Uppfattningar kring skolmåltiden hos en grupp elever i årskurs 7

Transkript

1 Uppfattiar kri skolmåltid hos rupp lvr i årskurs 7 E partill djupdyki i forskisprojktt How to Act Joa Karvi Kadidatuppsats 15 hp Proram HP vt 2018 Hadldar: Christia Br Examiator: Dail Arvidsso Rapportummr: 18-35

2 Kadidatuppsats 15 hp Rapportummr: VT18-35 Titl: Uppfattiar kri skolmåltid hos rupp lvr i årskurs 7 Författar: Joa Karvi Proram: Hälsopromotiosprorammt Nivå: Grudivå/Avacrad ivå Hadldar: Christia Br Examiator: Dail Arvidsso Atal sidor: 62 (iklusiv bilaor) Trmi/år: Vt 2018 Nycklord: Toåri, skolluch, matkultur, matvaor, social struktur Sammafatti Måa udomar i höstadiåldr i Svri väljr att avstå skolmat trots att d lit riktlijra ska vara båd ärisrikti och od. Eftrsom ua i Svri spdrar stor dl av si tid i skola så blir skolmåltid av btydad roll för d framtida folkhälsa. Skolmåltid r möjliht att påvrka uas matvaor vilka tdrar att följa md upp i vux åldr och på så sätt få påvrka också på d vuxa idivid. Därför är dt viktit att hla tid arbta för att så måa udomar som möjlit ska välja att äta skolmat som är ärisbräkad och ytti. I d här studi har udomaras värdriar kri skolmåltid aalysrats och studi syftar till försök att ta rda på vad dt ka bro på att lvra väljr bort skolmat. Då studi är omförd i tt områd i Götbor där dt bor stor dl ivadrar md matkultur aorluda frå d i Svri har dt också varit ödvädit att titta på matkultur i adra lädr. Dssutom har studi fokusrat dl på udomars sociala ormr då också dssa blir avörad faktor för hur udomara btr si och vilka värdriar d har. 1

3 Ihållsförtcki Ildi... 4 Syft... 5 Fråställi... 5 Bakrud... 5 Forskisprojktt How to Act... 5 Skolmåltids historia... 6 Skolmåltids uppbyad och ihåll... 7 Sociala aspktr av ätad och idtitt hos toåriar... 7 Toåriar och attitydr... 8 Oskriva rlr och idtitt... 8 Dt sociala prspktivt kri mat... 9 Kulturlla aspktr av matval... 9 Kort om muslimska matrlr Kort om mat i Ira & Irak Kort om mat i Somalia Tortisk rfrsram - måltidspusslt Mtod Dsi och mtodval Urval Dataisamli - Tillväaåssätt Ekät Fokusruppsitrvjur Idividulla itrvjur Möt md kostchf Barbti och aalys Ekät Fokusruppsitrvjur Idividulla itrvjur Möt md kostchf Etiska och mtodoloiska övrväad i HA Rsultat Ekät Fokusruppsitrvjur Varför ätr lvra it mat? Grll uppfatti om mat och skolmåltid Vad ätr lvra iställt? Elvras a försla för att flr ska äta skolluch Idividulla itrvjur Elvra mötr stadsdls kostchf Sammafatti Diskussio Mtoddiskussio Ekät Mtoddiskussio itrvjur Rsultatdiskussio Rsultatdiskussio i rlatio till kultur Rsultatdiskussio I rlatio till dt sociala prspktivt

4 Rsultatdiskussio I rlatio till måltidspusslts dlar Slutsats och implikatio Vidar arbt Rfrsr Bilaa 1 Itrvjuuid Bilaa 2 mat udr skolda, istruktio Bilaa 3 mat udr skolda, obsrvatiosformulär

5 Ildi How to Act fortsättisvis här rfrrad till som HA är tt forskisprojkt som i skrivad stud har avslutats m har omförts som hälsofrämjad itrvtiosstudi vid Götbors Uivrsitt ut på rudskola i Ard i Götbors kommu. Syftt md studi har varit att udrsöka båd kost- och hälsovaor samt rad av fysisk aktivitt hos lvra på tr skolor (Götbors Uivrsitt, 2017). E dl av dt som framkommit i itrvjur md lvr på itrvtiosskola styrkr Livsmdlsvrkts (2013) koklusior att stor adl av höstadilvra väljr bort skolmat. D här studi är fördjupi i vad dt ka bro på basrat på projktts dataisamli frå d spcifika itrvtiosskola. Md sabb söki i bibliotkskatalo ka kostatras att dt fis förhålladvis få artiklar kri vilka faktorr som faktiskt påvrkar lvras val att it äta skolmat i rlatio till faktiskt studi där ma fråat lvra själva. Där fis dock dl studir som visar på att d it ätr m alltså väldit lit om varför d it ätr. D studir som faktiskt jorts är sälla jämförbara md skolmåltid i Svri då d jorts i adra lädr md adra måltidsförutsättiar i skolmiljö. Svris skolmåltidr är aska uika ftrsom skolmat lastadat srvras kostadsfritt i skola och utformas i liht md rkommdatior basrad på vtskaplia rudr för od hälsa (SFS:2010:800 & Livsmdlsvrkt, 2013). Eftrsom tablrad oda vaor i u åldr ära följr md upp i vux åldr (Folkälsomydiht, 2011 & Marts, va Assma & Bru, 2005) är dt av största itrss att få så måa lvr som möjlit att äta d ärisriktia skolmat för oda vaor som ivstri i ästa ratio. Därför är dt också viktit att titta på dssa faktorr som för lvra är avörad är dt kommr till att välja att äta skolmat. Världs ökad övrvikts- och ftma problmatik låtr si it skoa Svri. Vi har sda mitt på 70-talt haft ökad övrvikt blad såväl bar och ua som vissa adra åldrskatorir värld övr (Erts, 2017 & Wa & Lobsti, 2006). Trots att vi udr 2000-talt ka aa utplai av d stiad kurva i Svri (folkhälsomydiht, 2011) så är dt viktit att fortsätta dt aktiva arbtt för att arbta mot- samt bibhålla ormalvikt i bfolki. D proctulla siffra för övrvikt och ftma i Svri var lit d sast folkhälsorapport 51 % (Folkhälsomydiht, 2017). Eftrsom skola är d plats där bar i rudskolåldr spdrar störr dl av si vaka tid ör dt d till bra ara för att tablra framtida od folkhälsa om positiv påvrka på bars kost- och hälsovaor (Rasmuss, 2004). Dt är därför viktit att yttrliar fördjupa si i varför så pass måa lvr väljr bort skolmat. Först ftr att dssa faktorr aalysrats möjliörs vidar arbt md att få så måa som möjlit att äta ärisrikti måltid i skola. Däriom främjas också od folkhälsa hos d framtida vuxa populatio md miskad adl övrvikt och ftma som rsultat. 4

