Verksamhetsplan Beijers Park, fotograf Mats Lundquist. Avdelningen för områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Norr

Transkript

1 Verksamhetsplan 2015 Beijers Park, fotograf Mats Lundquist Avdelningen för områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Norr

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Verksamhetsplan Omvärldsbevakning och utvecklingsområden... 4 Omvärldsbevakning... 4 Utvecklingsområden Organisation och resurser Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och styrdokument... 9 Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och områdesutvecklings åtagande Styrdokument för avdelningen områdesutveckling Avdelningens uppdrag och åtaganden Gemensamma uppdrag och åtagande Verksamheternas specifika uppdrag och åtaganden Fritidsgårdar Johannes fritidsgård Ung Fritid Västra hamnen Rörsjöns fritidsgård Kirsebergs fritidsgård Segevångs fritidsgård Arena Fältgruppen Lokaluthyrning Intern service Vaktmästarservice Förebyggande arbete Områdesprogram Segevång Kulturevenemang Bibliotek Medborgarkontor Mötesplatser för vuxna Anhörigkonsulent Systematiskt kvalitetsarbete

3 Verksamhetsplan 2015 Detta är verksamhetsplanen för avdelningen områdesutveckling i stadsområdesförvaltning Norr. I verksamhetsplanen berättar vi hur vi tänker arbeta under I kapitel 1 beskriver vi de förutsättningar som påverkat avdelningen inför planeringen av Det gäller till exempel befolkningsutveckling, vad som sker i omvärlden och den egna organisationen och vilka utvecklingsområden som avdelningen har identifierat. I kapitel 2 kan du läsa om hur avdelningen är organiserad och vilka resurser vi har. I kapitel 3 beskriver Malmö stads målkedja, kommunfullmäktigemålen, nämndsmålen och de styrdokument som vi har att rätta oss efter. I kapitel 4 kan du läsa avdelningens och verksamheternas uppdrag, åtagande och indikatorer. Ett åtagande beskriver vad som ska åstadkommas för att uppfylla uppdraget och en indikator mäter hur väl man lyckats. Till sist, i kapitel 5, beskriver vi hur vi följer upp vårt arbete. Malmö Carina Opasiak Avdelningschef 3

4 1. Omvärldsbevakning och utvecklingsområden Det här kapitlet beskriver de förutsättningar som påverkat avdelningen för områdesutveckling inför planeringen av Det gäller till exempel befolkningsutveckling, vad som sker i omvärlden och den egna organisationen och vilka utvecklingsområden som avdelningen har identifierat. Omvärldsbevakning Befolkningsutveckling Stadsområde Norr är ett utbyggnadsområde med en ökande befolkning hade stadsområdet invånare och fram till 2018 förväntas stadsområdets befolkning att öka till cirka Åldersgruppen 0 12 antas öka medan åldersgruppen antas minska något till Att befolkningen ökar gör att behovet av medborgarservice i form av medborgarkontor och mötesplatser ökar. Holistiska styrinstrument Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem som är under utredning. Resultatet kan innebära ett förändrat arbetssätt beträffande mätning och inrapportering av mål och kvalitetsarbete. Öppen fritidsverksamhet Under verksamhetsåret driver avdelningen tillsammans med Grundskolenämnden ett pilotprojekt avseende öppen fritidsverksamhet för mellanstadieelever vid Kirsebergsskolan, Segevångsskolan och Bulltoftaskolan. Verksamheten ska utvärderas under tiden för pilotprojektets genomförande. Inom ramen för utvärderingen ska tas ställning till om pilotprojektet ska fortsätta som en permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen fritidsverksamhet ska bedrivas i någon annan form vid de aktuella skolorna. Hållbarhetsstrategi Sege Park Under 2014 antogs ett planprogram för Sege Park vilket beskriver områdets utvecklingsinriktning. Både planprogram och hållbarhetsstrategi har sina utgångspunkter i den vision som deltagande förvaltningar gemensamt tagit fram. Avsikten med hållbarhetsstrategin är att den ska vara styrande för den fortsatta planeringen, exploateringen och utvecklingen av Sege Park. Ny Biblioteksplan Malmö stad har en ny Biblioteksplan för perioden Biblioteksplanen ska ligga till grund för verksamhetsplanerna på samtliga bibliotek i Malmö. Målet är att år 2019 ska verksamheterna erbjuda likvärdig service för flickor/pojkar och kvinnor/män i Malmö. Nytt klassificeringssystem för Biblioteken i Sverige 4

5 Samtliga bibliotek i Sverige kommer att byta till ett internationellt klassificeringssystem, Dewey, vilket innebär att alla medier måste märkas om och att samtliga medier åtminstone inom facklitteraturen behöver byta plats. Kontaktcenterutredning Kommunstyrelsen har beslutat om en utveckling av medborgarservice i Malmö. Under 2014 påbörjades en utredning om vilka behov som finns och som ska vara klar i slutet av februari Resultatet av utredningen kommer att påverka medborgarkontorets arbete. Samarbetesöverenskommelse Malmö stad och idéburen sektor Föreningslivet i Malmö och Malmö stad kommer under 2015 att arbeta fram en överenskommelse mellan stad och idéburen sektor. Överenskommelsen kan komma att påverka vårt arbetssätt med föreningslivet. Områdesprogram Segevång Områdesprogrammen i Malmö stad avslutas 30/ Det arbete som påbörjats inom områdesprogram Segevång behöver implementeras och former för hur det fortsatta arbetet skall bedrivas behöver formuleras. Utbyggnadsområde Stadsområde Norr är ett utbyggnadsområde och i ständig förändring vilket ställer krav på löpande samarbete med gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att följa arbetet. Utvecklingsområden Ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö baserat på Sociala kommissionens rapport. Avdelningen för områdesutveckling har i uppdrag att samordna och driva processen i hela förvaltningen. Avdelningen för områdesutvecklings organisation Avdelningen bildades i samband med den nya stadsområdesorganisationen och har ett brett ansvarsområde där ett flertal områden är förvaltningsövergripande. Organisationen bör fortsätta utvecklas för att stödja ett arbete mot social hållbarhet och bidra till att kunskapsallianser bildas. Ökad samverkan IoF, förskola, skola och Region Skåne Avdelningens roll att driva tvärprocesser och verka för samverkan kräver att en tydligare struktur fortsätter utvecklas. En modell för detta finns i arbetet med jämställdhet och miljö. En annan modell finns inom ramen för Barn Blir. Liknande modeller bör tas fram och provas i den externa samverkan. Samverkan i närmiljöfrågor 5

6 I stadsområdet finns stora utbyggnadsområden och ett utvecklingsområde är att hitta former och ett forum för dialog om närmiljöfrågor mellan bland annat förvaltningen och gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Medborgardialogen bör systematiskt tas med i arbetet. Samverkan med civilsamhälle På samtliga mötesplatser som avdelningen bedriver finns samverkan med föreningslivet. Utöver detta bedrivs föreningsstöd både i form av viss ekonomisk bidragsgivning men även med annat stöd vid ex samarrangemang. En evenemangssekreterare är anställd inom ramen för områdesprogrammet i syfte att aktivt stödja och uppmuntra föreningsaktiviteter i anslutning till fritids och kulturhuset i Kirseberg. Samverkan med civilsamhället behöver utvecklas och finna fler former. Inköp av ekologiskt och rättvisemärkta varor Avdelningen för områdesutveckling samordnar förvaltningens hållbarhetsarbete. Statistik för 2014 visar att inköp av ekologiska och rättvisemärkta varor är ganska låg i förvaltningen och måste förbättras. För att åstadkomma detta behöver bland annat inköpsrutinerna ses över och vilka inköp som ska göras aktualiseras i verksamheterna. Förvaltningens hållbarhetsorganisation ansvarar för att driva frågan och ge stöd i arbetet. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering ingår som en del i det hållbarhetsarbetet. Under 2014 påbörjades arbetet med att genomföra jämställdhetsanalyser i förvaltningens verksamheter. Detta arbete behöver fortsatt utvecklas så att samtliga arbetsplatser under 2015 har genomfört jämställdhetsanalyser och upprättat handlingsplaner. Arbete med barnfamiljer med försörjningsstöd Ett projekt, Familjer på Segevång, bedrivs i samarbete med Individ- och familjeomsorgen inom ramen för områdesprogrammet. Projektet har resulterat i en metod för att arbeta med familjer med långvarigt bidragsberoende. Ett utvecklingsområde är att arbeta med barnfamiljer enligt den utarbetade metoden även utanför Segevång. Utvecklingsarbetet kommer att ske i samverkan med Individ- och familjeomsorgen. Näringsliv Näringsliv ingår som ett av avdelningens ansvarsområden. Vad detta arbete omfattar och hur det bör bedrivas behöver utvecklas och förtydligas. 6

