Verksamhetsplan 2017 Avdelning för områdesutveckling
|
|
- Johanna Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan 2017 Avdelning för områdesutveckling Fotograf: Mats Lundqvist Stadsområdesförvaltning Norr
2 Innehållsförteckning 1. Inledande ord från avdelningschefen 3 Utmaningar för året 2. Avdelningens ansvar, uppdrag och organisation 5 Vad styr vårt uppdrag? 5 Definitioner 5 Organisation 5 3. Verksamhetsplanering, utveckling och kvalitet under året 6 Januari 6 Februari 6 Februari - mars - april 6 April - maj 6 Maj - juni - juli - augusti 6 Augusti - september 6 September - oktober - november - december 6 December - januari 6 4. Verksamheternas uppdrag och åtaganden 7 Avdelningens ledning 7 Kirsebergs fritids- och kulturhus samt Ungdomens hus 8 Fritidsgårdar 9 Intern service 12 Bibliotek 13 Arena Fältgruppen 15 Mötesplatser för vuxna 19 Förebyggande arbete 21 Utvecklingssamordnare och sekreterare Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och avdelningens åtagande 23 Målområde 1 - En ung, global och modern stad 23 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv 23 Målområde 3 - En stad för barn och unga 24 Målområde 4 - En öppen stad 24 Målområde 5 - En stad för alla 25 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad 25 Målområde 7 - En kreativ stad 25 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad 26 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor 26 2
3 1. Inledande ord från avdelningschefen Detta är verksamhetsplanen för avdelningen områdesutveckling i stadsområdesförvaltning Norr. I verksamhetsplanen berättar vi hur vi tänker arbeta under Verksamhetsplanen ska ses som verksamheternas uppdrag med politiska mål, förvaltningens åtaganden och verksamhetsspecifika åtaganden. Utmaningar för året Den ändrade befolkningsprognosen innebär att fler medborgare i Norr behöver tillgång till fritidsverksamhet, bibliotek och övrig kommunal service. När ett större antal barn och unga än tidigare bor i Malmö stad, ökar också behovet av uppsökande samt förebyggande och främjande arbete. Det sociala sammanhang som dessa verksamheter bidrar till är centrala pusselbitar för att skapa goda uppväxtvillkor och ge ett jämställt och jämlikt inträde i vuxenlivet. Lokalförsörjning är en betydande del av utmaningen under det kommande året. Bra och ändamålsenliga lokaler bidrar till en jämställd och jämlik tillgång till verksamhet och service. Fritidsgården på Zenithskolan kommer att behöva nya lokaler då grundskoleförvaltningen byter från en äldre till en yngre målgrupp. Under året kommer vi att undersöka möjligheten att anpassa en lokal på Celsiusgatan till detta ändamål. Fritidsgården kan då serva ett större upptagningsområde som också inkluderar en ny grundskola på Rönnenområdet och en ny på Norra Sorgenfri. Upptagningsområdet för fritidsgården på Johannesskolan kommer att öka då en ny f-9 skola planeras i gamla Pildammsskolan. Johannes fritidsgårds lokaler har redan idag stora begränsningar vad gäller tillgänglighet och ett arbete för att hitta en lokal som kan betjäna en utökad målgrupp påbörjas under året. Sedan 1 januari 2015 har stadsområdesförvaltning Norr drivit ett pilotprojekt tillsammans med grundskoleförvaltningen avseende öppen fritidsverksamhet för mellanstadieelever vid Kirsebergsskolan, Segevångsskolan och Bulltoftaskolan. Verksamheten har samordnats med fritidsgårdarna. Beslut har fattats om att pilotprojektet avslutas den 1 maj 2017 samt att verksamheten flyttas tillbaka till Grundskolan. För att i fortsättningen kunna erbjuda en hög kvalitet på fritidsgårdsverksamheten i Kirseberg och Segevång, när samordningsvinsterna med klubbarna försvinner, kommer resurserna till dessa fritidsgårdar att slås ihop så att aktiviteter kan erbjudas utifrån ungdomars behov i båda områdena. I samarbete med kulturförvaltningenen invigdes Masten 2, en mötesplats i Västra hamnen med biblioteks- och medborgarservice, under hösten Under året kommer verksamheten att utvecklas i samverkan med föreningar och boende i Västra hamnen. Kulturförvaltningen finansierar lokal, inventarier samt inköp av medier medan stadsområdesförvaltning Norr finansierar personal och övrig drift. I budget 2017 finns 1,5 heltidsbefattningar på Masten 2. På längre sikt behöver bemanningen ökas upp. Replokalerna på Kajplats 305 har länge behövt ersättas då verksamheten är inrymd i en fastighet som kommer att rivas för att ge plats åt nybyggnation. Förvaltningen har äskat utökat anslag för att kunna ersätta replokalerna utan framgång. Verksamheten kommer därför att avslutas den 30 juni 2017 vilket innebär att avtalen med band och musiker som hyr replokal av förvaltningen kommer att avslutas. Att utveckla Kirsebergs fritids- och kulturhus till en levande mötesplats i Malmös nordöstra del har länge varit ett prioriterat område och diskussioner om huset har förts med Stadsfastigheter. 3
4 Diskussionerna har rört alternativen omfattande renovering till hög kostnad eller rivning och återuppbyggnad av ny fastighet. I mars 2016 inträffade en brand i huset, som har krävt en omfattande och kostsam sanering. Verksamheten beräknas vara helt igång under början av 2017 efter brandsaneringen. För att huset ska vara helt funktionellt behöver mer insatser göras eftersom underhållet tidigare varit eftersatt. Förvaltningen har beslutat att återta planerna för rivning samt de planer för ett nybygge som funnits, för att istället föra en dialog med den övertagande förvaltningen kring vilka behoven för huset är. Verksamheten på Mötesplats Kirseberg kommer i mars att flytta till Kirsebergs fritids- och kulturhus, då deras nuvarande lokaler kommer att tas i anspråk av annan verksamhet. Vi ser stora möjligheter för mötesplatsens deltagare att interagera med övriga verksamheter i fritids- och kulturhuset, såsom bibliotek, föreningsaktiviteter och fritidsgård. Mötesplats Vänkretsen har fått mer lokalyta till verksamhetens förfogande efter det att en del kontorsplatser för Avdelning Vård och omsorg flyttat till andra lokaler. Verksamheten kommer under 2017 att göra ytterligare satsningar för att nå en bredare målgrupp. Till det förebyggande arbetet fick förvaltningen 2016 extra medel för att arbeta med trygghetsskapande verksamhet finns inga extra medel i budget, vilket innebär en återgång till 2015 års nivå och en del satsningar måste avslutas. Förebyggarna kommer under året att prioritera arbetet med Barn blir, Familjeklass samt föräldrautbildningen COPE Community parent education programme. Vidare kommer ett Trygghetsfrämjande arbete i lokal samverkan att implementeras. I samarbete med Individ- och familjeomsorgens öppenvård erbjuds också barngrupper för barn i familjer med våld, psykisk ohälsa eller missbruk, CAP Children are people too. Malmö stads planerade omorganisation av nämnder och förvaltningar kommer under året att innebära att våra verksamheter överförs till olika förvaltningar från den 1 maj. Detta innebär att vi måste hitta former för hur den goda samverkan som finns mellen verksamheterna i avdelning för områdesutveckling kan fortsätta att utvecklas även efter den 1 maj. Malmö Stefan Nord T f Avdelningschef 4
