Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vår vision Vår vision är att samtliga, såväl vuxna som barn, ska verka tillsammans för en trivsam miljö, där alla respekterar varandras likheter och olikheter. På Sagobrunnens förskola AB vill vi att alla som vistas på förskolan ska känna respekt, gemenskap och arbetsglädje. Vilka omfattas av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling? Barn, pedagoger och ledning Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling gäller? Läsåret 2013/2014 Vem är ansvarig för planen? Tina Olsen, Andrine Hultstrand och Linda Kuylenstierna tillsammans med övriga pedagoger Utvärderig 1. Vi har nått en bättre gemenskap och fått ett bättre arbetsklimat både bland barn och pedagoger. Vi ser varandra som resurser och ber om hjälp om vi behöver. Vi har blivit bättre på att dela med oss av vår kunskap och kan ha kul tillsammans. 2. Barnen leker över gränserna på de olika avdelningarna och oftast har det ingen betydelse vem man sitter bredvid eller vem man håller i handen. Barnen kan också leka med varandra bättre och det är mindre konflikter. Pojkar och fickor har börjat leka tillsammans och kan tycka det är kul. 3. Barnen känner sig tryggare i lokalerna och med pedagogerna och de vågar komma och berätta om något är fel. De vågar prata inför varandra i gruppen, de mindre barnen med hjälp av stöd. 4. Frågar du barnen om de vet hur en bra kompis ska vara har de koll på det dock inte de minsta.

2 5. Förstörelsen av miljön har minskat och vi är mer rädda om våra saker och barnen är aktsamma mot djuren i naturen, visar varandra istället för att ta dö på dem. Barnen lär varandra fakta om de olika djuren. 6. se punkt 5 Vi har uppnått de mål som vi satt med vårt arbete. Trivsel och trygghets frågor är något som ständigt är återkommande i verksamheten. Främjande åtgärder Pojkar och flickor ges lika mycket utrymme i verksamheten. Vi ser barnen som individer inte som pojkar respektive flickor. Vi låter alla komma till tals och går oftast laget runt vid t.ex. samlingen eller matsituationen så alla får möjlighet till att prata. Vi turas om att vara husmus/veckans barn så att man får stå lite extra i centrum. Vi jobbar målmedvetet med att barnen ska utveckla en god självkänsla och ett gott självförtroende. Vi vill lära barnen att våga prata inför varandra och våga delta i alla aktiviteter. Vi sätter varje termin upp en teaterföreställning som vi visar för våra föräldrar, släkt och vänner. Då krävs ett gott samarbete barnen emellan. Allas kunskap och erfarenheter är viktiga för att det ska bli en bra föreställning. Vi låter barnen få vara med och bestämma och påverka sin vardag så som vilka aktiviteter eller vart utflykten ska gå. Detta givetvis efter barnens olika förmågor. Vi pratar mycket om känslor och hur vi ska vara mot varandra och berömmer när de varit extra snälla mot en kompis. Vi ger alla samma chans att stå i centrum, vi lyssnar på varandra och hjälper varandra, stöttar varandra och väntar på vår tur. Barnen vågar visa sina känslor och vi försöker sätta ord på dem. Vi har en öppen planlösning med rum i rummen som gör att vi har en överblick och lättare kan gå in och hjälpa till vid t.ex. konfliktlösning. Vår förskola ligger på markplan och utan trösklar vilket gör det lätt att ta sig fram även om man är rörelsehindrad. Vi använder köns neutrala färger när vi bestämmer färg på inredning och tyger. Vi försöker välja leksaker som kan passa alla. Vi bjuder ofta in även lediga barn till olika aktiviteter, fester och utflykter så att alla ska få känna sig lika viktiga och att det inte är vårdnadshavarens arbetstid som ska styra om barnen får åka på utflykt eller inte. Vi ger barnen möjlighet att få inblick i olika familjeförhållande genom de olika böcker som vi lånar på biblioteket eller sagor som vi berättar med olika rekvisita. Vi besöker barnens hus och trädgård för att barnen stolt ska får visa var de bor detta sker i samråd med vårdnadhavare. Vi har i personalgruppen diskuterat olika scenarier som kan verka kränkande och hur även vi vuxna ska vara mot varandra. Vi kommer under hösten ha en tema kväll i ämnet.

