Kvalitetsredovisning Vård och Omsorg 2011 SN-2012/185

Transkript

1 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2012/185 Socialnämnden Kvalitetsredovisning Vård och Omsorg 2011 SN-2012/185 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att tacka för rapporten, att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med de utvecklingsområden som föreslås i rapporten, samt att skicka rapporten vidare till Kommunfullmäktige för kännedom. Rolf Samuelsson

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Annika Placido SN-2012/185 Socialnämnden Kvalitetsredovisning Vård och Omsorg 2011 SN-2012/185 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att tacka för rapporten, att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med de utvecklingsområden som föreslås i rapporten, samt att skicka rapporten vidare till Kommunfullmäktige för kännedom. Annika Placido socialchef

3 KVALITETSREDOVISNING Vård och Omsorg Åsa Franzen Strategiskt ledningsstöd

4 KVALITETSREDOVISNING VÅRD OCH OMSORG 2011 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en bild av kvalitetsnivån samt finna utvecklingsområden som kan förbättra kvaliteten inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun. Kvalitetsredovisningen för 2011 bygger på måluppföljning, granskningar utförda under året, tillsyner, genomfört kvalitetsarbete samt nationella jämförelser. Detta ställs i relation till de lagar, mål, planer och rekommendationer som styr verksamheterna. Därtill har interna och externa faktorer som påverkar verksamheten studerats. Förra året identifierades 5 utvecklingsområden, varav 4 kvarstår. Därutöver har ytterligare 1 utvecklingsområden identifierats. Verksamheten behöver se över sitt fleråriga underskott. Verksamheten behöver arbeta vidare med metoder för uppföljning, planering och för att säkra volymer. Kundfokus behöver tydliggöras inom vissa verksamheter. Dessutom rekommenderas organisationen arbeta för en större tydlighet avseende struktur, ansvarsfördelning och roller. Hemtjänstens verksamhet rekommenderas ses över. År 2011 har varit ett händelserikt år. Organisationen är fortfarande i ett skede av förändring. Under året har verksamheten börjat ses över för att bättre anpassa sig till förutsättningarna. Två nya äldreboende har startats upp och ett arbete för förbättrad kvalitet pågår. Det har under året varit personalomsättning på vissa strategiska poster. Verksamheten visar på ett negativt resultat för året. En större IT-satsning har sjösatts, planering av nya lokaler har gjorts och verksamheter har upphandlats externt. Mycket arbete pågår och det är viktigt att tid avsätts för genomförande och implementering av det som påbörjats. Vissa av vård och omsorgs verksamheter, framförallt individ och familjeomsorgen, har haft problem med sjukskrivningar. Kostnaderna för vikarier och bemanningsföretag har varit relativt höga inom vissa enheter. En stor växling från ordinärt boende till särskilt boende har skett under Kostnaden per invånare var generellt låg, men hög per brukare. I äldre och handikappomsorgens jämförelser har Knivsta kommun förbättrat vissa resultat inom framför allt de särskilda boendena. Knivsta hamnar lågt inom vissa områden, framför allt hemtjänsten har försämrat flera av sina resultat under året. Åsa Franzén Strategiskt ledningsstöd 1

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH SYFTE UTVECKLINGSOMRÅDEN I 2010 ÅRS KVALITETSREDOVISNING GENOMFÖRANDE VERKSAMHETERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR KNIVSTA KOMMUN I STORT LAGSTIFTNING OCH KOMMUNAL STYRNING ORGANISATION OCH VERKSAMHET EKONOMI PERSONAL UTBILDNING LOKAL VERKSAMHETENS INNEHÅLL OCH VOLYMER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG ÖVERGRIPANDE KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER KVALITETSARBETE UTIFRÅN KF MÅL OCH PLANER KVALITETSARBETE UTIFRÅN SOCIALNÄMNDENS MÅL OCH PLANER SKOL-, KULTUR OCH SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR VERKSAMHETEN V & O KVALITETSDEKLARATIONER ENHETERNAS KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG SOCIALA ENHETEN KVALITETSUPPFÖLJNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR INTERNKONTROLL GÄLLANDE KVALITET SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETER, KVALITET OCH UTVECKLING ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG INDIVID OCH FAMILJEOMSORG NATIONELLA JÄMFÖRELSER ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN GRANSKNINGAR OCH UPPFÖLJNINGAR AV NÄMNDENS VERKSAMHETER GRANSKNING AV PROJEKTET KIC FÖRSTÄRKT TILLSYN AV KOMMUNENS INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOCIALSTYRELSEN TILLSYN STRANDGÅRDENS UNGDOMSBOENDE VERKSAMHETSTILLSYN ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH KOSTNAD PER BRUKARE GENOMLYSNING AV ORGANISATIONEN SOCIALA ENHETEN RÄTTSSÄKERHET SYNPUNKTS OCH KLAGOMÅLSHANTERING SAMMANFATTNING KVALITET OCH EFFEKTIVITET UTVECKLINGSOMRÅDEN

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige har i mål och budget 2011 givit i uppdrag till samtliga nämnder att kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning. Kvalitetsredovisningen 2011 för vård och omsorg är den sjätte som presenteras. På nationell nivå arbetar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) aktivt för att samla erfarenheter och få fram direktiv för kvalitetsarbete inom området. Syftet med arbetet är att utifrån en nationell nivå ge kommunerna stöd i utvecklandet av kvalitetsarbetet, öka effektiviteten och skapa möjligheter till jämförelser. Den första nationella jämförelsen Öppna jämförelser Äldreomsorg publicerades 2007 av SKL. I jämförelserapporten presenteras ett antal indikatorer som belyser kvalitet. 1 Socialstyrelsens system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom vården och omsorgen om äldre har utmynnat i Äldreguiden. I Äldreguiden för 2011 redovisas nyckeltalsvärden för kommunernas äldreboenden och korttidsboenden, hemtjänst och dagverksamheten Uppdrag och syfte Enligt socialnämndens plan för internkontroll gällande kvalitet ska en kvalitetsredovisning presenteras för år Redovisningen syftar till att ge en bild av kvalitetsnivån inom socialnämndens område samt finna utvecklingsområden som kan förbättra kvaliteten inom vård och omsorg. Kvalitetsredovisningen ligger tillsammans med verksamhetens årsberättelse till grund för socialnämndens mål och budgetdialog inför år SKL (2008). Öppna jämförelser 2008, vård och omsorg om äldre. 2 Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre 2009, verksamhetens kvalitet. 3

7 1.3 Utvecklingsområden i 2010 års kvalitetsredovisning I Kvalitetsredovisningen för år 2010 identifierades följande utvecklingsområden; En organisationsöversyn av hela Vård och Omsorg rekommenderas. Organisationen behöver förändras för att möta framtida behov. Dessutom bör samordningsvinster utredas. Det fleråriga underskottet behöver granskas. Socialnämndens verksamhetsområde behöver arbeta vidare med metoder för uppföljning, analys, planering och framförhållning. Verksamheten behöver dessutom arbeta vidare med metoder för att säkra volymer. Kundfokus behöver tydliggöras inom vissa verksamheter. Detta bl.a. genom tillgänglighet, information och bemötande. Kundernas åsikter bör även fångas genom kundundersökningar. Organisationen behöver arbeta för en större tydlighet i struktur, ansvarsfördelning och roller. Uppföljning av utvecklingsområdena En översyn av organisationen Vård och Omsorg påbörjades under hösten 2011 och beräknas bli färdig under våren I denna översyn ingår även att skapa tydlighet i ansvarsfördelning och roller. Socialnämnden har under flera år inte lyckats uppnå budget i balans, inte heller för år Under 2011 har dock förvaltningen fått i uppdrag att analysera vad underskottet beror på och undersöka om en annan budgeteringsmekanism skulle kunna rätta till delar av problemet. Nämnden har även påbörjat ett arbete för att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin. Arbete sker för att säkra volymer och systemet kostnad per brukare (KPB) har införts för att förbättra analysen av verksamheterna. Under 2011 påbörjades ett arbete för att under 2012 även kunna använda verktyget inom ifo. Ett arbete med att se över alla nyckeltal har pågått. Det behövs ett fortsatt arbete med att få insamlandet av nyckeltal och statistik som en grund för framtida planering. Kundfokuset är ett pågående arbete inom verksamheterna. Enligt de kvalitetsmätningar som genomförts behövs dock vidare arbete. 4

