Lastväxlarbilar. Allmänt om lastväxlarbilar PGRT

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lastväxlarbilar. Allmänt om lastväxlarbilar PGRT"

Ebba Lindberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Allmänt om lastväxlarbilar Allmänt om lastväxlarbilar Lastväxlare betraktas som vridveka påbyggnader. Lastväxlare gör det möjligt att utnyttja flera olika lastbärare för skilda transportbehov. Exempel: Flak Tipp Dumperflak Betongroterare Tank Scania kan förbereda fordonet för påbyggnaden på fabriken Mer information om fabriksförberedelser finns under Förberedelser och tillval från fabrik. Mer information om krav och rekommendationer på stabilitet för lastväxlare som hanterar lastbärare finns i dokumentet Vältstabilitet. 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 1 (11)

2 Uppbyggnad Uppbyggnad har någon typ av rörlig del som gör det möjligt att lyfta och ställa av lastbärare på chassit. Följande växlingssystem är vanliga: Krokarm Kedjesystem Vajerspel Lastväxling med krokarm Lastväxling med kedja eller vajer :20-02 Utgåva 11 sv-se 2 (11)

3 Säkerhet Säkerhet Viktig information om lasthantering med luftfjädrade fordon Mer information om inkoppling av automatisk tömning av luftbälgar finns i dokumentet Sänkning av chassi. VIKTIGT! Boggins luftbälgar måste tömmas före lasthantering. För att undvika överbelastning av bakersta axeln måste axeln ligga an mot axelstoppet. Gör en kontroll av avståndet mellan axel och axelstopp på samtliga bakaxlar. Kontrollen ska göras på plan mark och under lasthantering. Se till att luftbälgarna är helt tömda och kontrollera att axlarna ligger an mot axelstopp på samtliga bakaxlar. Vikten ska vara jämnt fördelad över alla bakaxlar vid lasthantering. Om vikten inte är jämnt fördelad måste axeln längst bak skyddas mot överbelastning (se nästa sida). VARNING! Risk för skada om all belastning vid lasthantering tas upp av endast den sista axeln Exempel på god viktfördelning vid lasthantering, där alla hjulaxlar ligger an mot respektive axelstopp 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 3 (11)

4 Säkerhet Mellanlägg vid ojämn viktfördelning vid lasthantering Vid lasthantering kan avståndet mellan axel och axelstopp vara olika för den bakre bakaxeln och de övriga bakaxlarna. Om skillnaden är stor så måste ett mellanlägg placeras mellan respektive rambalk och axelstopp, se bilden. Mellanläggen avlastar den bakre bakaxeln vid tung belastning. Fäst mellanlägget i axelstoppet med försänkt skruv och mutter. Dimensionerna på skruvarna ska vara samma som för den ursprungliga infästningen. Fäst mellanlägget mot ramen i baklivets befintliga fästhål. VARNING! Det är inte tillåtet att göra fästhål för mellanlägg och axelstopp i rambalken. Körlägesväljare i neutralläge vid lasthantering VIKTIGT! Mellanlägg Vid lasthantering kan det finnas behov av att öka motorvarvtalet. Se därför till att körlägesväljaren är i neutralt läge. På fordon med helt automatiserad Opticruise kan det göras en särskild inkoppling av motorvarvtalsstyrning som förhindrar ökat motorvarvtal om inte körlägesväljaren är i neutralt läge. Mer information om att kunna öka motorvarvtalet under tippning finns i dokumentet Motorvarvtalsstyrning vid tippning. 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 4 (11)

5 Säkerhet Axelstopp från Scania Axelstoppets höjd H är måttet från chassiramens underkant till axelstoppets underkant. Artikelnummer H (mm) ,8 H Axelstoppets höjd :20-02 Utgåva 11 sv-se 5 (11)

