder för uppföljning och analys. Kundfokus behöver tydliggöras, främst vad gäller bemötande, förhållningssätt och tillgänglighet. Dessutom rekommenderas organisationen arbeta för en större tydlighet avseende ansvarsfördelning och roller. År 2012 har varit ett händelserikt år. Beslut har fattats om en omfattande organisationsförändring och förberedelser inför den har pågått under året. Till följd av omorganiseringen har sex nya chefer anställts. Socialnämndens budget är för första gången på flera år i balans, mycket till följd av ett stort överskott inom individ- och familjeomsorgen. Verksamheterna SFI och komvux flyttades inför verksamhetsåret 2012 över till utbildningsnämnden. Inom äldre- och handikappomsorgen har man bland annat arbetat för att höja kompetensnivån bland medarbetarna genom att delta i den statliga satsningen Omvårdandslyftet. Inom sociala enheten har man bland annat planerat för en flytt av verksamheten till nyrenoverade lokaler i det före detta kommunhuset samt att man har fortbildad sin personal inom Motiverande samtal MI. Standardkostnaden för äldreomsorgen (vad verksamheten borde kosta enligt standardberäkningar) i Knivsta avviker mycket jämfört med utfallet, 47 % under 2011 (senaste siffrorna.). Inom individ- och familjeomsorgen däremot är den faktiska kostnaden, utfallet, lägre än beräknad standardkostnad, -2,3 %. Kostnaden per brukare inom hemtjänsten är hög jämfört med andra kommuner. Andelen med långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat sedan Kostnaden per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd är låg. Malin Eriksson Strategiskt ledningsstöd 1

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH SYFTE UTVECKLINGSOMRÅDEN I 2011 ÅRS KVALITETSREDOVISNING GENOMFÖRANDE VERKSAMHETERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR KNIVSTA KOMMUN I STORT LAGSTIFTNING OCH KOMMUNAL STYRNING ORGANISATION OCH VERKSAMHET EKONOMI PERSONAL UTBILDNING LOKAL ÖVERGRIPNADE KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION, INRIKTNING OCH UPPDRAG SAMT MÅL FÖR NÄMNDER OCH STYRELSE MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR SOCIALNÄMNDEN MÅLUPPFYLLELSE - SOCIALNÄMNDENS EGNA MÅL SKOL-, KULTUR OCH SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR VERKSAMHETEN V & O KVALITETSDEKLARATIONER ENHETERNAS KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG SOCIALA ENHETEN KVALITETSUPPFÖLJNING SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR INTERNKONTROLLPLAN GÄLLANDE KVALITET NATIONELLA JÄMFÖRELSER ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN Äldreomsorgen Äldreboenden Öppen verksamhet Hemtjänst Funktionsnedsättning INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Nationella öppna jämförelser ekonomiskt bistånd GRANSKNINGAR OCH UPPFÖLJNINGAR AV NÄMNDENS VERKSAMHETER SERVICEMÄTNING VIA TELEFON OCH E-POST SOCIALSTYRELSENS TILLSYN AV STRANDGÅRDENS UNGDOMSBOENDE KOSTNAD PER BRUKARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE KVALITET OCH KOSTNADER INOM ÄLDREBOENDEN I KNIVSTA KOMMUN FÖRENKLAD UPPFÖLJNING ESTRIDS GÅRD kundenkät Estrids gård FÖRSLAG PÅ ORGANISATION VÅRD OCH OMSORG KUNDENKÄT REHAB KUNDENKÄT KNIVSTA BOENDESTÖD SYNPUNKTS OCH KLAGOMÅLSHANTERING SLUTSATSER UTVECKLINGSOMRÅDEN..42

5 1.. INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige har i mål och budget 2012 givit i uppdrag till samtliga nämnder att kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras bland annat genom kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning. Kvalitetsredovisningen 2012 för vård och omsorg är den sjunde som presenteras. På nationell nivå arbetar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) aktivt för att samla erfarenheter och få fram direktiv för kvalitetsarbete inom området. Syftet med arbetet är att utifrån en nationell nivå ge kommunerna stöd i utvecklandet av kvalitetsarbetet, öka effektiviteten och skapa möjligheter till jämförelser. Den första nationella jämförelsen Öppna jämförelser Äldreomsorg publicerades 2007 av SKL. SKL:s rapporter Öppna jämförelser presenterar ett antal indikatorer som belyser kvalitet, resultat och kostnader. 1 Socialstyrelsens system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom vården och omsorgen om äldre har utmynnat i Äldreguiden. I Äldreguiden för 2012 redovisas nyckeltalsvärden för kommunernas äldreboenden, korttidsboenden och hemtjänst Uppdrag och syfte Enligt socialnämndens plan för internkontroll gällande kvalitet ska en kvalitetsredovisning presenteras för år Redovisningen syftar till att ge en bild av kvalitetsnivån inom socialnämndens område samt finna utvecklingsområden som kan förbättra kvaliteten inom vård och omsorg. Kvalitetsredovisningen ligger tillsammans med verksamhetens årsberättelse till grund för socialnämndens mål och budgetdialog inför år Utvecklingsområden i 2011 års kvalitetsredovisning I Kvalitetsredovisningen för år 2011 identifierades följande utvecklingsområden; Det fleråriga underskottet behöver fortsätta granskas. Socialnämndens verksamhetsområde behöver arbeta vidare med metoder för uppföljning, analys, planering och framförhållning. Verksamheten behöver dessutom arbeta vidare med metoder för att säkra volymer. Kundfokus behöver tydliggöras inom vissa verksamheter. Detta bl.a. genom tillgänglighet, information och bemötande

