Körsträcka: Lång Kort Kort Lång. Körförhållande: Normal Lätt Svår Svår. Normal, Låg, Extra låg

Transkript

1 Innehåll ÅTERFÖRSÄLJARENS/ PÅBYGGARENS ANSVAR... 2 INLEDNING...3 Chassiindelning... 3 ADR-anpassning...4 Att tänka på vid påbyggnationen...5 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 6 Riskbeskrivning... 6 Upplyfta fordon eller påbyggnader... 6 Hyttippning...6 Oavsiktlig inkoppling av elmotorer, m m.. 7 Kylmedel i kylanläggningar... 7 KRAFTER OCH RÖRELSE I CHASSIRAM OCH PÅBYGGNAD...8 Statiska krafter... 9 Dynamiska krafter...9 Sidkrafter Vridkrafter Spänningsfördelning i rambalkar Komfortstörande svängningar Guppningar Ramsvängningar CHASSIDATA RAMAR Rammaterial HÅLBILDER BATTERIER Kontroll av batteriernas laddningsstatus.. 22 HÅLBORRNING Skruvförband Åtdragningsmoment: SVETSNING ALLMÄNT Elektrisk svetsning Igensvetsning av hål ARBETE MED RAMAR I HÖGHÅLLFAST STÅL = F HJÄLPRAM FÖR PÅBYGGNAD Hjälpramens utformning Dimensionering av hjälpram Hjälpramens framände Tvärbalkar Hjälpramens bakre del som sluten profil.. 29 Diagonalstag Dimensionering ÖVERFLYTTNING AV PÅBYGGNAD FRÅN ÄLDRE SCANIA INFÄSTNING FÄSTEN Främre delen Vridningsstyv påbyggnad Extra vridstyv påbyggnad Bakre delen PÅBYGGNAD KÄNSLIG FÖR RAMBÖJNING MONTERING AV PÅBYGGNAD Kontroll av batteriernas elektrolytnivå Snabbladdning

2 ÅTERFÖRSÄLJARENS/ PÅBYGGARENS ANSVAR Det är viktigt att både Scanias påbyggnadsanvisningar och nationella lagbestämmelser följs vid påbyggnad och modifiering av Scaniachassier. Återförsäljaren / påbyggaren ansvarar gentemot kunden för lämnande av nödvändiga instruktioner om funktion och skötsel av påbyggnad och modifiering av chassier. Lastbilar vilka utrustas med någon form av maskin (kran, bakgavelhiss, etc.) och avses att brukas i ett land ingående i EU eller EFTA, måste utöver dessa anvisningar även följa kraven i EU:s maskindirektiv 98/37/EC. Det är då påbyggaren som är ansvarig för aktiviteter och dokumentation vilka krävs för att det kompletta fordonet skall kunna CE-märkas enligt maskindirektivet. Vid försäljning av komplett fordon är det säljaren som ansvarar gentemot kunden för att påbyggnaden har utförts i överenstämmelse med Scanias påbyggnadsanvisningar. Vid eventuella påbyggnadsarbeten som inte finns beskrivna i påbyggnadsanvisningarna skall kontakt tas med Scanias auktoriserade importör eller återförsäljare för rådgörande om lämplig utformning i god tid innan arbetet påbörjas. Se även avsnitt "Ansvar" i kapitel 0 "Allmänt". Scanias importörer kan bistå med påbyggnadsberäkningar. 2

3 INLEDNING Chassiindelning Våra chassier har beteckningen L/ D/ C/ G för olika typer av transportområden. Ytterligare information om beteckningar finns i avsnittet "Typbeteckningar" i kapitel 0 "Allmänt". Chassiklass L D C G Körsträcka: Lång Kort Kort Lång Generella karaktärer Körförhållande: Normal Lätt Svår Svår Max GTW: 60 ton 36 ton >60 ton >60 ton Axeltryck: Lagliga Lagliga Max tekniska Max tekniska Chassi Chassihöjd: Normal, Låg, Extra låg Ram: F800/F950 F800/F950 Chassianpassning Normal, Låg Normal, Hög Normal F950/F F958 F950/F958 Dragbil (A) Dragbil (A) Dragbil (A) Dragbil (A) Lastbil (B) Lastbil (B) Lastbil (B) Lastbil (B) Hytt Hyttyp: CP/R/T CP CP/R/T CP/R/T 3

4 ADR-anpassning ADR är en ett internationellt avtal och en förkortning av European Agreement concerning the international carriage of Dangerous goods by Road. För ytterligare information kontakta Scanias importör eller ansvarig myndighet i respektive land. Scania kan leverera certifierade chassier enligt ADR-avtalet. Ett ADR-utrustat fordon från Scania skiljer sig från andra fordon genom att nedan angiven utrustning kan vara monterad. Beroende på klassning skiljer sig utrustningsnivån. - ADR-batterifrånskiljare, med reglage i hytten. Med bryt-slutfunktion för alla marknader utom Frankrike, som endast har brytfunktion. - Förstärkt elsystem bakom hytt. - Avskärmning av heta ytor. - Tillsatsbroms. - Extravärmare som är ADR-anpassad. - Tätade baklyktor, boggilyftlåda samt kopplingsbox. - Elektriskt, tätade kopplingsanordningar för släp. - Färdskrivare med strömbegränsare. - Certifikatsnumret framgår av godkännandeskylt placerad intill fordonets typskylt. Certifikatet omfattar inte påbyggnad, semitrailer eller släp, vilka måste godkännas efter individuell besiktning. 4

5 Att tänka på vid påbyggnationen Kontrollera att chassiet har de specifikationer som behövs för utförandet. Regelbunden tillsyn och underhållsarbete på chassiet får inte förhindras av påbyggnationen a = Min 400 I- och urlyftning av motor, växellåda, axlar o. d. får inte försvåras. Tänk på att lämna fritt utrymme för tippning av hytten. a Chassikomponenternas funktion och kvalitet ska kvarstå efter påbyggnationen. a Ombyggnad av styr- och bromssystem som inte omnämns i påbyggnadshandboken ska godkännas av Scania före ombyggnad. Skillnad mellan högra och vänstra sidans hjultryck på varje axel bör inte överstiga 3% av det totala axeltrycket. En allt för sned belastning kommer att medföra att bilen lutar i sidled. För att bilen ska ha god styrbarhet bör minst 20 % av bilens nettovikt ligga på framaxeln, om inte lagbestämmelser i landet ifråga säger annat. Lucka i golvet över växellådan, vid fast påbyggnad 26:5021 Vid luftfjädrade bilar t ex tippbilar, kranbilar, lastväxlarbilar etc måste extra aktsamhet iakttagas vid lasthantering. För tipp- och lastväxlarbilar gäller att vid lasthantering skall boggins luftbälgar tömmas på luft. För kranbilar, se instruktion i kapitel 7. I vissa länder finns krav på stabilitetsprov på tippbilar med långa flak. Se vidare kapitel 5. 5

