Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gudö

Transkript

1 Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gudö

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med enhetens likabehandlingsgrupp Två lagar en plan Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från Barn och Elevskyddslagen till Skollagen. En konsekvens av de två lagarna är att verksamheten ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har valt att beskriva vårt arbete i dels i en Likabehandlingsplan enligt skolverkets mall och dels i vårt systematiska kvalitetsarbete. Här beskriver vi hur vi arbetar förebyggande och främjande på alla våra förskolor. I det systematiska kvalitetsarbetet gör varje avdelning en kartläggning och målbeskrivning för årets prioriterade mål. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterat för den man är, barnen ska trivas och utvecklas. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Glädjefullt engagemang Gladans vision Vi ska ha en verksamhet som bygger på tron på människors glädje och engagemang. Vi tror på en verksamhet där det finns engagerade vuxna som glädjefullt tar sig an sitt professionella uppdrag på förskolan. Alla barn är allas barn och allas vårt fokus är barnen. Vi ser vikten utav glädje och engagemang gentemot alla och allt i och utanför vår förskola. Vi tror att glädje och engagemang handlar om att lyssna på, visa intresse och medkänsla för varje individs unika egenskaper och förutsättningar, där stora som små, gamla som unga kan engagera sig i varandra, hjälpa varandra och lära utav varandra i en tillåtande miljö. Vi strävar för en verksamhet där alla individer får förtroende att delta, tillföra och bidra med just sin unika personlighet på förskolan i både projekt och miljö. Vi strävar efter att utveckla och förbättra vår verksamhet utifrån kontinuerlig uppföljning och pedagogisk dokumentation där alla kan få bli utmanade och delaktiga på olika sätt utifrån sin egen kompetens och där allas intressen och idéer tas på allvar. Vi tror att alla kan lära mer i en engagerande och glädjefull verksamhet där det erbjuds en mångfald av lärandemetoder och möten mellan människor. Där vi kan göra framsteg, övervinna svårigheter och ha roligt tillsammans! Planen gäller från Planen gäller till

3 Delaktighet Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolornas Likabehandlingsplan? Barnens delaktighet Barnen görs delaktiga och involveras i arbetet med likabehandlingsplanen genom det dagliga arbete på avdelningarna samt arbetet med den pedagogiska dokumentationen som ligger till grund för vårt systematiska kvalitetsarbete där barnens behov och röster görs hörda. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har möjlighet att kontakta likabehandlingsgruppen samt förskolechef vid funderingar kring likabehandling. Vårdnadshavarna kan också i den dagliga kontakten med förskolan fråga pedagogerna om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Inför det årliga arbetet med att göra en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling erbjuds vårdnadshavaren möjlighet att komma med synpunkter på planen på en arbetsplatsträff där likabehandling tas upp i dialog form tillsammans med förskolechef. Personalens delaktighet Vi arbetar återkommande med likabehandling på våra arbetsplatsträffar samt ägnar en av våra arbetsplatsträffar specifikt till att enbart fördjupa oss i och analysera vår plan mot diskriminering och kränkande behandlingar. Personalen har möjlighet att komma med förslag, frågor och synpunkter på enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandlingar till enhetens likabehandlingsgrupp samt till förskolechefen via mail, daglig dialog samt telefon. Förankring av planen Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten, på enhetens hemsida samt vid arbetsplatsträffen där vårdnadshavarna kan i dialog med förskolechef och andra vårdnadshavare fördjupa sig i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering Hur blir görs utvärderingen utav förskolornas Likabehandlingsplan? Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla pedagoger samt kockarna har på en arbetsplatsträff läst igenom den gamla planen samt analyserat denna för att ta fram konkreta punkter att arbeta vidare med. Vårdnadshavarna har vid samma arbetsplatsträff i dialog med ledningsgruppen arbetat med att analysera och utveckla planen.