7 2. Organisation och resurser Avdelningen för områdesutveckling består av ett antal ansvarsområden som har anknytning till varandra, medborgarkontor, bibliotek, mötesplatser, fritidsverksamhet och förebyggande verksamhet. Avdelningen ansvarar också för intern service och områdesprogram Segevång. Avdelningen arbetar även med stadsutveckling, närdemokrati, föreningsliv, näringsliv, lokal kultur och samverkan med skola, socialtjänst och polis. Detta arbete bedrivs till stor del i tvärprocesser i samarbete med andra och i dialog med befolkningen. Avdelningen samordnar också förvaltningens hållbarhetsarbete och förvaltningens fortsatta arbete för ett socialt hållbart Malmö efter sociala kommissionens rapport. Avdelningen är indelad i 6 enheter, två för fritid och förebyggande, en för kultur och medborgarmöten, en för intern service, en utvecklingsfunktion samt områdesprogram Segevång. Avdelningschef Områdesprogram Utvecklingsfunktion Fritid och förebyggande verksamhet Fritid och förebyggande verksamhet Intern service Kultur och medborgarmöten Avdelningen för områdesutveckling har lokaler för bland annat fritidsgårdar, bibliotek och mötesplatser. På avdelningen arbetar 74 personer varav 39 kvinnor och 35 män. Siffran inkluderar tjänstlediga och vikarier. Avdelningen har en budget för 2015 på XXXX kr. 7

8 Verksamhet Målgrupp Ekonomiska resurser Personella resurser Lokaler Ledningsgrupp och stab Stadsområde Norr tkr 7,0 tjänster + athanasios Kontorslokaler, Stora Nygatan 1 Fältgruppen år tkr 4,10 tjänster Kontor på Ungdomens hus Johannes fritidsgård år tkr 4,25 tjänster C:a 250 m² Ung Fritid Västra Hamnen år tkr 2,35 tjänster Kontor på Kajplats Rörsjöns fritidsgård år tkr 3,6 tjänster Delar lokaler med Zenithskolan Kirsebergs fritidsgård Segevångs fritidsgård år (klubb) år (gård) år (klubb) år (gård) tkr 6,25 tjänster C:a 2000 m² som delas med Kirsebergs fritidsoch kulturhus tkr 5,0 tjänster C:a 350 m² Arena år tkr 8,65 tjänster m² Kajplats år Ingår i Arena 305 budget m² Ungdomens Hus Allåldersperspektiv men barn- och ungdomsverksamhet prioriteras tkr 2,90 tjänster inkl vaktmästeri S:t Nygatan m² Kirsebergs fritids- och kulturhus Allåldersperspektiv tkr 1,0 tjänst C:a 2000 m² som delas med Kirsebergs fritidsgård Förebyggande arbete Upp till 18 år tkr 3,0 tjänster Kontorslokal på Ungdomens Hus Bibliotek Allmänheten tkr 5,5 Bibliotekslokal, Kronetorpsgatan 1 Medborgarkontor Allmänheten 500 tkr 1 Lokal, Kronetorpsgatan 1 Mötesplats Vänkretsen Vuxna i Malmö stad tkr 2 Lokal, Rundelsgatan 14 Mötesplats Kirseberg Vuxna i Malmö stad tkr 0,5 Lokal, Kirsebergs Torg 5B Anhörigkonsulent Allmänheten, anhöriga 0,5 Lokal, Kirsebergs Torg 5B Intern service Kommunala verksamheter egenfinansiering 3 Höjdrodergatan 17 Tabellen visar fördelningen av avdelningens resurser. 8

9 3. Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och styrdokument Malmö stad använder sig av en målkedja som består av kommunfullmäktigemål, och nämndsmål som förvaltningen sedan omsätter i åtaganden och aktiviteter. För varje moment i kedjan förtydligas vad som ska uppnås. Målkedjan rör sig från idé till handling och från ett politiskt vad till ett praktiskt hur. Fig 1 Målkedjan i Malmö stad Som ett svar på KF-mål och nämndsmål tar förvaltningens avdelningar fram verksamhetsplaner som bland annat berättar hur man kommer att arbeta för att uppnå målen vilka åtaganden som avdelningarna gör. Utöver KF-mål och nämndsmål styrs vår avdelningen av en del specifik lagstiftning samt ett antal olika planer, program, policys, rutiner och riktlinjer. I verksamhetsplanen tar avdelningen även fram åtagande för hur man ska uppnå dessa. Verksamhetsplanerna bryts sedan ner ytterligare ute i verksamheterna. Då tar chef och medarbetare gemensamt fram olika aktiviteter man skall genomföra för att uppnå avdelningens åtagande. Varje avdelning ska bidra till målen utifrån sina förutsättningar. Detta innebär att vissa avdelningar kanske kan göra mer än andra för att nå målen. Samtliga avdelningars åtaganden speglar tillsammans på vilket sätt hela förvaltningen ska arbeta mot målen. 9

10 Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och områdesutvecklings åtagande Nedan följer de mål som kommunfullmäktige och nämnden antagit för år Här kan du också läsa vad förvaltningen åtar sig att göra för att uppfylla nämnsmålen. 1. En ung global och modern stad Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna. Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämndsmål: Stadsområdesnämnd Norr ska utveckla en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar i samverkan med nämnder, myndigheter och civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet. Indikator: Resultat av brukarundersökningar inom nämndens ansvarsområde avseende inflytande och delaktighet. Antal medborgarförslag Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 2. En stad för arbete och näringsliv Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter för att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa och då är samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar viktiga verktyg. Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. 10

11 Nämndsmål: Fler kvinnor och män i stadsområde Norr ska bli självförsörjande. Samarbetet med Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet ska öka. Förvaltningens anställda skall spegla malmöbornas bakgrund. Indikator: Andelen kvinnor och män, med egen försörjning (förvärvsfrekvens). Antal hushåll med försörjningsstöd. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund.(norr) Andelen chefer med utländsk bakgrund.(norr) Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 3. En stad för barn och unga Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet som kan skapa framtidstro. Alla kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö. Kommunfullmäktigemål: Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Nämndsmål: Stadsområdesnämnden ska främja goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, beakta barnets bästa i beslutsfattande samt möjliggöra barn och ungas delaktighet och inflytande. Social investeringspolitik ska användas som en viktig del i detta arbete. Indikator: Andelen flickor och pojkar inom stadsområdesnämndens fritidsverksamhet som anser sig vara delaktiga och ha inflytande. Andel flickor och pojkar som varit dokumenterat delaktiga i ärenden som berör dem (slumpmässigt urval) Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 11

12 4. En öppen stad Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och diskriminering. Kommunfullmäktigemål: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Nämndsmål: I Stadsområdesnämnd Norrs verksamheter ska alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck ska mötas av en likvärdig och tillgänglig verksamhet där resurserna är likvärdigt fördelade utifrån behov. Vetskap om ojämlikhet ska leda till åtgärder. Indikator: Jämställdhetsanalyser och genomförda åtgärder Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 5. En stad för alla Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes bostadslöshet. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och i samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet. Kommunfullmäktigemål: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Nämndsmål: I stadsområde Norr ska alla, oavsett ålder och könstillhörighet känna sig trygga med och ha inflytande över hur stöd och hjälp utformas inom nämndens verksamhet. 12