6 Syft Syftt md da studi är att försöka ta rda på varför rupp lvr i årskurs 7 väljr att it äta skolluch trots att d är ratis och lit riktlijra ska vara båd ytti och od. I da studi har isamlisområdt för data avräsats till skola i stadsdlsämd Ard (Hammarkull) i Götbors kommu. Syftt är sålds it att kartläa alla möjlia faktorr till att lv på höstadit väljr att it äta skolmat, uta att få första iblick i vad utslutad av skolmat ka bro på utifrå lvras a uppfattiar kri skolmat. Syftt är vidar att udrsöka vilka prspktiv lvra vrkar tycka är rlvata för sia matval. Dtta för att i framtid kua arbta mot att få så måa som möjlit att välja att äta mat som srvras udr luch i skola. Fråställi Hur uppfattar och bskrivr lvra skolmåltid? Vilka prspktiv brör bar som rlvata för sia val av mat? Om ma väljr att hoppa övr skolluch vilk aldi ar lvra som d valiast till att d it ätr? Bakrud Hälsa är tt omdiskutrat äm vilkt rsultrar i att dt fis måa områd iom kost och hälsa som tas upp i bfitli littratur och forski. I da studi har författar valt att i si bakrud ikludra forskisprojktt HA som lat till rud för da studi samt att fokusra på d områd kri kost och hälsa som härrör till skola och d åldrsrupp som studrats. Dssutom har kortar bskrivi av dt måkulturlla områdt jorts där studi omförts. Forskisprojktt How to Act HA är dt forskisprojkt som da uppsats basras på och avädr si av. D har på Götbors uivrsitts hmsida bskrivit projktt md txt; 5

7 I dtta projkt tar forskar frå Götbors uivrsitt hjälp av lvr vid Nytorpskola i Götbor för att ta rda på vad som ka udrlätta hälsosamma lvadsvaor bträffad kost och fysisk aktivitt blad udomar. ( D bskrivr vidar att problmt i das samhäll it är bristad kuskap om ffktra av ohälsosam rspktiv hälsosam livsstil uta hur dt ska möjliöras att upprätthålla hälsosam såda. Projktt har sålds haft tt autoomistödjad prspktiv md tt coachad förhållissätt för att tillodos udomaras vilja att omföra och bibhålla oda lvadsvaor. Elit obsrvatio frå områdt rut skola fis tt tor md tt atal kioskr och likad som lvra passrar på vä frå dras idrottshall. Utövr kioskr och röområd fis tt atal fotbollsplar, båd rus och kosträs, som är allmä yta där lvra alltså får lov att upphålla si. Äv på skolård fis blad aat fotbollspla, basktbollpla och räsytor. Skolmåltids historia Rda på 1930-talt börjad Svris skolor rbjuda kostadsfri luch för bar i särskilt utsatta ruppr. Kritrira då hadlad om d koomiska förutsättiara för föräldrara att rbjuda bar mat hmma. Mat som rbjöds bar på 30 talt följd it das riktlijr uta kud bstå av allt ifrå skål röt till full måltid md båd varmrätt och ftrrätt. Hur måltid så ut brodd på vilk tillå och koomisk förutsätti som 6

8 fas för tillfällt. Sålds dröjd dt äda till 1970-talt ia dt lastadads att varj lv skull rbjudas skolluch i skola varj da (Gullbr, 2006). Ä ida är Svri tt av få lädr i värld som rbjudr kostadsfri skolluch. I liht md skollas tiod kapitl som bhadlar rudskola, tiod pararaf ska skola vara aviftsfri och sålds också skolmåltid (SFS 2010:800). Att få skolluch srvrad på skolas bkostad är aska uikt. Dt är dast Svri och Filad som ma har lastadat att dt ska rbjudas skolluch ratis till lvra. Förutom att d ska vara kostadsfri har Svri sda 2011 tt tillä i skolla att mat som srvras i skola ska vara ärisrikti. Skolispktio (2016) har dfiirat tolki av la som att d som drivr skola systmatiskt ska säkrställa att mat är ärisrikti och visa rsultat på att måltid lvr upp till d svska ärisrkommdatiora. Skolmåltids uppbyad och ihåll Itrssat i dtta sammahat är d prspktiv i dt så kallad måltidspusslt som taits fram som tt hjälpvrkty för att utforma skolmåltid (Livsmdlsvrkt, 2013). Till xmpl ska mat i liht md pusslts sx dlar vara; od, itrrad, trivsam, hållbar, ärisrikti och säkr. Att dfiitio av till xmpl trivsam och od skiljr si mlla olika idividr ör dt problmatiskt att fullkomlit uppå alla pusslts dlar för samtlia skollvr. Utövr dt lastadad kravt att mat ska vara säkr och kostadsfri (SFS 2010:800) så ska d dssutom lit Götbors stads a riktlijr sträva mot måltidr som är bättr för miljö, så kallad miljömåltidr, vara od och s möjliht att itas i lu och trivsam miljö (Götbors stad, 2011). Skolvrkt (2016) skrivr höst upp på si hmsida udr aktull flik följad; Närisrikti och kostadsfri mat i förskola och rudskola r ork och oda förutsättiar att lka och lära. När mat och ätadt är lustfyllt är dt mr trolit att mat hamar i ma. Parallllt md da målsätti och idalisri så visar flra udrsökiar löpad att skollvr i höstadit ätr ati för lit utifrå bhovt vid skolluch altrativt it ätr d alls (Marts, va Assma & Bru, 2005). Dtta sammafattas äv i Livsmdlsvrkts Bra mat i skola (2013). Trots förmå att få skolluch ratis och att dt läs myckt tid på att bya upp riktlijr och laar för att öra mat så bra som möjlit ur alla aspktr så är dt alltså fortfarad måa av lvra på höstadit väljr att it äta skolmat som srvras. Sociala aspktr av ätad och idtitt hos toåriar I Svri är dt rllt så att lvr och lärar ätr tillsammas upp till årskurs sx, så kallad pdaoisk måltid (Götbors stad, 2011). På höstadit, är lvra har måa olika lärar, blir dt valiar att varj lv själv får ta asvar för att ta si till skolmatsal udr luchtid för att ita mat. Dt fis risk för att dtta ka påvrka hälsosamma matvaor ativt (Marts, va Assma & Bru, 2005). 7

9 Toåriar och attitydr Toåri lvr i övråspriod mlla bar- och vuxvärld där ma ofta tstar olika sakr och är ombytli för att hitta si idtitt. Dt ka hadla om att byta klädstil ofta, llr bt si på olika sätt för att käa ftr vad ma tyckr om och vilk raktio ma får frå omivi. Skola ss som ara där dt fis möjliht att utvcklas md adra och dt är it ovalit att toåri vill vara som adra och it sticka ut frå mäd (Vårduid, 2012). I övråspriod till vux ska dssutom udomara utforma sia värdriar och btdmöstr som till slut ska dfiira dras idtitt. Värdriar är ära bsläktad md så kallad attitydr som skull kua dfiiras som hadlisbrdskap i olika situatior. Attitydr ka också dfiiras som hålli till tt fom och ka bskrivas som båd positiva och ativa. D lärs i i sambad md övria socialisatiosprocss och ihållr käslor vilkt ibär att prsoli upplvls ka förädra attitydr och påvrka btdmöstr hos prso båd övr tid m också i tt visst sammaha. Attitydr ka ha ratioll rud m äv ha si rud i traditiolla takmöstr. Gmsamma förställiar och attitydr som dlas av flra skapar btdormr på ruppivå (Wllros, 1998). Oskriva rlr och idtitt För att tydliöra hur vi skall fura i såväl samhällt som socialt fis till vår hjälp laar och skyltar i omivi som förtydliar hur vi skall bt oss, dt är våra skriva och uttalad rlr. M i djul av sociala ormr fis äv så kallad oskriva rlr som bara fis iskriva i mäiskors mtavtad, tt btd llr hadli som av olika orsakr md tid blivit så självklar att d ftrföljs prcis som skriv rl. (Wllros, 1998) Problmatik md dssa oskriva rlr som Wllros (1998) bskrivr dm är att vardas vaor och btd bstår av komplicrad hadlismöstr där dt rådr flra olika rlsystm om hur vi förvätas bt oss. Dssa systm ka vara av olika karaktär och ka få olika koskvsr om ma brytr dm. Hadlismöstr i viss vardassituatio är xmpl på d otalia rlsystm som ftrföljs och är dl av socialisatiosprocss som vi mäiskor bfir oss i varj da. Dt som får mäiskor att upplva lu och ro är är omvärld btr si som d förvätas bt si och allt är som dt ska vara. E såda käsla ka ma upplva är dt osylia rlvrkt är så tydlit att dt btdt är lika självklart för själv som för alla rutomkri. Dtta skr är ma it s täkr på att ma följr särskild rl uta dt skr rflxmässit. Exmpl på tt sådat rflxmässit btd ka vara är ma står i kö och vätar på si tur ftrsom dtta är dt som förvätas av i sammahat. Dssa btdstrukturr fis i alla kotxt och sociala sammaha och påvrkar btd och hadliar hos olika mäiskor och ruppr. Ordt orm ka bskrivas som oskriv rl som är ärbsläktad md ordt ormal. Sambadt bkräftar d a käsla för sia ormr och att d som btr si ftr dssa btr si ormalt. Normalitt som brpp är rlativt och förkippas md tt visst 8

