Håkantorpsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Håkantorpsskolan Håkantorpsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1

2 Håkantorpsskolan Vision och mål s.3 Definitioner s.3 Årshjul s.4 Ansvarsfördelning s.5 Nuläge s.6 Uppföljning och utvärdering s.7 Förebyggande och främjande arbete s.8 Trivselregler s.9 Handlingsplan mot mobbning och trakasserier s.9 2

3 Vision På Håkantorpsskolan är alla barnen trygga och ingen utsätts för kränkande behandling. Vi har ett bra förbyggande arbete. På vår skola ska inget barn känna sig diskriminerad eller kränkt. Alla ska trivas, utvecklas och känna sig trygga. Verksamheten skall utgå från allas lika värde. Medarbetarna ska reagera omedelbart vid kränkningar och diskrimineringar. Händelsen ska utredas och registreras via händelserapport. Detta gäller vid misstanke om kränkningar, mobbning elever emellan och även mellan elever och medarbetare. Mål Alla barn ska veta att de vuxna agerar direkt när de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Andelen barn som känner sig diskriminerade eller kränkta skall minska. Skolans mål och visioner mäts via uppföljningar av skolan egna trivselenkäter. Definitioner Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010:800) Kapitel 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskriminering Är ett övergripande begrepp för missgynnande behandling och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån någon av diskrimineringsgrunderna kön, funktionshinder, religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan vara: Fysiskt, till exempel slag och knuffar Verbalt, till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög Psykosocial, till exempel att bli utfryst eller utsatt för rykten Text och bildburen, till exempel via sms, internet, lappar med mera Mobbing Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. 3

4 Källa Skolverket 2009 allmänna råd och kommentarer. Årshjul för likabehandlingsarbetet Läsåret Klassläraren ansvarar för att eleverna ges möjlighet att reflektera över normer och värderingar Elevhälsoteamet (EHT) träffas regelbundet Trygghetsteamet träffas varje vecka och håller rektor informerad om sitt arbete, trygghetsteamets arbete leds av skolans kurator. Elevrådet träffas en gång i månaden Rektor implementerar likabehandlingsplanen för nyanställda medarbetare, elevråd samt föräldraråd Klasslärare implementerar likabehandlingsplanen för elever under läsåret. Här ingår trivsel- och ordningsregler. Föräldrarådet har möte minst en gång per termin Höstterminen Augusti Arbetslagsledare ansvarar för att rastvaktsschema är färdigt senast till skolstart. Schema och mötestider gällande klassråd, elevråd, EHT och trygghetsteam färdiga senast till elevernas skolstart. Rektor ansvarig. Trygghetsteam bildat senast till skolstart för eleverna. Kurators ansvar. Trygghetsteam uppdaterar skolan hemsida gällande teamet. Rektor ansvarar för implementering av likabehandlingsplanen för alla medarbetare. Vid behov utifrån analysen av föregående läsårs resultat genomförs lämplig fortbildning kring likabehandlingsfrågor. Klasslärare ansvarar för implementeringen av planen för eleverna i de olika klasserna. Trivselledarna elever utses av elever och lärare. Deras verksamhet leds av 2 pedagoger. September/oktober/november Klasslärare ansvarar för implementering av planen för föräldrarna i samband med föräldramöte. Hälsosamtal/Hälsoenkät görs av skolhälsovården i årskurs 4 Vecka 48 genomförs trivselenkäten i alla klasser. Trygghetsteamet genomför och sammanställer resultatet på klass och skolnivå. Rektor informerar och diskuterar likabehandlingsplanen med föräldrarådet December Rektor sammanställer incidentrapporterna 4