6 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Riskbeskrivning Detta avsnitt är avsett som en allmän information beträffande risker vid arbete med lastbilschassier och hur dessa risker kan undvikas. Upplyfta fordon eller påbyggnader Risker Mekaniska eller hydrauliska lyftanordningar kan välta och kan också sänkas på grund av fel eller oavsiktlig manövrering. De föremål som faller ned kan orsaka klämskador. Skydd mot sjunkande eller nerfallande fordon eller komponenter. Använd säkra pallbockar, kontrollera att underlaget är lämpligt. Använd pålitliga stöttor och lås med ordinarie säkringar. Skyddsåtgärder Kryp inte in under ett fordon som är uppallat enbart med domkraft. Använd pallbockar, kontrollera att underlaget är fast och plant. Innan man börjar arbeta under ett upplyft flak eller annan lastbärare ska man sätta dit en stötta, man ska också låsa med ordinarie säkringar. Hyttippning Förarhytten ska normalt pumpas upp och tippas till sitt stoppläge och säkras med stötta. För en del arbeten kan man bara tippa upp hytten delvis. Då krävs en justerbar eller en kortare stötta för att säkra hytten. Arbeta aldrig under osäkrad hytt! Fordon med luftfjädring Palla alltid upp ramen med pallbockar. Lufttrycket i fjädringens bälgar kan tömmas och ramen sjunka. 6

7 Oavsiktlig inkoppling av elmotorer, m m. Startmotorn Om en växel är ilagd och startmotorn kopplas in sätter sig fordonet i rörelse. Särskilt om hytten är upptippad är det mycket svårt att stanna bilen. Motorn kan starta och bilen fortsätta. Om framaxeln är uppallad välter pallbockarna och bilens framände faller ned. Skydd mot oavsiktlig inkoppling av elektriska anordningar. Var medveten om riskerna. Koppla bort batterierna när det är motiverat. Skyddsåtgärder Koppla bort minuskabelskon från batteriet. Om man behöver spänning i el-systemet, koppla en hängsäkring (8A) mellan batteripolen och kabelskon. Denna åtgärd minskar också risken för brännskador och eldsvådor orsakade av ström från batterierna. Var noga med att infetta och dra åt eventuellt demonterad kabelsko. Andra elektriska anordningar Att batterierna är bortkopplade är en bra säkerhetsåtgärd mot oavsiktlig inkoppling. Kylmedel i kylanläggningar Kylmedel används i olika kylanläggningar, t. ex. luftkonditionering i fordon Risker Kylanläggningen arbetar under tryck. Kylmedel som läcker ut kan orsaka frostskador på huden. Kylmedel som läcker ut och upphettas, t. ex. av en svetslåga eller en cigarett, blir mycket farligt att inandas. Varning! Svetsning, rökning eller värmning får inte förekomma om köldmedium finns i luften. Köldmediet bildar en mycket giftig gas om det hettas upp. 26:2013 7

8 Skyddsåtgärder Använd alltid specialutrustning när du tömmer eller fyller en kylanläggning. Risker för läckage är då minst. Lossa inte anslutningar i en kylanläggning utan att först tömma systemet eller reducera trycket. Ingrepp i kylanläggningen måste utföras i enlighet med respektive lands förordningar. Före ingrepp i Scanias luftkonditionering, studera alltid först verkstadshandboken grupp 18. Varning! Använd alltid personlig skyddsutrustning när du arbetar med köldmediet. Varning! Kompressorns smörjoljepropp får ALDRIG skruvas bort, om köldmedium finns kvar i AC-anläggningen. Olja och köldmedium kommer då att spruta ut. Varning! Kontakta omedelbart läkare om köldmediet kommer i kontakt med ögonen. GNID INTE! KRAFTER OCH RÖRELSE I CHASSIRAM OCH PÅBYGGNAD Under körning utsätts chassiram och påbyggnad för statiska och dynamiska krafter. 8

9 Statiska krafter Statiska krafter orsakas av massan (egenvikten) hos bil och last. De statiska krafterna är de enda som verkar när bilen står still. Påkänningarna från de statiska krafterna kan beräknas för olika bil- och påbyggnadstyper. Av figuren kan man se att vid högkoncentrerad belastning exempelvis högt belastad vändskiva, krävs det att belastningen fördelas jämnt över chassiramen via en hjälpram. Vid låga belastningar och goda körförhållanden kan hjälpram ersättas med fästvinklar för vändskivans monteringsplatta. Dynamiska krafter Dynamiska krafter tillkommer vid körning och uppkommer till stor del på grund av stötar från vägbanan. Krafternas storlek och inverkan på hållfastheten, beror bl. a. på körhastighet och vägbanans beskaffenhet, samt till mycket stor del på val av chassi och utförande av påbyggnad. En liten ändring av någon av dessa faktorer kan helt förändra belastningsförhållandet. I samband med dynamiska krafter är utmattningshållfastheten av stor betydelse. Beräkning och uppskattning av dynamiska krafter är därför bundet till förutsättningarna i varje speciellt fall. Dynamiska krafternas storlek beror bl a på hastighet och vägbanans beskaffenhet. 9

10 Sidkrafter Chassiramen kan utsättas för stora sidkrafter. Det är särskilt påtagligt på bilar med långa axelavstånd, boggibilar och bilar med långa baköverhäng med tillkopplat släp. En bil med extra långt axelavstånd kräver särskilt god styvhet i sidled. Om styvheten inte är tillräcklig uppstår slingrande gång. Styvheten i chassiramen beror förutom på axelavståndet även på påbyggnaden. Tvärbalkar som förhindrar parallellförskjutning mellan ramsidobalkarna ger styvhet i chassiramen. På boggibilar uppstår stora sidkrafter vid kurvtagning. Det gäller främst vid tvär kurvtagning på belagda vägar eller vid spårigt underlag med höga axelbelastningar. Orsaken är boggins strävan att gå rakt fram även när framhjulen vrids. Sidkrafter vid kurvtagning. På bilar med tillkopplad släpvagn uppstår sidkrafter i baköverhänget vid kurvkörning. Undermonterad dragbalk ger även en viss vridning av baköverhänget. En släpkärra åstadkommer, särskilt vid bromsning, vertikala böjkrafter i baköverhänget. För att ge styrka och styvhet i baköverhänget ska detta vara utrustat med tillräckligt antal tvärbalkar. På långa baköverhäng kan det även vara lämpligt med diagonalstagsförstärkning. Kravet på tvärbalkar och diagonalstagsförstärkning bestäms av baköverhängets längd, men även av i vilken utsträckning påbyggnaden förstärker baköverhänget, samt kravet på eventuell draganordning. Sidkrafter i baköverhänget. 26:

11 Vridkrafter Vid körning på ojämna vägbanor utsätts chassiramen för stora vridningar. Främre delen bakom hytten är vridningsvek, medan den bakre delen vid bakaxeln eller boggin är vridningsstyv. Denna vridningsvekhet ger ett chassi med god framkomlighet samtidigt som det ger god hållfasthet. Vridningsvekheten uppnås genom att sidobalkarna och tvärbalkarna är utformade med U-profil och är fastsatta i varandra så att den öppna U-profilens vridningsvekhet inte begränsas. Vridning av chassiram. Tvärbalksinfästning i ramsidobalk. Tunga komponenter t ex bränsletankar och kompressorer som sätts fast i ramsidobalkarna, ger upphov till stora vridkrafter. Vridning av sidobalkarna förhindras av extra tvärbalkar eller stag. Vridkraft i ramsidobalk. 11

12 Spänningsfördelning i rambalkar Krafterna i chassiramen ger upphov till drag- och tryckspänningar i rambalkarna. Vid vertikal böjning blir spänningsfördelningen som figuren visar. Pilarna i balken visar storleken och riktningen på spänningen. Spänningen är högst i flänsarna och avtar mot balkens symmetrilinje där spänningen är noll. Ovanför symmetrilinjen utsätts balken för dragspänning och under den utsätts balken för tryckspänning. Spänningsfördelning vid vertikal böjning. 26:2024 Vid horisontell böjning blir spänningsfördelningen som figuren visar. Spänningen är högst i den fria flänskanten. Spänningarna avtar mot 0 i symmetriplanet. Hitom planet utsätts balken för tryckspänning. Rambalkarna utsätts samtidigt för vertikal och horisontell böjning. Spänningarna från de båda böjningarna adderas. Dessutom utsätts rambalkarna för vridning. Av figurerna framgår att flänsarna, särskilt den fria flänskanten utsätts för den högsta spänningen. Den delen är således särskilt känslig för skador som till exempel sprickor och slagginneslutningar efter svetsning. Spänningsfördelning vid horisontell böjning. Se även avsnitt "Svetsning Allmänt" då svetsning kraftigt kan påverka rambalkarnas livslängd. 12

13 All infästning av påbyggnader och komponenter i chassiramen ska därför göras med skruvförband i sidobalkarnas liv. Spänningsfördelningen vid horisontell böjning i en balk med hål i livet visas i figuren. För att begränsa koncentrerade spänningar i livet ska hålen borras med ett visst minsta avstånd från flänsen och mellan hålen, se avsnittet Hålborrning. 26:2026 Horisontell böjning av balk med hål i livet. Komfortstörande svängningar Med komfortstörande svängningar menas svängningar i form av guppningar och ramsvängningar. Dessa kan uppdelas enligt nedan: Störningar p g a ojämnheter i vägbanan. Störningen uppstår då fjädringssystemet inte räcker till för att "svälja" och dämpa ut störningen. Punktstörning i vägbanan som får delar av lastbilskonstruktionen att egensvänga. Störkälla med viss frekvens som tvingar delar av bilen i svängning med samma frekvens. Störkälla med viss frekvens som sammanfaller med egensvängningsfrekvensen för någon del av bilen som då börjar svänga med samma frekvens (resonans). För denna typ av svängning behövs mycket lite energi. Både guppningar och ramsvängningar orsakas av samma svängningsimpulser, men de överförs på olika sätt via chassiramen till hytten. Svängningsimpulserna orsakas av radial- och/eller axialkast från hjulen. 13

14 Radialkast från hjul Radialkast beror på kraftorundhet hos däck eller geometrisk orundhet på däck och/eller fälg. Radialkast kan även uppstå på grund av skada på däck eller fälg. Kraftorundhet innebär att däcket trycks ihop olika mycket på olika ställen utefter omkretsen. Detta kan bero på små variationer i gummi och stomme eller på felaktigheter vid tillverkningen. Kraftorundhet går inte att mäta, varför det är en osäkerhetsfaktor. Den geometriska orundheten på däck och fälg kan mätas med mätklocka. Axialkast från hjul Alla hjul har ett visst kast. Någon gräns för hur stora kast som kan tillåtas finns inte. Det beror bland annat på att olika påbyggnader gör enheten chassipåbyggnad olika känslig för kastens storlek. Vidstående värden kan betraktas som riktvärden på vad som anses rimligt i kombination med påbyggnationer som är känsliga för komfortstörande svängningar. Radialkast (mm) mätt på slitbanan Axialkast (mm) mätt på skuldran Framhjul 1 4 Bakhjul 1,0 2,0 4 Hjulens kast ger upphov till svängningsimpulser i chassiet. Svängningsimpulser kan vara vertikala och/eller horisontella beroende på kastet. Vid körning på slät vägbana kan en svängningsimpuls se ut som figuren visar. Svängningsimpuls på slät vägbana Vid körning på ojämn vägbana får svängningsimpulsen ett annat men oregelbundet utseende. 14

15 Guppningar Om svängningsimpuler ger upphov till guppningar överförs impulser direkt till hytten via fjädrar och ram. Varje impuls från hjulen ger en svängning i hytten. Guppningen förekommer i hela hastighetsområdet. Ju högre hastighet desto högre frekvens (tätare svängningar). Svängningarnas amplitud (storlek) i hytten påverkas inte av hastigheten. Däremot kan man uppfatta svängningarnas amplitud som olika, beroende på hur man påverkas av frekvensen. I de flesta fall orsakas guppningarna av radiellt kast hos hjulen som ger upphov till en vertikal svängningsimpuls. Kommer svängningsimpulsen från framhjulen uppfattar man den som en vertikal svängning. Vertikal svängningsimpuls från framhjulen. Kommer svängningsimpulsen från bakhjulen uppfattar man den som en vertikal svängning med en något framåt- bakåtgående rörelse, se figuren. Observera att svängningsamplituden blir större ju kortare axelavståndet är. Ofta är det bara ett hjul som ger upphov till guppningen. Då uppfattas det även som en liten vridningsrörelse hos chassit. I de flesta fall är fjäderutrustningen av mindre betydelse eftersom den inte påverkas av svängnings-impulsen. Svängningsimpulsen överförs direkt till chassit. Vertikal svängningsimpuls från bakhjulen. Det enda sättet att minska guppningarna är att minska radial- och/eller axialkast hos hjulen. 15