5 2. Avdelningens ansvar, uppdrag och organisation Avdelningen för områdesutveckling består av ett antal ansvarsområden som har anknytning till varandra; bibliotek, mötesplatser, fältgrupp och förebyggande verksamhet. Avdelningen har ett särskilt ansvar att driva tvärprocesser avseende förebyggande arbete och samverkan med föreningsliv, skola, socialtjänst och polis. Avdelningen ansvarar också för intern service. I avdelningen är kvalitet, jämställdhet, hållbarhet samt möjligheten för medborgarna att vara delaktiga och ha inflytande viktigt. Att främja hälsosamma livsval samt att skapa möjligheter för människor att utveckla sin självkänsla och självständighet sker i första hand genom att möta målgrupperna med ett coachande förhållningssätt. Vad styr vårt uppdrag? Det uppdrag som avdelningen har styrs av många olika faktorer. Det styrs politiskt genom Malmö stads kommunfullmäktigemål, kommunfullmäktiges uppdrag och nämndsmål, men också genom nationella mål som gäller för hela Sverige. Vårt uppdrag styrs även genom olika lagar, styrdokument, reglementen, policys och riktlinjer som kan vara nationella, för Malmö stad eller lokala för vårt stadsområde. Definitioner Kommunfullmäktigemål: De nio målområden som kommunfullmäktige antagit för Kommunfullmäktiges uppdrag: De tre uppdrag som lagts till målområde 1, 3 och 7 för Nämndsmål: De mål som stadsområdesnämnd Norr antagit för Uppföljning nämndsmål: Den uppföljning som ska redovisas in till nämnden för Organisation Avdelningen är indelad i två enheter och sex sektioner. På avdelningen arbetar 89 personer varav 43 kvinnor och 46 män. Siffran inkluderar tjänstlediga och vikarier. Avdelningen har en budget för 2017 på tkr. Sektion 1 Kirsebergs fritidsoch kulturhus Ungdomens hus Fältgruppen Förebyggande arbete Sektion 2 Rörsjöns fritidsgård Kirsebergs fritidsgård Fritid och förebyggande Intern service Utvecklingssamordnare Avdelningschef Sektion 3 Mötesplats Kirseberg Kirsebergsbiblioteket Masten 2 Kultur och medborgarmöten Sektion 4 Sektion 5 Mötesplats Vänkretsen Johannes fritidsgård Arena 305 Ung fritid i Västra Hamnen Segevångs fritidsgård Sekreterare 5
6 3. Verksamhetsplanering, utveckling och kvalitet under året Avdelningens verksamhetsplan ska beskriva vardera verksamhets uppdrag samt årets åtaganden att nå dessa uppdrag. Planen ska också beskriva vardera verksamhets åtaganden att nå årets politiska mål. Som komplement till verksamhetsplanen ska verksamheterna löpande arbeta med att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet. Som en del i kvalitetssäkringsarbetet ska enkäter genomföras årligen på mötesplatser och bibliotek där deltagarnas/ besökarnas uppfattning om verksamheten inhämtas. Januari Verksamhetsplanen tas fram av avdelningens ledning, trycks upp och distribueras. Vad ska uppnås? Februari Varje verksamhet tas sig an verksamhetsplanen genom att ta fram aktiviteter som ska genomföras i syfte att uppnå uppdrag och åtaganden. Hur säkerställer vi att vi arbetar enligt vårt uppdrag? Hur ska åtagandena uppnås? Vad krävs i form av tid, personal och budget? Vem kan vi samarbeta med internt och externt? Hur dokumenterar vi vad som genomförs? Februari - mars - april Planering genomförs och resultat dokumenteras löpande. April - maj Uppdrag, åtaganden och budget stäms av var fjärde månad i delårsanalys DR1: januari-april. Vad har gjorts? Vad blev resultatet? Vad blev inte gjort? Varför? Hur påverkar utfallet resten av årets arbete? Ska planeringen revideras? Maj - juni - juli - augusti Reviderad planering genomförs och resultat dokumenteras löpande. Augusti - september Uppdrag, åtaganden och budget stäms av igen i delårsanalys DR2: maj-augusti. Vad har gjorts? Vad blev resultatet? Vad blev inte gjort? Varför? Hur påverkar utfallet resten av årets arbete? Ska planeringen revideras? September - oktober - november - december Reviderad planering genomförs och resultat dokumenteras löpande. December - januari Uppdrag, åtaganden och budget stäms av igen vid årets slut i en årsanalys. Analys kopplade till politiska mål lämnas till förvaltningens övergripande avstämning av årets mål och budget. Vad har gjorts? Vad blev resultatet? Vad blev inte gjort? Varför? Är det här det bästa sättet att nå målet? Finns det nya rön på hur vi bäst skapar resultat? Vad har vi lärt oss av tidigare uppföljningar? Upprepar vi några misstag? Hur formuleras nästa års uppdrag och åtaganden? 6
7 4. Verksamheternas uppdrag och åtaganden Avdelningens ledning Avdelningens ledning består av avdelningschef, två enhetschefer och sex sektionschefer. Avdelningschef och enhetschefer har kontorslokaler på Stora Nygatan 1 och sektionscheferna har kontorslokaler där eller i sina verksamheter. Utifrån sina respektive ansvarsområden, specificerat i uppdragsbeskrivningar och anställningsavtal samt i delegationsordning, har cheferna det yttersta ansvaret för att avdelningens uppdrag verkställs, utvecklas och följs upp. I alla sammanhang ska avdelningens ledning arbeta för att främja gynnsamma uppväxtvillkor för barn och unga, barnrättsperspektivet ska alltid vara i fokus. Man ska ha en god omvärldskunskap, sträva efter att vara lyhörd för befolkningens behov inom våra uppdragsområden och arbeta för att tillgodose dessa. Samtliga chefer ska säkerställa en god och effektiv användning av tilldelade resurser. För såväl verksamheternas målgrupp samt för de medarbetare som arbetar på avdelningen ska samtliga chefer aktivt arbeta för en god jämställd miljö där delaktighet, inflytande och ett inkluderande förhållningssätt råder. Avdelningens lednings åtaganden Samtliga chefer ska aktivt arbeta för att säkerställa att alla medarbetare i avdelningen har relevant kompetens för sitt uppdrag. Samtliga medarbetare ska ha en grundkompetens i MBTI. Medarbetare som möter medborgare ska vara