4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ledningen, likabehandlingsgruppen, pedagoger, kockar samt inbjudna vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi kompletterar planen med data från resultatet från skolplanenkäten. Varje avdelning gör en utvärdering på avdelningsnivå utifrån föregående plans förbättringspunkter. Vi bjöd in vårdnadshavarna till ett gemensamt möte kring planen. Vi kompletterar planen med kökens analys samt vårdnadshavarnas tankar. Likabehandlingsgruppen samt ledning/del av ledning ska träffas innan arbetsplatsträffen där vi arbetar med planen för att kunna ha en bättre översikt av materialet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Målen samt åtgärder och hur barnen gjorts delaktiga utvärderas av samtlig personal på en bestämd arbetsplatsträff samt kontinuerligt i det systematiska kvalitetsarbetet på respektive avdelning. Övrig text utvärderas av likabehandlingsgruppen och ledning. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen i samråd med likabehandlingsgruppen. Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolenkäten, systematiskt kvalitets arbete SKA, daglig kontakt, utvecklingssamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen På vår förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation som är vårt systematiska kvalitetsarbete som utgår från barnens behov och åsikter. Dokumentet ligger också till grund för utvecklingssamtalen. Alla vårdnadshavare får en enkät en gång per år från kommunen där ett avsnitt handlar om trygghet och trivsel. I nära relation till och i samtal med barnen samt i den dagliga kontakten med vårdnadshavare inhämtas även information. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att använda SKA (systematiskt kvalitetsarbetsmall). I värdegrundsdiskussioner på arbetsplatsträffarna. Resultat och analys Resultatet från kartläggningarna analyseras kontinuerligt på avdelningsnivå i det

5 systematiska kvalitetsarbetet samt analyseras djupare vid planeringsdagarna i december och juni. Vi analyserar även materialet på en specifik arbetsplatsträff. Främjande insatser och förebyggande åtgärder Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt. Förskolan har till uppgift att främja lika rättigheter och skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av kön, könsöverskridande tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion och ålder. 1. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med om ett barn blivit kränkt? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 1,2.3 Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Att alla ska känna sig trygga, skapa en trygg miljö Åtgärd: Vi berättar på ett pedagogiskt sätt vad som hänt till berörda vårdnadshavare, hur vi löste situationen och hur vi kommer att arbeta i fortsättningen (vidtagit åtgärder) tex att vara extra nära en period. Eventuellt tillkallas vårdnadshavare till ett möte. Motivera åtgärd: Att alla föräldrar har rätt till information varje dag om sitt barns vardag på förskolan. Ansvarig: Hela arbetslaget 2. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med att skapa arbetsro på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Målet är att alla barn ska känna sig trygga på vår förskola med oss pedagoger inte bara på respektive avdelning utan på hela Gudö. Motivera åtgärd: Vi samarbetar och stöttar varandra. Vi arbetar i mindre grupper både i projekt och i hallen. Ansvarig: Hela arbetslaget Åtgärd: För att skapa arbetsro delar vi barnen i mindre grupper och tvärgrupper med olika pedagoger och barn. Vårt mål är att skapa en relation till alla barnen oavsett avdelning.

6 3. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med eventuella barn som är rädda för andra barn eller personal på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 1,2,3 Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Att alla ska känna sig trygga på förskolan. Åtgärd: Ser vi att ett barn känner oro eller rädsla för något barn eller pedagog så tar vi reda på anledningen och löser på bästa sätt situationen genom att para med berörda och finnas nära och hitta en lösning. Vi finns här för barnen och lyssnar/ser dem. Motivera åtgärd: Genom att kontinuerligt arbeta med att förebygga rädsla och otrygghet på förskolan. Dagligen arbetar vi med hur man behandlar andra. Ansvarig: Hela arbetslaget 4. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med att skapa trygghet för barnen på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 1,2,3 Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga och skapa en lugn och bra lärande miljö. Åtgärd: Genom dagliga rutiner på förskolan skapar vi en trygghet där vi ser alla barn. Motivera åtgärd: Vi som arbetar med de yngsta barnen arbetar nära barnen, sitter mycket på golvet för att skapa en trygghetskänsla och för att se barnen för att skapa lugn och harmoni. Ansvarig: Alla pedagoger på avdelningen. 1. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med om ett barn blivit kränkt? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 4 och Gudö 5 Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling och mötet med barnets vårdnadshavare sker kontinuerligt med uppföljning. Mål och uppföljning: Målet är att förbättra kommunikationen samt synligöra när, vad och hur kränkning kan uppstår eller vad en kräkande behandling kan var och detta gäller på förskolan i alla situationer/mötet med barnets föräldrar och pedagoger med pedagoger. Om ett eller flera barn blivit kränkta tar vi upp det med barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavare och barn ska känna sig trygga att komma till förskolan och även känna sig trygga med oss pedagoger.