6 Organisationen behöver arbeta vidare för en större tydlighet i struktur, ansvarsfördelning och roller. Verksamheten hemtjänst rekommenderas se över. Uppföljning av utvecklingsområdena Budget var i balans för år 2012 för socialnämndens verksamheter totalt. Individ- och familjeomsorgen gick med kraftigt plus i budgeten medan äldre- och handikapp hade ett minusresultat i budgeten. Nämnden behöver fortsätta arbeta för att hålla budget i balans inom nämndens verksamhetsområden. Prognosen för socialnämndens beräknade utfall för 2013 är i dagsläget cirka minus sex miljoner kronor. 3 Hemtjänsten har granskats av KPMG och ett antal åtgärder har genomförts. En handlingsplan är framtagen som hemtjänsten arbetar med. En översyn av organisationen Vård och Omsorg påbörjades under hösten 2011 och blev färdig under våren Syftet med översynen var bland annat att skapa tydlighet i ansvarsfördelning och roller. Översynen resulterade i en ny organisationsstruktur med en myndighetsdel och en utförardel (egen regi), med varsin verksamhetschef. Omorganisationen trädde i kraft 1 januari Omorganisationen kommer på sikt att innebära tydligare ansvarsfördelning och roller, men verksamheterna behöver jobba med det för att det ska ske. Verksamheterna upplever inte att organisationen har haft några större problem med kundfokus under 2012, samtliga enhetschefer anser att man har ett gott kundfokus. Kundfokus upplevs som en självklarhet i verksamheterna och frågan är ständigt är aktuell för att upprätthålla ett gott kundfokus i verksamheterna. Systemet kostnad per brukare (KPB) har införts för att förbättra analysen av verksamheterna. Under 2011 påbörjades ett arbete för att under 2012 även kunna använda verktyget inom individ- och familjeomsorgen. Ett arbete med att se över alla nyckeltal har pågått. Det behövs ett fortsatt arbete med att få insamlandet av nyckeltal och statistik som en grund för framtida planering. 4 3 Daniel Wallin, ekonom

7 2. GENOMFÖRANDE Kvalitetsredovisningen för år 2011 grundar sig på Faktorer som påverkar kvaliteten i verksamheten Uppföljning av mål, främst genom verksamhetsberättelser Resultatet av nationella jämförelser Resultatet av granskningar och uppföljningar som skett under året Samtal med verksamhetschefer, enhetschefer och socialchef Redovisningen utgår från faktorer som påverkar verksamheten och dess kvalitet. Befolkningsstrukturen och levnadsvillkor i Knivsta ger viss information om olika behov människor har eller kommer att få av nämnden och dess ansvarsområde. Jämförelser med andra är ett bra sätt att mäta kvalitet. SKL s och Socialstyrelsens jämförelser inom äldreomsorgen ger vissa indikatorer på verksamhetens kvalitet. Dessutom ingår Knivsta kommun i jämförelsenätverket femklövern, där jämförelser inom olika områden genomförs med kommuner med liknande förutsättningar. Kommunen har även valt att delta i kommunens kvalitet i korthet och genomför statistiska centralbyråns medborgarundersökning vart annat år. Förutom nationella jämförelser presenteras i kvalitetsredovisningen en sammanställning av granskningar, uppföljningar och brukarundersökningar som rapporterats under året. Uppföljning av nyckeltal, synpunkter och klagomål samt verksamheternas kvalitetsarbete ger tillsammans med övrigt material en bild av verksamhetens kvalitet och effektivitet, samt även hur styrning och ledning fungerar. Uppfyllelsen av mål och verksamhetens egen verksamhetsberättelse indikerar hur mål och övriga styrdokument har styrt verksamheten under året. Utifrån det insamlade materialet föreslås utvecklingsområden i syfte att förbättra kvaliteten i verksamheterna. 3. VERKSAMHETERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR År 2012 har präglats mycket av den kommande omorganiseringen av vård och omsorg. Det har i och med den stundande omorganiseringen även varit fokus på att rekrytera två nya verksamhetschefer och tre nya enhetschefer. Sociala enheten har planerat för flytt till nya lokaler. SFI och komvux flyttades över till utbildningsnämnden den 1 januari Kostnad Per Brukare (KPB) har genomförts även under 2012 för att kvalitetssäkra volymer och kostnader samt att kartlägga resursfördelning i förhållande till produktion. Hemtjänsten har granskats utifrån det fleråriga budgetunderskottet och en handlingsplan med åtgärder är upprättad. 5

8 3.1 Knivsta kommun i stort Knivstas folkmängd den 31 december 2012 uppgick till personer enligt statistiska centralbyråns officiella siffror. Det innebär en ökning med 314 personer från Knivsta kommun har den lägsta medelåldern (36,5) i Sverige, per den 31 december I Knivsta är 28 % av befolkningen i åldrarna 0-17 år, vilket är den högsta andelen i Sverige (riket 20). Knivsta är därmed den kommun i länet som har störst andel barn och unga. Endast 13 % i Knivsta är 65 år eller äldre, vilket är den lägsta andelen i Sverige. Knappt 3 % av befolkningen i Knivsta är 80 år eller äldre. Andelen med utländsk bakgrund i Knivsta kommun var 11,4 % den 31 december 2012, vilket ligger lägre än snittet för Sverige (20, 1 %). Andelen utrikesfödda var i Knivsta 9, 8 % (för riket 15, 4 %). 4 Förvärvsfrekvensen är jämförelsevis hög 5, liksom förvärvsinkomsten. Den sista december 2012 var 172 personer öppet arbetslösa, året innan var det siffran 161 personer. 6 Verksamhetens volymer kan relateras till den fördelade folkmängden. Ålder w Summa Befolkningsprognos 7 : % 0-20 år % år % år % Summa % år % år % år % år % år % 90- år % Summa % Totalt % 6 4 Dan-Erik Pettersson, budgetsamordnare 5 Kommunens kvalitet i korthet 2012, SKL 6 Dan-Erik Pettersson, budgetsamordnare 7 Dan-Erik Pettersson, budgetsamordnare

9 Om nio år ( ) har Knivsta ökat sin äldre befolkning (65 år och äldre) med ca 35 %. I åldersgruppen är ökningen som störst med ca 96 %. I åldersgruppen år är ökningen ca 70 % och i åldergruppen år ca 38 %. Befolkningsutvecklingen för gruppen 0-20 år ökar med ca 28 % under perioden Lagstiftning och kommunal styrning Lagstiftning och andra styrdokument har en grundläggande betydelse i en politiskt styrd och skattefinansierad verksamhet. Vård och Omsorgs verksamhetsområde styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I socialtjänstlagen och gällande styrdokument anges att följande områden ska vara vägledande: jämlikhet i levnadsvillkor, leva och bo självständigt, trygghet, aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra samt vård och omsorg av god kvalitet. 9 Utöver dessa finns andra lagar, förordningar och föreskrifter. Även tvångslagar måste ibland tillämpas. Lagen om vård av missbrukare (LVM) och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är sådana lagar. Socialnämnden har ansvaret för att lagar och bestämmelser följs. Utifrån kommunfullmäktiges mål och budget samt utifrån egna formulerade mål genomför nämnden en politisk styrning av sin verksamhet. Plan för vård och omsorg är socialnämndens egna styrdokument till verksamheten. Kvalitetsdeklarationer är utformade för individ- och familjeomsorgen, verksamheten för personer med funktionsnedsättning samt för äldreomsorgen. Socialnämnden har i plan för vård och omsorg, i nämndens kvalitetsdeklarationer samt i nämndens mål till verksamheterna givit verksamheten styrsignaler om god kvalitet. Uppföljningen av styrdokumenten ska presenteras i verksamheternas årsberättelser. 3.3 Organisation och verksamhet Vård och omsorgs organisation har under 2012 bestått av två delar; äldre- och handikappomsorg samt sociala enheten med individ- och familjeomsorgen. Verksamheten leds av en socialchef som får sitt administrativa stöd från kommunens gemensamma administration. I administrationen finns sakkunnig/samordnare för vård och omsorg, nämndsekreterare samt övriga stödfunktioner som ekonomi, IT, information och personalhantering. Från och med 1 januari 2013 trädde en ny organisation i kraft inom vård och omsorg med en myndighetsdel och en utförardel (egen regi). 7 8 Dan-Erik Pettersson, budgetsamordnare 9 Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre 2009, verksamhetens kvalitet.