8 2. GENOMFÖRANDE Kvalitetsredovisningen för år 2011 grundar sig på Faktorer som påverkar kvaliteten i verksamheten Uppföljning av mål Resultatet av nationella jämförelser Resultatet av granskningar och uppföljningar som skett under året. Redovisningen utgår från faktorer som påverkar verksamheten och dess kvalitet. Befolkningsstrukturen och levnadsvillkor i Knivsta ger viss information om olika behov människor har eller kommer att få av nämnden och dess ansvarsområde. Jämförelser med andra är ett bra sätt att mäta kvalitet. SKL s och Socialstyrelsens jämförelser inom äldreomsorgen ger vissa indikatorer på verksamhetens kvalitet. Dessutom ingår Knivsta kommun i jämförelsenätverket femklövern, där jämförelser genomförs med kommuner med liknande förutsättningar. Kommunen har även valt att delta i kommunens kvalitet i korthet och genomför statistiska centralbyråns medborgarundersökning vart annat år. Förutom nationella jämförelser presenteras i kvalitetsredovisningen en sammanställning av granskningar, uppföljningar och brukarundersökningar som rapporterats under året. Uppföljning av nyckeltal, synpunkter och klagomål samt avvikelser och rättsliga prövningar ger tillsammans med övrigt material en viss bild av verksamhetens kvalitet och effektivitet, samt även hur styrning och ledning fungerar. Uppfyllelsen av mål och verksamhetens egen verksamhetsberättelse indikerar hur mål och övriga styrdokument har styrt verksamheten under året. Utifrån det insamlade materialet föreslås utvecklingsområden i syfte att förbättra kvaliteten i verksamheterna. 5

9 3. VERKSAMHETERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR År 2011 har som år 2010 präglats av det ekonomiska läget. Inflyttning till de två nya äldreboendena skedde under våren Det ena boendet drivs av Förenade Care och det andra är kvar inom kommunens verksamhet. Under 2011 har ett nytt LSS-boende startats av Svenska kyrkan. Verksamhetssystemet KIC Kunden i Centrum har försenats och införandet har skett successivt under Verksamheten har även införskaffat ett system för schemaläggning och planering. Förberedelser har gjorts för överflytt av SFI och komvux till utbildningsnämnden. En stor organisationsöversyn av hela Vård och omsorg påbörjades under året. 3.1 Knivsta kommun i stort Knivstas folkmängd den 31 december 2011 uppgick till personer enligt statistiska centralbyråns officiella siffror. Det innebär en ökning med 241 personer. Knivsta kommun har den lägsta medelåldern (36,5) i Sverige, per den 31 december I Knivsta är 28 % av befolkningen i åldrarna 0-17 år, vilket är den högsta andelen i Sverige (riket 20). Knivsta är därmed den kommun i länet som har störst andel barn och unga. Endast 12 % av befolkningen i Knivsta är 65 år eller äldre, vilket är den lägsta andelen i Sverige. Knappt 3% av befolkningen i Knivsta är 80 år eller äldre. Andelen gifta i Knivsta var per den 31 december %, något över medel i Sverige. Andelen skilda är bland de lägre i riket med 7%. 3 Andelen med utländsk bakgrund i Knivsta kommun var nästan 12% den 31 december 2011, vilket ligger lägre än snittet för Sverige (20%). Andelen utrikesfödda var i Knivsta 9% (för riket 15%). 4 Sysselsättningsgraden är jämförelsevis hög 5, liksom förvärvsinkomsten. Den sista december 2011 var 161 personer öppet arbetslösa, året innan var det siffran 150 personer. 6 Arbetsförmedlingens nya prognos visar att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Arbetslösheten i Sverige beräknas stiga från 7,6 procent år 2011, till 7,9 procent 2012 och 8,5 procent Sysselsättningen i Sverige beräknas öka med år 2012, men försvagas och vända till en minskning med jobb år SCB befolkningsstatistik Bo Hult, budgetchef Knivsta kommun 5 Kommunens kvalitet i korthet 2011, SKL 6 Bo Hult, budgetchef Knivsta kommun 7 Arbetsförmedlingen (2011). Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011, Prognos för arbetsmarknaden

10 Verksamhetens volymer kan relateras till den fördelade folkmängden. Ålder w Summa Om tio år ( ) har Knivsta ökat sin äldre befolkning ( 65 år och äldre ) med i snitt 52%. I åldersgruppen år är ökningen 91%, i åldersgruppen år 31% Befolkningsutvecklingen för gruppen 1-20 år ökar med 32 % under perioden. 8 Befolkningsprognos: år % år % år % Total % år % år % år % år % år % 90- år % Total % 8 Dan-Erik Pettersson, ekonom 7

11 3.2 Lagstiftning och kommunal styrning Lagstiftning och andra styrdokument har en grundläggande betydelse i en politiskt styrd och skattefinansierad verksamhet. Vård och Omsorgs verksamhetsområde styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I socialtjänstlagen och gällande styrdokument anges att följande områden ska vara vägledande: jämlikhet i levnadsvillkor, leva och bo självständigt, trygghet, aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra samt vård och omsorg av god kvalitet. 9 Utöver dessa finns andra lagar, förordningar och föreskrifter. Ibland måste tvångslagar tillämpas. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är sådana lagar. Inom individ och familjeomsorgens område ingår även Vuxenutbildningen där bl.a. skollagen styr verksamheten. Socialnämnden har ansvaret för att lagar och bestämmelser följs. Utifrån kommunfullmäktiges mål och budget samt utifrån egna formulerade mål genomför nämnden en politisk styrning av sin verksamhet. Plan för vård och Omsorg är socialnämndens egna treåriga styrdokument till verksamheten. Kvalitetsdeklarationer är utformade för individ- och familjeomsorgen, verksamheten för personer med funktionshinder samt för äldreomsorgen. Socialnämnden har i plan för vård och omsorg samt i nämndens kvalitetsdeklarationer givit verksamheten styrsignaler om god kvalitet. Uppföljningen av styrdokumenten presenteras i verksamheternas årsberättelser. 9 Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre 2009, verksamhetens kvalitet. 8

12 3.3 Organisation och verksamhet Vård och omsorgs organisation består av två delar; äldre- och handikappomsorg samt sociala enheten med individ- och familjeomsorgen. För hela Vård- och Omsorgs verksamhet ansvarar socialchefen. Visst administrativt stöd används från den kommungemensamma administrationen. Äldre och handikappomsorgen år Verksamheten har omorganiserats i omgångar. Även under 2011 har organisatoriska förändringar skett. Delar av Äldre- och handikappomsorgen låg tidigare direkt under verksamhetschefen. Under hösten slutade verksamhetschefen och en ny verksamhetschef tillsattes inte i avvaktan på en organisationsgenomlysning. Socialchefen tog ansvaret året ut och en tillfällig omstrukturering skedde. Hjälpmedelsansvarig blev tillfällig chef för rehabpersonalen samt anhörigstödet, anhörigkonsulenten samt Lyckträffen. Chefskapet innebar att uppdraget som hjälpmedelsansvarig ändrades från 0,75 till 0,50. Sjuksköterskorna lades ut direkt under boendet och hemtjänsten. En av de två enhetscheferna inom LSS har under del av året varit borta 50% för att arbeta med IT-stödsprojektet. Den andra chefen har fått uppdraget gemensam bemanning utöver det ordinarie uppdraget. Detta har medfört att man tillsatt en gruppledare på heltid. Socialchef Färdtjänst Adm. Ek.ass. MAS Verksamhetschef för Äldre- och handikappoms Verksamhetschef för Sociala Enheten Hemtjänst Estrids gård Hjälp medel, rehab Personl. Ass. Boendestöd Daglig verks. Dagv.h. Anhörig stöd Bem. Pers.- pool Träffpu. Trän.- boende Inflyttning till de nya äldreboendena skedde under våren Det ena boendet drivs av Förenade Care. Ett nytt LSS boende upphandlades under 2010, liksom sjuksköterska natt och helg. Detta är under 2011 i full drift. 10 Annika Placido, socialchef 9