10 ormsystm om hur ma förvätas bt si, d är produkt av socialisatio och uttryckr kulturlla värdriar (Wllros, 1998) Dt sociala prspktivt kri mat I bars a bskriviar av mat och måltidssituatior btoas ofta d sociala dimsiora. För bar fyllr it måltidra bara tt ärisita uta är också tt tillfäll att umås och upplva möt. Bars brättlsr om skolmåltidr splas måa år som dl av dt livt som d lvr varj da, vilkt också visar på hur bars prspktiv av måltidr är brda, sociala och sträckr si låt utövr själva ätadt (B & Hjälmsko, 2015). I rad kvatitativa studir har ma dssutom tittat på hur udomars ätbtd påvrkas av adra prsor. Dssa studir visar att dt är it bara är adras faktiska ätbtd som udomar påvrkas av uta äv dras förställi om adras matvaor påvrkar dm och hur d i si tur väljr att äta. Dt visad si att där udomara had bild av att kompisar åt ohälsosamt rrad i att d själva också åt mr ohälsosamt bara utifrå vad d själva trodd (Lally, Bartl & Wardl, 2011). Kulturlla aspktr av matval Ards områd har tt ivåaratal på ärmar prsor. På Götbors stads hmsida (Götborsbladt, 2014) bskrivs områdt som stadsdl md såväl röområd som shoppimöjlihtr. Blad bfolki i Ard as ästa hälft vara udr 30 år och dast 10 proct övr 65 år. Dryt hälft bskrivs komma frå adra lädr ä Svri vilkt säs stadsdl itratioll präl. I ötborsbladt (2014) fis att läsa att dt i Ards stadsdlsämd är 18,3 % av familjra som har försörjisstöd och 14,2 % som år arbtslösa. Vidar är mdlikomst kr pr år. Eftrsom sociokoomisk status är vikti faktor till ohälsa ka dt vara av itrss att titta också på dssa siffror i kombiatio md udomaras matvaor. I sammaställi i tabll 0 år att jämföra ova ämda faktorr md motsvarad i hla Götbor. Tabll 0 Ard Hla Götbor Utladsfödda (%) 49,9 23,5 Arbtslösa (%) 14,2 7,2 Mdlikomst (kr/år) *sakar motsvarad siffra Försörjisstöd (%) 18,3 6,5 Eftrymasial utbildi (%) 14,9 33,3 (Götborsbladt, 2014) 9

11 Äv i bskrivi av itrvtiosskola i projktt HA äms att skola md sia cirka 450 lvr har fått ta mot stor dl yaläda i förhållad till övria Götbor (Josso, Larsso, Br, Korp & Lidr, 2017). Vidar bskrivs i Götborsbladt (2014) att blad d lädr som flst prsor i Ard md ivadrarbakrud kommr ifrå är Irak, Ira och Somalia. I dssa lädr skiljr si mat och matkultur dl frå d vi har i Svri. Samtlia av tr ämda lädr är huvudsakli muslimska lädr. Kort om muslimska matrlr Muslimr är spridda övr hla värld så äv om matkultur sr olika ut för rspktiv lad så fis vissa msamma förhållisrlr kri mat. Tillått uta vidar rlr är vtabiliska livsmdl och mat frå havt. Md udata frå vissa muslimr som it tillåts äta skaldjur. Muslimr ätr it kött frå ris m tillåts äta ötkött om djurt slaktats på tt visst sätt kallat halal. Halalkött är är djurt slaktats så dt i d må dt är möjlit tömts på blod, dtta då blodt ass ort blad muslimr (Wstblom, 1997). Kort om mat i Ira & Irak I båd Ira och Irak är matkultur aska lika. E stor dl kommr frå dt prsiska kökt där valia kryddor är blad aat saffra och urkmja. Äv örtr som dill, prsilja och koriadr är valit förkommad. Äv om pasta och potatis förkommr så är dt absolut valiast att ma ätr risrättr där rist ati bladats md rösakr llr kryddats md till xmpl saffra. Ofta srvras kött frå lamm m också ötkött och fål förkommr. Protit srvras ofta md tillbhör som bröd, yohurtbasrad såsr och sallad ( Iraska kökt, 2018, 17 mars). Kort om mat i Somalia I Somalia varirar mat myckt rutom i ladt m msamt är att ris är tt valit tillbhör till mat. Kryddi är också lik ladt övr och bstår kryddor som kummi, kardmumma, kryddjlika, kal llr kryddsalvia. Dt är valit att äta kött- llr rösaksröror ibakta i sorts pakakslikad tubröd till frukost blad aat. Dssutom är tillaad rösakr och rytor av olika sla valit ( Somaliska kökt, 2017, 26 fbruari). Tortisk rfrsram - måltidspusslt Livsmdlsvrkt (2013) skrivr att hm och familj har huvudasvart för att bart skall tablra hälsosam livsstil md bra matvaor m ftrsom måa av måltidra itas utaför hmmt så påvrkas matvaora äv av adra. Utifrå udrsökiar år dt att utläsa att bar ätr för lit frukt och rösakr. Livsmdlsvrkts udrsöki visar också och att måa bar ätr för lit till skolluch och för att lvra skall äta så krävs dt att måltidra är bra på måa olika sätt. Skola har stor möjliht att lvra tt positivt förhållissätt till mat och få dm att äta skolmåltid om att säkrställa trvli miljö och ärisriktia måltidr md myckt matlädj. 10

12 E bra skolmåltid hadlar om mr ä bara dt som fis på tallrik och för att skola skall ha msam bild av vad som mas md bra måltid så har ma tait fram tt pdaoiskt vrkty som kallas måltidspusslt (Livsmdlsvrkt, 2013). Bild måltidspusslt: Livsmdlsvrkt (2013) Modll ifattar sx dlar som alla är viktia för att lv skall käa matlädj och må bra av mat. Itrrad, tt tillfäll till samvaro mlla båd vuxa och bar, pdaoisk måltid som dl av skolas utbildisvrksamht. Trivsam, miljö och stämi påvrkar upplvls av måltid och har stor btydls för om ma kär si välkomm. Hållbar, ibär att mat skall ta häsy till miljö och klimat och om bra livsmdlsval miska skolmåltidras blasti på miljö. Närisrikti, mat som srvras skall följa rkommdatior och ha tt apassat ärisihåll för d som skall äta samt bör luchutbudt varj da bstå av llr flra laad rättr, salladsbord md mist fm kompotr, bröd, smöråsftt samt vatt och mjölk som dryck. Tallriksmodll ka avädas för att få bra balas mlla ärisäma. Säkr, mat som laas skall hatras utifrå ällad laar och d som srvrar mat har tt asvar för att mat är säkr. Hatri och plari måst sk på rkommdrat sätt utifrå riktlijr. God, mat skall vara oa avsmakad, laad av arad prsoal md rätt kompts och md rätt mtodr. Smak och srvri skall komma tillodo för d som ätr d. För att bräsa mi i aalys av rsultatt och sortra ut dt som framkommr så har ja valt att aväda måltidspusslt och dss olika dlar som modll. 11