utbildad i coachande förhållningssätt. Uppföljning nämndsmål Antal kunskapsallianser Åtagande i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Avdelningens ledning ska identifiera potentiella kunskapsallianser i samverkan med övriga stadsområden. Avdelningens ledning åtar sig att lägga särskild vikt vid barnrätts- jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv vid planering av mötesplatser och ytor för spontan aktivitet. Avdelningens ledning åtar sig att fortsätta arbetet med implementering av Malmö stads framtagna handböcker och checklistor om våld i nära relationer. Avdelningens ledning åtar sig att stödja medborgares, föreningslivets och civilsamhällets möjligheter att själv arrangera eller genomföra aktiviteter i samarrangemang med förvaltningen. Avdelningens ledning åtar sig att säkerställa närhet till och utveckla mötesplatser i enlighet med befolkningsutvecklingen. Avdelningens ledning ska se till att dess verksamheter genomsyras av en tydlig miljömedvetenhet. Avdelningens ledning ska diskutera energiförbrukning i arbetsgrupper samt identifiera lösningar som bidrar till en effektivare energianvändning i enlighet med Malmö stads Handlingsplan för miljöprogrammet. Avdelningens ledning ska se över inköp och drift för att öka förutsättningarna för en hållbar konsumtion i enlighet med Malmö stads Handlingsplan för miljöprogrammet. 7
8 Kirsebergs fritids- och kulturhus samt Ungdomens hus Kirsebergs fritids- och kulturhus finns beläget på Dalhemsgatan 5 och Kronetorpsgatan 1 i Kirseberg och Ungdomens hus på Norra Skolgatan 10 och Torpgatan 21 vid Triangeln. Vardera hus förfogar över ca 3000 m² lokaler som inrymmer bibliotek, fritidsgård, Förebyggarna samt Fältgruppen samt lokaler som hyrs ut enligt av nämnden fastställd prislista. Husen drivs av 3,0 heltidsanställda med en budget på tkr. Verksamheterna har ett allåldersperspektiv, men barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. De lokaler och teknisk utrustning som hyrs ut är anpassade för fritidsaktiviteter, möten, konferenser eller andra arrangemang för föreningar, studieförbund, kommunala verksamheter eller privata aktörer. Husen ska fyllas med aktiviteter under alla öppna timmar året om och möjliggöra för malmöborna att ta del av musik, dans, film, teater och andra kulturupplevelser och ge möjlighet till eget skapande. Ett aktivt arbete för delaktighet med föreningar och medborgare ska också bedrivas med utgångspunkt i de båda husen och dess potential, men också övriga delar i Norr. Evenemangssekreteraren ska samarbeta och samverka med verksamheterna i avdelningen, medborgare, civilsamhället och lokala företagare, och lyssna in behov och önskemål. Personalens uppdrag är att ge service vid kontakt med hyresgäster samt att upprätthålla god ordning och tydlighet i bokningskalendrar. Personalen har också ansvar för att marknadsföra lokalerna och dess möjligheter till målgruppen. Kundfakturering av hyreskostnader sker löpande en gång per månad om inget annat överenskommes. Kirsebergs fritids- och kulturhus samt Ungdomens hus åtaganden Verksamheterna ska arbeta utåtriktat i syfte att nå fler i målgruppen malmöbor med information om husens möjligheter till egna initiativ eller samarrangemang i husen Verksamheterna ska identifiera och undanröja hinder för att delta på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Öka aktiviteten i husen genom publika arrangemang drivna av malmöbor eller civilsamhället Öka aktiviteten i husen genom samarrangemang med malmöbor eller civilsamhället Öka aktiviteten i husen genom ett högre antal uthyrda timmar Samordna publika arrangemang i Kirsebergs fritids- och kulturhus Lokalerna ska hålla hög standard utifrån säkerhet, service, teknik, trivsel och hygien Kalenderbokningar, kontraktsskrivning och fakturering ska ske enligt gällande rutiner Verksamheterna ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Uppföljning nämndsmål Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Åtagande i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Kirsebergs fritids- och kulturhus och Ungdomens hus åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering Kirsebergs fritids- och kulturhus och Ungdomens hus åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen 8
9 Fritidsgårdar I Norr finns fem fritidsgårdar. Fritidsgårdarnas målgrupp är unga i åldern år. På Kirsebergs och Segevångs fritidsgårdar erbjuds t o m 30 april fritidsklubb, dvs skolbarnomsorg för årskurs 4-6 enligt uppdrag från grundskoleförvaltningen. Johannes fritidsgård finns på 217 m² i Johannesskolan vid Möllevångstorget och drivs av 4,0 anställda med en budget på tkr. Ung fritid i Västra Hamnen finns på 186 m² i Stapelbäddskolan och drivs av 4,0 anställda med en budget på tkr. Segevångs fritidsgård finns på 350 m² vid Segevångsskolan och drivs av 5,0 anställda. Kirsebergs fritidsgård finns på ca 500 m² i Kirsebergs fritids- och kulturhus i Kirseberg och drivs av 6,0 anställda. Segevångs och Kirsebergs fritidsgårdar har en budget på tkr exkl driftsbudget för fritidsklubbar. Rörsjöns fritidsgård finns på 192 m² i Zenithskolan i Rörsjöstaden och drivs av 3,6 anställda med en budget på tkr. Det övergripande syftet med fritidsgårdsverksamheten är att skapa möjligheter för ungdomars utvecklande av identitet, självkänsla och självständighet. Den övergripande metoden för fritidsgårdsverksamheten är personalens bemötande och coachande förhållningssätt. På fritidsgårdarna har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla unga i målgruppen har rätt till en utvecklande miljö i form av en fritidsgårdsverksamhet. För att attrahera och nå hela målgruppen ska målgruppens behov löpande följas och stora möjligheter finnas för de unga att ha inflytande över hur fritidsgårdarnas resurser används. Genom sitt coachande förhållningssätt får personalen besökaren att själv utveckla sina idéer så att de blir genomförbara. Prova-på-aktiviteter kan inspirera besökaren att bli aktiv och att formulera sina egna mål för sin fritid. Personalen ska hålla sig uppdaterade i frågor som rör unga i fritidsgårdens närområde, i Malmö och i samhället i stort samt inom sitt yrke för inspiration, nya arbetssätt och metoder. Fritidsgårdarna ska upplevas trivsamma och trygga och det ska finnas dokumenterade och förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel. Det ska också finnas en gemensam dokumenterad värdegrund som betonar allas lika värde. Fritidsgårdarna ska använda The Logbook som dokumentationsverktyg. I verktyget finns statistikuppgifter på deltagande i olika aktiviteter samt en analys av verksamheten dag för dag. Syftet med dokumentationen är att: Summera och analysera arbetspasset tillsammans med sina kollegor innan man går hem Kollegor och chefer kan uppdatera sig kring vad som hänt föregående arbetspass Få en samlad dokumentation över alla verksamheters uppdrag och åtaganden under året Fritidsgårdarnas systematiska kvalitetsarbete ska hanteras genom Qualis eller annat likvärdigt kvalitetssäkringssystem. Enligt upprättad årsplan ska verksamheterna årligen utföra självvärdering samt godkännas i extern granskning var tredje år. 9