13 Sociala enheten, individ- och familjeomsorg 2011 Den sociala enheten har idag en verksamhetschef samt tre enhetschefer med ansvar för personal och budget inom sitt område. Enheten har en administrativ enhet. En verksamhetsutvecklare fanns på plats fram till hösten. Då verksamhetsutvecklaren slutade valde man att inte tillsätta tjänsten. En jobbstudio för arbetslösa har startats. Verksamheten Sfi/Komvux förbereddes för överflytt till utbildningsnämnden till årsskiftet 2011/2012. Chefen för resursteamet har slutat under året och tjänsten har ersatts med en tillförordnad chef på 50%. Under 2010/2011 genomfördes en genomlysning av sociala enheten. Socialchef Verksamhetschef Sociala enheten Administrativ enhet Utredningsenheten Resursteamet Vuxenenheten Familjecentrum Fröhuset SAMREK Ungdomsboende Sfi, Komvux Därutöver ingår bl.a. serveringstillstånd, skuldrådgivning, familjerätt samt adoptioner. Det har funnits ett behov av lägenheter och utslussningslägenheter för bl.a. ensamkommande flyktingbarn och flyktingar. Vissa lägenheter har lösgjorts under året i och med renovering av kommunhuset Agnetha Öberg, verksamhetschef 10

14 3.4 Ekonomi 12 Kommunbidraget för år 2011 fastställdes till tkr för socialnämnden. Verksamhetsårets utfall blev ett negativt resultat på tkr. Äldre och handikappomsorgen har gått med ett negativt resultat. Hemtjänsten har haft problem att anpassa sig till nya förutsättningar som färre kunder och nytt system för ersättning. Estrids gård har inte klarat en budget i balans på grund av att platser inte kunnat säljas till annan kommun och att verksamheten inte heller fått ersättning för komplementrummen som varit utnyttjade under Individ och familjeomsorgen har totalt gjort ett överskott på 3,5 mkr. 3.5 Personal Inom Vård och Omsorg var 213 personer fast anställda under 2011, en minskning med 5 personer mot året innan. Antalet pensionsavgångar inom Vård och Omsorg kommer att vara 12 stycken fram till 2015 och ytterligare 25 stycken fram till år Antalet arbetsskador har minskat mot föregående år, antal tillbud är relativt konstant. 13 Arbetsskador: Verksamheter År Lyft Hot/Våld Olyckor Övrigt Totalt Vård o Omsorg Tillbud: År Vård o omsorg Sociala enheten Tillbud inom Vård och Omsorg består främst av att kund vid boende utövar hotfullt beteende i vårdsituation såsom spottar, försöker riva eller slå personal. 12 Annika Placido, socialchef 13 Åsa Frycklund Nordin, Personalkonsult 11

15 Äldre- och handikappomsorgens kostnader för timanställda har varit relativt hög. Kostnaden för timvikarier har legat högt inom framför allt hemtjänsten samt för legitimerad personal. Kostnaderna för bemanningsföretag har varit hög inom vissa delar. 14 Sjukfrånvaron varierar stort inom äldre- och handikappomsorgen. Framförallt är det vårdbiträdena inom omsorgen och hemtjänsten som har haft en hög sjukfrånvaro. Yrkesgruppen undersköterskor och vårdbiträden har idag en sjukfrånvaro på 7%. Personliga assistenterna har ökat sin sjukfrånvaro från 5% till 7%. Hemtjänsten har höjt sin sjukfrånvaro men där är det framförallt korttidsfrånvaron som är problem. Sjuksköterskorna har dock sänkt sin sjukfrånvaro betydligt till idag ca 3%. 15 Tjänsten som verksamhetschef för äldre- och handikappomsorgen har varit vakant under hösten. Sociala enheten har haft ett besvärligt år med fler sjukskrivningar än tidigare och flera personer som gått på föräldraledighet under året. Konsekvensen har blivit att det varit svårt att upprätthålla kontinuiteten och svårt för brukarna med ständiga byten av handläggare. Socialsekreterarna ökade sin sjukfrånvaro från 4,8 % 2010 till 13,5% 2011, vilket till viss del beror på långtidsfrånvaro i två fall som inte är av arbetsrelaterad karaktär. Biståndsgruppen har fått låna in konsulter och personal från andra verksamheter pga. hög arbetsbelastning. Sjukskrivningarna inom utredningsgruppen har ökat markant, från 1,24% år 2009 till 13,12% år Dan-Erik Pettersson, ekonom 15 Åsa Frycklund Nordin, Personalkonsult 12

16 3.6 Utbildning Antal dagar kompetensutveckling per medarbetare saknas det uppgifter på. 16 Äldre- och handikappomsorgen En kartläggning av utbildningsnivån hos anställd omvårdnadspersonal genomfördes under Resultatet visade att endast 33% hade adekvat utbildning. För att åtgärda detta påbörjades en utbildningssatsning. Verksamheten har mål att bara anställa personer med adekvat utbildning. Äldre- och handikappomsorgen har nu en grundläggande kompetensnivå som inom äldreboendena på ca 62% har inga stora satsningar på kompetensutveckling eller validering för omvårdnadspersonal gjorts på grund av att det inte funnits medel för det. Det har under 2011 blivit svårare att rekrytera personal med omvårdnadskompetens. Statens satsning på Omvårdnadslyftet fortsätter fram till och med Socialnämnden kommer att i den mån det är möjligt utnyttja de avsatta medlen. Under 2011 har äldre och handikappomsorgen framför allt satsat på utbildning inom de nya IT-systemen. 17 Socialpsykiatrin har genomfört flertalet utbildningssatsningar under året. Tre medarbetare har gått utbildning i motiverande samtal och en i ACT. Enhetschefen har även deltagit i en FOUcirkel om evidensbaserad praktik. 18 Sociala enheten En stor del av personalen på social enheten har under 2011 haft handledning i sin yrkesroll. Man har under året satsat på RIM projektet (Riktlinjer inom missbruks- och beroendevården) och den utbildning detta medfört. Även utbildningar inom audit och dudit tidig upptäckt av missbruk. Verksamheten har fått utbildning via ett regionalt projekt med nationella medel inom socialpsykiatri, där flera socialsekreterare och biståndshandläggare fått fortbildning. Utifrån ett kompetensförsörjningsprogram för utredande socialsekreterare inom barn och unga, har två socialsekreterare gått en 7.5 poängs utbildning inom universitetet Lokal 20 Äldreomsorgens särskilda boenden har under 2011 flyttat till nya lokaler. Individ- och familjeomsorgen har sin verksamhet i egna lokaler. Lokalerna är idag trånga och utspridda, vilket påverkar verksamheten och dess kvalitet. Trångboddheten påverkar arbetsmiljön, men även arbetet genom exempelvis svårigheter med sekretessen. Lokalbehovet har under 2011 planerats och sociala enheten kommer att flytta till nya lokaler Barbro Donnerheim, samordnare 17 Annika Placido, socialchef 18 Eva Ax, enhetschef 19 Agnetha Öberg, verksamhetschef 20 Agnetha Öberg, verksamhetschef 13

17 4. VERKSAMHETENS INNEHÅLL OCH VOLYMER Här nedan kommer nyckeltal för verksamheternas innehåll och volymer. Volymerna härrör från verksamheternas inlämnade uppgifter till Statistiska Centralbyrån, från dokumentet Volymer och kostnader 2011, Kolada och Socialstyrelsens officiella statistik. 4.1 Äldre- och handikappomsorg* Äldre och funktionshindrade Antal ärenden/beslut om äldreomsorg SoL x Kostnad per kund i särskilt boende SoL (omv.) Antal timmar personlig assistans* Antal timmar avlösarservice* Hemtjänst Antal invånare med hemtjänstinsats (exl. larm) >65* Kostnad per person > Hälso- och sjukvård samt rehab Antal invånare med insats från hälso- och sjukv Kostnad totalt för hälso- o sjukvård och rehab (tkr) Socialpsykiatri Antal personer med boendestöd (SoL, LSS) Kostnad per person boendestöd *Vissa siffror avser per den 1 oktober En stor del av siffrorna för 2011 har inte lämnats in. Antal timmar personlig assistans har minskat under året. Utöver detta kan tilläggas att kostnaderna för kognitiva hjälpmedel har ökat från år 2009 till år Detta beror delvis på den satsning man genomfört inom detta område beslut från 1 april till 31 december 22 Mona Stålhandske, enhetschef 14