13 Mtod Da studi är fördjupi i lit dl av forskisprojktt HA. Författar har själv dltait i dl av itrvtio i projktt form av workshops, aktivitt och utflyktr vilkt tt h kädom om lvras iställiar och prsolihtr. Dock har författar it själv dltait av isamli av kätdata llr suttit md i itrvjura som lat till rud för da uppsats. Dsi och mtodval Da studi är sålds it av samma mtod som HA projktt uta likas iställt vid skudäraalys vilkt ibär att ma avädr si av adra forskars matrial och har fokus på data md syft och fråställi som d som samlat i ursprusdata it varit mdvt om. Som sam forskar är ma skall omföra midr projkt fis dt fördlar att aväda si av skudäraalys som mtod. Ma får blad aat tillå till kvalitativa oda data och sparar tid (Bryma A 2012). Då författar själv varit ivolvrad i vissa dlar iom ursprusprojktt så skull da studi kua ss som skudäraalys som komplttrats md a obsrvatior om d rupp som dltait i itrvjur och kätr. Obsrvatiora ka likställas md dltaad obsrvatio som förkippas md kvalitativ forski och ibär att forskar arar si i social miljö och försökr få bild av hur idividra, i mitt fall lvra uppför si och btr si i dssa situatior (Bryma A 2012). Dltaara har kuat ara fritt udr obsrvatiostillfälla tillika aktivittra m situatiora har till viss dl kostrurats utifrå att dltaaras öskmål har lat till rud för vilka aktivittr som HA vald att omföra. Studi syftar till att kuskap om lvras uppfatti om skolmåltid och varför d vtullt väljr att it ita d. För att få rda på dtta har ja avät mi av rsultatt i tidiar studi (HA) som i si tur avät si av båd kvalitativa och kvatitativa mtodr i form av blad aat: Ekätr Fokusruppsitrvjur Idividulla itrvjur Obsrvatio av möt md kostchf Ja har tait dl av dt sammaställda matrialt och rsultatt för att kua aalysra dt md fokus på mia fråställiar. Urval Då da studi avät si av rda isamlad data så var urvalt och procss rda avklarad. Urvalt jords via dt pååd forskisprojktt HA, som bdrivs vid 12

14 Götbors Uivrsitt. Där had urvalt tidiar jorts om allmä förfråa om öska att dlta i forskisprojktt som ått ut till skolor i Götbors kommu. Dt var sda skola i Ard som valds ut som itrvtiosskola. När skola var vald så skull också lvra som skull dlta i projktt rkrytras. Forskara på HA projktt vald att fråa årskurs 7 i syft att kua följa dssa om hla höstaditid. Samtlia 54 lvr på skola som fick förfråa tackad ja. Utövr dssa rkrytrads två likvärdia kotrollskolor i områdt som skull få bsvara kät och dlta i fokusruppsitrvjur. Därmot skull dssa it iå i itrvtio (Josso, Larsso, Br, Korp & Lidr, 2017). Dataisamli - Tillväaåssätt Dataisamli till d här studi jords i sambad md forskisprojktt HA och data som sda aväds kom också d frå HA-projktts isamlad matrial. Till da studi aväds rådata frå kätr, fokusruppsitrvjur och idividulla itrvjur. Äv tt isplat möt md kostchf, som författar själv var dlakti i, iick i dt aväda datamatrialt. HA projktt har i si studi försökt få så kompltt iformatio som möjlit och utifrå dtta avät flra olika dataisamlismtodr. Strukturrad itrvjur och kätr är i flra avsd likartad forskisistrumt där d uppbara skillad är att vid kätr fis dt i itrvjuar ärvarad som ställr fråora. Rspodtra läsr själva formulärt md fråor och fyllr själva i svart och lämar i (Bryma 2008). D valiast form är kät som skickas ut pr brv (Bryma 2008) mda udomara i dt här fallt har fyllt i kätr på plats i skola och lämat dm åtr till forskara som sda sammaställt rsultatt. Ekät För dataisamli till kät utformad forskara på HA först kät md 45 rudfråor md komplttrad följdfråor till dssa som alla bhadlad ämt hälsa ur olika aspktr. Ekät tstads sda i så kallad pilot md d tidiar årskurs 7 på samma skola som studi sda skull omföras på. Pilot visad att kät krävd åra midr justriar för tydliar tolki. När kät had justrats påbörjads d riktia studi och lvra i dåvarad årskurs 7, som skull följas i projktt bsvarad kät udr sar dl av år 2014 I da studi som fördjupar si i HA-projktts dlar som bhadlar skolmat aväds dast fråora 11, 12, 15 och 16 ur kät (bilaa 1). Dssa fråor bhadlad hur ofta lvra ätr skolluch, vilka dlar av d d ätr, varför d vtullt it ätr d samt vad d vid utslutad av skolluch ätr iställt. Fokusruppsitrvjur I projktt börjad forskara md att omföra två fokusruppsitrvjur, pilotruppr för att tsta itrvjumallara. Dtta formad rud för hur uvarad itrvjumallar sda utformads. Dt omförds tio fokusruppsitrvjur (xklusiv pilotitrvjura) md 13

15 fyra till sx udomar i varj. Fyra av fokusruppra bstod dast av flickor, tr dast av pojkar och tr av itrvjura bstod av ruppr där båd pojkar och flickor iick. Udr varj fokusruppsitrvju fas tr itrvjuar ärvarad; två doktoradr uta tidiar rfarht av fokusruppsitrvjur (förutom pilotruppra) och trdj forskar som had tidiar rfarht av fokusruppsitrvjur. E av d två doktoradra furad alltid som huvudmodrator md asvar att hålla iå diskussio md rätt fokus. D två adra furad som assistrad modratorr och ställd följdfråor är lämplia tillfäll uppkom (Josso, Larsso, Br, Korp & Lidr, 2017). För att styra fokusruppsitrvjura så placrads fiur på bordt md ord hälsa, mat, fysisk aktivitt, kropp och öskiar md förklari att dtta var d tma som skull diskutras udr itrvju. Ma försökt hålla öppa fråor udr itrvju för att udomara så myckt som möjlit själva skull styra itrvju. Udr itrvju sammafattads dt som sats för att säkrställa korrkt tolki av iformatio som framkommit. Fokusruppsitrvjura varad mlla miutr (omsitt 69mi) (Josso, Larsso, Br, Korp & Lidr, 2017). Itrvjura splads i för att sar kua traskribras. Idividulla itrvjur D idividulla itrvjura omförds md lvra som tidiar dltait vid fokusruppsitrvjura md av forskara för projktt ärvarad som itrvjuar. D idividulla itrvjura var midr styrda och utick mr frå vad lv själv kom ihå frå fokusruppsitrvju och lv fick sålds prata aska fritt kri hälsotma som itrssrad d. D fick dssutom brätta vad d illad och i rlatio till dt möjliht att komma md öskmål på hälsorlatrad aktivittr d öskad omföra udr projktt. Itrvjura varirad myckt i läd m hölls kortar ä fokusruppsitrvjura. Majoritt av itrvjura varad mlla miutr. Äv dssa itrvjur splads i för att sar kua traskribras. Möt md kostchf Ia d dltaad lvra i itrvtiosskola fick träffa områdts kostchf så aordads så kallad workshop. I da fick lvra i uppift att md hjälp av olika källor, till xmpl itrt bsvara åra fråor som bhadlad skolmat. Uppift bstod av tr fråor (Bilaa 2) som hadlad om hur måltid ska s ut lit livsmdlsvrkt, vad bra måltid ska ihålla och hur d själva ka påvrka sitt matita udr da. Som yttrliar förbrdad momt iför mött fick lvra möjliht att sitta tillsammas i midr ruppr och skriva d fråor för kostchf att bsvara vid mött. Såväl förbrdad workshop som mött md kostchf splads i för att sar kua traskribras. 14

