Rutinbeskrivningar. Orofacial smärta och käkfunktion

Transkript

1 Kvalitetssäkring Rutinbeskrivningar

2 A VÅRD 5 1 Dagliga rutiner Specialistkliniken Studentklinik Övrigt 8 2 Klinisk fotografering Specialistkliniken Studentkliniken 9 3 Utredning Specialistkliniken Studentklinik Neurologisk översiktsundersökning Somatosensorisk undersökning 12 Pin-prick 14 Fler test att användas vid behov 14 Kranialnerver nackundersökning Dubbelblind diagnostisk blockad Dagbok för smärta och huvudvärk Engelskspråkiga varianter av formulär och instruktioner DC/TMD (kommer senare) 24 4 Behandling Relaxskena Rebasering av bettskena Förvaring och rengöring av bettskena Läkemedelsskena Biofeedback Grindcare Smärtskola med kognitiv inrikting Intraartikulär injektioner TENS Akupunktur Rörelseträning, vuxen Rörelseträning, barn 30 5 Patientinformation Bettskena Avslut av bettskenebehandling Kortisoninjektion Jaw Trainer 32

3 5.5 Akupunktur Andningsuppehåll och snarkning Rörelseträning, vuxna Rörelseträning, barn och ungdom 33 6 Journalföring 34 1 Mall 34 2 Exempel 35 B ADMINISTRATION 38 1 Reception 38 Posten 39 2 Remisshantering Urval och prioritering 2.2 Remissbekräftelse 2.3 Remiss i retur för komplettering Remiss i retur för komplettering, apné och snarkning 2.5 Remisshantering i T4 41 Utgående internt (elektroniskt) remissvar 42 Utgående intern remiss 43 Inkommande internt remissvar Remissrutiner externt Remissvar ej behandlad patient Översikt status på remiss i T Remissvar, patient önskar ej vård/ej avhörd Remissvar, mall Tandvårdsfönstret 49 3 Bildhantering Romexis generella instruktioner Import/export av bilder till och från Romexis 52 4 Patienthantering Tom brevmall Tidsändring Avskrivning Besöksbevis Kallelser Uteblivande Ombokning Tandtekniska fakturor Sekretesskydd Tolk Modellförvaring 56

4 4.12 Avsluta patient Utskrifter av brev från T Patientflöde i T Odontologiska smärtgruppen (smärtrond) 59 6 Röntgenrond 60 C EKONOMI Förhandsbedömning Debitering Debitering Specialistvård Barn och ungdom 65 Inkommande remiss 65 Debitering 66 Remissvar 66 Övrigt 67

5 A Vård 1 Dagliga rutiner 1.1 SPECIALISTKLINIKEN Kontakter för ström till båda LK-rummen finns vid rum 44 Torka av/sprittorka brickbord, stol, arbetsytor, dator, telefon, skrivbord m.m. Spola igenom slangarna ca 3 min Spola igenom fontän, blästerspets, multiflexkopplingar. Duka fram en bricka. Läs i T4 vilken behandling som ska utföras. Fyll eventuellt på med fler instrument, mer material till brickan. Sätt fram en mugg, upp och ned, servett till patienten. Ska tandläkaren ta avtryck är det lämpligt att lägga en servett under brickan på behandlingsbordet. Ställ fram avtrycksmaterial. Finns i underskåp på vänster sida. Övrigt material finns i över/underskåp på vänster sida. Hämta eventuellt journaler till behandlingsrum. Dessa finns i ett plåtskåp som står i receptionen. Efter LK-pass ska rummet lämnas i gott skick och material ska fyllas på. Efter eftermiddagspassets slut spola igenom slangar med Dekaceptol gel. Sätt i nya silar i fontän och slangar. 1.2 STUDENTKLINIK Var studentkliniken är förlagd skiftar från termin till termin. Studentens ansvar Under klinikpass ska skyddsrock, väska mm läggas i angiven låda som finns i varje bås. Mobiltelefonen ska vara avstängd. Ej tugga tuggummi. Kaffe och dylikt får ej medtagas på klinik. Ej sitta i fönsterkarmar när patienter finns på kliniken. Studenten ska hålla rent och snyggt omkring sig vid patientbehandling. Blanda EJ instrument och papper.