16 Ramsvängningar Om en massa utsätts för en svängningsimpuls med samma frekvens som egensvängningsfrekvensen, uppstår en resonanssvängning. En ramsvängning är en resonanssvängning av enheten chassi med påbyggnad där svängningsimpulsen kommer från hjulen. Ramsvängningen blir komfortstörande om amplituden (storleken) på svängningen är tillräckligt stor och dämpningen inte är tillräcklig. I regel ligger egensvängningsfrekvensen mellan 6,0 och 6,5 Hz. Vid hastigheten 70 km/h ger ett kast från ett hjul en svängningsimpuls med samma frekvens, vilket gör hastighetsområdet kring 70 km/h kritiskt. Vid halva den hastigheten d v s vid 35 km/h kan ramsvängningar även förekomma. En ramsvängning innebär att svängningsimpulserna från hjulen är för stora i förhållande till enheten chassi med påbyggnad. Kontrollera i första hand kasten hos hjulen. Om kasten bedöms som acceptabla ska enheten chassi med påbyggnad undersökas enligt följande: 1 Kontrollera att däcken är fria från skador. 2 Mät upp radiellt och axiellt kast hos samtliga hjul. 3 Kontrollera att påbyggnaden är utförd enligt påbyggnadsanvisningen och beakta särskilt: - första fästets placering - typ av fästen i främre och bakre delen av påbyggnaden - att skruvförband är dragna 4 Provkör bilen och beakta: - hastighetsområde där svängningen uppträder - hur påverkar lasten svängningen och vilken inverkan har lastens tyngdpunkt - vilken inverkan har släpvagn eller påhängsvagn - vilken inverkan har lyft eller sänkt stödaxel på 6x2-bilar - vilken inverkan påbyggnadens infästning har på svängningarna. Lossa infästningspunkterna för att släppa på eventuella spänningar 16

17 I de allra flesta fall är fjäderutrustningen utan betydelse, eftersom svängningsimpulsen överförs direkt till chassit. Styvhet Styvheten har stor betydelse för svängningsbenägenheten för ett system. Det är helt naturligt att det är svårare att sätta en styv konstruktion i svängning än en vek. Med ökad styvhet ökar egensvängningsfrekvensen för en viss del av en påbyggd lastbilskonstruktion. Helst ska egensvängningsfrekvensen vara så hög (>25Hz) att störningen inte kan upplevas som komfortstörande. En styv konstruktion tillåter inte stora utslag i svängningen vilket är positivt. Vi ska dock inte blanda ihop detta med en fjäder som ska isolera en del i rörelse från övriga konstruktionen. Dämpning Utan inbyggd dämpning i lastbilskonstruktionen skulle denna svänga helt ohämmat. Förutom de dämpare som läggs in i systemet förekommer friktionsdämpning på alla ställen där ytor rör sig i förhållande till varandra. Denna friktionsdämpning som uppkommer i relativrörelser ökar med rörelse och friktion. Vid en påbyggnad finns stora möjligheter att skapa dämpning. Den effektivaste dämpningen fås genom relativrörelsen mellan huvudram och hjälpram. 17

18 CHASSIDATA RAMAR Ramprogrammet består av tre ramprofiler. De är uppbyggda kring en 8 mm och en 9,5 mm tjock huvudprofil. Den senare är på vissa bilar förstärkt med en 8 mm tjock innerram. Profil, vertikalt böjmotstånd och vikt framgår av nedanstående sammanställning. Sidobalkarna är lika höga i hela sin längd, med undantag för 4x2EB och 6x2/4LB. Sidobalkarnas främre del är vinklade 2,7 utåt relativt bilens längsgående axel. Övergången från den parallella till den utåtvinklade delen på sidobalken är alltid placerad 2055 mm bakom framaxeln. Ramens bredd (vid den parallella delen) är 770 mm mätt mellan ytterytorna på de båda ramsidobalkarnas liv. Innerramen på F958-ramar börjar alltid 535 bakom framaxeln. Avslutningen sker bakom främre drivaxel mellan 1625 till Beroende på konfiguration och axelavstånd så avslutas den lite olika. Ramtyp F 800 F 950 F F ,5 9,5 9,5 8 Ramprofil R24 R24 R Area cm 2 33,6 39,4 39,4 69,3 R24 Böjmotstånd i vertikal led per balk W X (cm 3 ) Tröghetsmoment i vertikal led per balk I X (cm 4 ) Vikt per balk och meter (kg) ,4 30,9 30,9 54,4 Lägsta sträckgräns N/mm 2 18

19 Rammaterial Detta är ingen rekommendation för hjälpramar eller andra fästdetaljer för påbyggnaden utan endast en information om vilka material SCANIA använder. Det är upp till påbyggaren att med hänsyn till påkänningar och driftförutsättningar själv ta ansvar för de delar som tillsammans med chassit utgör en komplett lastbil. De material som används för ram- och tvärbalkar ingår i SCANIA s standard, STD 755. Materialen är varmvalsade konstruktionsstål med kolhalter under 0,2% och hårdhet under 200 HV. - Materialens bockningsradier varierar mellan 0,3 x t upp till 2,0 x t för 180 -s bock. - Materialen har goda svetsegenskaper. - Slagsegheten ner till -40 går ej under 18 (J). Angivna värden för draghållfasthet och kemisk sammansättning för hållfasthetsklasserna 32 till 40 är baserade på SS-EN Hållfasthetsklasserna är inte lämpliga för varmförzinkning, p g a för hög kiselhalt. Hållfasthetsklass Godstjocklek mm Sträckgräns R EH min N/mm 2 Draghållfasthet Brottgräns R m N/mm 2 Förlängning A5 min % Kemisk sammansättning max % C Si Mn P S 28 1, ,12 0,40 0,80 0,025 0, , ,12 0,50 1,30 0,025 0, , ,12 0,50 1,60 0,025 0,015 Utöver detta används två material för ramsidobalkar. Sträckgränskraven för dessa ligger mellan 400 till resp. 500 till 600 R N/mm. EH Dessa material har kolhalter på upp till 0,2% och min. förlängning 21% samt slagseghet vid -40 C min 18 (J). 19