3 Kartläggning För att göra kartläggningen har vi använt oss av "Husmodellen" och ritat upp de tre olika avdelningarna och sedan satt oss ner i arbetslagen och funderat över hur de olika rummen används, hur de är anpassade för barnen och om det är mer konflikter i vissa utrymmen etc. Hattifnattarna Hattifnattarna är vår utegrupp och har barn i åldern 4-5 år Vi har pratat med barnen om hur de upplever de olika rummen och olika situationer som kan uppstå på förskolan både på förskolan i Mörarp och när vi är tillsammans i utegruppen. Några av barnen tycker det är otäckt när vi stänger dörren till sagorummet under sagostunden. Ingen har tidigare sagt något om detta eller visat obehag. Det är svårt att vara ifred på toaletten då det inte finns avskiljare mellan toa och vask. Trångt i hallen och ibland blir det konflikter när man ska fram till sin plats och det tävlas om vem som ska komma först. Barnen tycker dock att de hjälper sina kompisar om det är någon som behöver hjälp t.ex. att hänga upp jackan. Barnen har egna platser och krokarna sitter i höjd så barnen själva kan hänga upp sina kläder. Byggrummet används mest av pojkarna men flickorna känner att de kan gå in där om de vill men de vill hellre oftast pyssla. Det blir lätt konflikter i detta rum men det är då oftast för att någon har rasat för den andre eller två som vill ha samma sak. Rithörnan används oftast av flickorna men pojkarna känner att de kan gå in där om de vill rita. De har inte lika stort intresse för att rita är deras svar. Pusselhörnan har neutralt material med mycket djur och färg pussel. Samlingen: Alla barnen kommer tilltals då vi ofta går laget runt, samtliga barn vågar prata inför varandra och deltar i de olika gemensamma aktiviteterna. Det kan dock bli bråk och tjafs om kuddarna då det inte finns en till alla. Barnen har bestämda platser vid maten och de har fått önska två kamrater som de skulle vilja satt vid samma bord. Vi har en husmus som dukar och berättar vad det är för mat och säger varsågoda. Husmus ansvaret går runt på alla barn. Barnen trivs i bussen och tycker det är kul med utflykterna och tycker det fungerar bra de önskar dock att få sitta fram i bussen och tycker då att man kan skiftas om. Uteleken på förskolan är bra men ibland kan vissa uppleva att det är för busigt, man springer och skriker för mycket och för högt.