18 4.2 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Antal biståndsmottagare Kronor per invånare Stöd till barn, unga och familjer Antal vårddygn totalt Kostnad kronor per invånare 0-20 år Stöd till vuxna missbrukare Antal vårddygn Kostnad kronor per invånare Flyktingmottagning Antal registrerade flyktingar Kostnad kronor per invånare Stöd till arbetsmarknad och vuxenutbildning Antal feriearbetande ungdomar Antal elever KOMVUX (årssnitt) Kostnad per elev KOMVUX Familjerätt Kostnad per invånare Antalet personer som mottagit ekonomiskt bistånd har ökat något även detta år. Antal vårddygn för missbrukare ökade med hela 345% år 2009 och den ökningen fortsatte år 2010 med 41%, men trenden har vänt under år Antal vårddygn för barn och unga har minskat mot föregående år. 15

19 6. ÖVERGRIPANDE KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER 2011 Här nedan kommer en genomgång av de dokument som styr verksamheten genom mål och planer. Kommunfullmäktige ger verksamheterna mål genom dokumentet mål och budget. Socialnämnden skriver årligen mål och har en treårigt plan för vård och omsorg och det finns kvalitetsdeklarationer för verksamheterna. Varje del analyseras genom måluppfyllelse. 6.1 Kvalitetsarbete utifrån KF:s mål och planer Måluppfyllelse - utifrån verksamhetsberättelser och övriga dokument 23 Under 2011 har ett fortsatt arbete pågått för att införa IT-stöd. Två nya äldreboenden har startats, varav det ena drivs av Förenade Care. Ett nytt LSS boende drivs av Svenska kyrkan. Det som kvarstår är att revidera kvalitetsdeklarationerna samt att brukarfokuset behöver förtydligas. Fler utvärderingar kulle behövas inom socialtjänsten och handikappomsorgen. Kundenkäter är inte helt fungerande, genom kvalitetssystemet införs kundutvärdering som krav. Under året avsåg socialnämnden att särskilt uppmärksamma tillgänglighet samt synpunktsoch klagomålshantering. Detta har dock inte genomförts på grund av tidsbrist. Utbildningar har genomförts under hösten utifrån Plan för full delaktighet. 6.2 Kvalitetsarbete utifrån socialnämndens mål och planer 2011 Måluppfyllelse utifrån verksamhetsberättelser och övriga dokument 24 Under 2011 har flera stora processer pågått samtidigt såsom utredning av ny organisation, fortsatt implementering av kvalitetsledningssystem, arbete med att sänka underskottet. Beslut om att Knivsta kommun ska delta i Närvårdsprojektet har fattats i kommunstyrelsen. Fler verksamheter visar på ett underskott. Socialnämnden har 2011 haft stora kostnader av engångskaraktär som följd av flytten av särskilda boenden, hemtjänst, förebyggande- och rehabverksamheterna. Under året har socialnämnden beslutat om besparing av personal. Under året beslutades att vuxenutbildningen och SFI ska flyttas över och tillhöra utbildningsnämndens ansvarsområde från och med Nytt IT baserat verksamhetssystem är infört inom äldre- och handikappomsorgen. Införandet har både tagit mycket tid i anspråk från alla verksamheter och budgeten för projektet har överstigits. Införandet har inneburit förändrat arbetssätt och en uppstramning av arbetet mot en mer rättssäker handläggning. En struktur för uppföljning av utförare har tagits fram. Socialnämnden har inte lyckats ta emot flyktingar enligt ingånget avtal orsaken är brist på bostäder. Samtal med Knivstabostäder har påbörjats. För ensamkommande barn har kommunen inte haft något avtal, socialnämnden tog initiativ för avtal Annika Placido, socialchef 24 Annika Placido, socialchef 16

20 Knivsta kommun har fortfarande en hög andel som har försörjningsstöd längre än sex månader. Utvecklingsområden utifrån verksamhetsberättelser: Arbetet med att förfina mål och indikatorer behöver fortsätta. Analysarbetet av de nationella jämförelserna kan förbättras. I samband med implementering av ny organisation kommer det att göras en genomlysning av verksamheterna både gällande resurser och uppdrag. Verksamheterna behöver arbeta med att sänka den upprepade korttidsfrånvaro. En översyn av effektiviteten inom hemtjänsten ska göras för att möjliggöra budget i balans. Socialnämnden behöver börja planering av nästa LSS-gruppbostad och även undersöka möjligheterna av att skapa mindre gruppbostäder i vanliga bostadsområden. Ytterligare genomlysning av de personer som uppbär försörjningsstöd mer än sex månader måste göras. Behov av fler OSA (offentligt skyddat arbete) anställningar finns. Utreda möjligheten till egen familjehemsverksamhet behövs. Strategier för bostadsförsörjningen gällande flyktingar och ensamkommande barn måste till. Arbetet med utvecklingsområden från föregående år: Införandet av LOV har genomförts, för att ökar valmöjligheten för kunderna. Den interna organisationen ansågs behöva ses över, detta arbete har påbörjats. Det behövdes skapa vägar till arbete och självförsörjning för personer långt från arbetsmarknaden. Detta påbörjades genom projektet jobbstudio, men det finns arbete kvar. Nya samverkansformer för missbruksvård behövdes, liksom för tidig upptäckt av missbruksproblem hos kvinnor och unga vuxna. Visst arbete kvarstår. Projekt för unga har pågått. Utvecklingen av hemmaplanslösningar ansågs behöva fortsätta. Arbete med hemplanslösningar pågår. För att kunna slussa ut ungdomarna från flyktingboendet behövdes tillgång på bostäder. Samtal med Knivstabostäder har påbörjats. Volontärarbetet ansågs kunna vidareutvecklas och arbete har genomförts under Alternativa boendeformer för äldre saknas och kvaliteten vid säbo behöver utvecklas. Två nya boenden har öppnats, men kvalitetsarbete kvarstår. Alternativa boendeformer saknas. Fler boendeformer för personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning behövs. Det finns fortfarande behov av vidare arbete. 17

21 6.3 Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden , med förlängning till Verksamheten bygger på värden som samhället vill skapa; trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, delaktighet samt god hälsa 25. Verksamheten ska bygga på det övergripande värdet: Alla medborgare ska ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet. Måluppfyllelse - utifrån verksamhetsberättelser och övriga dokument Styrningen och uppföljningen av planen är vag och ingår inte tydligt i verksamhetsberättelserna för Det finns en otydlighet i målens styrning och utvärdering av dessa. 6.4 Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna har inte reviderats sedan år Kvalitetsdeklarationer finns för individ och familjeomsorg, äldreomsorg samt verksamheter för personer med funktionshinder. Uppfyllelse av kvalitetsdeklarationerna - utifrån verksamhetsberättelser och övriga dokument Få verksamhetsberättelser beskriver i år hur man arbetat med kvalitetsdeklarationerna. Det finns mycket lite information att tillgå om uppfyllelsen av dessa dokument. Uppföljningen av deklarationerna ska göras av respektive enhet och redovisas i verksamhetsberättelsen. En uppdatering av kvalitetsdeklarationerna har varit planerade länge då de inte har förändrats sedan år Diskussioner pågår inom hela kommunen hur dessa ska användas framöver och därför har arbetet försenats. Uppdatering av dessa är med i internkontrollplanen för God hälsa: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. (WHO s definition) 18