10 Fritidsgårdarnas åtaganden Varje fritidsgård ska vara på det klara med vilken målgrupp de vänder sig till och hitta arbetssätt för att nå hela sin målgrupp Alla regelbundna deltagare ska ha en relation till någon i personalgruppen. En regelbunden deltagare är den som kommer till gården minst en gång i veckan under en längre period och en relation har uppstått när vi känner till namn, en tvåvägskommunikation uppstår och när ömsesidig respekt, trygghet och tilltro upplevs Fritidsgårdarna ska arbeta för att ha goda kontakter med de ungas vårdnadshavare, vara tillgängliga samt ta initiativ till dialog när behov finns Löpande samverkan ska ske mellan fritidsverksamheterna och skola, individ- och familjeomsorg, polis och övriga som arbetar med målgruppen unga. All samverkan ska komma målgruppen till gagn Fritidsgårdarna ska fortsätta arrangera fritidsaktiviteter för unga år, UGE-kurser, efter modell från danska Ungdomsskolen, utifrån de ungas önskemål om utbud Fritidsgårdarna ska utveckla arbetet med att dokumentera och säkerställa mätbar statistik, analysbara metoder genom the Logbook eller annat likvärdigt dokumentationssystem samt uppdatera incheckningsmetoden från analog till digital Fritidsgårdarna åtar sig att främja och synliggöra demokratiprocesser utifrån målgruppens behov och önskemål. Fritidsrådet är ett prioriterat forum för utvecklande av dessa processer Fritidsgårdarnas tillgänglighet och öppettider ska uppdateras efter 2017 års behov Fritidsgårdarna ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Åtaganden för Johannes fritidsgård Resurserna ska fördelas jämnt mellan pojkar och flickor. Metoder ska hittas för att mäta fördelning av resurser mellan könen Att ha varierade arbetsmetoder som är anpassade för olika åldrar, i syfte att miljön på fritidsgården ska vara trygg och trivsam hela dagen oberoende av målgruppens ålder Att i samverkan med polis, skola och IoF öka tryggheten på skolgården kvällstid Utveckla samverkan med föreningslivet utifrån målgruppens behov av fritidsverksamhet Åtaganden för Segevångs fritidsgård Hitta former för att finnas på fler arenor i marknadsförings- och relationsskapande syfte Hitta former för samarbete med övriga aktörer på Segevång såsom andra kommunala förvaltningar, MKB, Hyresgästföreningen, HSB, Rädda barnen och ABF Åtaganden för Ung fritid i Västra Hamnen Utveckla former för samarbete med föreningslivet och andra kommunala aktörer i Västra Hamnen Marknadsföra fritidsgården mot den lokalt förankrade målgruppen Åtaganden för Kirsebergs fritidsgård Fritidsgården ska aktivt delta i planeringen för och vidareutvecklingen av Kirsebergs fritids- och kulturhus och särskilt bevaka de frågor som rör barn- och ungdomsverksamhet Utveckla samarbetet med Bulltoftaskolan, Kirsebergsskolan och Backaskolan. Åtaganden för Rörsjöns fritidsgård Fördjupa samarbetet med Rönnenskolan och Zenithskolan Fritidsgården ska aktivt arbeta med att ta fram metoder till att möta brister i värdegrundsfrågor för områdets ungdomar 10
11 Uppföljning nämndsmål Andel flickor respektive pojkar inom fritidsverksamheten som anser sig vara delaktiga och ha inflytande Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Antal flickor respektive pojkar som besöker stadsområdesnämndens fritidsverksamheter Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Fritidsgårdarna åtar sig att systematiskt arbeta för att fånga upp ungas initiativ och behov och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamhetens innehåll. Fritidsgårdarna åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering. Fritidsgårdarna åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen. Fritidsgårdarna åtar sig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. 11
12 Intern service Intern service lokaler finns på Höjdrodergatan 11 och har en total budget på 5 000tkr som är driftsfinansierad. I verksamheten finns 21 medarbetare (tillsvidare, visstid och praktikanter). Det övergripande syftet med verksamheten är att skapa möjligheter för arbetslösa Malmöbor att komma in på arbetsmarknaden. Inför anställning, praktik eller arbetsträning upprättas en individuell plan. I planen kommer man överens om vilka praktiska och sociala färdigheter som behöver utvecklas. Planen följs sedan systematiskt upp och revideras. Parallellt förs ett löpande värdegrundsarbete som syftar till god arbetsmiljö och individuell utveckling kring självkänsla och självständighet. Intern service ska utföra arbetsuppgifter till andra kommunala verksamheter, i huvudsak inom stadsområdesförvaltning Norr. Verksamheten välkomnar all sorts uppdrag och tar emot arbetsordrar på KomIn, per e-post samt per telefon. Efter bedömning av arbetsorderns innehåll kontaktas kunden för förslag på lösning och tid bokas för utförande. Vid större arbetsordrar erbjuder verksamheten en helhetslösning till kunden där externa kompetenser kan köpas in för att komplettera verksamhetens egna. I dessa fall fungerar verksamheten som projektsamordnare och följer uppdraget till dess slut och avrapporterar sedan till kunden. Arbetsuppgifterna bestå av inköp, transporttjänster såsom medicinska transporter av prover, posthantering, flytt, återvinning, enklare hantverks- och reparationsuppgifter, trädgårdsskötesel, vaktmästaruppgifter och andra liknande sysslor som ligger utanför övriga avdelningars kärnverksamhet. Intern service är part i Samlastning i Sege park, ett EU-finansierat projekt som projektleds av miljöförvaltningen och drivs av Intern service. Intern service åtaganden Att arbeta med Malmö stads värdegrund så att medarbetarna ökar sin självkänsla, självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden Att hitta arbetsmetoder för de erfarna medarbetarna att arbeta med ett coachande förhållningssätt så att nya medarbetare ökar sin