13 Tilliten till nämndens verksamheter ska vara hög bland brukare. Personalkontinuiteten hos brukarna ska vara hög. Ett systematiskt arbete för att uppnå tillit och kontinuitet ska pågå kontinuerligt. Indikator: Resultat av brukarundersökningen inom ordinärt boende och särskilt boende Andelen insatser utförda av kontaktpersonen hos brukare i hemtjänsten.(norr) Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 6. En trygg och tillgänglig stad Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön. Kommunfullmäktigemål: I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Nämndsmål: Stadsområdesnämnd Norr ska genom samverkan med övriga nämnder, myndigheter och civilsamhälle motverka våld i nära relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet. Indikator: Upplevd trygghet hos kvinnor och män i Malmös områdesundersökning (MOMS). Fallolyckor bland kvinnor och män 75 år och äldre i hemmet. Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 7. En kreativ stad Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag. 13

14 Kommunfullmäktigemål: I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämndsmål: I Stadsområdesnämnd Norrs verksamheter ska kulturaktiviteter vara en viktig och integrerad del för att skapa delaktighet, gemenskap, inspiration och livskvalitet för alla oavsett ålder och könstillhörighet. Nämnden ska eftersträva att alla barn och unga i nämndens fritids- och kulturverksamheter ska delta på samma villkor och i lika stor utsträckning. Indikator: Köns- och åldersuppdelad besöksstatistik Förekomst av samarbetsformer med föreningar och andra delar av civilsamhället kring mötesplatserna. Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 8. En ekologiskt hållbar stad Malmö ska präglas av närhet, och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs- och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Kommunfullmäktigemål: Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Nämndsmål: Stadsområdesnämnd Norr ska vara ett föredöme när det gäller ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, både i de egna verksamheterna och i främjandet av en hållbar stadsmiljö. Alla oavsett ålder och könstillhörighet, i stadsområde Norr, ska ha tillgång till bostad och en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö. Nämnden ska minska sin negativa påverkan på klimat och miljö. Indikator: Antal kvinnor och män, flickor och pojkar som är hemlösa av sociala och strukturella orsaker. Andelen ekologiskt och etiskt certifierade inköp av livsmedel som görs av verksamheten 14

15 Användningen av miljösmarta transportmedel.(norr) Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 9. En stad med bra arbetsvillkor Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna, och ett gott ledarskap som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Kommunfullmäktigemål: Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Nämndsmål: Stadsområdesnämnd Norr ska erbjuda goda arbetsförhållanden oavsett könstillhörighet. Alla tillsvidareanställda i nämndens verksamheter ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad med schemalagd arbetstid. Delade turer ska inte förekomma. Timanställningarna ska halveras, i första hand genom att timanställningarna omvandlas till pooltjänster kopplade till den lokala arbetsplatsen som bemannar vid korttidsfrånvaro. Bättre arbetsförhållanden ska bidra till en bättre hälsa för anställda. Samverkan med de fackliga organisationerna ska utvecklas i alla led. Indikator: Andel timmar som utförs av timavlönade kvinnor och män. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Andel heltidstjänster Andel ofrivilligt deltidsanställda kvinnor och män Andelen anställda med delade turer(norr) Andelen tillsvidareanställda med fyllnadstjänst i Tidbanken(Norr) Antalet pooltjänster, som bemannar vid korttidsfrånvaro, kopplade till den lokala arbetsplatsen(norr) Förekomst av alternativa arbetstidsmodeller(norr) Förvaltningens åtagande: Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april. 15

16 Styrdokument för avdelningen områdesutveckling Styrdokument Reglemente för stadsområdesnämnd Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Socialtjänstlagen Miljöprogram för Malmö stad inkl handlingsplan FN:s barnkonvention Regeringens ungdomspolitik nationellt dokument Policy för mötesplatser för unga i Malmö Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad Nationella folkhälsomål Malmö trygg och säker stad, Samverkansöverenskommelsen med mellan Malmö stad och polisområde Malmö Bibliotekslagen Malmös biblioteksplan Kulturstrategi Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Ledningssystem för hållbarhet i stadsområdesförvaltning Norr Malmö stads personalpolicy Skollagen Coachande förhållningssätt i Norr Utöver dessa styrdokument finns både centrala och lokala rutiner och riktlinjer som styr hur olika uppdrag eller arbetsuppgifter ska utföras. 16

17 4. Avdelningens uppdrag och åtaganden Gemensamma uppdrag och åtagande Uppdrag Avdelningen skall utveckla metoder och skapa tillfällen för de boende i stadsområde Norr att göra sina röster hörda och komma till tals med politiker i syfte att främja den lokala demokratin. I all verksamhet som avdelningen bedriver skall en strävan mot ett hållbart samhälle vara ledande. och begrepp som miljömedvetenhet, jämställdhet, delaktighet, inflytande och trygghet samt främjande av hälsosamma livsval skall vara centrala. Barn, ungdomar, besökare, skall kunna delta på lika villkor. Medarbetarna skall ha ett professionellt och inkluderande förhållningssätt, med hög medvetenhet om vikten av ett gott bemötande och i att fungera som förebilder. Verksamheterna ska vara fokuserade på besökare/deltagare och deras behov och önskemål. Avdelningen skall arbeta med ett ständigt förbättringsfokus där ett klokt användande av resurserna alltid är aktuellt. Medarbetare och chefer skall sträva efter att samarbeta och samverka med andra verksamheter och civilsamhället om detta gynnar målgruppen. Åtagande och indikatorer 1. Verksamheterna ska upplevas trygga och trivsamma för alla. Vi ska identifiera och undanröja hinder att delta på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Indikator: Antal identifierade och undanröjda hinder. 2. Vid beslut och vid planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna ska det ingå jämställdhets- och barnperspektiv. Problematisera/granska genomförda analyser och upprättade handlingsplaner Indikator: andel pojkar och flickor, kvinnor och män, antal unika individer, resultat av flödesmätning, andel deltagare/besökare som i besöksenkät upplever att de kan delta på lika villkor, andel verksamheter med hållbarhetsombud 3. Verksamheterna har ett arbetssätt som stimulerar de besökare/deltagare som så önskar, att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter och att ha inflytande över verksamheten. Indikator: Andel besökare/deltagare som i besökarenkäten upplever att de har det inflytande och den delaktiga de önskar. 4. Verksamheterna ska genomsyras av en tydlig miljömedvetenhet. Indikator: andel ekologiskt och etiskt certifierade inköp, andel tjänsteresor som genomförts på ett miljövänligt sätt, andel sopsortering i fler fraktioner. 17

18 5. Vårt bemötande ska kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet, respekt och tilltro till alla vi möter. Vi ska lyssna, fråga, upptäcka och inspirera. Indikator: Andel personal utbildad i coachande förhållningssätt samt andel besökare som upplever ett sådant bemötande. 6. Alla medarbetare ska ha relevant kompetens för sitt uppdrag. De ska även ha en grundkompetens i MBTI. Indikator: Andel verksamheter med kompetensutvecklingsplan, andel nyanställda som deltagit i introduktion, andel medarbetare som deltagit i MBTI. 7. Verksamheterna ska arbeta utåtriktat i syfte att nå hela sin målgrupp. För att göra det krävs att varje verksamhet identifierar hela sin målgrupp och skapar en bild av dess behov. Indikator: Dokumentation av genomförd identifiering. 8. Verksamheterna ska ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ha inflytande i samhället. Indikator: Målgruppens upplevelse av möjligheten att ha inflytande i samhället. 9. Verksamheterna ska ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika former och att utveckla egna kulturintressen såsom att skapa och uttrycka sig. Verksamheterna ska ge medborgare i Norr möjlighet att själv arrangera eller genomföra kulturaktiviteter. Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten att ha ta del av kultur samt att själv arrangera kulturaktiviteter. 18