20 HÅLBILDER Scanias chassiramar kan beställas med förborrade hålbilder och/eller monterade påbyggnadsfästen från fabrik. Hålbilderna är utformade enligt figurerna nedan med en placering i längdled beroende av hjulkonfiguration mm. Hålbildernas placering i längdled finns redovisade i Kap 14 "BWA" avsnitt "Att beställa BWA", "Påbyggnadsfästen och hål". X = mått från första drivande axel ± n x 60 I chassiramens främre del är hålbilden anpassad för flexibelt fäste med två hål. I mitt- och bakpartiet har hålbilderna fyra hål för fasta fästen. Längst bak över dragbalken kan en horisontell hålrad med c-c 60 mm och 39 mm under ramens överkant beställas. Se kap 14 "BWA" avsnitt "Påbyggnadsfästen och hål". Fästplåt i kombination med dragbalk Mått från CL Framaxel Ytterkontur påbyggnadsfäste Ram överkant Hål Ø 14, (150) 26:104 Mått från bakaxelcentrum (centrum 1:a bakaxel) Ytterkontur påbyggnadsfäste Ram överkant Hål Ø 14, (150) 26:103 20

21 BATTERIER För att säkerställa att batterierna inte riskerar permanenta skador under tiden för påbyggnation eller annat servicearbete krävs att nedanstående skötsel av batterierna utförs. Om laddningsstatusen sjunker under ca 50% (elektrolytens 3 specifika vikt understiger ca 1,20 g/cm ) börjar batteriets blyplattor att sulfatera. Sulfateringen är permanent och gör att batteriets livslängd drastiskt begränsas och dess kapacitet (Ah) minskar. Batteriet blir även svårare att ladda vilket kan medföra sämre förutsättningar att under batteriets resterande livslängd hålla en laddningsstatus över ca 50% och förhindra ytterligare sulfatering. Skötsel av batterier - När lastbilen tas emot hos påbyggaren/ verkstaden skall batteriernas laddningsstatus kontrolleras och om så krävs laddas. Se beskrivning nästa sida. - Då bilen planeras att stå uppställd längre än 14 dagar i väntan på att t ex påbyggnation skall påbörjas bör batteriets jordanslutning lossas från batteriet för att minska urladdning via förbrukare så som färdskrivare etc. - Under arbetet med påbyggnation eller reparation utsätts batterierna ofta för urladdning i form av elsystemkontroller, täta motorstarter etc. Det rekommenderas att ansluta batterierna till underhållsladdare under tiden arbete utförs på lastbilen. Detta gör att laddningsstatusen säkerställs. För att förhindra att laddningsstatusen sjunker under 50% och att batterierna måste kasseras, skall som ett absolut minimum laddningsstatusen kontrolleras minst en gång per vecka. - Före leverans till återförsäljare/kund måste påbyggaren kontrollera batteriernas elektrolytnivå och säkerställa att batteriernas laddningsstatus är nära 100%. Se beskrivning nästa sida. 21

22 Kontroll av batteriernas laddningsstatus Observera att batteriet innehåller frätande syra som kräver att arbetet utförs med försiktighet och lämplig skyddsutrustning. Batteriernas laddningsstatus mäts genom att mäta batterisyrans densitet, även kallat syravikten. Detta görs med hjälp av en flytkroppsmätare eller mätverktyg med prisma. Syravikten kan mätas ganska omgående efter det att batteriet har använts, men en vilotid på en timme eller mer är att föredra. OBS: Syravikten skall mätas i samtliga celler i båda batterierna. Om skillnaden i syravikt mellan cellen med det högsta värdet och den med det lägsta värdet överstiger 0,03 kg/dm 3 så föreligger cellskador. Då cellskador påvisats måste båda batterierna bytas ut mot nya. Syravikt (kg/dm 3 ) Laddningsstatus (%) Polspänning (V) Rekommenderad åtgärd mer än 1, mer än 12,6 Batteriet OK 1,26-1, ,6-12,2 Ladda batteriet mindre än 1, mindre än 12,2 Byte av batteri Om mätning av syravikten måste göras vid temperaturer kring -10º C och där under, tänk då på att mätaren skall visa ett något högre värde jämfört med tabellen ovan. Kontroll av batteriernas elektrolytnivå Öppna locket på battericellen. Kontrollera att vätskenivån ligger i nivå med den markering som är synlig i battericellen. Om nivån är för låg, fyll på med destillerat vatten (batterivatten) upp till rätt nivå. Obs: Svavelsyra eller så kallad förbättringselektrolyt får inte användas. Snabbladdning (Gäller ej vid underhållsladdning) Koppla alltid bort minuspolen eller batterifrånskiljaren innan du börjar ladda batterierna. Varning! Vid laddning bildas explosiv knallgas. Rökning är förbjuden. Ingen öppen låga eller svetsning i närheten av batteriet. Använd skyddsglasögon! Batterisyra är starkt frätande. Skölj omedelbart med vatten om du fått syra i ögonen, på huden eller på kläder. Sök alltid läkare om du fått syra i ögonen. Kortslutning kan orsaka brännskador och brand! 22

23 HÅLBORRNING Alla infästningar ska göras med skruvförband i sidobalkarnas liv. Flänsarna tar upp de största spänningarna och hål fungerar som brottanvisningar. Enda undantaget är hål i baköverhänget, placerade så långt bak att de inte påverkar ramens hållfasthet. Inga hål får borras i ramflänsarna. De förborrade hålbilderna ska användas i så stor utsträckning som möjligt. I övriga fall ska hålbild enligt bilden användas. Bilden anger minsta avstånd mellan hål och fläns samt mellan hålen. Maximal håldiameter, ca 30 mm, i rampartiet mellan fram- och bakaxel. Om nya hål måste borras närmare ett befintligt hål enligt bilden, ska de befintliga hålen svetsas igen. Se avsnitt "Igensvetsning av hål". Skruvförband Skruvförband kan fungera både som friktionsförband och formlåsningsförband. Formlåsningsförband ska utföras med passkruv, vilket kräver brotschning. A. Avstånd hål - ramfläns, ska vara minst 3 x D, dock minst 40 mm. B. Minst 4 x D. C. Minst 3 x D. Jämförelse passkruv/friktionsförband. Om ett böjstyvt förband ram/hjälpram kräver 10 passbultar/meter så kräver ett friktionsförband med samma böjmotstånd ca 100 skruv/meter. 23