22 7. ENHETERNAS KVALITETSARBETE UTIFRÅN MÅL OCH PLANER 2011 Verksamhetsberättelserna har 2011 fått en bättre struktur och innehåll än tidigare år. Verksamhetsberättelser har även inkommit från LSS-boendena Dadelvägen, Lyckåsen och St Maria. Även Vilhels gård har inlämnat verksamhetsberättelse. 7.1 Äldre och handikappomsorg Verksamheterna har arbetat aktivt med sjukfrånvaron, att öka den formella kompetensen i arbetsgrupperna samt jobbat för en ökad ekonomisk medvetenhet bland personalen. Kommunens eget boende har haft svårt att hålla budget. Den förebyggande verksamheten har arbetat aktivt med volontärarbetet. Verksamheten socialpsykiatri har genomfört fokusgrupper för att ta reda på kundernas behov. I och med införandet av ledningssystemet inom handikappomsorgen har kundundersökningar genomförts dock inte inom äldreomsorgen. Utveckling: Verksamheterna ser ett behov av att analysera och förbättra resultatet från jämförelser. Omvärldsbevakning är ett utvecklingsbehov. Eventuellt kommer införandet av Fritt val av hjälpmedel bli aktuell. Daglig verksamhet ser behov av att öka samarbetet med Lyckträffen för att öppna möjligheterna för personer med utvecklingsstörning. Behov finns av att verka för en kommungemensam arbetsmarknadsenhet. Socialpsykiatrin ser behov av att utveckla samverkan samt barnperspektivet. Det finns ett behov av att fortsätta implementeringen av kvalitetsledningssystemet. 7.2 Sociala enheten Under året har en jobbstudio öppnats. Flyktingmottagandet har inte levt upp till avtal. Försörjningsstödet har ökat. Antalet ärenden försörjningsstöd mer än 6 månader har inte minskat trots riktade åtgärder. Budgeten för Äldre och handikappomsorgen har lagts om under året, vilket innebär att arbete har lagts över på utredningsenheten. Det har varit brist på korttidsplatser. Det har saknats resurser för att fullt ut kunna rekrytera egna familjehem. Utredningsgruppen har ökat insatsen intensivstöd markant från ca 40 besök till över 300. Utveckling: Avtal om ensamkommande barn planeras och verksamheten behöver därför utvecklas. Trenden är att försörjningsstödet ökar och det finns behov av fler skyddade arbeten. Det finns ett behov av att börja arbeta mer med personer med ex. autism och asperger. Verksamheten behöver se över hur de ska arbeta med uppföljning av biståndsbeslut. Utredningsenheten ser ett behov av att fortsätta utveckla hemmaplanslösningar. Inom individ och familjeomsorgen finns ett behov av att utveckla en familjerättsgrupp. Utveckling av missbruksarbetet behövs. Samarbetssamtalen har ökat. Resursteamet behöver resurser för att arbeta med intensivstöd för att motverka placering. 19

23 8. KVALITETSUPPFÖLJNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT 8.1 Socialnämndens plan för internkontroll gällande kvalitet Med anledning av tillkommet uppdrag från Kommunstyrelsen (KS-2011/573) reviderade socialnämnden internkontrollplanen för Kommunstyrelsen gav i uppdrag att genomföra en jämförelse med andra kommuner av särskilda boenden inom äldreomsorgen i kommunen koncentrerat till kostnader och kvalitet. Med anledning av detta uppdrag flyttades utvärderingen av intensivstödsprojektet fram till 2012 års internkontrollplan. Även granskningen av Boendestödet senarelades till att genomförs under år Revidering av kvalitetsdeklarationer flyttades fram på grund av kommunövergripande diskussioner. Återkommande uppföljning och utveckling Vad Avseende Utförs av Rapportering Kvalitetsredovisning för år 2010 Vård och Omsorgs kvalitet utifrån verksamhets- och brukarperspektiv Verksamhetscontroller på uppdrag av socialchef Till socialchef/nämnd Vår 2011 Framtagande av utvecklingsområden inför års internoch budgetplan utifrån kvalitetsredovisning, årsberättelse och bokslut för år 2010 Avser även vara underlag för års Plan för internkontroll gällande kvalitet Utförs i form av seminariedagar juni Ansvariga är socialchef och nämndordförande Sammanställning och information i nämnd inför internbudget 2012 Särskilda uppdrag för år 2011 Vad Avseende Utförs av Rapportering Granskning av Boendestädet Granskningen avser belysa hela kedjan från beställning till utförande Verksamhetscontroller Till socialchef/ nämnd

24 Organisationsöversyn Sociala enheten Granskningen avser belysa organisationsförändringen genomförd Utifrån granskningen arbetas ett åtgärdsförlag fram. Verksamhetschef Verksamhetscontroller Till Socialchef/ nämnd2011 Utvärdering av intensivstödsprojektet Utvärdering av genomfört projekt Verksamhetscontroller Till Socialchef/n ämnd 2012 Revidering av Plan för Vård och Omsorg med en Värdegrund Framtagande av en Värdegrund gällande hela VoO. Politisk styrgrupp Annika Placido Agnetha Öberg Monica Jonsson Beslut i nämnd 2011 Implementering av kvalitetssystem för Vård och omsorg. Fortsatt implementering. Fas 1 färdig mars Uppstart av fas 2 av införandet av kvalitetssystem Verksamhetscontrollerp å uppdrag av social-chef Till Socialchef/n ämnd 2011 Kostnadsgranskning Tre områden ska kostnadsgranskas. Daglig verksamhet IT-investeringar Nya boendena Annika Placido Monica Jonsson Ekonom Till Socialchef/n ämnd 2011 Utvärdering och revidering av Kvalitetsdeklarationer Verksamhetscontroller Till Socialchef/n ämnd 2012 Utveckling och revidering av nyckeltal Fortsatt arbete med revidering av nyckeltal Ekonom Verksamhetscontroller Till Socialchef/n ämnd 2011 Utformning av uppföljningsmetoder För verksamheter som lagts ut Verksamhetscontroller MAS Till Socialchef/n ämnd 2011 Utförda granskningar beskrivs nedan under granskningar och uppföljningar. 21

25 8.2 Socialnämndens verksamheter, kvalitet och utveckling Under året har ett flertal olika utvecklingsprojekt bedrivits inom verksamheterna. Kvalitetsledningssystem: Verksamheten har fortsatt implementeringsarbetet. IT-stöd och journalsystem KIC Kunden i centrum: Start av systemet skedde under året. TES: Ett schema, planerings, bemanning och utförd tid system har börjat implementerats. Närvårdsprojektet: Samverkansprojekt mellan Knivsta och Landstinget i Uppsala län 8.3 Äldre- och handikappomsorg Gemensam bemanning Startade i april 2011 som ett projekt för att effektivisera och samordna resurser. HIP-Projeket, hjälpmedel inom psykiatrin Via Hjälpmedelsinstitutets stöd drivs projektet HIP Hjälpmedel inom psykiatri. Beslutsstöd för öppna prioriteringar på individnivå Pilotprojekt för att prova beslutsstödet vid förskrivning av hjälpmedel. Brukarstyrd Kompetensutveckling i Samverkan (BKS) Socialpsykiatrin Kompetensförstärkning av metoder samt arbete för en aktivare brukarmedverkan. Utbildning i integrerad psykiatri (ACT), handledning, utbildning i Motiverande samtal (MI). 8.4 Individ och familjeomsorg RIM Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Samordnare för det drogförebyggande arbetet En samordnare för det drogförebyggande arbetet finansierad via Länsstyrelsen. Kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat behandlingsarbete i Uppsala län Ett beslut har under året fattats om att bygga upp ett centrum. Kommer igång under Nätverk socialtjänsten, skolan, drogsamordnare, fritidsverksamheten och polisen Nätverk har bedrivits mellan Knivsta kommun och polismyndigheten Uppsala län.. Samverkansarbete SUF och Kompetenscentrum Ett kunskapscentrum som utvecklar och förmedlar forskning och metoder till personal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och unga där föräldrarna har utvecklingsstörning. Samordningsförbundet/ Projekt Jobbstudio Ett samverkansprojekt i samordningsförbundets regi för att få ut arbetslösa i arbete. Länsgemensam biståndshandläggarutbildning, EFS-Projekt Kompetensförsörjningsprogram för utredande socialsekreterare inom barn och unga. Tidig upptäckt drogtester. Projekt under 2011 avseende tidig upptäckt av droger bland barn och unga. 22

26 9. NATIONELLA JÄMFÖRELSER Här nedan följer de nationella jämförelser som genomförts under året. Jämförelserna avser utdrag ur kolada, kommunens kvalitet i korthet, äldreguiden, öppna jämförelser m.fl. Knivsta kommun jämförs här nedan med kommunerna i jämförelseprojektet femklövern, dvs. Trosa, Gnesta och Håbo. Avseende kvalitet är jämförelsen gjord år 2010 samt Gällande ekonomi är inte siffrorna för 2011 inmatade ännu och jämförelsen görs år 2009 och Äldre och handikappomsorgen Äldreomsorgen Knivsta kommun har få äldre invånare. Jämfört med femklöverns kommuner och riket så avviker Knivsta mest avseende redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg. Kostnaden för äldreomsorgen är inte jämförelsevis hög om man slår ut den på antal invånare, men är högre per brukare. Invånare 80+, andel (%) (Värde): Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%): 23