7 Genom pedagogisk dokumentation, arbetet i SKA och dagliga samtal med barnen följs arbetet mot kränkande behandling upp. Åtgärd: Viktigt att vi pedagoger diskuterar vad och när sker en kränkning och synliggör var gränsen går för kränkning i det vardagliga arbetet med barnen. Vi behöver kontinuerliga samtal med barnen hur vi bemöter varandra och vi uppmuntrar positiva beteenden i barnens relationsskapande. Om ett eller flera barn blivit kränkt tas detta upp med barnets föräldrar och vi lägger stor vikt i att inte tala om namnet på barnet som har gjort kränkningen. Motivera åtgärd: Resultaten visar att vi inte är så tydliga med hur vi arbetar med kränkande behandling och vad det kan innebära i vår grupp. Förutsättningen för lärandet är att vara trygg. Vi vilar detta arbete på anknytningsteorin. Alla föräldrar har rätt till information om sitt barns vardag på förskolan. Men vikten är inte att namnge ett annat barn utan få fram hur vi arbetar med att lösa olika situationer mellan barnen. Ansvarig: Hela arbetalagen på Gudö 4 och Gudö 5 2. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med att skapa arbetsro på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 4 och Gudö 5 Områden som berörs av åtgärden: Att skapa arbetsro Mål och uppföljning: Målet är att öka arbetsro på torgen, i hallen och hemvisterna. Alla barn har rätt att känna trygghet på förskolan, respektive hemvist samt alla gemensamma utrymmen på förskolan och i alla situationer under dagen. De har även rätt till en lugn och trygg arbetsmiljö. De ska känna att det finns en tilltro från pedagogerna till att barnen kan, de ska känna sig trygga att utforska sin egna miljö och våga pröva nya arbetsuppgifter och teman. Genom kontinuerligt arbete i SKA följer vi upp hur det går på avdelningen. Åtgärd: Vi utgår från barngruppens behov och att pedagogerna har en bra kommunikation. Viktigt hur vi alla bemöter varandra i vardagen. Vi behöver strukturera upp miljön så att barnen och vi pedagoger vet var saker ska vara samt att vi pedagoger vet var vi ska vara (tydlig, tillgängligt, tilltalande, tillåtande, stimulerande). Vi måste ständigt ha en plan B. Vi försöker att anpassa verksamheten utifrån gruppens behov. Vi börjar dagarna med samling i respektive hemvist för att sedan dela upp oss i mindre grupp för att alla ska känna sig välkomna, se vilka som är här, vad vi ska göra under dagen och bli sedd och delaktig! Vi kommer att arbeta i mindre grupper med olika innehåll utifrån vårt gemensamma tema och dess olika projekt. Vi anpassar miljöerna och dess material utifrån intressen och behov. Med verktyget pedagogisk dokumentation belysa gruppen processer för barnen, oss och föräldrarna. Skapa en dokumentationsvägg med pågående processer, annan dokumentation och mycket bilder i hall och på avdelning. Ordna miljöerna med material för kropp och sinnen, transdisciplinära upplevelser och lärande. Tydlighet och överskådlighet i miljön med material som är inbjuder till lek, undersökande och lärande. Vi vill också lyfta allas gemensamma ansvar för miljön och våra saker och se även den aspekten som en viktig del av lärandet.. Vi kommer fokusera på överskådlighet över dagens händelser och rutiner för hela gruppen.