självkänsla, självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden Att hitta arbetsmetoder för att medarbetare med särskild erfarenhet kompetensdelar till kollegor så att nya medarbetare ökar sin självkänsla, självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden Intern service ska ha särskilt fokus på ungdomar mellan år Att hitta arbetsmetoder för att samarbeta med Individ och familjeomsorgen i syfte att fler Malmöbor ska bli självförsörjande Att öka antalet kvinnor i verksamheten och genomföra jämställdhetsanalys för att hitta lämpliga åtgärder Att projekt Samlastning i Sege park kommit igång med samtliga leveranser och all sophantering under året Uppföljning nämndsmål Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Intern service åtar sig att i samarbete med Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbeta för att fler personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande, jämfört med föregående år Intern service åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering 12
13 Bibliotek Bibliotekens målgrupp är allmänheten i Malmö stad. Kirsebergsbiblioteket bedrivs av 5,0 tjänster med en budget på 4 923tkr (Kirsebergs fritids- och kulturhus, Kronetorpsgatan 1) och Masten 2 (Mastgränd 4) bedrivs av 1,5 tjänster med en budget på 958tkr. Det övergripande syftet med biblioteksverksamheten är att jämna ut klyftorna och erbjuda kostnadsfri tillgång till informationsteknik, kultur, förströelse och bildning. Alla barn och unga och vuxna ska ha möjlighet att delta i ett demokratiskt samhälle tack vare sitt områdesbibliotek. Biblioteken har i uppdrag att verka som närkulturhus där medborgarna kan erbjudas djup och bredd i utbudet nära sitt hem eftersom kulturlivet är en viktig faktor i att skapa ökad social integration och sammanhållning. Medborgarna ska också ha möjlighet att utveckla eget skapande på biblioteken. Bibliotekspersonalen har till uppgift att pedagogiskt guida besökarna och fånga upp deras behov av och önskemål om information, medier, kulturupplevelser och förströelse. Bibliotekspersonalens uppgift är att vara de som förstår behovet och har kompetens att tillgodose det. Biblioteken ska erbjuda plats att vistas på eftersom biblioteken är en viktig arena för meningsfulla möten. På biblioteken ska möjlighet finnas att bli guidade i informationsdjungeln och den kommunala servicen. Masten 2 ska dessutom arbeta särskilt med mötesplatsverksamhet som uppmuntrar delaktighet från medborgarna och med biblioteksverksamhet som ligger i framkant. Utbudet ska innehålla medier för språklig utveckling, särskilt inriktat på människor med annan etnisk bakgrund än svensk. På biblioteket har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Bibliotekens åtaganden Biblioteken ska vara på det klara med vilken målgrupp de vänder sig till och hitta arbetssätt för att nå hela sin målgrupp Biblioteken ska arbeta för att öka medborgarnas inflytande och möjlighet till eget skapande i kulturutbudet Biblioteken ska fortsätta utveckla det läsfrämjande arbetet med särskilt fokus på språkutveckling Biblioteket ska utveckla arbetet med och öka kunskapen om digital kultur och öka kunskapen samt göra de digitala medieformerna mer tillgängliga, för kvinnor och män, flickor och pojkar Biblioteket ska utveckla sin roll som social och jämställd plats, en plats för möten, engagemang och delaktighet Biblioteket ska fortsätta utveckla arbetet med rätt fördelning av relevanta medier i samlingen Biblioteken ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Åtaganden för Masten 2 Masten 2 ska hitta former för att skapa verksamhet som behövs i det geografiska området Masten 2 ska hitta former för arbete med den s.k. tredje säsongen, dvs sommarmånaderna juni, juli och augusti 13
14 Uppföljning nämndsmål Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på biblioteket Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Andel kvinnor respektive män som besöker stadsområdesnämndens bibliotek Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Biblioteken åtar sig att systematiskt arbeta för att fånga upp ungas initiativ och behov och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamhetens innehåll Biblioteken åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering Biblioteken åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen Biblioteken åtar sig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete 14
15 Arena 305 Målgruppen för Arena 305 är unga i åldern år, från hela Malmö. Verksamheten bedrivs av 8,75 anställda med en budget på tkr. Arena 305 finns på 1 850m² på Lönngatan 30. Kajplats 305 (Matrosgatan) har 20 icke utrustade replokaler till uthyrning för de som fyllt 18 år. Det övergripande syftet med Arena 305 är att skapa möjligheter för ungdomars utvecklande av identitet, självkänsla och självständighet. Den övergripande metoden för fritidsverksamheten är personalens bemötande och coachande förhållningssätt. På Arena 305 har verksamheten en musik- och dansprofil. Med musik- och dans avses kulturen kring musik och alla dess uttryckssätt. Arena 305 ska vara en mötesplats för målgruppen utan krav att delta i aktiviteter. Hit kan man komma för att mötas och konsumera musik- och kultur. Den öppna verksamheten ska inspirera deltagarna att vilja att skapa och utveckla ett musik- eller dansintresse. Personalen ska ha en god omvärldskunskap i syfte att hänvisa unga med andra intressen vidare samt i syfte att vid behov hitta samverkan med andra inom kommunala verksamheter eller civilsamhälle som arbetar med unga människors utveckling och lärande. Under tider när Arena 305 är öppet för målgruppen ska det alltid finnas något som stimulerar de fem sinnena, det ska lukta gott, smaka gott, höras ljuva toner, finnas något att vila ögonen på samt att det ska kännas gott i hjärtat - en välkommen atmosfär. Utbudet ska spegla hela målgruppens intressen och önskemål och vara en attraktiv scen för publiken. På Arena 305 får målgruppen träna och utveckla sitt arrangörskap. Arrangörer ska delta i planering, förberedelser, genomförande och utvärdering. Deltagaren ska känna att de har möjlighet till inflytande över resursernas nyttjande. Deltagaren ska också uppleva att de kan vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten på Arena 305. På Arena 305 har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Arena 305 har ett tiotal aktivitetslokaler som kan användas till olika former av musik och dans. I lokalerna finns teknisk utrustning och instrument som kan ge deltagarna inspiration att utveckla sina intresse och sin kunskap. I lokalerna kan också lärande aktiviteter ske, som bygger på deltagarnas intresse och önskemål. Fritidsassistenterna ser till att Arena 305 har attraktiva scener i form av god teknik, ljud och ljusutrustning. Genom goda relationer och kontakter med deltagare och utövare ser personalen till att inspirera dessa att uppträda på scenerna. En viktig del av arrangemanget är soundcheck och annan teknisk förberedelse som ska vara något mycket mer än att testa ljudet. Under soundchecken ska artisterna få möjlighet att känna sig trygga inför uppträdandet, de ska lära sig termer och teknik som de kommer att behöva även när de uppträder även på andra ställen, dvs ett pedagogisk soundcheck. På Arena 305 ska hållbarhetsarbetet vara en naturlig del och målgruppen ska inspireras till att vara miljömedvetna. 15