16 Barbti och aalys E dl av råmatrialt som aväds var rda traskribrat så dast tt komplmt av för arbtt rlvata dlar bhövd traskribras. Förutom kätsvar, itrvjur och workshop så jords också djupdyki i littratur iom områdt för att orda rfrsramar att arbta kri. Ekät Barbti av kätra var rda avklarad av HA-projktts forskar. Iför da studi jords därför bart sammaställi av rlvata fråor i statistikdatorprorammt SPSS (Statistical Packa for Social Scic). Utifrå sammaställi av kätsvar aalysrads sda vtulla sambad och rsultat utifrå studis syft och fråställi. Dssa sammaställds sda i tabllr i studis rsultat. Fokusruppsitrvjur Som första st lyssads alla fokusruppsitrvjur iom. Udr tid atckads för studi rlvata dlar d md otri om var i ispli d aktulla dl hörds. Därftr traskribrads för studi rlvata dlar och sammaställds i rsultat utifrå studis syft och fråställi. E dl av itrvjura var sda tidiar traskribrad av forskar på HA. Idividulla itrvjur Barbti av d idividulla itrvjura omförds på samma sätt som fokusruppsitrvjura. Äv dssa itrvjur var rda dlvis traskribrad av forskar på HA. Möt md kostchf D första barbti av mött md kostchf bstod i att läsa iom atckiar frå d a obsrvatio (bilaa 3) udr d förbrdad workshop som omförds. Därftr omförds barbti och aalys på samma sätt som vid fokusruppsitrvjura och d idividulla itrvjura. Äv dtta tillfäll var rda dlvis llr hlt traskribrat av forskar på HA. Iformatio som framkom sammafattads sda i löpad txt udr rsultat. Etiska och mtodoloiska övrväad i HA Udomara och dras föräldrar altrativt förmydar fick skriftli och mutli iformatio om forskisprojktt, ikludrat syft md udrsöki. D iformrads om att dltaadt var frivillit och att udomara kud avbryta sitt dltaad är som hlst uta ifråasättad. D skriftlia iformatio övrsatts äv till arabiska och somaliska. Iformrat samtyck rhölls frå båd udomara och dras föräldrar altrativt 15

17 förmydar. Forskisprojktt och d här studi har odkäts av d rioala tikprövisämd (Dr: ) (Josso, Larsso, Br, Korp & Lidr, 2017). HA-projktt skrivr md hävisi till Gr & Hoa 2015 att vikti aspkt var att utvckla tt förtrod mlla itrvjuar och udom ftrsom fokusruppr ka vara västlit bräsad av maktbalas mlla båd udom och vux likväl som mlla udomara. Iför varj fokusruppsitrvju tydlijords att alla uttalad skull staa iom rupp, att dt it fis rätta llr flaktia svar, samt att alla takar och åsiktr är viktia. Rsultat Ekät Tabll 1. Hur ofta ätr du åot av dt som srvras till skolluch? Aldri 3,7 % Sälla 13 % 1 2 år pr vcka 5,6% 3 4 år pr vcka 18,5% Varj skolda 59,3 % Rsultatsvar frå kätra visar att dast 59,3 % ätr åot vid skolluch varj skolda. Tabll 2. Om du ätr åot vid skolluch, hur ofta ätr du: Varmrätt/ huvudrätt Sallad/ rösakr Bröd Smör Mjölk Aldri 5,6 % 9,3 % 9,3 % 5,6 % 40,7 % Sälla 11,1 % 22,2 % 14,8 % 42,6 % 13 % Oftast 51,9 % 29,6 % 42,6 % 31,5 % 13 % Alltid 31,5 % 38,9 % 25,9 % 20,4 % 33,3 % Vid vidar aalys av kätfråora som rör vad lvra i årskurs 7 ätr år lit tabll 2 att utläsa att dt dast är 31,5% av lvra som svarat på kät som alltid ätr Huvudrätt/Varmrätt vid skolluch. Mda dt är hla 16,7 % som svara att d aldri llr sälla ätr varmrätt som tli ska vara måltids största dl. 31,5% ätr aldri llr sälla sallad mda motsvarad siffra som alltid ätr sallad är 38,9%. 16

18 Tabll 3. Om du it ätr av skolluch, vad bror dt oftast på? Mia vär ätr it skolluch 1,9 % Ja har it tillräcklit md tid 3,7 % Ja tyckr it att mat är od 44,4 % Ja är it huri 3,7 % Ja ätr alltid skolluch 44,4 % D som upplvr att mat it är od motsvarar 44,4 % lit av d som bsvarat kät lit tabll 3. 1,9 % svarar att d it ätr för att kompisara väljr att avstå luch mda 44,4 % svarar att d alltid ätr skolmat. Tabll 4. Om du it ätr av skolluch, vad ätr du oftast iställt udr skolda? Aat 3,7 % Ja ätr odsakr 3,7 % Ja ätr lättar mat 25,9 % Ja ätr aa laad mat 7,4 % Ja ätr sabbmat 1,9 % Ja ätr iti 20,4 % Ja ätr alltid skolluch 37 % 25,9 % svara att d ätr lättar mat. Mda 20,4 % svara att dt it ätr åot alls iställt för skolluch da är d väljr att it äta. I tabll 4 skiljr si svarsaltrativt Ja ätr alltid skolluch frå tabll 3. I tabll 4 är siffra 37 % och i tabll 3 är samma siffra 44,4 %. Fokusruppsitrvjur Varför ätr lvra it mat? I fokusruppsitrvjura framkommr blad aat att lvra upplvr mat äckli, ofräsch och ammal. D brättar att dt iblad srvras samma maträtt hmma m att d då tyckr bättr om d för att d är mr fräsch, d vrkar då ma att mat är laad strax ia dt är das att äta. Flra av lvra tyckr också att mat flra år är kosti och aorluda och att d srvras md opassad tillbhör. E dl uttryckr också att 17