10 Äldre och handikappomsorgen år Verksamheten har under 2012 arbetat med förberedelser inför omorganiseringen som trädde i kraft 1 januari I och med att verksamhetschefen för äldre- och handikappomsorgen under hösten 2011 avslutade sin anställning har verksamheten varit utan verksamhetschef. Socialchefen tog ansvaret fram till början av 2013 då en ny verksamhetschef började sin anställning. Rekrytering av ny verksamhetschef skedde under hösten LSS-enheten har under hösten 2012 anställt en ny enhetschef då en av de två enhetscheferna lämnat sitt uppdrag i kommunen under hösten. En ny chef för hemtjänsten och har också rekryterats under hösten. Den nya hemtjänstchefen startade sin anställning efter årsskiftet 2012/2013. Hjälpmedelsansvarig som varit tillfällig chef för rehabpersonalen, anhörigstödet samt Lyckträffen blev under 2012 fast anställd chef för dessa verksamheter. En upphandling av utförare för gruppbostäderna Dadelvägen och Lyckåsen genomfördes under Under hösten stod det klart att en ny utförare (Frösunda) vunnit upphandlingen och tog i februari över verksamheterna. Schematisk bild av organisationen inom äldre- och handikappomsorgen år 2012: Socialchef Färdtjänst Adm. Ek.ass. MAS Verksamhetschef för Äldre- och handikappoms (VAKANT år 2012) Verksamhetschef för Sociala Enheten Hemtjänst Estrids gård Hjälp medel, rehab Personl. Ass. Boendestöd Daglig verks. Dagv.h. Anhörig stöd Bem. Pers.- pool Träffpu. Trän.- boende Sociala enheten, individ- och familjeomsorg Verksamheten har under 2012 arbetat med förberedelser inför omorganiseringen som trädde i kraft 1 januari Under våren/sommaren 2012 rekryterades en ny verksamhetschef för sociala enheten, då den tidigare verksamhetschefen valt att lämna sitt uppdrag i och med den nya omorganiseringen. Verksamhetschefen startade sitt uppdrag i kommunen under hösten Under sensommaren har även en ny enhetschef för vuxenenheten rekryterats samt en ny enhetschef för verksamheterna Resursteamet, Fröhuset och Strandgården. Cheferna startade 8 10 Mats Elgström Ståhl, verksamhetschef 11 Eleonor Hedberg, verksamhetschef

11 sina uppdrag strax efter respektive strax innan årsskiftet Projektet Jobbstudion pågår fortfarande. Projektet påbörjades i januari 2012 och avslutas i början av Ansvaret för verksamheten SFI och komvux flyttades vid årsskiftet 2011/2012 över till utbildningsnämnden. Schematisk bild av organisationen inom sociala enheten år 2012: Socialchef Verksamhetschef Sociala enheten Administrativ enhet Utredningsenheten Resursteamet Vuxenenheten Familjecentrum Fröhuset SAMREK Ungdomsboende Sfi, Komvux Därutöver ingår bl.a. serveringstillstånd, skuldrådgivning, familjerätt samt adoptioner. 3.4 Ekonomi 12 Kommunbidraget för år 2012 fastställdes till tkr för socialnämnden. Verksamhetsårets utfall blev ett positivt resultat på kr. Resultatet fördelades enligt nedan: Arbetsmarknad: tkr, varav: - skuldsanering -9 tkr - flyktingmottagande tkr - arbetsmarknadsåtgärder 82 tkr Vård och omsorg: tkr, varav: - vård och omsorg av äldre och funktionshindrade enligt SoL och HSL tkr - vård och omsorg enligt LSS och LASS 731 tkr 9 12 Daniel Wallin, ekonom

12 - färdtjänst och riktfärdtjänst -264 tkr - förebyggande verksamhet -601 tkr - försörjningsstöd tkr - övrig individ- och familjeomsorg tkr Politisk verksamhet: 30 tkr Ekonomisk analys: 13 Socialnämndens budget är för första gången på flera år i balans. Ett mindre totalt överskott har gjorts. Strukturella underskott finns dock inom några verksamheter, framförallt äldreomsorgen och försörjningsstödet. Hemtjänsten uppvisar det största underskottet, -4,8 mkr. Äldre- och funktionshindrade totalt visar på ett stort ekonomiskt underskott. Detta förklaras främst av ökade kostnader inom verksamheter som hemtjänsten och Estrids gård. Hemtjänsten har under året granskats av en extern konsult (KPMG) som i sin rapport pekar på ett antal förbättringsområden för att uppnå en budget i balans. Ett effektiviseringsarbete genomfördes med stöd av konsulten under sista kvartalet 2012, med vissa ekonomiska och organisatoriska förbättringar som resultat. Arbetet med att få hemtjänstens budget i balans kommer att intensifieras under Personal Inom Vård och omsorg var 174 personer fast anställda i början av 2013, en minskning med 39 personer mot Detta beror delvis på att medarbetare inom omsorgen blev erbjudna att följa med till privat regi, Vilhelms gård, då de nya särskilda boendena skulle tas i bruk under Antalet pensionsavgångar inom vård och omsorg kommer enligt den senaste beräkningen från 2011 att vara 12 stycken fram till 2015 och ytterligare 25 stycken fram till år Antalet arbetsskador är relativt konstant jämfört med föregående år, medan tillbuden har ökat sedan Annika Placido, fd socialchef, Karin Proos, tf socialchef 14 Gunilla Tuvin, personalchef 15 Åsa Frycklund Nordin, personalkonsult