19 Verksamheternas specifika uppdrag och åtaganden Fritidsgårdar Uppdrag I Norr finns fritidsgårdarna Johannes, Ung Fritid i Västra Hamnen, Segevång, Kirseberg och Rörsjön. Fritidsgårdarnas målgrupp är ungdomar i åldern 12 eller år. På Kirsebergs och Segevångs fritidsgårdar erbjuds även fritidsklubb, dvs skolbarnomsorg för barn i årskurserna 4-6 enligt uppdrag från Grundskoleförvaltningen (Segevångsskolan, Bulltoftaskolan och Kirsebergsskolan). Det övergripande syftet med fritidsverksamheten är att skapa möjligheter för ungdomars utvecklande av självkänsla och självständighet. Den övergripande metoden för fritidsverksamheten är personalens bemötande och coachande förhållningssätt. Den öppna mötesplatsverksamheten ska vara på tider när ungdomarna är lediga från skolan. Lärandet som sker på unga människors fria tid får allt större betydelse i den unges framtida möjligheter i yrkeslivet. På den fria tiden bygger lärandet på ungdomars behov och intresse av kunskap (bildning). Utöver den öppna mötesplatsverksamheten skall de unga känna att de har möjlighet att utveckla sina fritidsintressen och sitt lärande i olika aktiviteter. Ungdomar ska ges möjlighet att starta och delta i gruppverksamhet som styrs av deltagarna. Gruppverksamheter ska vara öppna för alla i målgruppen, vara tidsbestämda och ej exkluderande på grund av innehållet. Fritidsassistenterna har till uppgift att vara inspiratörer. Ungdomar i målgruppen skall uppleva att de har möjlighet att ha inflytande över hur fritidsgårdarnas resurser används och fritidsassistenterna har till uppgift att uppmuntra besökarna till att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av allt som händer på fritidsgården. Demokratiarbetet kan innefatta allt från spontana diskussioner till ett mer utvecklat planeringsarbete. Genom sitt coachande förhållningssätt får fritidsassistenterna besökaren att själv utveckla sina idéer så att de blir genomförbara. Prova-på-aktiviteter kan inspirera besökaren att bli aktiv och att formulera sina egna mål för den fria tiden. Alla unga människor i vår målgrupp har lika rätt till en utvecklande miljö i form av en öppen fritidsverksamhet. För att attrahera och nå hela målgruppen ska utbudet av aktiviteter vara varierat och stora möjligheter finnas att utveckla sina fritidsintressen. Fritidsgårdarna ska upplevas trivsamma och trygga och det ska finnas dokumenterade och förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel. Det ska också finnas en gemensam dokumenterad värdegrund som betonar allas lika värde. 19

20 Fritidsgårdarna använder Loggboken som dokumentationsverktyg. I loggboken finns statistikuppgifter på deltagande i olika aktivteter samt en analys av verksamheten dag för dag. Det är alltid viktigt att alla regelbundna deltagare har en relation till någon i personalgruppen. En regelbunden deltagare är den som kommer till gården minst en gång i veckan under en längre period och en relation har uppstått när vi känner till namn, en tvåvägskommunikation uppstår och när ömsesidig respekt, trygghet och tilltro upplevs. Åtagande och indikatorer 1. Fritidsverksamheterna ska skapa en miljö där alla deltagare upplever att de kan ha inflytande och vara delaktiga planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter på fritidsgården Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten till inflytande och delaktighet. 2. Fritidsverksamheterna ska inspirera ungdomar att starta gruppverksamhet när intresse finns. Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten till gruppverksamhet. 3. Fritidsverksamheterna ska verka för ett gott, och efter den unges ålder och behov, väl avvägt och genomtänkt samarbete med dennes föräldrar eller vårdnadshavare. Indikator: Antal dokumenterade föräldrakontakter. 4. Löpande samverkan ska ske mellan fritidsverksamheterna och skola, individ- och familjeomsorg, polis och övriga som arbetar med målgruppen unga. All samverkan ska komma målgruppen till gagn. Indikator: Dokumentation av samverkan. Syfte och effekter. 5. Fritidsgårdarna ska fortsätta arrangera fritidsaktiviteter för unga år, UGE-kurser, efter modell från danska Ungdomsskolen, utifrån de ungas önskemål om utbud. Indikator: Antal kurser och deltagare fördelat på kön samt fritidsgård. 6. Mötesplatserna ska arbeta med Qualis, ett verktyg för kvalitetssäkring. Indikator: Personalgruppernas självvärdering av kvalitetstrapporna samt resultat av extern granskning var tredje år. 20

21 Johannes fritidsgård Åtagande och indikatorer 1. Fritidsgården ska arbeta för att bli tillgänglig för rullstolsburna. Indikator: Dokumentation av arbetet. 2. Fritidsgården ska vara en trygg miljö för HBTQ-ungdomar. Indikator: Extern bedömning av RFSL Ungdom. 3. UGE-kurser som är intressanta för Johannes-ungdomar ska initieras. Indikator: Antal och andel deltagare från Johannes ftg eller Johannesskolan. 4. Resurserna ska föredelas jämnt mellan pojkar och flickor. Metoder ska hittas för att mäta fördelning av resurser mellan könen. Indikator: Fördelning av ekonomiska resurser. 5. Fritidsgården ska ha varierade arbetsmetoder som är anpassade för olika åldrar, i syfte att miljön på fritidsgåren ska vara trygg och trivsam hela dagen oberoende av målgruppens ålder. Indikator: Deltagarnas upplevelse av trygghet och trivsel på fritidsgården. 6. Fritidsgårdens personal ska vara tillgänglig för kommunikation med alla föräldrar och andra vuxna i deltagarnas närhet. Indikator: Antal kontakter med föräldrar och andra vuxna. Ung Fritid Västra hamnen Åtagande och indikatorer 1. Flickor och pojkar ska delta i planering och förberedelser för de nya mötesplatslokalerna i Stapelbäddsskolan, samt att arbetet ska ske ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikator: Antal flickor och pojkar som är aktiva i arbetet. 2. Öppen mötesplatsverksamhet ska bedrivas i Västra hamnenskolans lokaler två - tre gånger per vecka. 21

22 Indikator: Antal deltagare i verksamheten. 3. Flickor och pojkar i målgruppen ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter som bygger på deltagarnas intresse och önskemål. Indikator: Antal aktiviteter och antalet deltagande flickor och pojkar. 4. Samverkan ska initieras och genomförs med föräldrar, skola och andra aktörer i Västra hamnen. Indikator: Samverkan som kommer ungdomar i målgruppen till gagn. Rörsjöns fritidsgård Åtagande och indikatorer 1. Fritidsgården ska med utgångspunkt i genomförd och godkänd extern Qualisgranskning löpande under året arbeta med verksamhetsutveckling. Indikator: Resultat av självvärdering i kvalitetstrapporna. Kirsebergs fritidsgård Åtagande och indikatorer 1. Under tiden för pilotprojektet för fritidsklubbar ska fritidsgården utvärdera konceptet och tillsammans med Grundskoleförvaltningen ta ställning till om pilotprojektet ska fortsätta som en permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen fritidsverksamhet ska bedrivas i någon annan form vid de aktuella skolorna. Indikator: Genomförd utvärdering och fattat beslut. 2. Fritidsgården ska aktivt delta i planeringen för och vidareutvecklingen av Kirsebergs fritids- och kulturhus och särskilt bevaka de frågor som rör barn- och ungdomsverksamhet. Indikator: Deltagande i möten. 22