19 miljö hmma påvrkar att dt käs bättr att äta mat där ftrsom dl upplvr si iakttaa mda d ätr i skola. I flra av fokusruppsitrvjura uttryckr lvra också att kompisara splar stor roll i fråa om att äta llr att it äta skolmat. D brättar vidar att d it s väljr att själva smaka på mat om kompisara sär att d är äckli. Likväl påvrkar kompisara i fråa om vad ma väljr att öra iställt till xmpl å och dla på pizza llr att spla fotboll på luchtid. Äv är dt kommr till adra fråor vrkar kompisar ha stor roll i val lvra ör. D uttryckr dtta är dt kommr till blad aat odisätad, sport och fritidssysslsätti. E aa faktor som åtrkommr udr itrvjura är att såväl varmrätt som sallad i matsal är samma hla tid. D sakar sålds variatio i maträttra och då framkommr framförallt potatis som åot som srvras alldls för ofta lit flra lvr. Nåra av lvra i fokusruppra uttryckr att ma iblad blir rtad i skola om ma är tjock och att dt är viktit att ma täkr på vad ma ätr. D uttryckr också i samma itrvju att ma it ska äta för myckt för att då blir ma tjock. E aa itrssat iformatio som framkommr i itrvjura som bhadlar sallad är vilka som lit lvra ätr d. Dt framkommr att d som ätr sallad är bar i åo form av stödrupp och vuxa käsla är att dtta är ruppr som udomara it vill idtifira si md. Grll uppfatti om mat och skolmåltid Nåot som framkommr vid flra fokusruppr är att alla tyckr mat är äckli är d pratar om kompisar och skolmat. E rll upplvls vrkar sålds vara att alla är av uppfatti att skolmat it är bra. När dltaara ombds xmpl på od mat är d flra som r xmpl som; Kbab, hamburar. När d får fråa om huruvida dt fis mat som är od i bamba så svarar måa att d parad fisk är od. E dl r också xmpl som kyckli och currysås llr hamburar. Dssutom kommr risrysröt/röt upp som öskmåltid i bamba. Flra brättar också att stämi och miljö i matsal är kaosartad i d bmärkls att dt är myckt lvr som ska äta samtidit och att dt är väldit höljutt. Vad ätr lvra iställt? E dl lvr brättar att d iblad år och ätr pomms llr pizza i atukök i ärht är d it ätr i bamba. Adra brättar att d ätr är d kommr hm m att dt måa år äv då blir sabbmat llr chokladkaka och läsk ftrsom föräldrara it är hmma uta har lämat par så bar själva ka köpa mat. 18

20 Elvras a försla för att flr ska äta skolluch Elvra i itrvjura brättar att dt bord vara mr varirad mat i bamba för att d ska äta midr potatis är också här tt öskmål. D skull också vilja ha tt öra istallrat som idikrar om ljudvolym i matsal blir för hö, åra av lvra had haft dtta på tidiar skolor. Dt är alltså apparat som istallras på vä och md ljussialr idikrar ljudvolym, lvra brättar att d lysr rött om ljudvolym är för hö. Dssutom öskar lvra att dt it ska sålas, som d upplvr dt, av d oda mat. D oda mat äms här som hamburar, pakakor llr tacos. D tyckr vidar att dt bord fias åtmisto två rättr att välja på så ma ka ta d altrativa varmrätt om it d första fallr d i smak. Yttrliar tt öskmål är att d vill ha mjukt bröd så ma ka äta si mätt på smörås om it mat är od. Idividulla itrvjur Då iformatio kri skolmat som framkom udr d idividulla itrvjura övrsstämd md d som framkom udr fokusruppsitrvjura så upprpas it d i rubrik. Elvra mötr stadsdls kostchf Dt isplad mött md kostchf där lvra skull få svar på fråor d had kri skolluch samt få möjliht att läma öskmål och takar av komplttrad iformatio till fråställi lit daståd styck. Aåd vad som srvras fick lvra följad rspos på sia takar Elvra vill ha midr potatis kostchf svarad att potatis iick i Svris matkultur och att dt är dt som kommr att srvras tillsammas md altrativ som till xmpl pasta llr ris ftrsom mat srvras i Svri och vi bör vära om vår matkultur. Elvra lämad öskmål om att srvra mr röt och mjukt bröd iställt för käckbröd kostchf svarad att mjukt bröd och röt är dl av frukost llr mllamålt och sålds it hör hmma på luch. Vidar av ho rspos att käckbröd också är dl av d svska matkultur. Elvra öskad att dt skull fias två altrativ på varmrätt att välja på kostchf bsvarad öskmålt md motfråa Får i dt hmma?. H kostatrad sda att dt it var åot som krävds frå hs sida som kostchf att rbjuda altrativa rättr. H förklarad att hs uppdra var att srvra måltid lit kostcirkls alla dlar och att alla tyvärr it alltid ka tycka om mat varj da. Yttrliar fråa som kom upp var varför ma it fick äta si mätt på d mat som var od kostchf svarad att mat ska räcka till alla på skola och att d därför bhövr bräsas till att srvra varj lv till xmpl två hamburar. H fortsatt att förklara att måltid är täkt att komplttras md rösakr också lit kostcirkl så ma som lv it ätr si mätt på dast hamburar md bröd. 19

21 Sammafatti Md dssa siffror år att utläsa att trots att ärmar 60 % av d tillfråad lvra faktiskt ätr i skolmatsal varj da så är dt som mst 31,5 % som varj da får i si fullod måltid på skolluch i liht md rkommdatiora som skolmåltidra bräkas utifrå. Vad ällr orsak till att bar väljr att it äta så ar 44 % Ja tyckr it att mat är od som orsak. På fråa vad d ätr iställt om d väljr att it äta skolluch är d två valiast svar Ja ätr lättar mat md 25,9 % och Ja ätr iti md 20,4 %. E fmtdl av lvra väljr alltså att hlt avstå skolmåltid är d it ätr. Fokusruppsitrvjura istämmr md kät om iformatio som att måa upplvr mat som äckli, ofräsch, ammal llr hlt klt formi som d bskrivr i olika trmr. E dl tror hllr it att skolmåltid är särskilt ytti och upplvr att d it får äta så myckt d vill är dt srvras od mat som lvra uttryckr dt. I mött md kostchf så får lvra dirkta och tydlia svar på varför måltid sr ut som d ör och hur d är täkt att ätas, lit tallriksmodll. Hur uppfattar och bskrivr lvra skolmåltid? E dl bskrivr skolmåltid som hlt okj mda stor dl av lvra som väljr att yttra si i itrvjura bskrivr d som äckli, aorluda, ofräsch, ammal och formi. D bskrivr också att miljö i matsal iblad är kaotiskt och höljudd. Vilka prspktiv brör bar som rlvata för sia val av mat? Framförallt brörs två prspktiv som rlvata för valt om d ska äta mat i skola llr it. Dt a är huruvida d upplvr mat od llr om d sr od ut. Dt adra är kompisars åsiktr och iflusr. Om ma väljr att hoppa övr skolluch vilk aldi ar lvra som d valiast till att d it ätr? D valiast orsak som framkommr till att lvra it ätr skolmat är att d hlt klt it tyckr om d. Diskussio Mtoddiskussio Ekät E risk som alltid är övrhäad är ma avädr si av kätr är att tolki av såväl fråor som svarsaltrativ ka skilja si mlla d som skrivit kät och prso som bsvarar d. I d fråor som aalysrats i da uppsats fis särskilt tt svarsaltrativ på fråa om du it ätr av skolmat, vad ätr du oftast iställt udr da? som är svårtolkat, ämli Lättar mat. Dls har vi tt områd md måa lvr av utlädsk bakrud som it har svska som modrsmål (Götborsbladt, 2014) och dls är dt av 20