24 I ett friktionsförband ska skruven vara förspänd. Skruvar i påbyggnadsinfästningar är vanligen korta, vilket medför att skruvens arbetande längd är kort. När färglagren i förbandet nöts bort minskar skruvarnas förspänning. Efterdragning är nödvändig om förbandet ska arbeta på ett riktigt sätt. Det är viktigt att färgskikten är så tunna som möjligt. L Låsmutter förhindrar inte att förspänningen minskar, eftersom muttern inte rör sig i förhållande till skruven. Låsmutter förhindrar däremot att muttern gängar upp sig och lossnar när förspänningen minskar. För att minska yttrycket under skruvskalle och mutter ska brickor användas. Brickornas hårdhet ska vara minst 200 HV. Antalet skruvar ska anpassas efter belastningen. Fästplåtar för hjälpram och tvärbalkar ska samborras med ramen. En gammal tumregel säger också: Om förhållandet L/D är större än 3 så minskar risken för att muttern gängar upp sig, under förutsättning att förbandet är åtdraget till rekommenderat moment. Borrdiameter 13,8 mm för M14 skruv Borrdiameter 15,8 mm för M16 skruv Övriga fästen behöver inte samborras Åtdragningsmoment: M14 skruv klass 8,8 115 Nm M16 skruv klass 8,8 180 Nm Skruvens stam ska så långt som möjligt nå igenom fäste och chassiram. För att eventuellt glapp ska bli så litet som möjligt ska skruvens stam nå genom fäste och chassiram. M16 (minimum M14) passkruv och brotchade hål används för fastsättning av hjälpram i mittre och bakre partier när extra böjstyvhet erfordras. 24

25 SVETSNING ALLMÄNT Svetsning i chassiramen ska undvikas så långt som möjligt. Då svetsning måste tillgripas som t ex i samband med axelavståndsändring eller plattstångsförstyvning ska det ske med mycket stor noggrannhet och av kompetent personal. Sprickor och materialförsprödningar sänker ramens hållfasthet avsevärt. Svetsning i chassiramar av höghållfastmaterial är ej tillåtet i området mellan fram- och bakaxel. (Se avsnitt "Arbete med ramar i höghållfast stål = F950 50"). Svetsning i chassiramen för infästning av påbyggnader får inte göras. Svetsning i chassiramen för infästning av påbyggnaden får inte förekomma Skyddsåtgärder: Vid elsvetsning, koppla bort minuskabelskon från batteriet. Risk för brand i ljudisolering Det har inträffat att ljudisoleringen under växellådan har börjat brinna. Se alltid till att ljudisoleringskåpan under växellådan är borttagen innan svetsning, skärning och slipning påbörjas i närheten av växellådan. Eftersom ljudisoleringskåpan under växellådan är tillverkad av plastöverdragen ull kan svetsgnistor förorsaka antändning och brand. Elektrisk svetsning På lastbilarna finns idag ett flertal elektroniska styrdon och komponenter, som ABS, automatisk växellåda, momentomvandlare, övervarvningsskydd etc. Dessa kan vara mer eller mindre känsliga för elektrisk påverkan vid t ex svetsning. Jorda svetsaggregatet så nära svetsstället som möjligt. Urkoppling av kontakter eller avlägsnande av elektroniska styrdon och komponenter behövs som regel inte. Dock ska batteriets minusanslutning kopplas bort. Jorda svetsaggregatet så nära svetsstället som möjligt. 25

26 Vid svetsning i närheten av axelfjädrarna måste fjäderbladen skyddas mot stänk från svetselektroden. Detta kan annars orsaka skador på fjäderbladen. OBS! Skydda även bromsledningar i plast och kablage mot svetspärlor samt hög värme. Vid likströmssvetsning kan följande elektroder användas: Esab OK eller likvärdig Oerlikon Super Cord FILARC 35 Vid växelströmssvetsning kan nedanstående elektroder användas: Esab OK Oerlikon Spezial eller likvärdig Vid MAG-svetsning använd: Tillsatsmaterial: ESAB OK Autorod 12,51, Ø1mm Gas: AGA-MIX AK 20 (80% Ar + 20% CO ) 2 eller FOGON Mängd: 10 dm /min. Igensvetsning av hål Om befintliga hål ska svetsas igen, följ generell arbetsbeskrivning nedan. Obs! På ram F skall hål mellan axlarna ej svetsas igen utan läggas igen med nit. 1 Fasa hålet. 2 Sätt fast en kopparplatta t ex med en tving, på insidan av sidobalken. 3 Svetsa igen hålet. Lämplig elektroddimension: 3,25 mm. 4 Ta bort kopparplattan och kompletteringssvetsa på insidan av sidobalken. 5 Slipa svetsen plan på båda sidor. 6 Måla med rostskyddsfärg. För större hål kan en bricka användas som utfyllnad vid igensvetsning. Igensvetsning av hål. 26:

27 ARBETE MED RAMAR I HÖGHÅLLFAST STÅL = F Vid ändring av axelavstånd ska i första hand boggin/bakaxeln flyttas. Svetsning och skarvning av höghållfasta chassiramar bör undvikas då det ställs stora krav på kompetens och kunnande kring svetsens utförande. I gränszonerna kring en svets finns dessutom alltid en spänningskoncentration vilket utgör en ökad risk för sprickbildning. Svetsning i höghållfasta material ökar risken för sprickbildning i områden där krav på utmattningsegenskaper finns. 26:2066 Svetsning i höghållfasta material är dock generellt tillåtet i området 1000 mm bakom boggicentrum med undantag för fordon med bakmonterade kranar. I området mellan fram- och bakaxlar är svetsning och skarvning av höghållfasta chassiramar endast tillåtet för fordon med jämnt utbredd last, typ fasta flak och skåp etc. 26:2069 Svetsning inom detta område är ej tillåtet för dragrespektive anläggningsfordon samt fordon med stora punktlaster långt bakom bakaxlarna! 26:2074 Vid riktning kontrollera att temperaturen inte blir för hög. Materialegenskaperna i dessa ramar försämras avsevärt om rambalken värms upp över 650 C. 27