23 Segevångs fritidsgård Åtagande och indikatorer 1. Under tiden för pilotprojektet för fritidsklubbar ska fritidsgården utvärdera konceptet och tillsammans med Grundskoleförvaltningen ta ställning till om pilotprojektet ska fortsätta som en permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen fritidsverksamhet ska bedrivas i någon annan form vid de aktuella skolorna. Indikator: Genomförd utvärdering och fattat beslut. Arena 305 Uppdrag På Arena 305 har verksamheten en musik- och dansprofil. Med musik- och dans menar vi kulturen kring musik och alla dess uttryckssätt. På Arena 305 kan besökaren ta del av musik, dans och andra kulturupplevelser och ha möjlighet till eget skapande. Den huvudsakliga målgruppen är ungdomar i åldern från hela Malmö. Verksamheten främjar en hälsosam livsstil hos målgruppen. Fritidsledarnas/assistenternas viktigaste arbetsuppgift är att möta besökarna och genom ett coachande förhållningssätt är man ett stöd för deltagarna i deras vilja att skapa och utveckla ett musikintresse, samt att få besökaren att formulera sina intressen och mål. På Arena 305 har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Det är viktigt att alla får en möjlighet att delta i allt det som sker i verksamheten. Övriga uppdrag för Arena 305 är: Att tillsammans med deltagare och/eller samarbetspartners genomföra musik- och kulturupplevelser Utbudet ska spegla hela målgruppens intressen och önskemål. Att ge musiker, dansare och andra artister möjlighet till en scen Fritidsassistenterna/ledarna ser till att Arena 305 har attraktiva scener i form av god teknik, ljud och ljusutrustning. Att genom goda relationer och kontakter med deltagare och utövare inspirera dessa att uppträda på scenerna. En viktig del av arrangemanget är soundcheck och annan teknisk förberedelse som för oss är något mycket mer än att testa ljudet. Under soundchecken har vi möjlighet att få artisterna att känna sig trygga inför uppträdandet, de kan lära sig termer och teknik som de kommer att behöva även när de uppträder på andra ställen. 23

24 Att ge deltagarna möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Arena 305 är en mötesplats där deltagaren känner att de har möjlighet till inflytande över resursernas nyttjande. Deltagaren skall också uppleva att de kan vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av allt som händer på Arena 305. Personalen skall också vara en resurs och stöd för ungas möjlighet till inflytande i samhället. Den övergripande metoden i arbetet är personalens coachande förhållningssätt. Att ge deltagarna möjlighet att skapa och utveckla sitt musik- och kulturintresse i våra lokaler Arena 305 har vid årets början 5 replokaler utrustade med instrument, förstärkare och sånganläggning, 2 inspelningsstudios, en dansstudio, ett DJ-rum och ett kafé. Här har deltagarna en möjlighet att inspireras och utveckla sitt intresse och sin kunskap. Deltagarna har också möjlighet att lära sig ljud- och ljusteknik vid våra scener. Kajplats 305 har 20 icke utrustade replokaler till uthyrning för de som fyllt 18 år och känner att de vill gå vidare i egen lokal. Att samverka För att öka unga människors möjligheter att utveckla sina intressen och kunskaper, sina möjligheter till inflytande i samhället och sina möjligheter att skapa och konsumera musik- och kulturupplevelser skall Arena 305 samverka med kommunala verksamheter, föreningar, studieförbund och andra aktörer som arbetar med unga människors utveckling och lärande. Arena 305 tar initiativ till samverkan när behov finns. Åtagande och indikatorer: Öppen verksamhet 1. Antalet besökare ska öka. Indikator: daglig statistik. 2. Könsfördelningen hos deltagarna ska vara jämn och musikutbudet ska vara varierat. Indikator: Antalet musik- och dansgenrer ska öka. Antalet flickor ska öka. 3. Mötesplatsen ska vara attraktiv för musik- och dansintresserade ungdomar. Indikator: ungdomars upplevelse via enkäter. Kafé 1. Kunderna ska vara nöjda med utbudet. Indikator: kundernas upplevelse via enkäter. 2. Under 2015 ska 65% av kaféutbudet vara ekologiskt eller etiskt rättvisemärkt. 24

25 Indikator: Raindance och egen statistik. 3. Ungdomar ska bjudas in till delaktighet i kaféarbetet. Indikator: ungdomars upplevelse via enkäter. Arrangemang (musik och dansupplevelser) 1. Artisterna ska få en stärkt självkänsla. Indikator: artisternas upplevelser genom enkäter. 2. Artisterna ska uppleva att de lärt sig något av sitt scenframträdande. Indikator: artisternas upplevelser genom enkäter. 3. Publikens intresse för Arena 305 ska väckas. Indikator: statistik. 4. Publiken ska vara nöjd med arrangemanget. Indikator: publikenkät. 5. Minst sex arrangemang per månad och minst ett per vecka ska genomföras för att få en jämn fördelning över året. Indikator: statistik. 6. Arena 305 ska ha ett varierat utbud av genrer vid arrangemangen. Indikator: statistik. 7. Arrangemangen ska ha en jämn könsfördelning av artister och personalen ska uppmuntra till normbrott. Indikator: statistik. 8. Artister ska ges möjlighet att uppträda på andra scener. Indikator: statistik. Marknadsföring 1. Alla i målgruppen, som bor eller vistas i Malmö, ska känna till Arena 305 och de möjligheter som finns i verksamheten. Indikator: Att aktiviteterna blir genomförda och att antalet deltagare ökar, statistik. 25

26 2. Arena 305 ska göras känt hos alla kulturinstitutioner, skolor och kulturpedagoger i Malmö. Indikator: genomförda aktiviteter och antal samverkansparter via statistik. 3. Arena 305 ska använda sociala medier, hemsida, app samt smartsign vid marknadsföring, som informationskanal samt vid intern o extern kommunikation. Indikator: enkät. 4. Övriga sociala medier ska inventeras i syfte att nå målgruppen. Indikator: dokumentation. Teknik 1. Deltagare ska vara nöjda med den tekniska utrustningen på scener och i aktivitetslokaler. Indikator: Deltagares upplevelser genom enkäter. 2. Medvetenheten ska öka, hos deltagarna, om ekologisk och ekonomisk hållbarhet kopplat till tekniken. Indikator: enkät. 3. Förbrukningsvarornas livslängd ska kartläggas i syfte att kunna göra större inköp samt att öka livslängden. Indikator: sammanställning samt jämförelse med Arbetet med att miljöcertifiera scenerna ska påbörjas och utvecklas under året. Indikator: genomförda aktiviteter. 5. Antalet ungdomar som är tekniker eller är delaktiga som tekniker vid arrangemang ska öka. Indikator: statistik samt genomförda aktiviteter. Aktivitetslokaler 1. Antalet flickor i replokaler och studio, flickor och pojkar i DJ-studio samt det totala antalet i dansstudio ska öka. Indikator: statistik. 2. Verksamheten i dansstudion ska utvecklas. Indikator: genomförda aktiviteter. 26

27 3. Den fysiska miljön i lokalerna ska förändras efter deltagarnas önskemål. Indikator: genomförda aktiviteter. 4. Deltagarnas utveckling och lärande ska dokumeneteras. Indikator: antalet dokumentationer. 5. En metod ska utvecklas som gör att deltagare, som har behovet, kan bilda nya artistkonstellationer. Indikator: metoden och statistik. 6. Arena 305 ska medvetandegöra för deltagare att de har möjlighet att själv filma arrangemang och andra aktiviteter. Indikator: enkät. Jämställdhet 1. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och rättigheter att delta i verksamheten på Arena 305. Indikator: statistik och enkäter. 2. Hinder som eventuellt finns för flickor respektive pojkar att delta ska identifieras och arbetet för att undanröja hinder ska startas. Indikator: statistik för antalet deltagare samt enkäter. 3. En jämställdhetsanalys ska genomföras och en handlingsplan utifrån analysens resultat ska upprättas. Indikator: dokumentation av handlingsplan. 4. Bra metoder för arbetet med en jämställd verksamhet ska identifieras. Indikator: dokumentation. Inflytande 1. Deltagarna ska känna till möjligheten samt hur de kan ha inflytande över hur resurserna på Arena 305 används. Indikator: enkäter. Delaktighet 1. Deltagarna ska känna till att de kan vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten på Arena