22 idividull uppfatti vad som är lättar mat. Sålds är dt svårt att utifrå svart tolka hur myckt llr vilk sorts mat d tli ätit iställt för skolluch. Vidar md så omfattad kät som d HA kostrurat är dt möjlit att d som bsvarar d förlorar fokus och bsvarar fråora sltriamässit. Ett xmpl på dt sys i rsultatt är samma svarsaltrativ fis rprstrat i båd tabll 3 och tabll 4 där alltså svarsproct på altrativt bord vara samma m iställt skiljr si åt. Md kätr fis också risk att d som bsvarar d bsvarar d utifrå vad d tror får dm att vrka bättr frå itrvjuars prspktiv. Till xmpl att d ätr mr hälsosamt ä vad d ör. Eftrsom dltaara av studi dast bstår av 54 lvr så är dt svårt att md da udrsöki tt hlomfattad svar på fråställi. Dock är rsultatt tillförlitlit i da spcifika udrsöki på da skola då mtod och dataisamli bstått i kombiatio av kätr och itrvjur såväl i rupp som idividullt, på så sätt så fås brdar uppfatti och mr saisli bild om hur svar bör tolkas. I da studi har dast dl av kät och svarsaltrativ i d rdovisats utifrå vad som varit rlvat för att blysa itrssata dlar utifrå fråställi. Hla kät i fis bifoad som bilaa 1. Mtoddiskussio itrvjur I mutlia itrvjur fis risk att svar och diskussiora yasras och riktas av itrvjuars rfarhtr och åsiktr då dt är itrvjuars uppift att om fråor s till att diskussio fortsättr framåt. Till xmpl ka itrvjuar mdvtt llr omdvtt rara mr llr midr positivt på olika diskussiospuktr som framkommr udr itrvjura och få dltaara att prata vidar i d rikti. Dt fis också, prcis som i kätra, risk att prso som itrvjuas försökr svara för att öra itrvjuar öjd llr svar som h tror är bättr. Dt fis också risk att dltaara it våar llr vill uttrycka sia åsiktr llr takar är d sittr i rupp (vid fokusruppsitrvjura). Dt är framförallt i udomars varda, myckt sårbart att uttrycka sia åsiktr i rupp då dt ka ha stor ivrka på hur kompisara sr på dm. D har dssutom ofta rda roll i rupp som ska ftrlvas och dt blir yttrst viktit vad kompisar täkr om dras åsiktr i d spcifika rupp. Md risk för att uttrycka fl sakr fis därför risk att ma iställt väljr att it säa åot alls llr bara hålla md vad d övria rupp sär (Wllros, 1998). Rsultatdiskussio I rlatio till att målt bör vara att alla lvr på Svris skolor ska äta ärisrikti måltid varj da udr si skolå så är 44,4 % som it ätr d hö siffra. Att måltid lit livsmdlsvrkts (2013) riktlijr är ärisrikti blir också bara sai i d fall 21

23 som lv faktiskt ätr måltid lit tallriksmodll, vilkt siffrora i udrsöki visar it övrsstämmr md vrkliht. Vidar ska mat lit måltidspusslt vara God vilkt ska ibära att d är laad av kui prsoal och avsmakad för att kua upplvas som od också av d som ätr måltid (Livsmdlsvrkt, 2013). Trots dtta så är d absolut valiast orsak som lvra uppr till att d väljr att it äta mat att d it tyckr om d. I fokusruppsitrvjura bskrivs d flr år som äckli. Orsakra till att lvra tyckr att mat är äckli ka vara måa. E möjli täkbar orsak är d kulturlla aspkt och aa skull kua vara d sociala. Rsultatdiskussio i rlatio till kultur Måa av d lvr som dltait i udrsöki prcis som i områdt för övrit är av utlädsk bakrud. Att d vidar bskrivr mat som kosti och aorluda blir it särskilt förvåad om ma udrsökr hur mat sr ut i adra lädr i förhållad till vår svska matkultur. Elvra bskrivr blad aat att mat hmma har aa kryddi ä d i skola och att mat srvras på tt aat sätt md stor dl av rösakra i mat iställt för vid sida av. Vilkt övrsstämmr md kulturavsitt kri mat udr rubrik bakrud. Där bskrivs att åra av d valiast lädra frå vilka mäiskor ivadrat ifrå och hamat i Ard är Ira, Irak och Somalia (Götborsbladt, 2014). I dssa lädr sr kryddi hlt aorluda ut frå vår md kryddor som blad aat urkmja, kal, kummi, kryddjlika och saffra. Dt är också ovalit i dssa lädr att äta potatis, vilkt lvra flra år bskrivr att d upplvr få ofta i bamba. Rsultatdiskussio I rlatio till dt sociala prspktivt E itrssat rflktio om ma jämför rsultat mlla kätr och fokusruppsitrvjur är att dt i kät dast är (1) prso som uttryckr att kompisaras åsikt splar roll är d väljr om d ska äta mat. I fokusruppsitrvjura därmot framkommr dt udr flra tillfäll iformatio där ma ka höra llr aa att kompisaras val och åsiktr ör skillad också för d a val. Elvra uttryckr också vid upprpad tillfäll att alla tyckr att skolmat är äckli, vilkt absolut påvrkar dras a val (Lally, Bartl & Wardl, 2011). Rsultatdiskussio I rlatio till måltidspusslts dlar Vad ällr måltidspusslts dlar; itrrad, trivsam, hållbar, ärisrikti, säkr och od. Om måltid är itrrad och d vuxa ätr md lvra framkommr it i dt barbtad matrialt. It hllr huruvida mat är hållbar sär lvra åot om i rlatio till varför d väljr att it äta d. Vad ällr trivsamht md måltid så är dt måa som bskrivr kaos i matsal md höa ljudivår och myckt mäiskor i matsal samtidit. Dtta skull möjli kua avhjälpas md till xmpl tt aorluda utformat matschma. 22

24 Aåd ärisriktiht i måltid sär bar att d tror att mat iblad är dt. Därmot så upplvr d att dt it är bra md sallad i d utformi som d sr ut. Måa av bar bskrivr att båd upplä och tillai av salladr och rösakr sr aorluda ut hmma och att d därför upplvr sallad i skola ofräsch. Ett rimlit tillväaåssätt för att motivra lvra att äta mr sallad skull vara att öra kl förfråa där lvra får skriva d vilka typr av rösakr d öskar si och hur dssa ska tillaas och sda rbjuda dssa som tt av altrativ md jäma mllarum. Att måltid ska vara säkr ämr it lvra åot om mr ä att d upplvr att d ofta hittar hårstrå i mat. D brättar att d tt matrådt förslat att bambatatra hårät m att d it blivit hörda. Dtta bord vara av största vikt av rktor som har huvudasvar för att måltid i skola följr riktlijra som fis. Måltidspusslt sista pusslbit som är att mat ska vara od ka tyckas vara tt ouppålit mål ftrsom dt är idividullt hur mat upplvs. I d här studi har 44 % av d som it ätr mat uttryckt motsats. I mött md kostchf så uttryckr h upprpad år att mat följr svsk matkultur. Att d svska matkultur av ick svsk md adra matprfrsr skull upplvas som od är förhålladvis osaolikt. När d för studi aktulla skola bstår av majoritt idividr md ivadrarbakrud så är dt sstillt att apassa mat om målt att d ska upplvas od ska uppås. Ett klt sätt att öra dtta skull kua vara att ställa fram bricka md kryddor apassad till olika matkulturr så ma ka välja att krydda mat själv utifrå sia a smakprfrsr. E möjli utå av dtta skull kua vara att lvra också väljr att aväda kryddora för att krydda si sallad och därmd också kosumra mr rösakr. Slutsats och implikatio Dt vrkar i liht md da studi som att stor dl av höstadilvra i årskurs 7 ofta väljr att it äta skolmåltid som srvras i skola. Dt stämmr väl övrs md tidiar forski som prstrats i arbtt. D flsta som väljr bort skolmat ör dt av aldi att d it upplvr d som od. Orsakra till dtta varirar m åra faktorr som vrkar avörad är att mat skiljr si frå hur d är vaa att äta hmma och att rösakra är aorluda prstrad och tillaad ä vad d är vaa vid. Dtta skull kua täkas bro på att områdt har stor adl ivåar md ivadrarbakrud, där matkultur hmma då skiljr si frå d svska matkultur. E aa faktor är också att d väljr likadat som kompisara ör vilkt iblad rsultrar i att d it ätr skolmat. Kompisaras förhålladvis stora iflytad är it kostit i toår är idividra hållr på att utvckla si idtitt. Dock blir dt problm är kompisaras iflytad idirkt och på lär sikt påvrkar lvras hälsa i vux åldr. I mött md kostchf så får lvra främst hör för områd som har md mats säkrht att öra, till xmpl att d är kall är d srvras llr att d hittar hår i mat. Därmot är dt svårt för lvra att få hör är dt kommr till att varira rättra till åot som d upplvr odar md arumtt att mat ska vara av svsk matkultur. Rsultatt i da studi är för lit för att rsultatt ska kua applicras i störr skala m ka fura som itrssväckar llr första idikatio på hur ma skull kua arbta vidar md skolmat för att oftar få lvr att äta såväl skolmat som sallad. 23