16 Arena 305:s åtaganden Arena 305 ska vara på det klara med vilken målgrupp de vänder sig till och hitta arbetssätt för att nå hela sin målgrupp Deltagarna ska känna till att de kan vara delaktiga i planering, förberedelser, genomförande och utvärdering av aktiviteter på Arena 305 Den öppna verksamheten ska upplevas attraktiv för musik- och dansintresserade ungdomar Att instrument och teknisk utrustning i lokalerna, samt utrustning på scenerna ska motsvara målgruppens behov. Arena 305 ska ha ett varierat utbud av genrer vid arrangemangen Målgruppen ska ges möjlighet att genomföra arrangemang minst två gånger per vecka Minst sex arrangemang per månad och minst ett per vecka ska genomföras för att få en jämn fördelning över året Artisterna ska ges möjlighet uppträda inför publik Arena 305:s uthyrningsmöjligheter dagtid ska undersökas. Besökarna ska ges möjlighet att sortera avfall i samtliga avfallsfraktioner. Arena 305 ska aktivt och systematiskt utmana samhällets tvåkönsnorm Arena 305 ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Uppföljning nämndsmål Andel flickor respektive pojkar inom fritidsverksamheten som anser sig vara delaktiga och ha inflytande Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Antal flickor respektive pojkar som besöker stadsområdesnämndens fritidsverksamheter Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Arena 305 åtar sig att systematiskt arbeta för att fånga upp ungas initiativ och behov och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamhetens innehåll. Arena 305 åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering. Arena 305 åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen. Arena 305 åtar sig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. 16
17 Fältgruppen Fältgruppens målgrupp är ungdomar i åldern år, främst de som rör sig i det offentliga rummet, dvs i miljöer där ungdomar på sin fria tid vistas, möts och blir sedda, företrädesvis i Malmös centrala delar. Verksamheten bedrivs av 4,0 anställda med en budget på tkr. Fältgruppen har kontorsplatser på Ungdomens hus. Fältgruppen är en stödjande verksamhet för ungdomars fritid. Det övergripande syftet med Fältgruppens arbete är att skapa möjligheter för ungdomars utvecklande av identitet, självkänsla och självständighet. Fältgruppen ska vara ett coachande stöd för ungdomars delaktighet och inflytande i samhället. Fältgruppen ska arbeta uppsökande mot målgruppen, i syfte att skapa och upprätthålla kontakt med ungdomar. Uppsökande arbete kan ske både på dagtid och kvällstid, på skolor, fritidsgårdar och övriga mötesplatser för ungdomar, samt utomhus i offentliga miljöer. Fältgruppen ska arbeta uppsökande och kontaktskapande på aktuella medier på internet. Den övergripande metoden i det uppsökande arbetet är Fältgruppens coachande förhållningssätt till ungdomarna. Fältgruppen ska fungera som en brygga mellan målgruppen och fritidsaktiviteter. För att skapa dialog med ungdomar om fritidsverksamhet, ska Fältgruppen ha övergripande kunskap om fritidsutbudet i Malmö, så att de kan informera och slussa ungdomar vidare till olika fritidsaktiviteter. Fältgruppen kan inspirera till samt initiera ny verksamhet tillsammans med målgruppen. Vissa ungdomar kan ha behov av en djupare kontakt med Fältgruppen. Detta kan möjliggöras genom arbete med grupp eller annan riktad verksamhet. I den här verksamheten är det viktigt att lyfta fram och förstärka ungdomsgruppernas och individernas positiva egenskaper genom att se, lyssna och bekräfta, samt att coacha ungdomarna i formulerandet och möjliggörandet av sina intressen, behov och mål. Som en del av det uppsökande arbetet identifieras trygga och otrygga ungdomsmiljöer i det offentliga rummet. Fältgruppen ska arbeta för att öka tryggheten i miljöer där ungdomar vistas på sin fria tid. Genom att vara kända hos målgruppen, finnas närvarande och möta unga i dessa miljöer med ett coachande förhållningssätt, skapas förutsättningar för att känslan av trygghet ska öka. Det trygghetsfrämjande arbetet sker i samverkan med t ex socialarbetare för ungdomar, polis, föreningsliv, nöjesarrangörer och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Fältgruppen arbetar för och med en positiv samverkan tillsammans med övriga kommunala verksamheter, föräldrar, näringsliv, föreningar och övriga civilsamhället som arbetar med och gagnar målgruppen. Fältgruppen ska delta i de samverkansgrupper som är av betydelse för uppdraget och vid behov initiera ny samverkan. 17
18 Fältgruppens åtaganden Fältgruppen ska arbeta utåtriktat i syfte att nå hela sin målgrupp. Ett särskilt fokusområde under 2017 är främjandet av flickors deltagande och inflytande i fritidsaktiviteter Fältgruppen ska identifiera och undanröja hinder för att delta på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Fältgruppen ska göra en kartläggning över vilka fritidsaktiviteter/fritidsverksamheter för ungdomar i Malmös centrala delar som saknas och som ungdomar efterfrågar Fältgruppen ska utveckla formerna för och ta initiativ till samverkan med föreningar och övriga civilsamhället så att det blir en naturlig del av Fältgruppens arbete Fältgruppen ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Uppföljning nämndsmål Andel flickor respektive pojkar inom fritidsverksamheten som anser sig vara delaktiga och ha inflytande Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Antal flickor respektive pojkar som besöker stadsområdesnämndens fritidsverksamheter Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Fältgruppen åtar sig att systematiskt arbeta för att fånga upp ungas initiativ och behov och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamhetens innehåll Fältgruppen åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering Fältgruppen åtar sig att bidra till ökad trygghet i det offentliga rummet genom att arbeta uppsökande där unga i målgruppen vistas på på sin fria tid Fältgruppen åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen 18