8 Teori: Postmodernistisk teori (Poststrukturalistiska teorier),vilket menas med att Jag ÄR inte utan BLIR till en annan i ett sammanhang med ANDRA barn/vuxna och stor betydels ligger att vi blir till i tid, rum, miljö, material, kultur och förhållningsätt. Motivera åtgärd: Förbättra arbetsron och kommunikationen till föräldrarna och barnen. Vet barnen vad som ska hända under dagen genom dagliga rutiner skapar det en trygghet för barnen. Man drar ner tempot på de stressiga situationer som kan uppkomma i det dagliga arbetet. Genom att vara närvarande pedagoger och visa att vi finns där för barnen i alla situationer som kan uppkomma på förskolan, samt att visa att vi har en tilltro till att barnet kan, skapar detta i sin tur trygghet och lugn för barnen. Ansvarig: Hela arbetalagen på Gudö 4 och Gudö 5 3. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med eventuella barn som är rädda för andra barn eller personal på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp? Avdelning/Grupp: Gudö 4 och Gudö 5 Områden som berörs av åtgärden: Hur vi arbetar med eventuella barn som är rädda för andra barn eller personal på våra förskolor Mål och uppföljning: Alla ska känna sig trygga på förskolan. Kontinuerlig uppföljning på avdelningen och vidare i samråd med enheten. Åtgärd: Kontinuerlig uppföljning på avdelningen och vidare i samråd med enheten. Åtgärd: Vi ser det som en viktig del i vårt arbete att vi pratar om olika känslor med barnen, varandra och föräldrarna, att sätta ord på känslor och uppmuntra till att prata och lyfta olika händelser som kan uppstå under dagen. Att vi pedagoger är närvarande vuxna och delaktiga i det som händer och på det sättet också kan bygga strukturer för meningsfull samvaro och lärande av att vara tillsammans. Om något barn är rädd för en vuxen, omgående ta tag i situationen, analysera det och på ett lämpligt sätt gå vidare i samarbete med barn och pedagoger/föräldrar, och om det behövs med ledning. Genom vardagliga samtal med barnen hur man är mot varandra samt att vi uppmuntrar positivt beteende i barnens relationsskapande lägger vi en grund för hur man får bete sig mot varandra på förskolan. Genom pedagogisk dokumentation, samlingar och arbetet i SKA uppföljs denna punkt kontinuerligt. Teorier: Anknytningsteori och poststrukturalistiska teorier Motivera åtgärd: För att öka tryggheten på förskolan Ansvarig: Hela arbetalagen på Gudö 4 och Gudö 5 4. Hur arbetar vi med att kommunicerar till vårdnadshavarna om hur vi arbetar med att skapa trygghet för barnen på vår avdelning/grupp? Vad ligger till grund för det sättet som vi arbetar? Vilka teorier vilar vi vår kunskap på? Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er avdelning/grupp?

9 Avdelning/Grupp: Gudö 4 och Gudö 5 Områden som berörs av åtgärden: H ur vi arbetar med att skapa trygghet för barnen på våra förskolor. Mål och uppföljning: Skapa trygghet för barnen på avdelningen genom uppföljning och kontinuerligt, i samråd med enheten och avdelningen. Alla barn skall känna sig trygga och respekterade på förskolan. Åtgärd: Under inskolningen och också vidare arbeta med anknytningsteorin och poststrukturella teorier lägga vikt vid barns olikhet och att anknytningsprocessen tar olika lång tid för olika barn. Barnen skall känna att det finns tilltro till dem och att de kan och de skall bli respekterade för dem de är. Tydlighet och överskådlighet i miljön med material som är inbjuder till lek, undersökande och lärande. Samvaro, lek och lärande i mindre grupper under dagen. Anpassa miljön och materialtillgång utifrån både grupp och individ. Mycket närvarande pedagoger som är med i barnens görande och undersökande. Skapa överskådlighet över dagen med hjälp av bilder, samtal och strukturer. Ordna för mindre lärgrupper där barnen kan bygga nya relationer, ha roligt och vara delaktiga i lärprocesser och projekt. Synliggörande av alla i gruppen, jag och vi. Detta dokumenteras genom dagliga rutiner, pedagogisk dokumentation och arbetet i SKA. Teorier: Anknytningsteorin och poststrukturella teorier. Teorierna om att barns inlärningsförmåga ökar i positiva sammanhang. Motivera åtgärd: Öka tryggheten på avdelningen genom att visa att vi pedagoger har en stark tilltro till barnet och visar att vi finns där för dem skapar detta trygghet hos barnet. De vet att vi pedagoger alltid finns där och de vågar utforska och vara nyfikna. Inga svar eller upptäckter är fel utan ett sätt för barnen att uttrycka sig. Vi visar att vi lyssnar på barnen och har tilltro till vad de säger. Våra vardagliga rutiner skapar också trygghet för barnen för det tar fokus och stressen från vad som ska hända här näst. Ansvarig: Hela arbetalagen på Gudö 4 och Gudö 5 Främjande insatser och förebyggande åtgärder för köken Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt. Förskolan har till uppgift att främja lika rättigheter och skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av kön, könsöverskridande tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion och ålder. 1. Hur arbetar vi för att ett barn inte blir kränkt i en matsituation? Vi gör likvärdig kost till barn som har specialkost. Exempel: När det serveras Wienerkorv, så finns det t.ex. kyckling- eller nötkorv för dem som inte äter fläsk. Serveras det pannkaka, så serveras även gluten/ ägg/laktosfria pannkakor. 2. Vad ligger till grund för det sättet vi arbetar på? Utbildning ligger i botten, det ska serveras säker mat så att ingen blir sjuk.