28 HJÄLPRAM FÖR PÅBYGGNAD Hjälpramens utformning Hjälpramen tjänar flera syften: 1 Fördelar belastningen jämnt över chassiramen. 2 Ger frigång för hjul och ev andra detaljer som sticker upp ovanför ramen. 3 Förbinder påbyggnaden med ramen. 4 Ger styvhet och sänker påkänningen i baköverhänget. För att anpassa hjälpramen till den vridningsveka delen av chassiramen ska även den vara vridningsvek. Hjälpramens sidobalkar och tvärbalkar bör bestå av öppna profiler, lämpligen U-profiler. I regel krävs ett relativt vridnings- och böjningsstyvt bakparti på chassit. Styvheten uppnås genom att fästa in hjälpramens bakre del med fästplåtar. På bilar med särskilt stora krav på styvhet i bakpartiet kan baköverhänget förstyvas ytterligare. Det gäller som regel tippbilar och bilar med bakmonterad kran. Förstyvningen kan utföras på flera sätt, var för sig eller i kombination. Observera att förstyvning endast ska utföras i bakaxel- eller boggiparti och i baköverhänget. Dimensionering av hjälpram Dimensionering av hjälpramar är dels en fråga om teoretisk beräkning av den spänning som kan uppstå och dels en fråga om praktisk erfarenhet. I vissa fall kan en statisk beräkning av påkänningen vara värdefull för att uppskatta påkänningsnivån jämfört med en känd konstruktion. Det kan t. ex. gälla att uppskatta påkänningen i baköverhänget från en bakmonterad kran. Då kan vidstående formel vara tillämpningsbar. d = M W d = böjspänning M = böjmoment W = böjmotstånd 28

29 Hjälpramens framände En långt framdragen hjälpram ger en lägre påkänning i chassiramen och minskar också benägenheten för ramsvängningar. Detta är speciellt viktigt på helluftfjädrade bilar. R5 45 Hjälpramens framände ska vara väl avfasad för att ge en mjuk övergång, 45 avfasning rekommenderas. För att undvika brottanvisning ska den främre underkanten vara väl avrundad. Radien bör vara 5 mm. 26:2045 Tvärbalkar Tvärbalkar till hjälpramar görs vanligtvis av öppen U-profil. Balkarna kan också göras av rör eller hålprofil då ett vridstyvare fordon efterfrågas. Risk finns dock för sprickbildning i ett styvare utförande. Sprickor uppträder företrädesvis kring svetsarna där spänningskoncentrationen finns. Hjälpramens bakre del som sluten profil För fordon som kräver stor vridstyvhet i den bakre delen kan ett extra liv svetsas in i sidobalkarna. I kombination med bakre tippbäraxel kan man få ett extra vridstyrt chassi. Övergången mellan den slutna och öppna U-profilen blir mycket högt påkänd. Det ställer krav på en mjuk övergång för att undvika sprickbildning. Bakre delen av hjälpramen utförd som en sluten profil. Diagonalstag Diagonalstag förhindrar parallellförskjutning mellan sidobalkarna och ger därigenom en vridstyv hjälpram. Exempel, se figuren. Det är viktigt att stagens infästningar är kraftiga och görs i anslutning till tvärbalkar och fästplåtar. Diagonalstaget kan vid måttliga krav utföras med plattstång och vid höga krav med sluten fyrkantsprofil. Om diagonalstagen utföres med plattstång ska krysset mellan de bägge plattstängerna inte svetsas samman, så att de endast utsätts för dragkraft. Diagonalstag av plattstång. 26:

30 Dimensionering Utöver anvisningarna i Scanias påbyggnadshandbok skall dimensioneringen baseras på erfarenhet och förväntade driftförhållanden samt lagar och förordningar. I denna handbok ges rekommendation till hjälpramsdimensionering anpassat för de olika påbyggnadstyperna och lastbilskonfigurationerna. Se under flikar 4-8. Vid dimensionering ska även utrymme för bakhjul, nedfjädring, ev snökedjor, lastplanets höjd, fordonets totalhöjd, m m beaktas. 26:2047 Samtliga rekommendationer förutser stålhjälpramar. Om annat material, t ex aluminium används, ska dimensionering och utformning göras med hänsyn till det materialets egenskaper. ÖVERFLYTTNING AV PÅBYGGNAD FRÅN ÄLDRE SCANIA Vid överflyttning av hjälpram från äldre Scania, till och med serie 3 till dagens bilar, skall distanser monteras under påbyggnadsfästena i den vinklade delen av ramen. Dagens chassiramar har till skillnad från våra äldre ramar en V-formad främre del. Övergången från rak till vinklad ram sker i samma läge för alla ramtyper, gamla som nya. Vinkeln för de nya ramarna är ca 2,7, motsvarande vinkel på äldre ramar är ca 3,6. De äldre ramarna är dessutom parallella i främre delen. Äldre ram streckad, ny skuggad 30

31 INFÄSTNING Infästningen av hjälpram görs för att ta upp de krafter som kan skilja påbyggnad från chassit. Infästningen ska ta upp samtliga krafter samt ge styrning i sid- och längsled. Vanligtvis finns också lagkrav för dimensioneringen, ibland baserat på vilken påbyggnad som ska monteras. Den främre delen av hjälpramen monteras normalt med flexibla fästen för att medge en viss rörelse mellan hjälp- och chassiram. Friktionen i rörelsen minskar ramsvängningen och ökar därmed också komforten vid körning på ojämt underlag. Rörelse mellanhjälp och chassiram 19:1533 Flexibelt Infästning av hjälpram. Fast 31

32 FÄSTEN För fastsättning av påbyggnaden finns det olika typer av fästen med skilda egenskaper beroende på om påbyggnaden är vridningsstyv eller vridningsvek. Främre delen Vridningsvek påbyggnad En vridningsvek påbyggnad ska i främre delen fästas in med i längsled flexibla fästen. En vridningsvek påbyggnad är t ex en vändskiva, ett flak eller tippflak. I längsled flexibelt fäste. Fästet enligt figuren uppfyller kraven och kan beställas från reservdelsavdelningen. Överdel art nr och underdel art nr Levereras utan skruvar. Genom snedställning av skruven kan hjälpram och chassiram röra sig något i längsled i förhållande till varandra. Avståndet A i kombination med skruvdiametern bestämmer flexibiliteten hos fästet. Som regel är M16 skruv och ett A mått på mm lämpligt. Flexibiliteten bestäms av påbyggnadens vridningstyvhet och körförhållanden. En vridningsstyv påbyggnad som körs på ojämnt underlag kräver längre skruv samt någon form av fjädrande distans i skruvförbandet. Skruvförbandet pressar ihop ramarna och undre delen av fästet ger styrning i sidled. För att ge maximal effekt ska fästet monteras i anslutning till tvärbalkar eller tvärstag som förhindrar att hjälpramsprofilen kantrar när skruven dras. A I längsled flexibelt fäste :1535 Montera fästet i befintliga hålbilder enligt avsnittet "Hålbild". 32