5 Vårterminen Februari/Mars/April Skolinspektionens enkäter görs i klasserna i slutet av mars månad. Klasslärarna är ansvariga för genomförandet. Rektor tillhandahåller enkäterna Vecka 15 genomförs trivselenkäter i alla klasser. Trygghetsteamet genomför och sammanställer resultat på klass- och skolnivå. Trygghetsteamet analyserar skolans resultat och för in det i planen. Trygghetsteamet beslutar med rektor om eventuella förändringar i planen samt eventuella fortbildningar. Maj Juni Klassläraren tar med eleverna på trygghetsvandring och sammanställer mönster. Revidering av planen görs utifrån resultaten från trivselenkäter, hälsoenkät, skolinspektionens enkäter, trygghetsvandringar. Elevråd, föräldraråd, stödteam och medarbetare lämnar synpunkter. Rektor och trygghetsteam genomför revideringen. Eventuell fortbildning planeras Rektor sammanställer incidentrapporter Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen finns, att den följs, att den följer lagen, att den årligen utvärderas och uppdateras. Rektorn informerar föräldrarådet om likabehandlingsplanen och tar emot deras synpunkter. Rektor utreder eventuella kränkningar där vuxna är inblandade. Rektor skickar in anmälan om diskriminering och/eller kränkande behandling till huvudmannen. Skolkurator Skolkurator ska arbeta med psykosociala frågor på skolan på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Skolkuratorn på skolan ska arbeta fokuserat på att stödja och samtala med elever eller grupper som har det svårt i den psykosociala miljön i skolan. Skolkurator kan ha samtal med elever kring deras livssituation och kan samverka kring eleven med elevens vårdashavare och personal på skolan. Kuratorn kan också handleda skolans personal eller att hjälpa till med kontakter med andra myndigheter. Skolkuratorn ska också arbeta förebyggande och ska samverka med andra inom elevhälsan. Kurator leder trygghetsteamets arbete samt ser till att trivselenkäterna genomförs och att resultatet sammanställs. Trygghetsteamet analyserar med rektor resultatet av trivselenkäter, incidentrapporter, skolinspektions enkäter med mera. Elevhälsoteamet Består av rektor, specialpedagog, sjuksyster och skolkuratorn. Undervisande lärare deltar vid behov. Teamet arbetar med frågor om barn i behov av särskilt stöd, ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas och att föräldrar involveras vid behov. Teamet tar även beslut om att söka hjälp från t.ex. skolpsykolog, kurator, specialpedagoger, familjecentrum eller sociala myndigheter. 5

6 Trygghetsteam I skolans trygghetsteam finns skolkurator, skolsköterska och två pedagoger. Trygghetsteamet ansvarar för att planerade förebyggande åtgärder blir genomförda. Trygghetsteamet ansvarar för att akuta insatser blir vidtagna vid allvarliga eller återkommande tillbud och agerar enligt handlingsplanen mot mobbing (se bilaga) Trygghetsteamet hjälper rektor i arbetet med att årligen revidera likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet har regelbundna träffar med rektor och med elever som är inblandade i återkommande kränkande handlingar. Trivselledarna 2 pedagoger leder Trivselledarverksamheten. Klasslärare, stödteam och de vuxna i Trivselledarna utser vilka elever som ska bara Here 4 U jr representanter. Trivselledarna förväntas prata med den kamrat som verkar vara ensam och utanför. Trivselledarna ska ta kontakt med någon vuxen, om man ser att någon är utanför eller mobbas eller på annat sätt utsätts för kränkande behandling. Föräldrarådet Föräldrarådet lämnar synpunkter på likabehandlingsplanen i sin helhet och på revideringar. Medarbetare Alla vuxna har ansvar att reda ut konflikter och osämja bland barnen. Klassläraren kontaktar skyndsamt vårdnadshavare vid inträffade incidenter eller kränkningar. Klasslärare kontaktar trygghetsteamet om denne inte själv klarar av att reda ut eller förhindra återkommande eller allvarliga fall av kränkningar. Alla medarbetare ska skyndsamt anmäla till rektor om de misstänker att någon blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt ansvar att tillse att likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Alla ska ha god kännedom om var man hittar skolans likabehandlingsplan. All personal på skolan arbetar aktivt i enlighet med skolans plan för lika behandling. Vuxna ansvarar för gruppindelningar vid grupparbeten, idrott, spel och organiserade lekar. Skolan har ett väl fungerande rastvaktsschema som innebär att det alltid finns minst tre vuxna ute. Lärare och Trivselledarna hjälps åt att se till att ingen är ensam. Klasslärare ser till att klassens elevrådsrepresentant för med sig klassens åsikter, idéer, frågor med mera till elevrådets möten. Jobbar med värdegrunden i klasserna genom TRAAM och Livsviktigt Elever Eleverna ska följa skolans trivselregler och rapportera all kränkande handling till klasslärare, stödteamet eller annan vuxen de har förtroende till. Kan eleven inte lösa en konflikt själv ska eleven kontakta en vuxen. Föräldrar Kontaktar personal vid vetskap om kränkande handling. I första hand kontaktas klasslärare. 6