13 Arbetsskador och tillbud Verksamhet Arbetsskador Tillbud 16 Totalt Vård & Omsorgskontoret år 2012 Vård & Omsorgskontoret år Sjukfrånvaron varierar inom verksamheterna. Inom sociala enheten har sjukfrånvaron totalt varit 8,57 %. Framförallt är det utredningsenheten och vuxenenheten som har haft en högre sjufrånvaro (14,46 % respektive 6,74 %). Inom utredningsenheten har sjukfrånvaron markant ökat sedan 2009, då låg sjukfrånvaron på 1,24 % (14,46 % år 2012). Den höga sjukfrånvaron inom utredningsenheten beror till viss del på långtidssjukskrivningar som inte är arbetsrelaterat. En del av sjukfrånvaron är arbetsrelaterad. 17 Inom resursteamet har under hösten arbetsgruppen varit reducerad på grund av flera sjukskrivningar. Dessa har inte varit arbetsrelaterade men det har bidragit till ökad arbetsbelastning för dem som är på jobbet och kontinuiteten i arbetet har ibland blivit lidande. Estrids gård har haft en sjukfrånvaro på 8,27 % under året, varav tre medarbetare med långtidsfrånvaro på grund av medicinska skäl. Verksamheten funktionshinder har haft en sjukfrånvaro på 5,57 %. Hemtjänsten har haft en sjukfrånvaro på 7,64 %, varav två medarbetare varit långtidssjukskrivna. Inom daglig verksamhet steg sjukfrånvaron, nästan fördubblades, under 2012 jämfört med Detta förklaras till viss del av att två medarbetare varit långtidssjukskrivna (ej arbetsrelaterade). Tjänsten som verksamhetschef för äldre- och handikappomsorgen har varit vakant under hela året Utbildning Antal dagar kompetensutveckling per medarbetare saknas det uppgifter på. 18 Äldre- och handikappomsorgen En kartläggning av utbildningsnivån hos anställd omvårdnadspersonal genomfördes under Resultatet visade att 33 % hade adekvat utbildning. Verksamheten har som mål att bara anställa personer med adekvat utbildning. Andelen omvårdnadspersonal med grundläggande kompetensnivå inom äldreomsorgen var den 1 juli ,4 %. För att öka andelen anställd omvårdnadspersonal med grundläggande kompetensnivå deltar kommunen i den statliga satsningen Omvårdnadslyftet sedan Inom ramen för Omvårdnadslyftet har 13 personer inom äldreomsorgen (egen regi och entreprenad) påbörjat grundutbildning under Utbildningen avser gymnasieskolans nya vård- och omsorgsprogram. Efter kartläggning av kunskapsnivå har individuella utbildningsplaner upprättats. De studerande fortsätter under Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall 17 Ulrika Brugård, enhetschef 18 Barbro Donnerheim, sakkunnig/samordnare

14 2013, en del läser hela programmet, en del kompletterar tidigare påbörjad utbildning. Omvårdnadslyftet pågår fram till och med juni Det har under 2012 varit svårt att rekrytera personal med omvårdnadskompetens. Under 2012 har hemtjänsten bland annat satsat på utbildning inom systemen Siebel och TES, både i grupp och enskilt. 20 Inom daglig verksamhet har bland annat samtliga personal genomgått Vuxenhabiliteringens grundkurs i utvecklingsstörning samt att två medarbetare har gått en universitetsutbildning inom pedagogik och psykisk funktionsnedsättning. Inom dagligverksamhet och LSS-enheten har delar av personalen fått regelbunden handledning i sin yrkesroll. Sociala enheten En del av personalen på social enheten har under 2012 haft handledning i sin yrkesroll. 21 Utöver detta har bland annat Vuxenenheten haft fortbildning inom metoden Motiverande samtal MI. 22 Inom utredningsenheten har bland annat nya vikarier fått utbildning i metoden Barns Behov i Centrum BBiC Lokal 24 Individ- och familjeomsorgen har sin verksamhet i egna lokaler. Lokalerna är mycket trånga, vilket påverkar verksamheten och arbetsmiljön. Man har under 2012 planerat för en flytt av verksamheten till det före detta kommunhuset, Servicehuset. Flytten sker under våren ÖVERGRIPANDE KVALITETSARBETE ETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER 2012 Här nedan kommer en genomgång av de dokument som styr verksamheten genom mål och planer. Kommunfullmäktige ger verksamheterna mål genom dokumentet mål och budget. Socialnämnden skriver årligen mål och har en treårig plan för vård och omsorg och det finns kvalitetsdeklarationer för verksamheterna. 4.1 Måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning och uppdrag samt mål till nämnder och styrelser Barbro Donnerheim, sakkunnig/samordnare 20 Helena Lindfelt, tf enhetschef 21 Enligt verksamheternas verksamhetsberättelser Åsa Crafoord, enhetschef 23 Ulrika Brugård, enhetschef 24 Eleonor Hedman, verksamhetschef 25 Annika Placido, fd socialchef och Karin Proos, tf socialchef

15 God ekonomisk hushållning: Målet är delvis uppnått. Socialnämndens budget är för första gången på flera år i balans. Ett mindre totalt överskott har gjorts. Underskott finns dock inom några verksamheter, framförallt äldreomsorgen och försörjningsstödet. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum: Målet är uppnått. Kärnverksamheterna har fortsatt arbetet med att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ligger till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Nämnden har fastställt en plan för internkontroll samt antagit mätbara och uppföljningsbara mål för sina verksamheter med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Nämnden har enbart delvis upp uppnått målet om att utveckla och tillhandahålla e- tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen för medborgarna. God livsmiljö och hållbar utveckling: Målet är uppnått. Socialnämndens verksamheter arbetar för att följa den miljöpolicy som är beslutad av kommunen. God hälsa och meningsfull fritid: Målet är uppnått. Träffpunktens verksamhet har fortsatt att utvecklas och Jobbstudion har halvvägs in i projekttiden nästan uppfyllt alla mål projektet har. 4.2 Måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges mål för socialnämnden Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet: Målet är delvis uppnått. Arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten genom förbättrad användning av datorbaserade system som Siebel fortskrider, men med vissa förseningar. Så till exempel är Kundportalen framtagen men är ännu inte i bruk. Serviceutbudet inom särskilt boende äldre och LSS-boende är över medelvärde, medan hemtjänst är något under medelvärdet för riket. En förklaring till det senare är sannolikt relaterade till ledningsproblem inom hemtjänsten. Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande: Målet är delvis uppnått Arbetet med att uppdatera de individuella genomförandeplanerna pågår, men en del av arbetet återstår att slutföra. Detta kommer att genomföras under Därefter kommer genomförandeplanerna att uppdateras kontinuerligt. Vad gäller förebyggande arbetssätt har berörd personal fått fortbildning, utifrån regionala gemensamma satsningar, i olika evidensbaserade metoder och arbetssätt för att kunna arbeta förebyggande och ge tidig hjälp Annika Placido, fd socialchef och Karin Proos, tf socialchef