33 Vridningsstyv påbyggnad En vridningsstyv påbyggnad ska i främre delen fästas in med fästen som inte begränsar chassiramens vridningsrörelse för mycket. Det är viktigt för att förhindra höga vridkrafter i påbyggnaden och infästningarna. Fästena ska medge viss uppåtgående rörelse i förhållande till chassiramen. Chassiramen och påbyggnaden ska röra sig i förhållande till varandra endast vid vridningar och vid större ojämnheter i vägbanan. För att undvika att påbyggnaden svänger i förhållande till chassiramen vid körning på ojämn vägbana ska rörelsen vara dämpad. En vridningsstyv påbyggnad är t ex ett skåp eller tank Rörelsen är beroende av påbyggnadens vridstyvhet och bilens körförhållanden. Körning med vridstyv påbyggnad på ojämna underlag kräver att fästena medger stor rörelse. Fästet ska även styra påbyggnaden i sidled och längsled. Fästet ska vara utformat så att det medger den förskjutning i längsled mellan påbyggnad och chassiram som uppstår när chassiramen vrids. Exempel på fästen som uppfyller kraven visas i figurerna. M16 M16 19: :1538 Fäste med skruvfjäder respektive tallriksfjäder. Gummielementets hårdhet och tjocklek A samt fjäderelementets fjäderkonstant ska anpassas till påbyggnadens vridstyvhet och till körförhållandena. Dämpningen uppnås genom att fjäder- och gummielementen är förspända. Fästenas undre del (art. nr ) kan beställas från reservdelsavdelningen. Alternativet med gummielement kräver större utrymme i chassiramen än vad som är angivet i avsnittet "Hålbild". Det kan därför förekomma att utrymmet på chassiramen inte är tillräckligt för det fästet. Fäste med gummielement 33

34 Extra vridstyv påbyggnad Mycket vridningsstyva påbyggnader t ex tankpåbyggnad som används vid körning på ojämnt underlag kräver fästen som medger en viss nedåtgående och en något större uppåtgående rörelse mellan chassiram och påbyggnad. Fästet ska även uppfylla de krav som ställs på fästen för vridningsstyva påbyggnader. Nedanstående figurer visar ett fäste som uppfyller kraven. Fyrkantsprofilen A utgör fästets undre del och är fast förbunden med chassiramen. Plåtstycket B utgör fästets övre del och är fast förbunden med tanken. Plåtstycket styr tanken i sidled över fyrkantsprofilens ändar. Observera spelet mellan fyrkantsprofilens ändar och plåtstycket B som medger den förskjutning i längsled som uppstår när chassiramen vrids. Tanken vilar på gummielementet C som pressas ihop vid nedfjädring. Vid uppfjädring pressas de två gummielementen D samman. Gummielementen C och D är förspända för att ge nödvändig dämpning. Gummielementens hårdhet och tjocklek avpassas till påbyggnadens vridstyvhet och till körförhållanden. A Chassifast fyrkantsprofil B Tankfast plåtstycke C Gummielement som medger nedåtgående rörelse D Gummielement som medger uppåtgående rörelse. Normal gummikvalitet: C = 70 shore D = 45 shore 34

35 Bakre delen Som regel är det nödvändigt att göra baköverhänget vridnings- och böjningsstyvt. Det är särskilt viktigt på tippbilar, betongbehållarbilar och bilar med bakmonterad kran. Denna förstyvning åstadkommer man genom att hjälpramen fästes in med fästplåtar. Fästplåtarna förbinder chassiram och hjälpram så att de arbetar som en enhet. I vissa fall, vid t ex infästning av bakre tippbäraxel, krävs en kraftigare fästplåt. Vridningsstyva påbyggnader som används vid körning på ojämna underlag ska fästas in med samma typ av fästen i den bakre delen som i den främre delen. Vid bakaxel eller boggipartiet kan mindre flexibla fästen användas eftersom rörelserna i denna del av chassiramen är mindre. Fäste enligt figuren uppfyller kraven och levereras från reservdelsavdelningen. Fästplåt art nr INFÄSTNING MED KLAMMOR En del påbyggare använder fortfarande klammor vid infästning av påbyggnader. Denna infästningstyp rekommenderas inte av Scania. Om sådan typ av infästning mot våra rekommendationer trots detta används måste chassiramens flänsar skyddas mot deformation genom att använda distansstycken mellan chassiramens under- och överfläns. Klammorna skall också vara så utformade att de inte skaver mot chassiramen, detta kan annars ge upphov till brottanvisningar i chassiramen. 35

36 PÅBYGGNAD KÄNSLIG FÖR RAMBÖJNING Vissa fordon är extra känsliga för ramböjningar. För dylika fordon, som t.ex. betongblandarbilar, rekomenderar vi att hjälpramen monteras stumt efter större delen av ramen. Vi kallar det för "samverkande hjälpram". En fördel med samverkande hjälpram är dessutom att vikten på chassiramen kan minskas vilket medför att nyttolasten kan ökas mellan kg. Den dubbla F958-ramen kan ersättas med F950. Ett större antal fasta fästen behövs och de monteras så att minst 10st M14 passbult per meter ramsida uppnås. De kan också nitas fast. Scania kan från fabrik tillhandahålla färdigmonterade fästen för följande chassityper: 6x2A/B/Z, 6x2*A/B, 6x4A/B/Z, 8x4A/Z. Se vidare om denna typ av anpassning under BWA-beskrivningen. A= Passbult eller nit 36

37 MONTERING AV PÅBYGGNAD Det är mycket viktigt att chassit är i våg tvärs fordonet vid montering. Detta kontrolleras med ett vattenpass. Om chassit exempelvis står med ena hjulet i en grop är chassiramen vriden p g a dess vridningsvekhet. Om en påbyggnad monteras i detta läge kommer påbyggnaden att tvinga kvar chassiramen i vridet läge. Chassit upplevs då som skevt. Vid infästning av hjälpramen ska ramarna först pressas samman med tillräckligt antal tvingar. Inga mellanlägg ska användas mellan hjälpram och chassiram. Chassit ska stå på ett plant underlag eller vara horisonterat när påbyggnaden monteras. 37