27 Informationsindex för kommunens webbplats Äldreomsorg (Värde): Äldreboenden Det är jämförelsevis få personer som bor i särskilda boenden i Knivsta kommun. Kostnaden per brukare för särskilt boende är högre än snittet. De boende är mindre nöjda med kvaliteten, möjligheten till utevistelse och aktiviteter än de jämförda kommunerna. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) (Värde): Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare (Värde): 24

28 Nöjd Kund Index, äldreboende helhet (Värde): Nöjda med personalens bemötande i särskilt boende, andel (%) (Värde): Nöjda med möjlighet att komma ut i särskilt boende, andel (%) (Värde): Nöjd med aktiviteter i särskilt boende, andel (%) (Värde): 25

29 Nöjda med maten i särskilt boende, andel (%) (Värde): Resultatindikatorer för Nationella öppna jämförelser Nedan beskrivs varje indikator och därefter ett utdrag av hur Knivsta kommuns äldreomsorg rangordnats i förhållande till rikets övriga kommuner, totalt 290 stycken. Grön markering innebär att kommunens värde hör till de 25% bästa kommunerna, röd är de 25% sämsta och vid gul ligger kommunens värde på indikatorn i mittfältet års siffror anges i parentes. Gröna Plats Maten inom Säbo 54 (249) Riskbedömning trycksår 65 Gula Plats Hänsyn till kundens åsikter säbo 143 (286) Delaktighet i genomförandeplan 115 Riskbedömning för fall utförd 172 (244) Riskbedömning för undernäring utförd 80 (221) Röda Plats Väntetid till Säbo 133 (109) Omdöme om Säbo som helhet 211 (235) Bemötande inom Säbo 189 (275) Personal med utbildning på gymnasienivå 266 (285) Trygghet i säbo 221 Möjligheten att komma ut i säbo 236 Aktiviteter inom säbo 237 (235) 26 Sveriges kommuner och landsting publicerade 2011 den femte jämförelsen. 26

30 9.1.3 Öppen verksamhet Den öppna verksamheten är något dyr räknat i kronor per invånare. Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ (Värde): Hemtjänst Det är i Knivsta kommun relativt få invånare över 65 år som har hemtjänst. Kostnaden för hemtjänsten är hög i jämförelse med andra kommuner. Betygen för verksamheten har sjunkit något för Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (Värde): Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare (Värde): 27

31 Nöjd Kund Index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet (Värde): Personal som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde) (Värde): Nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande, andel (%) (Värde): 28

32 Resultatindikatorer Nationella öppna jämförelser 2011 Nedan beskrivs varje indikator och därefter ett utdrag av hur Knivsta kommuns äldreomsorg rangordnats i förhållande till rikets övriga kommuner, totalt 290 stycken. Grön markering innebär att kommunens värde hör till de 25% bästa kommunerna, röd är de 25% sämsta och vid gul ligger kommunens värde på indikatorn i mittfältet. Resultatet ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet, men de kan ges olika förklaringar års siffror anges inom parentes. Gröna Plats Personalkontinuitet i hemtjänsten 18 (10) Gula Plats Omdöme om bemötande inom hemtjänsten 176 (75) Hänsyn till kundens åsikter inom hemtjänsten 113 (42) Bemötande, hemtjänst 176 Fallskador 139 (216) Brukarnas omdöme om hemtjänsten som helhet 136 (41) Röda Plats Trygghet i ordinärt boende med hemtjänststöd Funktionshinder Kostnaden för funktionshinder är högre än förväntat. Kostnaden för LSS-boendena är ungefär i nivå med jämförbara kommuner, men den öppna verksamheten kostar mer. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) (Värde): 29

33 Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare (Värde): Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år (Värde): 9.2 Individ- och familjeomsorg Kostnaden för Ifo är högre än förväntat, kostnaden per invånare ligger dock inte högt. Kostnaden för ekonomiskt bistånd är inte hög. Ungdomsvården och familjerätten kostar mer. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) (Värde): 30

34 Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv (Värde): Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv (Värde): Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv (Värde): Kostnad familjerätt, kr/inv (Värde): 31

35 Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Biståndsmottaga re i befolkningen Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Långvarigt ekonomiskt bistånd Försörjningshind er på grund av sociala skäl Försörjningshind er på grund av ohälsa Försörjningshind er på grund av arbetslöshet Unga vuxna år Utrikes födda - vistelse 0-5 år Låg utbildningsnivå Arbetslösa utan ersättning Arbetslösa Låg inkomst Kostnad per biståndshushåll för handläggning av EB, kr Det ekonomiska biståndets andel av kommunens kostnad Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv (Värde): Nationella öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2011 Kostnaden per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd är låg, handläggningen kostar dock mer än snittet för andra kommuner. Det är få unga vuxna och familjer med barn som har ekonomiskt bistånd. Knivsta kommun har förhållandevis många med försörjningshinder pga. ohälsa. Det mycket långvariga ekonomiska biståndet är högt. Indikatorer Kommun/län Knivsta 32,1 21,0 1,9 2,0 4,7 519 Riket 31,7 18,6 4,5 7,1 8, Bakgrundsmått Kommun/län Knivsta 12,8 6,6 2,9 8,4 2,0 13,1 40,0 25,1 2,3 Riket 20,1 11,8 4,3 8,7 5,2 15,6 47,3 13,1 10,2 Kostnadsmått 2010 Kommun/län Knivsta 1, Riket 1,

36 10. GRANSKNINGAR OCH UPPFÖLJNINGAR AV NÄMNDENS VERKSAMHETER Flera granskningar och uppföljningar har genomförts under Sociala enheten har granskats. Socialstyrelsen har granskat kommunens äldreboende, socialpsykiatrin och även flyktingboendet Strandgården Granskning av projektet KIC I början av 2011 uppmärksammades att tilldelade investeringsmedel för KIC projektet överskridits. Socialnämnden tillskrev kommunstyrelsen och begärde ytterligare investeringsmedel. Kommunstyrelsen begärde en fristående granskning av projektet genom externa revisorer. Sammanfattningsvis visade granskningen att projektet från start varit underbudgeterat, den ekonomiska styrningen hade varit bristfällig. Genomförandeprojektet ansågs ha följt kännetecken för en god projektstyrning, verksamhetssystemet ansågs flexibelt och ha en funktionalitet som tidigare system inte haft och svarar i huvudsak upp mot kravspecifikationen. Verksamhetssystemet är ett ärendehanteringssystem och kan även användas av andra förvaltningar. Systemet ansågs nu ha bättre förutsättningar att följa verksamhet och kostnader. Det ansågs behövas en etablerad förvaltnings- och supportorganisation för att KIC:s tänkta effekter ska realiseras Servicemätning via telefon och e-post En servicemätning genomfördes vecka 41 och 44 av JSM Telefront i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Syftet var att ge en bild av den kommunala servicen. Mätningen skedde genom uppringning och e-post. Här nedan beskrivs områdena och värdena för Knivsta Tillgänglighet: Andelen lyckade kontaktförsök var låg i äldreomsorgen, bara 33% lyckades komma fram. Individ/familjeomsorgen (Ifo) var något bättre med 50%. Handikappomsorgen hade hela 83% lyckade kontaktförsök. Svar på frågan: Det har varit svårt att få svar på frågor inom äldreomsorgen, ingen har fått bra svar. Svaren var bättre inom ifo, men bäst inom handikappomsorgen JSM Telefront servicemätning via telefon och e-post Knivsta januari