19 Mötesplatser för vuxna Målgruppen för mötesplatserna är vuxna, särskilt fokus psykisk funktionsnedsättning/ohälsa. Mötesplats Vänkretsen (Rundelsgatan 14) bedrivs av 2,0 anställda med en budget på tkr och Mötesplats Kirseberg (Kirsebergs fritids- och kulturhus, Kronetorpsgatan 1) bedrivs av 1,0 anställda med en budget på tkr. Mötesplatserna är öppna för alla vuxna och arbetet utgår från de nationella folkhälsomålen. Mötesplatserna ska kännas trygga och välkomnande och alla ska kunna delta på lika villkor, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Mötesplatserna arbetar systematiskt med att förbättra trygghet och trivsel och utgöra en arena där besökarna har möjlighet att knyta nya sociala kontakter och känna gemenskap med andra. Mötesplatserna arbetar aktivt för att skapa möjligheter för ett varierat utbud av arrangemang och aktiviteter för hälsa, kunskap, kultur och förströelse. Besökarna ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i planering av aktiviteter och arrangemang. Mötesplatserna samarbetar internt och externt med olika aktörer för att skapa mötesplatsens utbud. Medarbetarna på mötesplatserna har ett coachande förhållningssätt och uppmuntrar besökarna att vara delaktiga i verksamheterna och stöder besökarna i att ta egna initiativ på och utanför mötesplatserna. Besökarna ska ha möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. Mötesplatsernas verksamhet utvärderas kontinuerligt. Tillgång till informationssökning och hänvisningar om Malmö stads service erbjuds på mötesplatserna. Mötesplatser för vuxnas åtaganden Varje mötesplats ska vara på det klara med vilken målgrupp de vänder sig till och hitta arbetssätt för att nå hela sin målgrupp Mötesplatserna ska fortsätta att identifiera och undanröja hinder i verksamheterna att delta på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Mötesplatserna ska utveckla sin roll som social och jämställd plats, en plats för möten, engagemang och delaktighet. Mötesplatserna ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Åtaganden för Mötesplats Vänkretsen Mötesplatserna ska kontinuerligt pröva att genomföra förslag till förändring från besökarna, i verksamheten. Förslagen ska sedan utvärderas Mötesplatserna ska fortsätta att utveckla formerna för samverkan med föreningar Åtaganden för Mötesplats Kirseberg Mötesplatsen ska arbeta för att finna arbetssätt att arbeta med volontärer som en del i verksamheten Arbetssättet ska vara coachande med det tydliga syftet att stärka besökarnas självkänsla Det hälsofrämjande arbetet ska särskilt betonas under
20 Uppföljning nämndsmål Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på mötesplatser för vuxna Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Mötesplatser för vuxna åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering. Mötesplatser för vuxna åtar sig att ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen. Mötesplatser för vuxna åtar sig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. 20
21 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet riktar sig till barn och deras familjer, där tidiga insatser som gynnar förskolebarn och barn i de lägre skolåldrarna prioriteras. Förebyggarna har kontorsplatser på Ungdomens hus. Det förebyggande arbetet drivs av 2,25 anställda med en budget på tkr. Det förebyggande arbetet inom avdelningen handlar om att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn på såväl operativ som strategisk nivå. Den strategiska nivån innefattar samordning, skapande av strukturer och stöd för tvärprofessionell samverkan. Målet med arbetet är att alla barn ska ha trygga och goda uppväxtvillkor och en jämlik tillgång till sina rättigheter. Arbetet tar sin utgångspunkt i Barnkonventionen. Förebyggarna ska ha lokal kunskap om förutsättningarna för Norrs barn samt vid behov initiera, stötta och samordna förebyggande arbete i stadsområdet. Inriktningen ska vara de ungas behov av helhetslösningar och hur Norr kan samordnas och samverka med andra för de ungas bästa. Barn i Norr ska uppleva trygghet i sin vardagliga miljö i hemmet, förskola, skola och närområde, känna sig delaktiga i form av att känna att de räknas, blir bra bemötta och får bra information och redskap. Förebyggarnas åtaganden Omvärldsbevaka verksamhetsområdet (delta i nätverk, samla statistiska underlag samt hålla sig uppdaterad inom aktuell forskning) i syfte att: höja tillgängligheten till och sprida kunskap om de förebyggande insatser som erbjuds i Norr för såväl familjer som de som möter familjer i sitt yrke med samverkansparter skapa gemensamma strategier för hälsofrämjande och förebyggande arbete som gynnar barn i Norr bevaka möjligheter till och utveckla former för alternativa finansieringar av hälsofrämjande och förebyggande satsningar och projekt i Norr Samordna och vidareutveckla ett tidigt förebyggande föräldrastöd för föräldrar med barn 0-15 år i samverkan med stadsområdesförvaltningens avdelning för individ- och familjeomsorg, förskole- och grundskoleförvaltningen Erbjuda ett stöd- och utvecklingsprogram för barn 7-12 år som levt eller lever i en familj med känslomässig sjukdom (missbruk, psykisk ohälsa, våld) i samarbete med stadsområdesförvaltningens avdelning för individoch familjeomsorg. Programmet bygger på metoden CAP (Children Are People Too) Förebyggarna ska utveckla och kvalitetshöja det coachande förhållningssättet såväl mellan målgrupp och personal som personalen emellan Uppföljning nämndsmål Antal genomförda jämställdhetsanalyser Antal åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser Åtaganden i syfte att uppnå kommunfullmäktige- och nämndsmål Förebyggarna åtar sig att samordna och vidareutveckla arbetet med familjeklass samt arbetet med Barn Blir i samarbete med förskole- och grundskoleförvaltningen samt Region Skåne Förebyggarna åtar sig att systematiskt genomföra jämställdhetsanalyser i sina verksamheter och ta fram åtgärder som skapar jämställd service fri från diskriminering Förebyggarna åtar sig att ta initiativ till samverkan med andra myndigheter och förvaltningar vid indikationer på ökad otrygghet 21