28 Indikator: enkäter. 2. Deltagare ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter på Arena 305. Indikator: statistik. Fältgruppen Uppdrag Fältgruppen är en stödjande verksamhet för ungdomar och deras fritid. Fältgruppen är en del av fritidsverksamheten för ungdomar i Malmö. Fältgruppens målgrupp är ungdomar i åldern år, främst de som rör sig i det offentliga rummet, d v s i miljöer där unga människor på ett osystematiskt sätt vistas, möts och blir sedda, företrädesvis i Malmös centrala delar. Fältgruppens övriga uppdrag är: Att arbeta uppsökande mot ungdomar i målgruppen Syftet är att skapa och upprätthålla kontakt med ungdomar. Den övergripande metoden i det uppsökande arbetet är personalens coachande förhållningssätt till de ungdomar de möter. Förhållningssättet bygger på coachingens kärnkompetenser. En kontakt uppnås, när individens eller gruppens behov av fritidssysselsättning ur ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv är inventerat. Uppsökande arbete kan ske både dagtid och kvällstid på skolor och fritidsgårdar men också utomhus i offentliga miljöer samt på mötesplatser för unga på Internet. Det är viktigt att se alla ungdomars behov. Att planera, genomföra och initiera verksamhet För att kunna möjliggöra och skapa dialog om och med ungdomar om fritidsverksamhet, utifrån ett salutogent perspektiv, ska Fältgruppen ha övergripande kunskap om fritidsutbudet i Malmö så att de kan informera och slussa ungdomar vidare till olika fritidsaktiviteter. Fältgruppen kan också vid behov initiera ny verksamhet i samverkan med de ungdomar man möter. Fältgruppen ska också vara ett coachande stöd för ungdomar som vill ha inflytande i samhället. Stärka ungdomar till en salutogen utveckling Vissa ungdomar har behov av en djupare kontakt med fritidsassistenterna i fältgruppen. Detta kan bland annat möjliggöras genom arbete med gruppverksamhet eller annan profilerad verksamhet. I den här verksamheten är det viktigt att lyfta fram och förstärka ungdomsgruppernas och individernas positiva egenskaper genom att se, lyssna och bekräfta, samt att coacha ungdomarna i formulerandet och möjliggörandet av sina intressen, behov och mål. Att arbeta trygghetsskapande Att arbeta för att öka tryggheten i miljöer där unga i målgruppen vistas på sin fria tid. Genom att vara kända hos målgruppen, finnas närvarande och möta unga i dessa miljöer med ett coachande 28

29 förhållningssätt skapas förutsättningar för att känslan av trygghet ska öka. I det trygghetsskapande arbetet är det viktigt med ett gott samarbete med Socialarbetare för ungdom, polis, nöjesarrangörer och andra grupper som arbetar med målgruppen. Att samverka Fältgruppen arbetar för och med en positiv samverkan med föreningar, föräldrar, näringsliv och övriga kommunala och ideella verksamheter som gagnar målgruppen. Fältgruppen skall delta i de samverkansgrupper som är av betydelse för uppdraget. Fältgruppen kan vid behov initiera nya samverkansgrupper. Åtagande och indikatorer: 1. Påbörjad jämställdhetsanalys och handlingsplan ska färdigställas. Indikator: Dokumentation. 2. En mall för den dagliga dokumentationen som är enkel och lätt att använda ska skapas, Syftet med dokumentationen ska formuleras. Indikator: Antal dokumenterade veckor. 3. Antalet kontakter med målgruppen, fördelat på flickor och pojkar, ska dokumenteras. En defininition av vad en kontakt är ska formuleras. Indikator: Antal kontakter fördelat på flickor och pojkar. 4. Det trygghetsskapande arbetet ska utvecklas och formuleras. Indikator: Formulerat uppdrag samt antal trygghetsskapande insatser. 5. Det coachande förhållningssättet i det uppsökande arbetet ska utvecklas. Besvara frågorna När gör vi? Hur gör vi? Vilka är effekterna? Indikator: Dokumentation av svaren på frågorna. 6. Arbetet med ungdomar som finns vid mötesplatser i det offentliga rummet (ej systematiskt organiserade aktiviteter) ska beskrivas och utvecklas. Vilken effekt vi kan nå med detta arbete? Indikator: Dokumentation av arbetet och dess effekter. 7. En gillasida på facebook ska skapas och Fältgruppen ska vara aktiva på sidan med minst tre inlägg per vecka. Fältgruppens sida på malmo.se ska uppdateras vid förändringar. Indikator: Antal som gillar Facebooksidan samt antal inlägg per vecka. Antal uppdateringar av hemsidan. 8. Fältgruppen ska vara tillgängliga för konsultativa uppdrag i frågor som rör unga människors fria tid (Tjejmässan, Fritidsrådet och Skogens dagar). 29

30 Indikator: Antal uppdrag samt antal nya uppdrag. 9. Fältgruppen ska kartlägga vilka fritidsaktiviteter/ fritidsverksamheter för ungdomar som saknas och som ungdomar efterfrågar i Malmös centrala delar. Fältgruppen ska initiera, starta eller skapa verksamheter/ aktiviteter, i samverkan med ungdomar och föreningar/organisationer/ kommunala verksamheter. Indikator: Kartläggningen samt antal initierade eller startade verksamheter/ aktiviteter. 10. För Fältgruppen ska processen alltid ska vara viktigare än målet, när det gäller fritidsaktiviteter. Alla processer som genomförs ska vara dokumenterade. Indikator: Antal dokumenterade processer samt ungdomars upplevelser av processer och aktiviteter. 11. Samverkan med föreningslivet ska vara en naturlig del av Fältgruppens arbete. Indikator: Antal föreningar vi samverkar med samt antalet samverkansprocesser. Lokaluthyrning Uppdrag Uthyrning av lokaler och teknisk utrustning förekommer på Ungdomens hus, Arena 305, Kajplats 305 samt Kirsebergs fritids- och kulturhus. Dessa verksamheter tillhandahåller lokaler anpassade för fritidsaktiviteter, möten, konferenser eller andra arrangemang för föreningar, studieförbund och enskilda som vill arrangera aktiviteter för medborgare i Norr och övriga Malmö samt till kommunala verksamheter eller privata aktörer enligt en årlig av nämnden fastställd prislista. Två sorters lokaluthyrning förekommer, korttidsuthyrning och hyresavtal. Korttidsuthyrning innebär att bokning sker för specificerade tider, enstaka tillfällen eller per termin/halvår. Hyresavtal finns för en inspelningsstudio på Kajplats 305 som drivs kommersiellt med en privat företagare. Hyresavtal finns endast för kontorslokaler på Ungdomens hus med fyra föreningar. Dessa avtal kallas klubbstugeavtal och är till för föreningar som har huvuddelen av sina aktiviteter i Ungdomens hus. Personalens uppdrag är att ge god service vid kontakt med hyresgäster samt att upprätthålla god ordning och tydlighet i bokningskalendrar. Personalen har också ansvar för att marknadsföra lokalerna och dess möjligheter till målgruppen. Kundfakturering av hyreskostnader sker löpande en gång per månad om inget annat överenskommes. Åtagande och indikatorer 1. Lokalerna ska hålla hög standard utifrån säkerhet, service, modern teknik, trivsel och hygien. 30