7 Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning utförs av rektor med hjälp av trygghetsteamet. Kartläggningen genomför genom analyser av trivselenkäten, Skolinspektionens enkäter, händelserapporter, trygghetsvandringar, utvecklingssamtal och trygghetsteamets rapporter till skolledningen. Med hjälp av kartläggningen görs av rektor och stödteamet en nulägesanalys. Nuläget (juli 2016) Mål och konkreta åtgärder Vi upplever att det är mycket lugnare på skolan. Både inne och ute. Vi tror att de förändringar vi gjorde har givit resultat och trivselenkäten från innevarande termin visar också att fler upplever att de har kompisar och att de känner sig trygga. Sedan något år har fritidshemmet ansvar för rastvakten på förmiddagsrasterna måndag - onsdag. Resterande dagar och raster hanterar skolan. Detta har fungerat bra och när fritidshemmet har rastvakt är fler än 3 vuxna ute med barnen. Det skulle vara bra om vi kunde vara fler än 3 även övriga raster men det är svårt att få ihop med lärarnas behov av egna raster. Trygghetsteamet har svårt att hitta tillfällen att träffas. Vårt mål är att under läsåret få till en fast schemalagd tid då de kan träffas. Dock fungerade trygghetsteamets arbete ändå genom att de delade upp arbetet mellan sig under ledning av biträdande rektor. Till nästa läsår har skolan anställt en skolkurator som kommer att leda Trygghetsteamets arbete tillsammans med skolsköterskan. Trygghetsteamet ska planera mer förbyggande arbete. De ska också effektivisera arbetet med våra trivselenkäter genom att de ska genomför enkätena och sammanställa på olika nivåer. Vi vill göra förskoleklassen, fritids och särskolan mer delaktiga i likabehandlingsplanen och rektorn kommer att lyfta planen med dem under konferenstid. Alla elever ska arbeta mer med TRAAM under kommande läsår och detta kommer att genomföras bland annat på stormöten under respektive termin. Lilla likabehandlingsplanen revideras och skickas ut till föräldrarna vid läsårsstart. Medarbetarna kommer under första stängningsdagen att få gå på en heldags föreläsning med Bo Hejskov om lågaffektivt bemötande. En klass har infört en rastbok där eleverna får skriva om hur de upplever rasterna och vad de gör. Läraren upplever sig ha fått bättre kontroll på eleverna i klassen. I boken kan eleverna skriva om de upplever sig kränkta eller om de t.ex. saknar kompisar. De kan också skriva positiva saker och berätta om vad de gör på rasterna. Vi ska försöka få fler lärare att göra ett försök med rastbok. Sammantaget är målet att minska antalet elever som känner sig mobbade och minska antalet kränkningar. Vi vill också förbättra det förebyggande arbetet genom att arbeta mer med TRAAM. Nya trivselledare har utsett både vad gäller elever och vuxenstöd. Uppföljning och utvärdering Incidentrapporterna visar att de flesta fall av konflikter fortfarande äger rum på rasterna. Antalet konflikter vid fotbollsplanen har minskat vilket är bra då det ofta varit den vanligaste platsen för konflikter. I grundsärskolan har antalet konflikter ökar mycket beroende på enstaka elever. Vi har lagt ner ett stort arbete på att förbättra situationen men har inte riktigt 7