4 Mumindalen Mumindalen är vår mellanbarnsavdelning (3-4 år) här har pedagogerna gjort observationer och barnen har fått lov att säga hur de upplever sin avdelning. Avdelningen är väldigt öppen och delas av med rum i rummet endast med möbler t.ex. bokhyllor så det är lätt att få överblick. Alla barnen tyckte att där inte var något på avdelningen som de upplevde att de var rädda för eller att där var någon speciell plats som de upplevde som mer konflikt framkallande än någon annanstans. Under pedagogernas observationer upplever de att vår scen och trappan är de platser som är de farligaste platserna på avdelningen. Främst ur ett säkerhetsperspektiv men också att det lätt kan bli konflikter och man puttas och tävlar gärna för att komma först och då kommer oftast den starkaste först. Scenen upptar ca en 1/3 av avdelningen, ligger ca en halv meter upp från markytan, utan någon form av skydd längs kanten ner till marken. Scenen framkallar gärna spring lek för barnen fast att där är rum i rum gjorda för barnen att leka i. Kommer där något barn för långt ut på kanten så är det lätt för barnet att ramla ner. Upp till scenen finns där en trappa med ganska stort mellanrum mellan trappstegen (2 st steg). Trappan är helt öppen utan någon form av skydd längs sidorna. Detta gör att det är lätt för barnen/pedagogerna att trampa fel, ramla och trilla ner för kanten. Trollskogen Trollskogen är vår småbarnsavdelning (1-3 år) så här har pedagogerna gjort observationer och barnen har inte pratat så mycket. Barnen blir allt äldre och börjar få ett språk och de blir mer och mer ett tuffare språk barnen emellan. Materialet används av både flickor och pojkar. Riddarborgen: Borgen består av lite högre sidor med bara ett in- och utgångs hål och det kan verka otryggt och skrämmande att sitta själv där inne. Rutschkanan: Här uppstår det ibland lite småbråk med knuffar, slag och tävling om vem som ska komma först. Det kan verka skrämmande när ett av de större barnen i gruppen vill fram först och inte alltid visar hänsyn mot de mindre. Pettsons kök: Den här platsen är utformad som ett kök där det finns plats för matlagning, dukning och även lite lek med dockor. Det lockas till att klättra på bord, soffa o dyl. För de minsta barnen kan det kännas otäckt att vara här inne då det gärna blir hög ljudnivå på barnen som är här. Pettsons kök är i neutrala färger och likaså materialet så att de kan passa både flickor och pojkar. Entrén: Upplevs ofta rörigt och stökigt. Det är mycket barn som ska ut och in samtidigt och det uppstår lätt konflikter. Vi håller oss inte till de rutiner som vi satt upp. Det upplevs trångt och barnen blir lätt ledsna och det virrar människor runt över allt både stora och små.

5 Bygg rummet: Några barn i taget får vara här inne för att tillsammans konstruera utefter sin egen fantasi. Det är ett litet utrymme och här uppstår ofta konflikter, saker kastas omkring och då kan någon komma till skada. Byggrummet används mest av pojkarna. Vagnarna: Då barnen har sin vila utomhus i vagnar kan det för en del barn kännas otryggt om man helt plötsligt får ligga i en annan vagn och tillsammans med någon som man aldrig somnat bredvid förut. Matsituation: Här vill vi belysa att det är viktigt med tryggheten och att barnen har en egen plats. Det är alltid samma kompisar vid bordet och alltid samma pedagog. Sammanställning Efter kartläggningen sammanstrålade en från varje avdelning och gick igenom vad de olika avdelningarna kom fram till. Och hur vi än pratar så är det mycket fokus på miljön. Sakerna är inte i barnen höjd, för rörigt i hallen när alla ska in och ut, vissa utrymmen leker mest flickor i och andra mest pojkar och man frågar sig då varför det är så. Vi beslutar oss för att miljön ska vara mål för kommande läsår. Då det lätt uppstår konflikter i olika delar av miljön, så måste vi se över och se lite närmre vad är det som gör att det blir konflikter. Är miljön inte tillräckligt lärorik och inbjudande? Hur får vi veta föräldrar as åsikter? Vi väljer att sätta ihop en enkät om trygghet och trivsel för att se hur föräldrarna upplever det. På föräldramötet i september delade vi ut en enkät med följande frågor: Hur upplever du att lämningens situationen av ditt barn? Om du inte är nöjd med lämnings situationen Hur skulle du vilja att vi gjorde istället? Hur upplever du hämtningen av ditt barn? Om du inte är nöjd med hämtnings situationen Hur skulle du vilja att vi gjorde istället? Får du ordentligt med information om hur ditt barn haft det under dagen? Vad är viktigast för dig att få reda på vid hämtningen? Hur upplever du personalens bemötande? Känner du dig trygg när du lämnar ditt barn? Om du inte känner trygghet vad beror det på? Känner barnen trygghet hos oss på förskolan? Upplever du att ditt barn utvecklas på förskolan? På vilket sätt? Något annat du vill tillägga? Vi gör en sammanställning av föräldrarnas åsikter och går igenom de på ett personalmöte och diskuterar de olika delarna, och hur vi ska kunna möta föräldrarnas önskemål. Sedan görs en sammanställning som redovisas på hemsidan som föräldrarna kan ta del av och vara delaktiga i.