10 3. Hur blir dessa teorier till konkreta handlingar på er förskola? Först har vi kockar alltid en dialog med vårdnadshavare som har barn med specialkost. Vårdnadshavarna får fylla i en lapp för specialkost samt lämna in läkarintyg (detta gäller endast barn med medicinska matbehov t.ex. gluten, laktos mm). Viktigt är också en bra kommunikation mellan kök och pedagoger. Tydliga lappar i köken, så vikarier lätt ser vilken sorts kost som ska serveras. Främjande insatser och förebyggande åtgärder vårdnadshavarnas input 1. Hur önskar ni att vi kommunicerar till er vårdnadshavarna om hur vi arbetar med om ett barn blivit kränkt Det som blir viktigt för oss som vårdnadshavare är att pedagogerna berättar det som händer. Kommunicerar utan att försköna verkligheten. Det blir också viktigt att pedagogerna hjälper barnen att lyckas och får konkreta verktyg att kunna använda i olika situationer där de kan uppleva sig kränkta. Tillexempel arbeta med hur det kan kännas att bli kränkt så att barnen känner igen den känslan samt vad barnet kan göra då och vem den kan vända sig till i dessa situationer. Men också att de vuxna är närvarande och inte struntar i kränkningar. Vid återkommande kränkningar så blir det viktigt för oss att pedagogerna går vidare med detta i enlighet med denna plan. 2. Hur vi arbetar för att skapa arbetsro på våra förskolor Vårdnadshavarna uttryckte att det var svårt att veta om det är arbetsro på förskolan eller inte då de ofta kommer de perioder under dagen där det är som mest turbulens d.v.s. vid hämtning/lämning. De uttryckte även att det är väldigt subjektivt hur man som vårdnadshavare väljer att tolka de olika situationerna. Där några kanske får en bild utav att förskolan är rörig hela tiden eller tänker att det bara är vid hämtning/lämning eller andra specifika stunder på dagen som det kan bli lite extra rörigt. Det som blir viktigt för vårdnadshavarna blir att det finns en tydlig superstruktur och tydliga rutiner som är förankrade hos alla pedagogerna och att det kommuniceras till vårdnadshavarna, att det inte råder förvirring över rutiner mellan pedagoger och att det finns meningsfulla aktiviteter för barnen även vid hämtning/lämning. Ett förslag som kom från vårdnadshavarna var att det vore positivt om pedagogerna t.ex. kunde filma delar av dagen så att vårdnadshavarna kan få en bredare bild utav hur takt och tempo förändras under dagen och visa detta på t.ex. ett familjemöte eller på ett slutet konto på youtube eller instagram eller facebook som bara vårdnadshavarna för den avdelningen har tillgång till.