8 lyckats. Till kommande läsår kommer eleverna att flytta och vi har jobbat för att ge dem en så bra start som möjligt på nästa skola. Vi kan också se att det fortfarande är ett fåtal elever som är inblandade i konflikterna. Vi kan inte få fram ett mönster där någon eller några få med avsikt är utsatta för upprepade negativa handlingar, det vill säga de skulle vara utsatta för mobbning. Vad gäller formen av konflikter och kränkningar så är det mest kränkande tilltal som i vissa fall leder till handgripligheter mellan eleverna. Detta har vi pratat mycket noggrant om och alla är överens om att detta inte ska passera obemärkt. Även i trivselenkäten framkommer att endast ett fåtal elever markerar att de trivs mindre bra i skolan och på fritids eller att de inte skulle ha kompisar på skolan. Överlag så har andelen elever som trivs i skolan och har kompisar i skolan ökat. Även detta kan tänkas bero på övergången till klasslärare vilket bidragit till en lugnare miljö överlag. Mindre än en handfull elever i mellanstadiet anger att toaletterna och sexornas tambur är ställen där de är otrygga. Vad gäller lågstadiet så är det ett 15-tal elever som anger Björngrottan som en otrygg plats, Cirka 10 elever anger duscharna som otrygga. Detta ska vi försöka avhjälpa genom att prata om det med barnen samt se till att vi vuxna har bättre uppsikt i skogen samt vid duscharna på idrottslektionerna. 3 elever anger att de varit utsatta för att någon uttryckt sig främlingsfientligt mot dem. På frågan om någon är dumma mot dem är det ett fåtal namn som återkommer i dessa sammanhang och dessa barn har lärarna talat med och vi har extra uppmärksamhet kring dessa. Ingen elev har markerat att de inte skulle ha några kompisar De platser som kommer upp är fotbollsplanerna och skogen. På dessa platser är det främst de äldre eleverna som leker. Vi har försökt förbättra detta genom att vi tillför en rastvakt vid planerna/skogen och genom att dela upp tiden på fotbollsplanerna mellan de olika årskurserna. I skolenkäten för 2016 så har vi i förskoleklassen ett förbättrat resultat som dessutom är bättre än snittet för övriga skolor. Vi har bra resultat på frågorna om trivsel, har vi hanterar konflikter, trygghet och bemötande. På fritidshemmet hade vi däremot en försämring av resultatet men det är ändå bättre snittet för alla skolor. Vi tror att försämringen hänger samman med att vi hade det lite mer oroligt på mellanstadiet då vi hade ämneslärare där. Dessutom var förra läsårets år 5 stökigare än normalt men detta har vi fått ordning på till innevarande läsår. I år 2 hade vi ett något försämrat resultat på enkätfrågorna gällande trygghet och kompisar att av enkäten. Där vi även förbättrat oss på frågan om skolan hanterar konflikter på ett bra sätt. År 5 enkäterna har ett tydligt försämrat resultat. Detta har vi tagit på stort allvar och jobbat mycket med klasserna. Vi har också ändrat i organisationen enligt tidigare beskrivningar. Detta har givit bra resultat och vi tycker att situationen i mellanstadiet nu är mycket bättre, vilket också syns i trivselenkäten som gjordes nu i oktober. Skolenkäten gjorde under föregående läsårs vårtermin. 8

9 I grundsärskolan hade vi som vanligt ett bra resultat på enkäten. Dock dippade resultatet på frågan om arbetsro. Även detta har vi försökt komma till rätta med och delvis lyckats med. Förklaringen till dem minskade arbetsron stod att finna i bemötande frågor och dessa har vi jobbat med. Förebyggande och främjande arbete Skolnivå Vårt arbete utgår från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet Vi har gemensamma ordningsregler som syftar till att skapa trygghet och trivsel, (se bilaga). Vid terminsstart implementeras likabehandlingsplanen i alla klasser och hos alla föräldrar. Håkantorpsskolans värdegrundsarbete utgår från TRAAM (se bilaga). Vi kommer att stärka upp detta arbete genom att återigen ägna stormöten till TRAAM arbete. Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet mellan de olika årskurserna, bland annat då vi har skolgårdfest, gemensamma friluftsdagar och stormöten. Vi har klass och elevråd samt trivselledare, de är viktiga inslag i det förebyggande arbetet då de hjälper oss att få kunskap om var vi behöver rikta insatser. Vi har minst tre rastvakter ute på gården och särskolan har egna rastvakter till deras elever. Ute har rastvakterna västar för att synas för eleverna. Rastvakterna ska ej gå tillsammans och de ska täcka så mycket som möjligt av skolgården. Rastvaktssystemet planeras utifrån resultatet av de olika enkäterna och trygghetsvandringarna. Vi vidareutbildar personal kring värdegrund och likabehandling. Medarbetarna i särskolan, fritidshemmet, förskoleklass och PREST-lärarna har tidigare tagit del av en heldags föreläsning kring lösningsfokuserat arbetsmetoder och även kring lågaffektivt bemötande. Vi ger barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Klass/gruppnivå Vi arbetar värdegrundsstärkande med t ex. etik och moral undervisning i alla grupper. Vi jobbar med TRAAM och livsviktigt. På klassråden diskuteras situationen i respektive klass. Frågeställningar som påverkar andra elever förs vidare till elevrådet. 9