37 10.3 Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Socialstyrelsen har under året gjort tillsyn gällande socialpsykiatri i Knivsta, både gällande myndighetsutövningen och utförandet. Man såg brister i dokumentationen, det framgick inte hur den enskilde utövat inflytande över planering och genomförandet gick inte att följa över tid. I sin bedömning lyfter man också fram två förbättrings och utvecklingsområden, jämställdhetsperspektivet och barnperspektivet. Åtgärder för att säkra att dokumentationen sker enligt gällande bestämmelser har genomförts. En och en halv utbildningsdag i planering och dokumentation för alla medarbetare. Rutiner och lathundar för hur och när man ska dokumentera har också tagits fram. Arbetet med att utveckla/förbättra sökorden i journalen pågår ständigt. Särskilt stöd i dokumentationen vid planering och utvärdering av insatser har getts individuellt till alla medarbetare. Ett beslut i socialnämnden är taget 2011 om en intern granskning av verksamheten, som ska utföras av verksamhetscontroller Socialstyrelsen tillsyn Strandgårdens ungdomsboende Socialstyrelsen genomförde tillsyn vid Strandgårdens ungdomsboende under Socialstyrelsen kunde vid dokumentgranskningen konstatera att det under den första tiden som Strandgården varit igång saknades dokumentation för de boende. Dokumentationen i övrigt bedömdes bristfällig. Det har även brustit vid rutinerna avseende utlämnande av dokumentation till boende. Vid den andra bedömningen ansåg Socialstyrelsen att boendet uppfyller Socialstyrelsens krav. Kritik framfördes dock mot att verksamheten inte erbjöd halalslaktat kött till de boende Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen och patientsäkerhetslagen Socialstyrelsen genomförde en tillsyn vid Estrids Gård under Socialstyrelsens bedömning var att det fanns en grund för samverkan mellan personalen på boendet och ansvariga läkare i primärvården kring den enskilde. Vid inspektionen framkom det att sjuksköterskan upplevde att hon ibland måste delegera till ovan personal. Det framkom att sociala dokumentationen hade brister. Socialstyrelsen ville även poängtera vikten av att personalen känner till bestämmelserna om lex Sarah. Beslutet blev att åtgärda: - Fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens uppdrag. - Säkerställa att verksamheten har rutiner för dokumentation vid genomförandet av beslutade insatser enligt socialtjänstlagen, att rutiner är kända och tillämpas av personalen samt att de följs upp. 34

38 10.6 Kostnad per brukare Kostnad Per Brukare genomförs av Ensolution i samarbete med SKL. Verktyget är till för att kvalitetssäkra insatsvolymer och kostnader samt att kartlägga resursfördelning i förhållande till produktion. Rapporten presenterades 2012, med siffror från Knivsta har under 2011 haft en stor växling från ordinärt boende (hemtjänst) till särskilt boende. Kostnaden per invånare är låg inom äldreomsorgen, men hög per brukare. Knivsta har en jämförelsevis stor andel brukare i högsta kostnadsintervallen. Förmodligen är kostnaderna högre 2011 till följd av extraordinära händelser under året. Kostnadsbilden för LSS har inte förändrats särskilt mycket jämfört med Kostnaderna har ökat lite överlag, men i enlighet med en normal ökning. Däremot är kostnaderna för Personlig assistens LSS egen regi högre än tidigare. Här ligger man på gränsen vad gäller en acceptabel nivå. Man ligger inom LSS området över nationellt medel för flera viktiga enhetskostnader och man har en stor andel ytterfall. Mycket tyder på att man har förhållandevis få men dyra brukare. Detta gäller ännu mer inom SoL än LSS. Enligt KPB beräknas antalet hemtjänsttimmar öka med timmar (6,28 årsarbetare) fram till år För särskilt boende beräknas antalet dygn öka med 8 400, vilket innebär en ökning med 23 platser fram till år Individ och familjeomsorgen Det är första gången Knivsta kommun genomför en granskning av verksamheten Ifo. Medelkostnaden per brukare för barn och familjeomsorgen är högre än medelvärdet, även utredningskostnaden är hög. Samma sak gäller kostnaden för vuxna. Avseende försörjningsstödet ligger detta mer i nivå med jämförda kommuner Patientsäkerhetsberättelse I patientsäkerhetsberättelsen framkommer att inga tydliga rutiner/anvisningar/direktiv hur man systematiskt ska arbeta kring patientsäkerhetsberättelsen har diskuterats. Ansvarsfördelningen behöver ytterligare klargöras. Socialchefen, tillika verksamhetschef för hälso- och sjukvården, har såsom vårdgivarens representant ansvar för att bedriva och leda ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed se till att direktiven efterföljs. Respektive enhetschef för de olika verksamheterna inom HSL har beskrivit i berättelsen hur patientsäkerhetsarbetet under föregående kalender år har bedrivits. Inga större anmärkningar har framförts. 35

39 10.8 Fröhusets familjecentrum, brukarenkät Fröhusets familjecentrum använder en föräldraenkät som ett förbättringsverktyg. 45 enkäter lämnades ut, samtliga besvarades. Frågor rör vad föräldrarna tycker om verksamheten och vad som kan förbättras. Ca 60% av de svarande besöker Fröhuset regelbundet. Majoriteten av de besökande har barn i åldern 0-1 år. De besökande är nöjda med öppettiderna och alla upplever att de blir bra bemötta av personalen Genomlysning av organisationen Sociala enheten Verksamhetschefen för Sociala enheten samt Knivsta kommuns Controllergrupp fick av Socialchefen i uppdrag att genomlysa Sociala enhetens organisation. Detta mot bakgrund av tidigare omorganiseringar genomförda mellan Sammanfattningsvis visade genomlysningen att alla intervjuade upplever en god stämning på arbetsplatsen och trivdes på arbetet. Personalen påvisade ett stort engagemang och ansvarstagande inför sitt arbete. Genomlysningen gav följande förslag på utvecklingsområden; Utformningen av hela Vård och omsorg bör ses över för samordningsvinster och för att möta framtida behov. Visioner och mål inom Sociala enheten måste tydliggöras. En översyn av enheternas olika storlek och arbetstyngd rekommenderas. Vissa delar bör omstruktureras, som Vuxenutbildningen. Sociala enheten måste arbeta för en större tydlighet och förutsägbarhet. Det måste vara tydligt vad olika enheter ansvarar för och vad varje anställd har för förväntningar på sig. Rutiner måste vara väl inarbetade och kända. Det bör även tydliggöras var olika beslut ska tas. Hur ärenden hanteras mellan enheter måste struktureras upp. Vilka ärenden som ska läggas inom enheten och vilka som ska gå externt är en viktig fråga. Uppföljningsansvaret som idag ligger på resursteamet måste ses över. Samarbetet externt måste förtydligas och tillgängligheten måste ses över. Organisatoriska kontrollprocesser och planering är områden som bör vidareutvecklas. Arbetet med kvalitet och uppföljning måste utvecklas. 28 Karin Cervenka förskollärare Fröshusets familjecentrum 36

40 11. RÄTTSSÄKERHET Socialnämnden/utredningsenheten har haft ett flertal ärenden i Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Ett beslut gällande utlämnade av handlingar ändrades i Kammarrätten. Ett ärende om korttidsvistelse ändrades i Kammarrätten till bifall för Ett ärende har ännu inte avgjorts. I övrigt har Socialnämndens beslut stått fast i den rättsliga prövningen SYNPUNKTS OCH KLAGOMÅLSHANTERING Kommunledningen införde år 2008 en övergripande hantering av synpunkter och klagomål. Ett fortsatt arbete med implementeringen ut till enheterna pågick under år Under året lanserades även en ny hemsida, där det enkelt ges möjligheter att lämna synpunkter/klagomål. Under 2011 inkom 36 synpunkter och klagomål, vilket är fler än året innan. Verksamheterna kan fått in en bättre rutin på att registrera synpunkter och klagomål. Registrering av svar släpar tyvärr efter och måste förbättras. Det kan konstateras att rutinen att registrera svar och åtgärder i diariet inte utvecklats under perioden. Det uppmärksammas att verksamheten ofta glömmer bort att registrera dokumentation i ärendet. En skrivelse som specifikt uttrycker nöjdhet har registrerats. 29 Annika Placido, socialchef 37