11 3. Hur vi arbetar med eventuella barn som är rädda för andra barn eller personal på våra förskolor Det som blir viktigt för oss som vårdnadshavare är att pedagogerna berättar det som händer. Kommunicerar utan att försköna verkligheten. Som i punkt 1 så blir det viktigt att pedagogerna hjälper barnen att lyckas och får konkreta verktyg att kunna använda i olika situationer där de kan uppleva sig rädda för någon. Det är viktigt att barnen och vårdnadshavarna kan ha tillit till pedagogerna och att pedagogerna är närvarande och ser både de barn som ger tydliga signaler samt tysta signaler på att de är rädda för någon. Att arbeta med hur det kan kännas att bli rädd så att barnen känner igen den känslan samt vad barnet kan göra då och vem den kan vända sig till i dessa situationer. Vid återkommande rädslor för en person på förskolan så blir det viktigt för oss att pedagogerna går vidare med detta i enlighet med denna plan. 4. Hur vi arbetar med att skapa trygghet för barnen på våra förskolor. Vårdnadshavarna lyfte att vi inte kan skydda barnen från allt i livet men däremot kan vi hjälpa dem att rusta sig mot saker som kan hända i livet genom att ge dem verktyg för att klara av svåra situationer som t.ex. rädsla, utanförskap eller att inte vara trygg. Vi lever med otrygghet hela tiden i våra liv men det som blir viktigt för oss vårdnadshavare är hur pedagogerna ger barnen verktyg till att hantera detta och att pedagogerna inte blundar för barnens uttryck för otrygghet. Det är viktigt att barnen får med sig skyddsfaktorer som kan hjälpa dem genom livet. Det är också viktigt att vi vårdnadshavare kan få ta del av hur pedagogerna arbetar med detta vid behov. Vårdnadshavarna pratade också kring olika sätt man skulle kunna göra detta praktiskt t.ex. genom trygghetsvandringar, benämna känslor eller leka lekar mm. Rutiner för akuta situationer För att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är det viktigt att ha ett systematiskt arbetssätt. Detta gör vi genom pedagogisk dokumentation, observationer, samtal och barnintervjuer. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan. I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan. Policy Det ska råda nolltolerans mot att inte reagera som vuxen på trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

12 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är närvarande i barnens förskolvistelse, vi fördelar oss efter den aktuella gårdspolicyn, samt arbetar förebyggande med att ge barnen verktyg för att hantera och upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan alltid vända sig till avdelningspersonal, annan personal man har förtroende för eller ledningen. Man kan också vända sig till förskolechefen Maria Pellebäck: Telefonnummer till förskolan Talgoxen / Telefonnummer till förskolan Duvan /44 Telefon nummer till förskolan Gladan Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till förskolechefen. Skyldigheten gäller även mindre allvarliga händelser som återkommer trots att förskolan har satt in förebyggande åtgärder. Så snart någon på förskolan får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad har vi enligt Barn- och elevskyddslagen skyldighet att utreda händelsen. Det är det enskilda barnets egna upplevelser som är utgångspunkt för bedömning och utredning av det som har hänt. Vi informerar så snart som möjligt föräldrarna till de barn som är inblandade när någon känner sig kränkt. Både den som blir kränkt och de som kränker. 1. Vi gör en utredning och skriver en åtgärdsplan, om vad som hänt, utredningen ska omfatta både den eller de som kränkt samt den eller de som blivit kränkta. 2. Vi identifierar och analyserar vad som ligger bakom kränkningen. 3. Om någon i personalgruppen antas har kränkt ett barn bör förskolechefen ansvara för utredningen. 4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om händelsen varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till förskolechefen. Skyldigheten gäller även mindre allvarliga händelser som återkommer trots att förskolan har satt in förebyggande åtgärder. Så snart någon på förskolan får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad har vi enligt Barn- och elevskyddslagen skyldighet att utreda händelsen. Det är det enskilda barnets egna upplevelser som är utgångspunkt för bedömning och utredning av det som har hänt. Vi informerar så snart som möjligt föräldrarna till de barn som är inblandade när någon känner sig kränkt. Både den som blir kränkt och de som kränker.

13 1. Förskolechefen gör en utredning och skriver en åtgärdsplan, om vad som hänt, utredningen ska omfatta både den eller de som kränkt samt den eller de som blivit kränkta. 2. Förskolechefen identifierar och analyserar vad som ligger bakom kränkningen. 3. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om händelsen varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående. Rutiner för uppföljning Det är viktigt att följa upp de insatser som gjorts i de fall ett barn känt sig kränkt eller trakasserad. Med hjälp av dokumentation av de åtgärder som gjorts görs uppföljning med eventuella förändringar i arbetssätt eller liknande. Vi följer upp på genom pedagogisk dokumentation vid reflektionsmöten, arbetslagsmöten, lsg, apt och i samtal med berörda föräldrar, utvecklingssamtal och utvecklingsdagar. Arbetet kring Likabehandlingsplanen finns med i enhetens SKA, systematiska kvalitetsarbete. Rutiner för dokumentation Vi använder oss utav en åtgärdsplan som ligger som grund för dokumenteringen av ärendet. Åtgärdsplanen fylls i och sparas på kontoret i ett låst skåp. Ansvarsförhållande Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att rutinerna skall upphållas, men alla som arbetar på förskolan har ansvaret att upprätthålla och följa rutinerna.