10 Arbetslagen diskuterar situationen i de olika klasserna. Eventuella konflikter och extra åtgärder för detta prioriteras. Den allmänna situationen i skolan diskuteras på arbetslagsmöten och konferenser. Stödteamet har riktade samtal med enskilda elever eller små elevgrupper när problem eller behov uppkommer. Stödteamet samtalar med utsatta elever men även med dem som har utsatt någon annan för trakasserier. Individnivå Vi vill skapa goda relationer genom att finnas till hands för eleverna under hela skoldagen. Klasslärare tillsammans med elevgrupp ansvarar för lämplig implementering av likabehandlingsplanen för eleverna i de olika årskurserna. Klasslärare lyfter elevens sociala situation i samband med utvecklingssamtalet (minst en gång per termin). Klasslärare och stödteam samtalar med elever vid misstanke om att denne utsatts/utsätts/utsätter andra för kränkande behandling. Vi har närvarokontroll. Frånvaro kontrolleras. Håkantorpsskolans trivselregler Alla har rätt till trygghet. Alla har rätt att mötas med respekt. Alla har rätt till arbetsro. Alla har ansvar för att vårda skolans miljö. Handlingsplan mot mobbning och trakasserier Gäller för elever vid mobbning eller trakasserier av annan elev eller av någon vuxen. När vi på skolan misstänker, upptäcker eller får reda på att en elev känner sig utsatt eller upplever sig mobbad av en annan elev eller av någon vuxen ska skolan genast inleda åtgärdande arbete genom att utreda misstanken eller händelsen enligt nedan. Arbetet registreras i händelserapport. Om arbetet inte ger resultat eller om det är allvarligare fall överlämnas ärendet till stödteam som registrerar och jobbar enligt nedan. Om elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall rektor anmäla detta till huvudmannen. 1. Upptäckande, undervisande lärare och rastvakter 10

11 Avbryter trakasserierna, för ett första samtal med de inblandade, skriver händelserapport och lämnar över ärendet till klasslärare för den drabbade eleven. Om klassläraren ej finns på plats under dagen kontaktar någon ur stödteam föräldrarna. Föräldrarna ska kontaktas snabbast möjligt. Barn ska inte möta andra barns föräldrar utan närvaro av sina egna föräldrar. Klasslärare eller stödteam agerar därefter enligt nedan. Om en elev upplever sig ha utsatts för kränkande behandling meddelar medarbetaren rektor som anmäler detta till skolans huvudman. Utredning genomförs och dokumenteras enligt nedan. Dokumentationen skickas sedan till registrator. 2. Samtal med den mobbade Vad har hänt? När? Hur ofta? Vilka är inblandade? Hur går vi vidare? 3. Enskilda samtal Så snabbt som möjligt tar stödteamet mobbarna till enskilt samtal. Individuella överenskommelser sker med mobbaren/mobbarna. Utredning sker och dokumenteras. 4. Föräldrakontakt Föräldrarna informeras samma dag som händelsen når medarbetaren. 5. Iakttagelser De inblandade iakttas under kommande vecka/veckor. Hur följs överenskommelsen? 6. Uppföljning Efter en vecka har vi enskilda samtal med den mobbade och mobbarna. Då bestämmer vi när nästa uppföljning ska ske. 7. Föräldrakontakt Föräldrakontakt tas alltid. Stödteamet avgör vid vilken tidpunkt det sker. 8. Rektorskontakt Om konflikten ej upphör kallar rektor till möte där föräldrar, stödteam och rektor deltar. 9. Sociala myndigheter kontaktas om ytterligare behov finns. Om rektor eller lärare bedömer det rådfrågas sociala myndigheter. Efter samråd kan det eventuellt bli aktuellt med en anmälan. Vid varje samtal deltar minst två personer ur stödgruppen. Enklare minnesanteckningar förs. Med Internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan förskolan eller skolan och fritiden ut. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även fortsätter i verksamheten har skolan ansvar för att agera. 11

12 Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Uppföljning och utvärdering Stödteamet ansvarar för att denna plan följs upp och vid behov revideras. Stödteamet ansvarar för att insatser och åtgärder dokumenteras, sammanställs och redovisas regelbundet och i skolans årliga kvalitetsredovisning. 12