6 Föräldra enkäten visar att de flesta trivs och tycker det fungerar bra med lämning och hämtning men att hallen kan upplevas stökig, mycket barn som ska ut och in samtidigt och att det inte tycker att ytterdörren ska vara låst vid utevistelse. Föräldrarna upplever att de känner trygghet när de lämnar sitt barn samt att barnen upplevs känna trygghet. Med detta facit är vi fortfarande inne på att hallsituationen måste ses över samt att vi fortsätter lägga fokus på att miljön ska blir mer lärorik och inbjuda till lek och lärande. Våra mål Mål 1. Könslösa rum Barnen ska kunna leka i alla rum utan att begränsas av traditionella könsmönster, rummen ska inte kännas skrämmande och inget barn ska utsättas för kränkningar. Åtgärden Vi träffas hela förskolan på respektive avdelning för att tillsammans se över våra lokaler.vvad kan vi förändra för att miljön ska bli mer lärorik och mer inbjudande till lek istället för konflikter? Respektive avdelning får med sig anteckningarna och ska sedan tillsammans se över vad de kan göra på sin avdelning. Vi möblerar om på avdelningarna och ser över vårt material. Vi ger barn som bryter mot traditionella könsmönster positiv uppmuntran. Pedagogerna har fått kompetensutveckling om hur man skapar en bättre lärande miljö. Utvärdering Vi utvärderar genom att kontinuerligt göra observationer av barnens fria lek. Har leken förändrats? Utnyttjas rummen av båda könen? Är materialet mer spännande och lärorikt. Ansvariga Respektive avdelnings pedagoger ansvarar för sin egen avdelnings ommöblering. Det ska vara klart till 31 december Respektive avdelnings pedagoger ansvarar för att leken observeras regelbundet och observationerna redovisas på planeringsdagen i maj Mål 2. Hattifnattarnas toalett Barnen ska kunna gå på toaletten i lugn och ro utan att känna stress eller känna sig kränkta genom att de andra står bredvid och tittar.

7 Åtgärder Pedagogerna pratar med Björn om möjliga lösningar för att göra en avskiljare mellan toa och vask. Utvärdering Det ska finnas en avskiljare när vi startar höstterminen Ansvariga Björn och Hattifnattarnas pedagoger tillsammans. Mål 3. Förskolans entré Det ska inte upplevas rörigt eller stökigt när man kommer in och ska lämna sitt barn. Det ska inte behöva bli konflikter när man klär på sig. Ingen ska känna sig kränkt. Åtgärder Rutinen i hallen ska ses över. Alla ska informeras om vad som gäller och följa uppsatta rutiner. Utvärdering Stämningen i hallen ska ha blivit bättre och klimatet lugnare. Ny enkät undersökning hösten 2014, samt samtal med föräldrarna hur de upplever situationen i hallen i samband med utvecklingssamtalen. Ansvarig Vi utser tre pedagoger, en från varje avdelning, som ser över rutinen och finner en lösning som fungerar. Det ska vara klart att presentera för kollegerna på planeringsdagen den 12/ Vi kommer sedan att presentera den färdiga planen för föräldrarna och den kommer att läggas på hemsidan. Åtgärder för akuta situationer Om man upplever att en kränkning har skett skriver man en avvikelse rapport och lämnar till huvudman. Huvudman tar kontakt med berörd personal och utser en annan pedagog som pratar med barnet. Den pedagogen återkommer sedan till huvudman. Huvudman sammanställer och förbereder handlingsplan samt kallar föräldrar till möte.

8 Handlingsplan fastställs Samtal med den pedagog som har kränkt. Uppföljningsmöte med föräldrarna