22 Utvecklingssamordnare och sekreterare Utvecklingssamordnare och sekreterare finns på Ungdomens hus respektive Stora Nygatan 1 med 2,0 befattningar. Utvecklingssamordnaren ska vara ett utvecklings- och kvalitetsstöd och sekreteraren ska vara ett administrativt stöd för verksamheterna. De får löpande uppdrag från och rapporterar till avdelningens ledning Åtaganden för utvecklingssamordnare Samordna tjejmässan Samordna förvaltningens sommarlovssatsning Åtaganden sekreterare Att beställa, kontera samt skriva kundfakturor i Ekot Att skriva underlag för arvoden till uppdragstagare Att hantera verksamhetens samlade kontanter och eventuella redovisningar Att vara chefstöd i HRutan för avdelningens ledning och verksamheter 22
23 5. Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och avdelningens åtagande Nedan följer de mål som kommunfullmäktige antagit för , de nya uppdrag som kommunfullmäktige lagt till för 2017, de nämndsmål som nämnden antagit för 2017, den uppföljning avdelningen ska redovisa till nämnd samt de åtaganden som avdelningens ledning eller verksamheter åtar sig att genomföra för nämndens räkning. Målområde 1 - En ung, global och modern stad Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämndsmål: Stadsområdesnämnd Norr ska utveckla en bra dialog med Malmöbor, i samverkan med nämnder, myndigheter och civilsamhälle, som ger inflytande och delaktighet Uppdrag: Samtliga nämnder ges i uppdrag att identifiera och genomföra insatser där staden kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att utveckla sina verksamhetsområden. Uppföljning nämndsmål Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på bibliotek Stadsområdesbiblioteken Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på mötesplatser för vuxna Mötesplatser för vuxna Antal kunskapsallianser Avdelningens ledning Åtagande Stadsområdesförvaltning Norr ska identifiera potentiella kunskapsallianser i samverkan med övriga stadsområden. Avdelningens ledning Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Nämndsmål: Fler Malmöbor i Stadsområde Norr ska bli självförsörjande Åtagande Stadsområdesförvaltning Norr åtar sig att i samarbete med Jobb Malmö, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbeta för att fler personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande, jämfört med föregående år. Intern service 23
Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Verksamhetsplan Beijers Park, fotograf Mats Lundquist. Avdelningen för områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Norr
Verksamhetsplan 2015 Beijers Park, fotograf Mats Lundquist Avdelningen för områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Norr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Verksamhetsplan 2015... 3 1. Omvärldsbevakning
VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Kvalitetskrav Fritidsgårdar
Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Tjänsteskrivelse. Preliminära nämndsmål för servicenämnden 2016
Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-16 Vår referens Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Preliminära nämndsmål för servicenämnden 2016 SN-2015-1611
Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16
w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse
Handläggare Datum Pia Ihse 2018-10-02 0480-45 20 40 Förskolan Smedby Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.
Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller
Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald
Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Arbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016
Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun 2018-2022 Botkyrka kommuns biblioteksprogram berättar om vad biblioteken ska jobba med fram till år 2022. Det är Botkyrkas kommunfullmäktige
Fritidsplan för Skurups kommun
Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014
Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Vår vision På Kryssets
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Gemensam vision för alla kommunens förskolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!
VI KÄNNER TILL VAD DET SYSTEMATISKA T INNEBÄR SOM METOD. VI HAR BALANS MELLAN KRAV RESURSER PÅ VÅR. FÖLJA UPP UNDERSÖKA Samverkan RISKBEDÖMA ÅTGÄRDA VI KAN PÅVERKA VÅRT VÅR PLANERING. VI GÖR AVSTÄMNINGAR
Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Regional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågen Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
Verksamhetsidé Ung Fritid
Torshälla stads nämnd 2016-02-01 Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2016:19 Rina Oord-Lundh 016-710 73 48 1 (5) Torshälla stads nämnd Verksamhetsidé Ung Fritid Förslag till beslut
Verksamhetsplan Kultur & Fritid
Verksamhetsplan 2017-2020 Kultur & Fritid 1. ÖVERGRIPANDE MÅL/VISION JOKKMOKK - DEN SJÄLVKLARA MÖTESPLATSEN PÅ POLCIRKELN Jokkmokk är en nyskapande kommun med position i framtiden och närvaro i världen
Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan
Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga
Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur i Stockholm
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA, FRITID OCH KUL TUR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-25 Handläggare: Anna Magnfors Telefon: 08-508 05073 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Gävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Personalpolitiskt program
1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer
regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Plan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR
Regional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin
Likabehandlingsplan Förskolan 2017-2018 Fastställd 2018-10-01 av förskolechef Ann-Sofie Landin Inledning All personal på Ängens/Älvens förskola tar helt avstånd från handlingar som indirekt eller direkt
LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Vision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Arbetsgivarpolitiskt
Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.
1 Inledning 1.1 VISION, VÄRDEGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Lindängenbiblioteket ska vara en attraktiv mötesplats som tidigt bygger relationer med närområdets medborgare och stödjer dessa till lärande, utveckling
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall
Likabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen