Tankbilar. Allmänt om tankbilar. Uppbyggnad PGRT. Tankpåbyggnader betraktas som extra vridstyva påbyggnader.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tankbilar. Allmänt om tankbilar. Uppbyggnad PGRT. Tankpåbyggnader betraktas som extra vridstyva påbyggnader."

Rickard Lindgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Allmänt om tankbilar Allmänt om tankbilar Tankpåbyggnader betraktas som extra vridstyva påbyggnader. Uppbyggnad Axelavståndet bör väljas så kort som möjligt för att minska risken för ramsvängningar. Påbyggnadens tyngdpunkt bör ligga så lågt som möjligt för att minska krängningsmomentet. Tanken bör stå på en hjälpram eller pontoner för att få en jämn viktfördelning över chassiramen. Detta ger också en möjlighet att få de främre infästningarna på rätt plats enligt Scanias rekommendation. Kontakta Scanias återförsäljare för mer information Mer information om hjälpramar finns i dokumentet Val av hjälpram och infästning. Mer information om beräkningar och optimering finns i dokumentet Axeltrycksberäkningar. 06:10-02 Utgåva 7 sv-se 1 (8)

2 Allmänt om tankbilar Skvalpskott i vätsketankar Vätska i rörelse påverkar lastbilens körbarhet eftersom lastens tyngdpunkt snabbt kan förflytta sig i tanken, till exempel i sidled vid kurvtagning och längsled vid inbromsning. Sätt dit tvärgående och längsgående skvalpskott i vätsketankarna för att minska vältrisken. Obs! Längsgående skvalpskott ska finnas i alla vätsketankar som är större än 20 m³. Även mindre tankar ska utrustas med längsgående skvalpskott om de har stora främre fack. Instabilitet i fordonet Undvik att bygga en tank som består av ett stort främre fack med efterföljande mindre fack. Beroende på hur facken är fyllda kan det leda till instabilitet i fordonet vid körning Om det inte är möjligt att undvika en sådan konstruktion måste påfyllning av facken ske framifrån och tömning påbörjas bakifrån. 06:10-02 Utgåva 7 sv-se 2 (8)

3 Allmänt om tankbilar Farligt gods 150 mm VIKTIGT! På ADR-klassade fordon måste det alltid finnas ett tomt utrymme på 150 mm mellan hyttens bakvägg (inklusive eventuell värmesköld) och tankpåbyggnaden. Om fordonet är utrustat med högt luftintag, konsol för släpfordonsanslutning eller annan utrustning, gäller detta avstånd även mellan dessa och tankpåbyggnaden. För fordon som ska transportera farligt gods är det på vissa marknader krav på att utföra prov och beräkningar av vältstabiliteten :10-02 Utgåva 7 sv-se 3 (8)

4 na är framtagna för att optimera infästningen utifrån följande faktorer: Känslighet för ramsvängningar Belastningsfördelning Förarkomfort Allmänt Eftersom påbyggnaden är vridstyv behöver infästningen vara flexibel så att inte för stora vridkrafter från chassiramen överförs till påbyggnaden. Detta kan åstadkommas på flera sätt: Detaljerad information för ett individuellt chassi finns på fordonets chassimåttritning (ICD) och chassispecifikation (ICS). Med fästen som är flexibla uppåt och nedåt Hjälpram med flexibla fästen uppåt Delad hjälpram Alternativet utan hjälpram eller delad hjälpram kan spara vikt men påverkar känslighet för ramsvängningar negativt. 06:10-02 Utgåva 7 sv-se 4 (8)

5 Infästning Tankpåbyggnader vilar vanligen på stödpunkter i chassiramen som även utgör fästpunkter för påbyggnadsfästena. Begränsa inte chassiramens vridrörelse för mycket, eftersom det är viktigt att inte utsätta påbyggnaden och fästena för stora vridkrafter. Mer information om infästning och påbyggnadsfästen finns i dokumentet Påbyggnadsinfästning. Mer information om vågceller och påbyggnadsinfästning finns i dokumentet Vägningsutrustning. När chassiramen vrids uppstår en förskjutning i längsled mellan påbyggnad och chassiram. Se till att fästena hindrar påbyggnadens rörelse i sidled men tillåter förskjutning i längsled så att vridning i chassiramen inte förhindras. Infästningarna ska samtidigt ge nödvändig förstyvning i både chassiramen och hjälpramen. 06:10-02 Utgåva 7 sv-se 5 (8)

6 Fordon utan hjälpram eller med delad hjälpram Sätt dit påbyggnadens främre del med fästen som tillåter en viss uppåtgående rörelse och eventuellt en något mindre nedåtgående rörelse i förhållande till chassiramen. Rörelsens storlek beror på körförhållande och påbyggnadens vridstyvhet. Vid körning på ojämnt underlag krävs fästen som tillåter en större rörelse i förhållande till chassiramen. Utforma infästningar och fästen så att krafterna från påbyggnaden inte utsätter ramsidobalkarna för stora vridkrafter. Påbyggnaden bör vila över ramsidobalkarna med de stödjande krafternas riktning i samma plan som ramsidobalkarnas liv. För påbyggnadsfästen som är flexibla uppåt och nedåt gäller följande: Påbyggnadsfästen ska placeras med maximalt mm centrumavstånd. Påbyggnadsfästen ska placeras i anslutning till fjäderfästen eller chassitvärbalkar. Undantag för främre fäste Ibland kan det vara nödvändigt att placera det främre påbyggnadsfästet bakom rekommenderat maxmått. Förstärk i så fall ramen vid det främre fästet eller använd ett fäste med stor kontaktyta mot ramen för att minska risken för ramsvängningar på lastbilar med enkelram. Använd till exempel en delad hjälpram Påbyggnadsinfästning, flexibel uppåt och nedåt. 1. Chassifast fyrkantsprofil 2. Plåtstycke fäst på påbyggnad 3. Gummielement som tillåter nedåtgående rörelse. Gummikvalitet 70 shore. 4. Gummielement som tillåter uppåtgående rörelse. Gummikvalitet 70 shore :10-02 Utgåva 7 sv-se 6 (8)

7 Fordon med hjälpram Använd flexibla fästen som främre fäste på fordon med hjälpram. Används hjälpram kan det vara nödvändigt med fler flexibla fästen än för andra applikationer för att åstadkomma större rörlighet mellan chassi och hjälpram. För att dämpa eventuella ramsvängningar ska hjälpramen vara framdragen och klämd mot chassiramen så nära framaxeln som möjligt. Detta är speciellt viktigt på fordon med luftfjädrad framaxel Största tillåtna avstånd mellan framaxelns centrum och hjälpramens framkant: Framände på luftfjädrat respektive bladfjädrat fordon. Luftfjädrad framaxel: 600 mm Bladfjädrad framaxel: 800 mm 06:10-02 Utgåva 7 sv-se 7 (8)

8 Placering av flexibla fästen på fordon med hjälpram Bilderna visar exempel på placering av infästning med flexibla fästen på olika chassityper. Avstånden mellan fästena är anpassade för enkelram. Främre fästet ska placeras max 875 mm från framaxeln på fordon med bladfjädrad framaxel och max 700 mm på fordon med luftfjädrad framaxel. Påbyggnadsfästen ska placeras med maximalt 900 mm centrumavstånd (A och B). 700 A B A A A A A A A A B A A A A A B A A A A :10-02 Utgåva 7 sv-se 8 (8)

Relevanta dokument

Växelflaksbilar Allmänt

Växelflaksbilar Allmänt Allmänt Allmänt Växelflaksbilar används för att snabbt kunna byta lastbärare vilket ökar flexibiliteten och minskar stilleståndstiden för fordonet. Den vanligaste typen av lastväxling görs genom att backa