31 Indikator: Kundernas nöjdhet genom enkäter och antal dokumenterade klagomål enligt fastställda rutiner. 2. Kalenderbokningar, kontraktsskrivning och fakturering ska ske enligt gällande rutiner. Indikator: Genomgång av kalendrar, kontrakt och fakturor. 3. Arbeta för ett ökat antal uthyrda timmar, vid Kajplats 305 antal kontrakt. Indikator: Uthyrningskvantitet ökning av antal uthyrda timmar och kontrakt. Intern service Uppdrag Malmöbor ska genom tidsbegränsad anställning, praktik eller arbetsträning i Intern service ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Intern service ska utföra arbetsuppgifter till andra kommunala verksamheter inom SOF Norr geografiska område och i begränsad omfattning även till andra förvaltningar i andra områden i Malmö stad. Arbetsuppgifterna ska bestå av transporttjänster, enklare hanterks- och reparationsuppgifter, trädgårdsskötesel, vaktmästaruppgifter och andra liknande sysslor som ligger utanför övriga avdelningars kärnverksamhet. Åtagande och indikatorer 1. Intern service ska medverka till att ungdomar mellan år får praktikplats under året och som på så sätt får erfarenhet av yrkeslivet. Indikator: Antal praktikplatser till ungdomar mellan 18 o 25 år. 2. Att hjälpa långtidsarbetslösa att bli självförsörjande. Indikator: Antal sysselsatta långtidsarbetslösa inom Intern service. 3. Att öka antalet kvinnor i verksamheten. Indikator: Antal kvinnor i Intern service. 4. Att arbeta med Malmö stads värdegrund så att deltagarna ökar sin självkänsla, självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden. Indikator: Deltagarnas upplevelse genom enkäter och samtal. 31

32 Vaktmästarservice Uppdrag och åtagande: 1. Att vara ett stöd vid/utföra mindre reparationer och hantverk för verksamheter inom Områdesutveckling och på St Nygatan Att ansvara för kontakten med externa hantverkare, fastighetsägare och förvaltare. 3. Att vara brandskyddskontrollanter inom ramen för SBA vid Ungdomens hus samt Stora Nygatan Att vara beställare av förbrukningsvaror i respektive hus, via Raindance. 5. Att ansvara för posthanteringen på S:t Nygatan 1. Förebyggande arbete Uppdrag Det förebyggande arbetet inom avdelningen handlar om att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn på såväl operativ som strategisk nivå. Den strategiska nivån innefattar samordning, skapande av strukturer och stöd för tvärprofessionell samverkan. Avdelningen ska, som komplement till Stadshusets Avdelning för välfärd, ha lokal kunskap förutsättningarna för Norrs barn samt vid behov initiera, stötta och samordna förebyggande arbete i stadsområdet. Inriktningen skall vara de ungas behov av helhetslösningar och hur Norr kan samordnas och samverka med andra för de ungas bästa. Barn i Norr ska uppleva trygghet i sin vardagliga miljö i hemmet, förskola, skola och närområde, känna sig delaktiga i form av att känna att de räknas, blir bra bemötta och får bra information, redskap och verktyg. Åtagande och indikatorer: 1. Samordna och vidareutveckla arbetet med Barn Blir i samarbete med Förskoleförvaltningen och Region Skåne. Bevaka möjligheter att finansiera och samordna en utvärdering av befintlig verksamhet samt ett utökat projekt för resterande förskolor i Norr. Under året ska driftsplan tas fram. Indikator: Framtagen driftsplan. 2. Samordna, vidareutveckla och operativt delta i driften av Familjeklass i Norr i samarbete med Grundskoleförvaltningen. Under året ta fram projektplan. 32

33 Indikator: Framtagen projektplan med former för utvärdering samt genomförd Familjeklass på minst tre skolor. 3. Stödja arbetet att implementera projektet Barnfamiljer på Segevång i Individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet. Indikator: Ett implementerat projekt. 4. Delta i nätverk som syftar till att skapa gemensamma strategier för främjande och förebyggande arbete som gynnar barn i Norr. Indikator: Antal relevanta nätverk som avdelningen deltar i. 5. Sammankalla det brotts- och drogförebyggande samverkansforumet SSP i Norr; skola, socialtjänst och polis, vid fyra tillfällen under året. Indikator: Antal sammankallade möten. 6. Utveckla former för att samarbeta med civilsamhället i syfte att gynna barn och unga i Norr. Indikator: Antal relevanta samarbeten med civilsamhället under året. 7. Bevaka möjligheter till och utveckla former för alternativa finansieringar av förebyggande satsningar och projekt i Norr. Indikator: Antal alternativa finansieringsformer som utvecklats och andel som genomförts. 8. Utveckla omvärldsbevakning och informations- och kunskapsöverföring i syfte att höja tillgängligheten till och kunskap om de förebyggande insatser som erbjuds i Norr för såväl familjer som de som möter familjer i sitt yrke. Indikator: Antal förbättringsförslag som tagits fram och andel som genomförts. Områdesprogram Segevång Uppdrag Områdesprogrammet ska fånga upp idéer och initiativ i området och förverkligar dessa utifrån olika behov. Programmet fungerar även som ett stöd i uppstarts- och genomförandeprocesser och arbetar aktivt för att hitta nya vägar till samarbete. Dessutom samordnas insatserna inom ramen för områdesprogram Segevång med de andra områdesprogrammen i Malmö, med särskild fokus på tre gemensamma spår: Framtidens lärande, Framtidens jobb och Framtidens boende. 33

34 Områdesprogram Segevång går in i sin slutfas och beräknas avslutas Inriktningen under denna tid kommer att vara på att avsluta vissa processer samt säkerställa att andra processer fortsätter samt implementeras. Åtagande och indikatorer 1. Fortsätta utveckla mötesplatsen på Kirsebergs fritids- och kulturhus 2. Initiera och utveckla bostadstillsyn på Lundavägen i samarbete med Individ- och familjeomsorgen samt Miljöförvaltningen Indikator: Genomförd bostadstillsyn 3. I samarbete med näringslivskontoret genomföra möten för lärande, erfarenhetsutbyte och diskussioner med privata näringslivet Indikator: Antal genomförda möten 4. Medverka till Områdesprogrammens slutrapport kring spåren: arbete, lärande och boende Indikator: Genomförd slutrapport 5. Stödja implementering av metoder och arbetssätt från projektet Familjer på Segevång samt Babycafé Indikator: Antal implementerade metoder 6. Ge stöd och medverka till att planera och utveckla projektet Beijers Park en park för alla Kulturevenemang Uppdrag Evenemangssekreterarens arbete ska möjliggöra för malmöborna att ta del av musik, dans, film, teater och andra kulturupplevelser och ha möjlighet till eget skapande. Lokalerna i Kirsebergs fritids- och kulturhus är en arena där arbetet sker, Segevångsområdet och resten av stadsområdets upptagningsområde är andra. Evenemangssekreteraren nätverkar med verksamheterna i avdelningen, föreningar i stadsområdet, företag och privatpersoner och lyssnar in behov och önskemål om aktivt deltagande och förströelse. Kontakter förmedlas både internt och externt. Ett aktivt marknadsförings- och utvecklingsarbete pågår kontinuerligt. 34

35 Åtaganden och indikatorer 1. Öka aktiviteten och bredda målgruppen för programverksamheten. Indikator: Uthyrningskvantitet, nätverksmedverkans omfattning. 2. Nå fler malmöbor med information om vilka möjligheter de har till egna initiativ i lokalerna i Kirsebergs Fritids- och Kulturhus. Indikator: Antal annonser. Bibliotek Uppdrag Bibliotekets målgrupp är allmänheten i Malmö stad. Det övergripande syftet med biblioteksverksamheten är att jämna ut klyftorna och erbjuda kostnadsfri tillgång till informationsteknik, kultur, förströelse och bildning. Alla barn och unga och vuxna ska ha möjlighet att delta i ett demokratiskt samhälle tack vare sitt områdesbibliotek, i närheten där de bor. Bibliotekspersonalen har till uppgift att pedagogiskt guida besökarna och fånga upp deras behov av och önskemål om information, medier och förströelse. Bibliotekspersonalens uppgift är att vara de som förstår behovet och har kompetens att tillgodose det. På biblioteket har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vision Öppet, tillgängligt och jämställt. Det är en plats dit alla känner sig välkomna och där alla kan delta i det demokratiska samhället utan att betala eller förklara sig. Besökarna ökar i antal och stannar längre, då biblioteket är en mötesplats för lärande, kulturaktiviteter och åsiktsutbyten. Biblioteket är en plats där litteraturens roll är tydlig och där barn och unga är prioriterade i det läsfrämjande arbetet. Här finns tillgång till den senaste informationstekniken och personal med rätt kompetens att guida i informationsdjungeln. Biblioteket arbetar involverande med både barn, unga och vuxna. Åtagande och indikatorer 1. Ökad tillgänglighet, såväl fysisk och demokratisk som digital. Indikator: Antal besökare. 2. Vara en trygg plats dit alla är välkomna och kan delta i det demokratiska samhället, kostnadsfritt. Indikator: Antal besökare, besökarenkät. 35