25 Dtta skull kua vara dl av dt framtida arbt iom hälsopromotio md irikti kost. Vidar arbt Eftrsom vi u har arbtat fram bra struktur i Svri på att bhålla mat säkr och kostadsfri så ka dt vara lä att byta fokus. Dt ka täkas att dt fis måa olika sätt att arbta vidar md sakfråa och ftrsträva störr adl lvr som kosumrar skolmat. E aspkt skull kua vara att arbta md att apassa mat åot utifrå atioalittr som fis blad lvra i skola. Till xmpl skull ma kua iföra måkulturlla vckor i skolmatsal på skolor där dt fis stor adl lvr md ivadrarbakrud. Där skull ma kua srvra mat frå världs olika dlar för att få flr att äta mat. Som tidiar ämts skull också tt ökat utbud av kryddor i skolmatsal kua öra skillad för lvr som är vaa vid aa kryddi på si mat hmifrå. Ett aat sätt att få flr att äta är att arbta för, i udomaras öo, häftiar status på att äta skolmat såväl varmrätt som rösakr. Hur dtta skull å till krävr vidar studir m att ta rda på vad udomara upplvr som viktit för att höja status på måltid skull vara första stt. Att sda utifrå d vtskap driva åo typ av kampaj för skolmåltid skull kua öra skillad i d sociala aspkt. Myckt som framkommit udr arbtt här tydr på att How to Act-likad projkt ka ha btydls är dt kommr till att få lvr att ädra sitt btd också är dt kommr till skolmat. E aa vikti dl för framtida arbt md skolmat är att arbta vidar md fråa hur ma får luar miljö i matsal. Ett klt sätt skull kua vara att s övr möjlihtr att bya framtida matsalar md flra midr salar i för att avräsa utrymmt lvra ka röra si på i måltidssituatio. Dtta skull också kua bidra till luar miljö ftrsom it lika måa lvr bfir si på samma ställ samtidit. Ett vidar arbt är dirkt ödvädit för att kua främja od folkhälsa i d framtida vuxa populatio. 24

26 Rfrsr B, J. & Hjälmsko, K. (2015). Bar, mat och måltidr. Falkbr: Glrups Utbildi AB Bryma, A. (2010). Samhällsvtskaplia mtodr. Stockholm: Libr. Erts, R. (2017). Worldwid trds i body-mass idx, udrwiht, ovrwiht, ad obsity from 1975 to 2016: a poold aalysis of 2416 populatio-basd masurmt studis i millio childr, adolscts, ad adults. Th Lact, 390(10113), Doi: /S (17) Folkhälsomydiht. (2011). Matvaor och livsmdl kuskapsudrla för folkhälsopolitisk rapport Östrsud: Stats folkhälsoistitut Folkhälsomydiht. (2017). Folkhälsas utvckli årsrapport Folkhälsomydiht. Götbors Stadsldiskotor (2014). Götborsbladt 2014 områdsfakta. Hämtad frå 31%20Ard_2014.pdf Götbors Uivrsitt. (2014). Skolprojktt. Hämtad frå Gullbr, E. (2006). Food for futur citizs school mal cultur i Swd. Food, cultur & Socity, 9(3), Iraska kökt. (2018, 17 mars). I Wikipdia. Hämtad frå Josso, L., Larsso, C., Korp, P., Br, C., & Lidr, E-C. (2017). What udrmis halthy habits with rard to physical activity ad food? Voics of adolscts i a disadvatad commuity. Itratioal joural of qualitativ studis o halth ad wllbi, 12( ), doi: / Lally, P., Bartl, N., & Wardl, J. (2011). Social orms ad dit i adolscts. Apptit, 57(2011), Doi: /j.appt Livsmdlsvrkt. (2013). Bra mat i skola: Råd för förskolklass, rudskola, ymasiskola och fritidshm. Uppsala: Livsmdlsvrkt Marts, MK., va Assma, P., & Bru, J. (2005). Why do adolscts at what thy at? Prsoal ad social viromtal prdictors of fruit, sack ad brakfast cosumptio amo yar-old Dutch studts. Public Halth Nutritio, 8(8), Doi: /PHN

27 SFS 2010:800. Skolla. Stockholm: Utbildisdpartmtt Skolispktio. (2016). Skolmåltid. Hämtad frå Skolvrkt. (2016). Mat i förskola och skola. Hämtas frå Somaliska kökt. (2017, 26 fbruari). I Wikipdia. Hämtad frå Vårduid. (2012). Toåriar år. Hämtad frå Wa, Y., & Lobsti, T. (2006). Worldwid trds i childhood ovrwiht ad obsity. Itratioal Joural of Pdiatric Obsity, 1, doi: / Wllros, S. (1998). Språk, kultur och social idtitt. Lud: Studtlittratur Wstblom Josso, H. (1997). Mat tro traditio. Stockholm: Libr 26

28 Bilaa 1 Itrvjuuid Fråor om matvaor, fysisk aktivitt och hälsa Istitutio för kost- och idrottsvtskap Kotaktprsor Doktorad Lius Josso Profssor Christl Larsso E-post: lius.josso@u.s E-post: christl.larsso@pd.u.s Mobil: Tlfo:

29 Dtta är tt formulär md fråor om blad aat hälsa, matvaor och fysisk aktivitt. Rsultat kommr att rdovisas på ruppivå vilkt ibär att i kommr att s hur just du har svarat. Studi är frivilli och du ka är som hlst, uta att a orsak, avbryta di mdvrka. NAMN OCH KÖN Föram: Eftram: 28

30 Är du flicka llr pojk? Flicka Pojk HÄLSA 1. Hur tyckr du att di hälsa är? Myckt bra Bra Gaska dåli Dåli 2. Ja tror att ja ka påvrka mi hälsa Hållr hlt md Hållr md Hållr dlvis md Hållr it md Hållr it alls md Om du tror att du ka påvrka, hur ka du i så fall påvrka? Om du it tror att du ka påvrka, varför tror du it att du ka påvrka? 29