16 Mätning av Nöjdkundindex (NKI) inom äldreomsorgen genomfördes inte för Knivsta i KKiK 2012 pga av resursbrist inom förvaltningen. Möten för att främja samarbetet mellan personal inom Socialnämnden, Utbildningsnämnden samt Kultur- och Fritidsnämnden har genomförts som planerat. Närvårdssamarbetet med Landstinget har inletts och en koordinator för denna samverkan har anställts av Kommunstyrelsen. Dessvärre har närvårdskoordinatorn gått vidare till ny tjänst i annan kommun i början av Beslut om att utreda bokslutsreglering av volymökningar inom äldreomsorgen har tagits och lämnats över till Kommunstyrelsen för ställningstagande. Ett sådant system kan först komma att kunna genomföras under Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer: Målet är uppnått. Flera formella möten och informella kontakter har förekommit med företrädare för lokala frivilligorganisationer och företrädare för nämnden. Ett utökat samarbete sker framför allt inom ramen för Lyckträffens och Strandgårdens verksamheter. Ett samarbete med NyföretagarCentrum i Knivsta planeras också. Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen: Målet är uppnått. Samarbetet med öppenvården och Resursteamet har förbättrats och intensifierats i placeringsärendena. Under året har det varit personalvakanser på grund av sjukdom och föräldraledigheter, vilket medfört att utredningssekreterarna har haft svårt att hålla utredningstiderna korta. Resursteamets arbete med förebyggande åtgärder har resulterat i att IFO ligger bättre i nivå med standardkostnader för placeringar i jämförelsekommuner. 4.3 Måluppfyllelse socialnämndens egna mål 27 Nämndens arbete ska inriktas på fördjupad dialog med verksamheterna, samt en tydlig ledning och styrning, så att överenskomna mål uppnås: Målet är uppnått. Presentation av minst en av verksamheterna har skett fortlöpande vid Socialnämndens möten. Socialnämnden har fattat beslut om att inrätta två stipendier inom Vård och Omsorg, dels för årets prestation, dels för årets bästa förslag till förbättring som bygger på utveckling av verksamheten. En hög ekonomisk medvetenhet i hela organisationen, med delaktighet genom hela linjen, för effektivt utnyttjande av resurser. Speciellt fokus ska läggas på verksamheter som inte håller budget: Målet är uppnått. Förvaltningens ekonomiska uppföljning redovisas ingående med arbetsutskottet och diskuteras månadsvis med nämnden. Särskilt fokus har lagts på de verksamheter som återkommande avviker från budget. Den planerade analysen av de bakomliggande orsakerna Annika Placido, fd socialchef och Karin Proos, tf socialchef

17 till strukturella underskott inom vissa verksamheter har av kapacitetsskäl begränsats till hemtjänsten. Genomlysningen av hemtjänsten fick på grund av det stora ekonomiska underskottet under året även ett fokus på lednings- och organisationsfrågor inom verksamheten. Rapporten resulterade i att nämnden uppdrog till förvaltningen att upprätta en tidsangiven plan för att åtgärda de av konsultföretaget (KPMG) observerade problemen. Vård och omsorgs kostnader jämförs med andra kommuner i bland annat Kostnad per brukare (KPB). En översyn av delegationsordningen har genomförts, men behöver återigen revideras för att reflektera den förändrade organisationen av Vård och Omsorg. Verksamheterna ska successivt höja kompetensnivån för baspersonal i egen regi för att bättre möta kundens behov: Målet är delvis uppnått. En kartläggning av kompetensnivån inom äldreomsorgen är gjord. Totalt har drygt 54 % av personalen formell utbildning. Inom hemtjänsten är siffran 35 %. Kompetenshöjande insatser inom bl.a. IT har påbörjats under året för hemtjänstens personal. Nyanställd fast personal har formell kompetens. Ansökan om medel för Omvårdnadslyftet har beviljats för Planering för genomförande av kompetensutveckling har gjorts tillsammans med rektor för vuxenutbildningen och samtliga intresserade utförare inom äldreomsorgen. Under höstterminen har 13 personer deltagit i validering inom det nya omvårdnadsprogrammet och flera chefer inom vård och omsorg har deltagit i högskolekurser framför allt inom organisation och ledning. Ett samarbete med Landstinget kring närvård, med fokus på barn och ungdom, ska ha inletts för förbättrad samordning runt kund: Målet är delvis uppnått. En närvårdskoordinator har anställts, men började sitt arbete först i september. En kartläggning av möjliga samverkansformer mellan Landstinget och kommunens verksamheter har gjorts, Mot bakgrund av kommunens demografiska struktur, har man enats om att inledningsvis ha fokus på barn och ungdomar. Under året har ett flertal möten ägt rum både med Länsdelsberedningen och mellan arbetsgruppen av tjänstemän från Landstinget och kommunen för att diskutera verksamhetens framtida fokus. I dessa diskussioner har även ingått att undersöka möjligheten av att ha närliggande lokaler för olika verksamheter med en gemensam ingång. Ett formellt avtal mellan Knivsta kommun och Landstinget kring Närvårdsamverkan var inte tecknat vid årets slut, men samarbetet fortsätter. Verksamheten ska arbeta förebyggande för att möta upp kundens behov i ett tidigt skede: Målet är uppnått. Arbete enligt ovanstående mål sker, bland annat genom att biståndshandläggarna vid behov ger information om förebyggande aktiviteter. 15