36 3. Ökande antal besökare till en mötesplats för lärande, kultur och åsiktsutbyten. Indikator: Besöksantal, besökarenkät, antal genomförda arrangemang. 4. En plats där litteraturens roll är tydlig, där barn och unga är prioriterade i det läsfrämjande arbetet. Indikator: Antal genomförda läsfrämjande arrangemang, antal genomförda aktiviteter i samverkan med förskola och skola, antal nyinköp, antal nyinköp för målgruppen barn och unga, antal inköpsönskemål som leder till nyinköp. 5. Tillgång till senaste informationstekniken samt personal med rätt kompetens att guida i informationsdjungeln. Indikator: Antal datorer, databaser och ipads, förekomst av kompetensutvecklingsplan. 6. Involverande arbete med barn och unga, där de ungas behov och önskemål påverkar verksamhetens innehåll. Indikator: besökarenkät, antal inköpsförslag från barn och unga som leder till inköp. Medborgarkontor Uppdrag Ett nav för samhällsinformation och väl känt hos medborgarna. Kontoret är en naturlig mötesplats dit du som medborgare går för information, inspiration och för att vara delaktig i utvecklingen av stadsområdet och Malmö stad. Personalen har gott bemötande, god kännedom om Malmö stad och lyhördhet för medborgarnas önskemål. På medborgarkontoret finns god tillgång till datorer, tidningar och informationsmaterial och det sker ett nära samarbete med bibliotek och övriga verksamheter i Fritids- och kulturhuset. Medborgarkontoret samarbetar även med ett flertal interna och externa aktörer. Verksamheten arbetar flexibelt och ambulerande och pop up filialer används som ett sätt att nå medborgarna i andra delar av stadsområdet. Arbetet är utåtriktat med uppsökande verksamhet och marknadsföring. Åtagande och indikatorer 1. Vara en naturlig mötesplats för information och inspiration samt vara delaktigt i utvecklingen av stadsområdet och Malmö stad. Indikator: Antal besökare, antal arrangemang av samhällsinformationsnatur. 2. Utökad marknadsföring om verksamheten och lokalerna, för att nå fler malmöbor 36

37 Indikator: Antal besökare, antal annonser. 3. Utökad samverkan med andra aktörer för att bredda utbudet. Indikator: Antal samarrangemang. 4. Nå fler malmöbor med information om hur de kan nå ökad delaktighet som medborgare. Indikator: Besökarenkät, antal annonser. 5. Kunskap inom socialtjänstens organisation och kunna ge rätt hänvisning till dem som söker bostad eller annat stöd. Indikator: Besökarundersökning, antal hänvisningar till Individ- och Familjeomsorgen. Mötesplatser för vuxna Uppdrag Mötesplatsen är öppen för alla vuxna över 18 år. Mötesplatsens arbete utgår från de nationella folkhälsomålen. Mötesplatsen ska kännas trygg och välkomnande. Alla ska kunna delta på lika villkor, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggningoch könsöverskridande identitet eller uttryck. Mötesplatsen arbetar systematiskt för att förbättra trygghet och trivsel. Mötesplatsen ska vara en arena där besökarna upplever att de har möjlighet att knyta nya sociala kontakter och kan känna gemenskap med andra. Mötesplatsen arbetar aktivt för att skapa möjligheter för ett varierat utbud av arrangemang och aktiviteter för hälsa, kunskap, kultur och förströelse. Besökare ska ha möjlighet att ha inflytande över och vara delaktiga i planering av aktiviteter och arrangemang. Mötesplatsen samarbetar internt och externt med olika aktörer för att skapa mötesplatsens utbud. Medarbetarna på mötesplatserna har ett coachande förhållningssätt. Medarbetarna uppmuntrar besökarna till att vara delaktiga i mötesplatsens verksamhet men stöder också besökarna i att ta egna initiativ på och utanför mötesplatsen. Besökarna ska ha möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. Mötesplatsens verksamhet utvärderas kontinuerligt. Åtagande och indikatorer 1. Finna sätt för aktivitetsledarna att arbeta fram nya arbetssätt i de utökade lokalerna på Vänkretsen. Indikator: Dokumentation. 2. Arbeta efter de nationella folkhälsomålen. Indikator: Dokumentation. 37

38 3. Samarbeta internt och externt för att utveckla mötesplatsernas utbud. Indikator: Dokumentation. 4. Stödja besökare att ta initiativ utanför mötesplatserna. Indikator: Dokumentation. 5. Åtagande: Finna former för systematiska utvärderingar av verksamheterna. Indikator: Dokumentation, besökarenkät. Anhörigkonsulent Uppdrag Att vara en god kontakt till den som är anhörig och att förmedla vidare nyttiga kontakter, exempelvis biståndshandläggare, kurator, sjukgymnast och liknande. Att stödja den anhörige individuellt för att förebygga den anhöriges fysiska eller psykiska ohälsa. Att hjälpa den anhöriga till att bibehålla sin livskvalitet samt att hjälpa till att ordna avlastning till den anhöriga. Att utbilda de som frekvent träffar anhöriga i arbetet och att sprida information till malmöborna om vad som erbjuds för anhöriga i alla åldrar, via information till alla som arbetar i Malmö stad. Åtagande och indikatorer: 1. Vara delaktiga i att skapa gemensamt anhörigkonsulentupplägg för Malmö stad. Indikator: Dokumentation. 2. Skapa gemensamt uppdrag och arbetssätt för de som arbetar som anhörigkonsulenter i stadsområdet. Indikator: Dokumentation. 3. Anhöriga ska känna till att anhörigkonsulenter finns och vad de kan hjälpa till med. Indikator: antal annonser, antal anhöriga som tar kontakt. 38

39 5. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheterna arbetar löpande under året med att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet. Alla medarbetare är skyldiga att medverka i kvalitetsarbetet. Enhetschef och sektionschefer ansvarar för att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och dokumenteras inom sitt ansvarsområde. Avdelningschefen har ett övergripande ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Återkoppling till verksamheten och ledningen sker löpande. Två gånger om året sker ledningens genomgång i avdelningen för områdesutvecklings ledningsgrupp och där stäms måluppfyllelsen och det systematiska kvalitetsarbetet av och förbättringsarbetet analyseras. Som en del i kvalitetssäkringsarbetet ska besöksenkäter genomföras årligen på mötesplatser, bibliotek och medborgarkontor där besökarnas uppfattning om verksamheten och verksamhetens åtaganden inhämtas. Resultaten analyseras och ligger sedan till grund för verksamheternas fortsatta utvecklingsarbete. Förbättringsarbetet har sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten men det lokala förbättringsarbetet återkopplas också till ledningsnivå. Det innebär att erfarenheter från de lokala förbättringsarbetet kan utnyttjas i hela organisationen. Verksamhetsplanen och dess åtaganden följs upp varje år. De åtaganden som är kopplade till ett nämndsmål används också i förvaltningens årsanalys, som är stadsområdesnämndens samlade berättelse om vad som gjorts under året i förhållande till mål och budget. I slutet av året har ledningsgruppen en dialog om resultatet för innevarande verksamhetsår. Detta ligger till grund för planering och beslut kring kvalitetsarbete och åtaganden kommande år och beskrivs i avdelningens verksamhetsplan för