41 13. SAMMANFATTNING KVALITET OCH EFFEKTIVITET Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en bild av kvalitetsnivån inom socialnämndens område, äldre- och handikappomsorgen och individ- och familjeomsorg, samt finna utvecklingsområden som kan förbättra kvaliteten inom Vård och Omsorg. Kvalitets- och utvecklingsinsatser 2011 Under 2011 har ett stort arbete lagts ned på att förbättra och utveckla kvaliteten i verksamheterna. Bland annat har flera projekt bedrivits. Projekten har utgått från de mål som finns för verksamheten och har bidragit till att utveckla och bättre kvalitetssäkra arbetet. Organisationen är fortfarande i ett skede av förändring. Under året har verksamheten börjat ses över för att bättre anpassa sig till förutsättningarna. Två nya äldreboende har startats upp och ett arbete för förbättrad kvalitet pågår. Kunden i Centrum-projektet har fortsatt under Systemet KIC anses ge verksamheten bättre förutsättningar att följa upp verksamhet och kostnader. Systemet anses även kunna Omvårdnadspersonals utbildningsnivå har senaste åren ökat från 33% med adekvat utbildning till ca 62%. Förutsättningar Antalet invånare i Knivsta kommun har ökat under året. Om tio år beräknas Knivsta ökat sin äldre befolkning (65 år och äldre) med i snitt 52%. Denna utveckling kommer att ställa högre krav och öka kostnaderna för hemtjänsten men också öka behoven av särskilt boende för äldre. Olika typer av samverkan mellan kommuner och landsting kommer att vara nödvändigt. Ett exempel på sådan samverkan är Närvårdsprojektet som startas upp i Knivsta kommun under En viss växling från ordinärt boende till särskilt boende har skett under Kostnaden per invånare för äldreomsorgen var generellt låg, men hög per brukare. Knivsta kommun är en barn- och ungdomskommun. Befolkningsutvecklingen för gruppen 1-20 år beräknas öka med 32 % under närmsta 10-års perioden. Kommun ligger redan idag över den förväntade standardkostnaden för en kommun av Knivstas struktur. Ökningen av antalet barn och unga kommer att öka kostnaderna om inte förebyggande insatser för målgruppen genomförs. Individ- och familjeomsorgen samverkar med förskola, skola, landstinget och kyrkan runt barn och unga behöver fortsätta utvecklas för en gynnsam utveckling. En genomlysning av sociala enheten har genomförts och här framkommer det att verksamheten behöver arbeta med struktur, tydlighet och roller. Rutiner behöver förankras och ärendegången ses över. 38

42 Sociala enheten är idag trångbodda. I och med inflyttningen på de nya äldreboendena och byggandet av ett nytt kommunhus kommer lokaler att frigöras. Vård och omsorgs verksamheter har haft problem med sjukskrivningar och kostnaderna för vikarier och bemanningsföretag har varit relativt höga inom vissa enheter. Vissa volymer har ökat markant under 2011 och detta bör följas. Besöken inom intensivstödet har ökat från 40 till 300 under Kostnaden för kognitiva hjälpmedel har ökat mycket de senaste två åren. Inflyttningen i de nya äldreboendena har varit stor. Måluppfyllelse Under året har flera stora projekt startats för att uppfylla målen. Verksamheten har börjat se över sin organisation, ett system för uppföljning av utförare har tagits fram och stora ITsatsningar har sjösatts. Enligt verksamhetsberättelserna behöver brukarfokuset förstärkas, liksom tillgängligheten. Fler utvärderingar önskas och planeringen behöver förbättras. Hemtjänsten har under året gått back och har nu börjat arbeta efter utförd tid. Flyktingkontrakten har inte varit möjliga att leva upp till pga. bostadsbrist. Verksamheten ser behov av ett fortsatt arbete med det långvariga försörjningsstödet. LSS verksamheten behöver utökas med fler gruppbostäder framöver och utredning av alternativa boendeformer behövs. Arbetet med att uppdatera kvalitetsdeklarationerna kvarstår. Jämförelser, tillsyner, granskningar och säkerhet I äldre och handikappomsorgens jämförelser har Knivsta kommun förbättrat vissa resultat inom framför allt de särskilda boendena. Knivsta hamnar lågt inom vissa områden. Här kan noteras låga poäng på särskilt boende avseende framför allt utevistelse och det sociala innehållet. Hemtjänsten har försämrat flera av sina resultat under året. Verksamheterna ser ett behov av att bättre analysera resultaten och fortsätta arbeta med kvalitetsförbättringar. Resultatet i jämförelserna ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet, men de kan ges olika förklaringar. I de nationella jämförelserna av kostnader inom äldreomsorg visar det sig att äldreomsorgen i Knivsta kommun kostar mer än förväntat. Detsamma gäller för individ- och familjeomsorgen och LSS. För att fortsätta att minska skillnaden till den förväntade kostnadsnivån, är det viktigt att verksamheten har kontroll på volymer och vad som genererar kostnader. Att säkra volymer, utarbeta användbara nyckeltal och skapa system för kvalitet är viktigt för verksamheten och har påbörjats. Delar inom LSS verksamheten kostar mycket i jämförelse med andra kommuner enligt jämförelsen kostnad per brukare. Här sticker även Ifo ut inom verksamheterna barn och unga samt vuxna. Övriga analyser av vård- och omsorgs verksamheter pekar på behov av fortsatt systematisering av brukarundersökningar och vidare arbete med tillgänglighet. 39

43 Slutsats Vård och Omsorgs verksamheter är idag i ett föränderligt skede och allt fler verksamheter läggs ut privat. Detta innebär förändrat arbetssätt för både handläggare, men även för äldreoch handikappomsorgen. Med privata vårdgivare kommer även ett ökat krav på uppföljningar. Hela organisationen vård och omsorg har börjat ses över för att bättre möta framtida krav. Verksamheten har i flera år gått med ett underskott och visar på en negativ ekonomisk utveckling även år Här behöver åtgärder vidtas och arbete har påbörjats under För att minska skillnaden till den förväntade kostnadsnivån behöver verksamheten arbeta vidare med metoder för att säkra volymer. Organisationen behöver överlag säkrare uppgifter på framtida behov. Det behövs fler metoder och bättre systematik för att följa upp verksamheten samt för att planera framåt. Uppföljning, analys, planering och framförhållning är viktiga områden att arbeta vidare med. Här har KPB införts som en del i detta arbete. Vård och Omsorgs organisation behöver genomgående arbeta med en ökad tydlighet i struktur och roller. Bland annat utvärderingen av sociala enheten visar på detta, men även införandet av kvalitetssystemet belyser dessa frågor. Detta arbete har lyfts i organisationsöversynen som påbörjats inom vård och omsorg och planeras för 2012/2013. Verksamheten har börjat implementera ett kvalitetsledningssystem. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall nämnden inrätta ett ledningssystem och implementeringen bör fortgå. Kundfokuset behöver fortsätta tydliggöras inom vissa verksamheter. Detta genom tillgänglighet, information och bemötande. En fortsatt systematik i genomförandet av kundundersökningar behövs och detta planeras i och med införandet av kvalitetssytemet. Plan för vård och omsorg är fortfarande under revidering och det finns en otydlighet i dess användning och uppföljningen av den. Planen har förlängts och en diskussion behövs angående användningen framöver och var i målkedjan den ska finnas. En systematisk utvärdering av kvalitetsdeklarationerna saknas. En uppdatering av dessa planeras under år Antalet synpunkter och klagomål som registrerats är mycket litet, vilket tyder på att hanteringen inte är helt fungerande ännu. Verksamheten hemtjänst har enligt jämförelser och enkäter försämrat sin kvalitet under Hemtjänsten har under 2011 inte lyckats hålla sin budget. I Kvalitetsredovisningen år 2010 föreslogs socialnämndens verksamhet fem utvecklingsområden. Utifrån årets underlag kvarstår behov av utveckling i fyra av dessa. Arbete har påbörjats inom alla fyra områdena, men inte givit resultat under Verksamheten behöver arbeta vidare med metoder för att säkra volymer. Brukarfokuset behöver tydliggöras inom vissa verksamheter. Underskottet behöver verksamheten fortsätta arbeta med. Tydlighet i struktur, ansvarsfördelning och roller har påbörjats i och med organisationsöversynen, men är inte på plats. Förslag på ytterligare ett utvecklingsområde ges i år. Hemtjänstens verksamhet rekommenderas ses över och arbete med detta har påbörjats. Mycket arbete pågår och det är viktigt att tid avsätts för genomförande och implementering av det som påbörjats. 40

44 14. UTVECKLINGSOMRÅDEN Här nedan kommer förslag på utvecklingsområden. Det fleråriga underskottet behöver fortsätta granskas. Socialnämndens verksamhetsområde behöver arbeta vidare med metoder för uppföljning, analys, planering och framförhållning. Verksamheten behöver dessutom arbeta vidare med metoder för att säkra volymer. Kundfokus behöver tydliggöras inom vissa verksamheter. Detta bl.a. genom tillgänglighet, information och bemötande. Organisationen behöver arbeta vidare för en större tydlighet i struktur, ansvarsfördelning och roller. Verksamheten hemtjänst rekommenderas ses över. 41