18 Lyckträffen och Anhörigstödet arbetar förebyggande med medborgare i kommunen. På grund av personalnedskärningar arbetar verksamheten mer med gruppaktiviteter och anlitar även frivilliga i verksamheten. Andelen personer över 65 år som har insatser genom hemtjänsten är 5,4 %, snittet i länet är 9,18 %. Andelen personer över 65 år med särskilt boende är 4,7 %. Andelen personer över 80 år som har hemtjänstinsatser uppgår till 16 %, att jämföra med länets siffra, 21 % Vad gäller beslut om särskilt boende har 17 % av ålderskategorin i Knivsta ett sådant beslut. I Uppsala län är siffran 14 %. Genomgången av samtliga biståndsbeslut har intensifierats bland annat som ett resultat av granskningen av hemtjänsten. Samarbetet med ideella organisationer ska fortsätta och utvecklas för att erbjuda en bättre livskvalitet för kunderna: Målet är uppnått. Regelbundna träffar med företrädare för flera lokala frivilligorganisationer har genomförts. Biståndshandläggarna informerar brukarna om de verksamheter som bedrivs av frivilligorganisationerna då det bedöms vara relevant. Lyckträffens verksamhet har setts över och man samarbetar numera regelbundet med ideella organisationer. Lyckträffens lokal finns tillgänglig för dessa organisationers och volontärernas möten och träffar. Nöjdheten hos ideella organisationer och volontärer uppgår till närmare 100%. Arbetet runt personer som uppbär försörjningsstöd mer än sex månader, med speciellt fokus på barnfamiljer, ska prioriteras för att skapa förutsättningar för självförsörjning och bättre livskvalitet: Målet är inte uppnått. Genomlysningen av försörjningsstödet är inte genomfört på grund av att flera tjänstemän med ansvar för verksamheten slutat sin anställning i Knivsta kommun. Andelen personer som uppbär försörjningsstöd i Knivsta är fortfarande lågt jämfört med andra jämförbara kommuner, men kostnaderna har ökat markant under året. En analys av orsakerna till detta kommer att göras under Arbetet med placeringar, framförallt hemmaplanslösningar, ska fortsätta för ökad kostnadseffektivitet och livskvalitet: Målet är uppnått. Utredningsenhetens och Resursteamets samarbete har successivt förbättrats och intensifierats även i pågående placeringsärenden. Det goda samarbetet mellan enheterna har bidragit till att man kunnat hålla nere placeringskostnaderna. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete i de hemmaplanslösningar och insatser som finns. Ett av målen för året var att sänka totalkostnaderna för placeringar av barn, unga och vuxna jämfört med 2011 och det är med råge uppnått. För första gången sedan 2003 ligger individoch familjeomsorgen under beräknad standardkostnad (- 3 %). 16

19 Ett nytt avtal kring flykting mottagning ska ha undertecknats med Länsstyrelsen och en överenskommelse ska ha tecknats med Knivstabostäder AB om lägenheter till flyktingar: Målet är delvis uppnått. Beslut om flyktingavtal är tagna i Kommunstyrelsen både vad gäller ensamkommande flyktingbarn och övriga flyktingar. Båda överenskommelserna gäller för ett år, vilket främst beror på bostadssituationen inom kommunen. När det gäller övriga flyktingar finns ett avtal om att ta emot 15 personer/år och under året tog kommunen emot elva personer (åtta kvotflyktingar, tre flyktingar). Dessa kommer till kommunen först när vi meddelar att vi har ett färdigt boende/lägenhet som väntar dem. En överenskommelse med Knivstabostäder om lägenheter har ännu inte tecknats. Företaget har dock ställt flera lägenheter till förfogande för sociala ändamål, inklusive för flyktingmottagande i samband med att kommunförvaltningens flytt till det nya kommunhuset frigjorde lokaler i före detta servicehuset. Ökad kapacitet på Strandgården för mottagare av ensamkommande barn ska utredas och en överenskommelse tecknas med Knivstabostäder AB om utslussningslägenheter: Målet är delvis uppnått. När det gäller ensamkommande barn så har kommunen avtalat om att ta emot fem barn under Kommunen har hela tiden haft fem barn placerade på Strandgården, fyra av dessa barn kom till Strandgården under Två ungdomar är färdiga för eget boende men bor i utslussningslägenhet i avvaktan på en egen lägenhet eller motsvarande. Överenskommelse med Knivstabostäder om utslussningslägenheter har ännu inte tecknats. Arbetsmarknadsenheten ska fortsätta arbetet enligt arbetslinjen för minskat utanförskap och för att skapa förutsättningar för självförsörjning: Målet är uppnått. Åtagandet med feriearbete har genomförts enligt plan, delvis tack vare ett generöst ekonomiskt bidrag från en privat stiftelse, 161 ungdomar sökte feriearbete, 73 personer av dessa fick plats. Dessutom erbjöds ytterligare tio ungdomar feriearbete, men som tackade nej. Samverkansprojektet Jobbstudion mellan Socialnämnden, Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen är fullt aktivt. Under 2012 har 35 ungdomar (22 pojkar och 13 flickor) skrivits in i projektet i förhållande till målet om 50 deltagare under projekttiden. 20 deltagare har slutat under året. Nio personer har gått till heltid/deltidsarbete/timanställning för längre eller kortare tid med eller utan stöd från Arbetsförmedlingen, sex går olika AF-utbildningar, en studerar enstaka kurser/ämnen på grundskolenivå/gymnasienivå, En person har påbörjat en tvåårig utbildning, en har avbrutit av personliga skäl, en har gått till barnledighet och en har i statistiken räknats som bortfall d.v.s. avvikit utan att höra av sig och har inte gått att nå. Bortfallet ur projektet är därmed strax under 3 % vilket får anses som en låg siffra. Av de 35 inskrivna deltagarna har 15 varit ute på praktik under året. 17

20 4.4 Skol-, kultur-, och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD OCH OMSORG Gäller perioden , med förlängning till Verksamheten bygger på värden som samhället vill skapa; trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, delaktighet samt god hälsa 28. Verksamheten ska bygga på det övergripande värdet: Alla medborgare ska ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet. Måluppfyllelse - utifrån socialnämndens Plan för vård och omsorg Styrningen och uppföljningen av plan för vård och omsorg är vag och ingår inte tydligt i verksamhetsberättelserna för En ny plan för vård och omsorg kommer att tas fram under Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna har inte reviderats sedan år Kvalitetsdeklarationer finns för individ och familjeomsorg, äldreomsorg samt verksamheter för personer med funktionshinder. Uppfyllelse av kvalitetsdeklarationerna - utifrån verksamhetsberättelser och övriga dokument Få verksamhetsberättelser beskriver i år hur man arbetat med kvalitetsdeklarationerna. Det finns mycket lite information att tillgå om uppfyllelsen av dessa dokument. Uppföljningen av deklarationerna ska göras av respektive enhet och redovisas i verksamhetsberättelsen. En uppdatering av kvalitetsdeklarationerna har varit planerade länge då de inte har förändrats sedan år Uppdatering av dessa är med i internkontrollplanen för God hälsa: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. (WHO s definition) 29 Karin Proos, tf socialchef