6 Scanias rekommendationer ger den bästa sammanlagda lösningen med hänsyn till följande faktorer: Känslighet för ramsvängning Belastningsfördelning Förarkomfort Infästning av hjälpram Ytterkanten på hjälpramen bör placeras i samma vertikalplan som ytterkanten på chassiramens ramsidobalkar. Dock gör utförandet av påbyggnader för krokväxlare med krokarm och hydraulcylinder att hjälpramen ofta behöver vara bredare än chassiramen. I dessa fall måste hjälpramens infästningar och fästen utformas för bästa anliggning mot chassiramen och så att krafterna från påbyggnaden inte utsätter ramsidobalkarna för stora vridkrafter Normalt används flexibla fästen i främre delen av hjälpramen och fasta fästen i den bakre delen, med början strax framför det främsta bakfjäderfästet. Chassiramen och påbyggnaden rör sig i förhållande till varandra vid vridningar och större ojämnheter i vägbanan. Hjälpramen måste ligga an mot hela chassiramens yta eftersom friktionen mellan ytorna dämpar ramsvängningarna. Se till att de främre fästena styr påbyggnaden i sidled. De ska vara utformade på ett sätt som gör att de tillåter den förskjutning i längsled som uppstår mellan påbyggnad och chassiram när chassiramen vrids. Mer information om utformning av hjälpramar finns i dokumentet Hjälpramens utformning. Mer information om val av infästning till specifikt fordon finns i dokumentet Val av hjälpram och infästning. Mer information om påbyggnadsfästen finns i dokumentet Påbyggnadsinfästning. 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 6 (11)

7 Avstånd mellan framaxelcentrum och hjälpramens framkant För att dämpa eventuella ramsvängningar ska hjälpramen vara framdragen och klämd mot chassiramen så nära framaxeln som möjligt. Detta är speciellt viktigt på fordon med luftfjädrad framaxel. Största tillåtna avstånd mellan framaxelcentrum och hjälpramens framkant: Luftfjädrad framaxel: 600 mm Bladfjädrad framaxel: 800 mm Avstånd mellan framaxel och främre fäste Luftfjädrad framaxel: så långt fram som möjligt i intervallet 550 till 700 mm Bladfjädrad framaxel: så långt fram som möjligt i intervallet 550 till 875 mm Framände på luftfjädrat respektive bladfjädrat fordon 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 7 (11)

8 Exempel på infästning Bilden visar exempel på infästning av hjälpramen på en lastväxlarbil med krokarm. Måttet A bör inte överstiga 900 mm A A Exempel på infästning av hjälpram 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 8 (11)

9 Rullblockens position Rullblockens position anges som avståndet från den första drivande bakaxeln till centrum på rullblocken (B). Rullblocken bör placeras så långt ifrån chassiramens bakkant som möjligt för att minimera påfrestningar i chassiramen. Rekommenderat största mått för rullblockens position gäller lastbilar med chassiram av typ F950, F957 eller F958. Se tabellen på nästa sida. Obs! Använd inte fordon med chassiram F700 eller F800 till lastväxlarbilar på grund av hållfasthetsskäl. Rullblockens position i förhållande till första drivande bakaxel B :20-02 Utgåva 11 sv-se 9 (11)

10 Rullblockens position anges som avståndet från den första drivande bakaxeln till centrum på rullblocksaxeln (B). Måtten gäller endast för F950-, F957- och F958-ramar. Chassi Fjädring Rekommenderade mått för rullblockens position (B) 4x2 A/B Max mm 6x2/4 8x2/4 4x2 Z Max mm (1 730 mm vid god stabilitet) 4x4 6x2 A/B Max mm 6x4 6x2*4 8x2*6 8x2 8x4 6x2 Z Max mm 8x2 6x4 Z Max mm med boggiavstånd 1350/1355 (2 350 mm vid god stabilitet) 6x6 8x4 Max mm med boggiavstånd 1445/1450 8x6 8x8 8x4*4 A/B Max mm 10x4*6 för vältstabilitet för lastväxlare som kan utföra tipprörelser finns i dokumentet Vältstabilitet. 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 10 (11)

11 Boggiblockering för bättre stabilitet För att förbättra stabiliteten under lasthantering kan lastväxlarbilar med bladfjädrad tandemboggi utrustas med hydraulisk boggiblockering: Sätt dit hydraulcylindrarna på höger och vänster sida så att kolvstången blockerar bakfjädern så nära hjulaxelcentrum som möjligt. Installera en varningslampa på instrumentpanelen. Den ska visa när boggiblockeringen är aktiverad Hydraulcylinderns läge relativt fjädern på lastväxlarbilar utan last (1) respektive vid maximal nedfjädring (2). 06:20-02 Utgåva 11 sv-se 11 (11)

Relevanta dokument

Tippbilar. Allmänt om tippbilar. Uppbyggnad PGRT

Tippbilar. Allmänt om tippbilar. Uppbyggnad PGRT Allmänt om tippbilar Allmänt om tippbilar betraktas som vridveka påbyggnader. används främst för transport av löst material. Flaket är ledat och tippning sker med hjälp av tippcylindrar. Scania kan förbereda