21 5.. ENHETERNAS KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL 2012 De flesta verksamhetsberättelserna har 2012 en liknande struktur, dock har inte alla enheter använt sig av samma rubriker vilket gör att informationen i dokumenten skiljer sig åt något mellan enheterna. Verksamhetsberättelser har även inkommit från de flesta externa utförare. 5.1 Äldre och handikappomsorg Verksamheterna har arbetat med förberedelser inför omorganiseringen Tid, kraft och energi har lagts ned i det arbetet. Kommunens eget boende har haft svårt att hålla budget. Den förebyggande verksamheten har arbetat aktivt med volontärarbetet. Verksamheten socialpsykiatri har genomfört fokusgrupper för att ta reda på de yngre kundernas önskemål av när det gäller en mötesplats för unga samt för att ta reda på vad personalen anser är deras arbetsuppgifter. Kundundersökningar har genomförts av socialpsykiatrin, Estrids gård och Rehabs träningsverksamhet under Hemtjänsten granskades av KPMG under Enheternas utvecklingsområden utifrån verksamhetsplanerna: Hjälpmedelsverksamheten ser ett behov av att uppdatera IT-stödet för hantering och förskrivning av hjälpmedel via Hjälpmedel Uppsala Län. Socialpsykiatrin ser ett behov av att utveckla samverkan med psykiatrin samt fortsätta arbetet med utvecklingen/införandet av Siebel. Socialpsykiatrin ser också ett behov av tydligare uppdrag för verksamheten. Anhörigstödet ser ett behov av att sprida information om verksamheten till allmänheten. Lyckträffen ser ett behov av att utveckla samarbetet med volontärerna. LSS-enheten ser ett behov av att fortsätta öka kunskapen bland medarbetarna vad gäller området autismspektrum. LSS-enheten har även för avsikt att under 2013 utöka omvärldsbevakningen för att vidareutveckla verksamheten, samt att de har ett behov av att fortsätta arbetet med att utbilda personal i Siebel då verksamheten rekryterar ny personal regelbundet. Rehabverksamheten behöver arbeta vidare med uppföljning och integrering i det vardagliga arbetet av den nya rutinen för periodisk inspektion av lyftselar som infördes under Rehabverksamheten har även ett behov av att fortsätta arbetet med att ta fram ett informationsmaterial om vad Rehabverksamheten kan erbjuda samt kontaktvägar till sjukgymnast och arbetsterapeut. Daglig verksamhet har ett behov av att fortsätta utveckla ett välfungerande kontaktmannaskap samt arbeta för att möta kunder med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med rätt kompetens och bra metoder. Estrids gård har ett skriande behov av att säkerställa kvaliteten inom demensenheten. Hemtjänsten ser bland annat ett behov av att arbeta för att personalen blir mer insatta i verksamhetens mål samt att arbetet med detta utvecklas, följs upp och utvärderas. Det finns ett behov av att fortsätta implementeringen av kvalitetsledningssystemet i samtliga verksamheter. 19

22 5.2 Sociala enheten Verksamheterna har arbetat med förberedelser inför omorganiseringen Tid, kraft och energi har lagts ned i det arbetet. Projektet Jobbstudio pågår och har hittills haft 35 stycken ungdomar inskrivna i projektet. Under året har Resursteamet genomfört två COPEutbildningar för föräldrar till barn mellan 3-12 år. Fröhusets familjecentral har under 2012 sett en stor ökning av pappor och att föräldrapar kommer tillsammans till verksamheten. Utredningsenheten har under året genomfört en mycket välbesökt föreläsning om målgruppen med autismspektrumstörning. Utredningsenheten har också haft ett par vikariat under året på grund av sjukskrivningar och föräldraledigheter. Enheten har också haft vakanser periodvis. Utredningsenheten upplyser om att kommunen periodvis har haft brist på korttidsplatser och därför har inte alla på sjukhus färdigbehandlade kunnat komma hem till kommunen direkt. Detta har medfört betalningsansvar för kommunen för de dagar individerna blir kvar på sjukhuset, alternativt kostnader för externa inköp av platser. Andra perioder har kommunen haft gott om korttidsplatser. Inom försörjningsstödet har skriftliga handlingsplaner upprättats med alla ärenden som uppbar bistånd längre tid än sex månader. Barnperspektivet beaktades i alla ärenden inom försörjningsstödet genom att systematiskt använda rubriken Barnperspektiv i utredningsmallen. Enheternas utvecklingsområden utifrån verksamhetsplanerna: Fröhusets familjecentral ser ett behov av större lokaler då verksamheten är mycket välbesökt. Utredningsenheten ser ett behov av att fortsätta den verksamhetsutveckling som påbörjats inom biståndshandläggningen. Bland annat genom att göra förändringar i handläggningen av hemtjänstärenden och fortsätta det påbörjade arbetet med uppföljning av insatser inom särskilt boende. Utredningsenheten har även ett behov av att fortsätta med kompetensförsörjningsprogram då arbete med barnavårdsutredningar är ett komplext och svårt uppdrag som kräver stor kompetens från handläggarna. Inom individ- och familjeomsorgen ser man ett behov av att utveckla en familjerättsgrupp som hanterar all familjerätt, upplysningar, yttranden, utredningar, faderskap, råd till föräldrar, gruppverksamhet för barn m.m. Detta behövs eftersom familjerätten kräver särskild kompetens från handläggarna och för att organisationen ska bli så kvalitativt bra och effektiv som möjligt inom området. Vidareutveckling inom insatser med träningslägenheter är ett utvecklingsområde för att möta upp eftersträvan på att i så liten utsträckning som möjligt erbjuda insatser såsom att placera någon långt ifrån hemmet. Strandgården har ett behov av fler tränings/utslussningslägenheter för att få ett jämnare flöde i verksamheten. Även flyktingverksamheten ser ett behov av fler lägenheter, men också av samhällsorientering av de flyktingar som kommer till Knivsta. Vuxenenheten ser att förhållandevis många människor uppbär ekonomiskt bistånd och kommunen bör arbeta för att minska den andelen. Det finns ett behov av att se över om kommunen har ett rimligt antal korttidsplatser, eller om de tillfälliga topparna kan lösas på annat sätt. 20

23 6. KVALITETSUPPFÖLJNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT 6.1 Socialnämndens plan för internkontroll gällande kvalitet Granskning av boendestödet/socialpsykiatrin flyttades till 2013 års internkontrollplan. Även arbetet med att implementera kvalitetsledningssystem inom vård och omsorg, ta fram värdighetsgarantier för äldreomsorgen samt revidering av kvalitetsdeklarationer för individoch familjeomsorgen och funktionsnedsättning flyttades till Att dessa uppdrag flyttades till 2013 års internkontrollplan berodde mycket på att dåvarande verksamhetscontroller slutade sin tjänst i Knivsta kommun och det blev ett glapp på ca fem månader innan ny verksamhetscontroller fanns på plats. En organisationsöversyn av vård och omsorg genomfördes och redovisades i februari Kostnad per brukare har genomförts under 2012, denna gång även för individ- och familjeomsorgen. Hemtjänsten har granskats på grund av det fleråriga budgetunderskottet samt att en granskning av kvalitet och kostnad för de särskilda boendena har genomförts. Återkommande uppföljning och utveckling Vad Avseende Utförs av Rapportering Kvalitetsredovisning för år 2011 Vård och Omsorgs kvalitet utifrån verksamhets- och brukarperspektiv Verksamhetscontroller på uppdrag av socialchef Till socialchef/nämnd Vår 2012 Framtagande av utvecklingsområden inför års intern- och budgetplan utifrån kvalitetsredovisning, årsberättelse och bokslut för år 2011 Avser även vara underlag för 2013-års Plan för internkontroll gällande kvalitet Utförs i form av seminariedagar juni Ansvariga är socialchef och nämndordförande Sammanställning och information i nämnd inför internbudget 2013 Särskilda uppdrag för år 2012 Vad Avseende Utförs av Rapportering Granskning av Boendestödet Granskningen avser belysa kedjan från beställning till utförande Verksamhetscontroller Till socialchef/nämnd Hösten 2012 Organisationsöversyn VoO Fas 1, enligt SN beslut Annika Placido Agnetha Öberg Åsa Franzén Till socialchef/nämnd februari

24 System för förbättrinsförslag Ledningsgruppen Verksamhetscontroller MAS Till socialchef/nämnd hösten 2012 Värdighetsgaranti Äldreomsorgens kvalitetsdeklaration ska ersättas av värdighetsgaranti enligt lagen Enhetschefer Infoansvarig Samordnare Verksamhetscontroller Till socialchef/nämnd höst 2012 Implementering av kvalitetssystem för Vård och omsorg Fortsatt implementering. Fas 2 Verksamhetscontroller Till socialchef/nämnd 2012 Kostnadsgranskning Tre områden ska kostnadsgranskas under 2012 Hemtjänsten Hemsjukvården Nya boendena, inklusive flytt Därtill ska KPB anv inom IFO och ÄH Annika Placido Ekonom Till kommunstyrelsen socialchef/nämnd 2012 Utvärdering och revidering av Kvalitetsdeklarationer Avser IFO och handikappomsorg Verksamhetscontroller Verksamhetschef Till socialchef/nämnd höst 2012 Utveckling och revidering av nyckeltal Fortsatt arbete med revidering av nyckeltal Ekonom Verksamhetscontroller Till socialchef/nämnd 2012 Uppföljning av externa utförare Enligt bifogad plan Verksamhetscontroller MAS Till nämnd vintern 2012 Utförda granskningar beskrivs nedan under granskningar och uppföljningar. Uppföljning av externa utförare redovisas inte i detta dokument. 22

25 7.. NATIONELLA JÄMFÖRELSER Här nedan följer de nationella jämförelser som genomförts under året. Jämförelserna avser utdrag ur kolada, kommunens kvalitet i korthet, äldreguiden, öppna jämförelser m.fl. Knivsta kommun jämförs här nedan med kommunerna i jämförelsenätverket femklövern, dvs. Trosa, Gnesta och Håbo. Jämförelser görs främst för åren 2011 och 2012, vissa nyckeltal har inte hunnit uppdateras för 2012 varför jämförelsen där görs för åren 2010 och Äldre och handikappomsorgen Äldreomsorgen Knivsta kommun har få äldre invånare till antalet och i förhållande till invånarantalet. Jämfört med femklöverns kommuner och riket så avviker Knivsta mest avseende redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg (15,1 % år 2010 och 47 % år 2011). Kostnaden för äldreomsorgen är inte jämförelsevis hög om man slår ut den på antal invånare, men är högre per brukare. Invånare 80+, andel (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) 23

26 Kostnad äldreomsorg, kr/invånare Informationsindex för kommunens webbplats - Äldreomsorg Äldreboenden Det är jämförelsevis få personer som bor i särskilda boenden i Knivsta kommun. Kostnaden per brukare för särskilt boende är högre än snittet. De boende är mindre nöjda med maten samt social samvaro och aktiviteter än de jämförda kommunerna. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 24

27 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, kr/invånare 65+ Nöjd Kund Index, äldreboende - helhet 25

28 Nöjd Kund-Index, äldreboende - bemötande Nöjd Kund Index, äldreboende - social samvaro och aktiviteter Nöjd Kund Index, äldreboende - mat 26

29 7.1.3 Öppen verksamhet Den öppna verksamheten är något dyr räknat i kronor per invånare. Kostnad (exkl. lokaler) öppen verksamhet äldreomsorg, kr/invånare Hemtjänst Det är i Knivsta kommun relativt få invånare över 65 år som har hemtjänst. Kostnaden för hemtjänsten är hög i jämförelse med andra kommuner. Betygen för verksamheten vad gäller helhet och bemötande har sjunkit något för Antal personal en hemtjänsttagare möter per 14 dagar har sjunkit till 12 stycken (16 st år 2011). Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 27

30 Nöjd Kund Index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet Nöjd Kund Index, hemtjänst (äldreomsorg) bemötande Personal som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde) Funktionsnedsättning Kostnaden för funktionshinder är högre än förväntat. Kostnaden för LSS-boendena har skjutit i höjden under 2012 och ligger långt över snittet för riket. Kostnaden för öppen verksamhet har minskat. 28

31 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) Kostnad, exklusive lokalkostnader, boende enligt LSS kr/brukare Kostnad öppen verksamhet insatser för funktionsnedsättning, kr/invånare 0-64 år 29

32 7.2 Individ- och familjeomsorg Kostnaden för individ- och familjeomsorgen är lägre än förväntat år Kostnaden per invånare ligger relativt lågt och under rikssnittet. Kostnaden för ekonomiskt bistånd är inte hög. Ungdomsvården och familjerättens kostnader ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/invånare Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare 30

33 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/invånare Kostnad familjerätt, kr/invånare Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/invånare 31