6 INNAN studenten börjar med sin journalhantering ska båset städas och brickor lämnas på angiven vagn för transport till sterilen. Information angående T4 för tandläkarstudenter Logga in på rätt enhet/avdelning (viktig info till patienten bl.a. SMS) Det är OK att öppna patientens journal för att läsa remiss eller planera dagens patientbehandling. OBS! Innan ni hämtar in patienten till kliniken ska journalen stängas. Man får bara ha en journal öppen på listen åt gången. Alla journaler som har varit öppna under en inloggningssession går att hämta på menyraden under Patient. Patientflöde När patienten sitter i behandlingsstolen: Checka in patienten genom att högerklicka i besökslistan och välj i menyn. Hämta in patienten under besökslistan. Kontrollera patientens ID Registrera under Extra information genom att skriva Ja + tryck på return. Ny patient Under TANDVÅRD öppna en NY BEHANDLING. Döp denna till STUD + dagens datum (Barnpatient - BETT barn + dagens datum. Behandlingsperiod Bett barn är en skuggdebitering.) Innan patienten får gå ska alltid debitering utföras! Patienten debiteras enligt studenttaxa. För mer information se ekonomiavsnitt kap 3. Överlämna - Be alltid patienten att gå ned till receptionen på plan 1 för att betala. Skriv daganteckning. Bettfysiologisk journal hämta en mall under Patientjournal. Öppna en Daganteckning högerklicka välj Terrmkatalog välj Bettbehandling journal = mall för att fylla i patientens uppgifter/fynd. När dagens journalhantering är klar: Checka ut patienten via besökslistan. Klart! Tandtekniska arbeten Finns på studentlab på plan 4

7 När handledaren signerat arbetsordern ställs arbetet på bänk för utgående arbeten. Färdiga arbeten hämtas på bänk märkt som ligger längst ned till höger (tandsköterskan ska ha plockat ur avtrycksskedar + registrerat TT faktura) Tandsköterskans ansvar Slå på kontakterna för ljus och ström till kliniksal. Sprittorka/damma med Ytdec på brickbord, unit, stol, övriga områden i patientbåset samt bänkar för arbetsmaterial. Spola igenom fontän, blästerspets, multiflexkopplingar. Hissa ned behandlingsstolar. Sätt fram ren pappersmugg (upp och ned) och servett. Sätt på datorerna i varje bås, hårddisken finns i båset före (t.ex. dator i bås 8 = hårddisk i bås 7). Studenten plockar själv fram en behandlingsbricka som finns i angivet skåp märkt Klinisk bettfysiologi. Innehåll: 1 st spegel 1 st rak sond 1 st pincett 1 st GHM hållare 1 st sax Övrigt material som studenten behöver är placerad på angiven arbetsbänk på kliniksal för klinisk bettfysiologi. Journalhandlingar ligger i ett svart brevfack på arbetsbänken, journaler ska återlämnas på samma plats när klinikpasset är slut. Övriga journalhandlingar finns på arbetsbänk på kliniksal. Vid studentpassets slut All smutsig disk transporteras till sterilen. Kontrollera att alla bås är städade. Ren servett ska hängas upp. OBS! Under hela studentpasset är det lämpligt att bära ut smutsig disk till sterilen för att underlätta hantering av detta inför nästa student pass. Stolar hissas upp. Brickbord placeras över stol (p.g.a. lokalvårdarens städning på morgonen).

8 Allt material som står på arbetsbänkar skall ställas i angivna låsbara skåp för Klinisk bettfysiologi. Salivsugslangar ska köras igenom med Dekaseptol Gel. Sätt i rena silar i fontänen samt i salivsugar. Stäng kontakterna för ljus och ström. Bär ut journaler till receptionen för vidare hantering av ansvarig tandsköterska. Tandläkarens ansvar Kurs 3 Kurs 6 Kurs 7/8 Mål för mötet med studenter 1.3 ÖVRIGT

9 2 Klinisk fotografering 2.1 SPECIALISTKLINIKEN SPEC Klinisk fotografering.pdf 2.2 STUDENTKLINIKEN STUD patientfotografering pdf

10 3 Utredning 3.1 SPECIALISTKLINIKEN Frågeformulär frågeformulär spec pdf Kliniskt formulär DC-TMD formulär pdf Klinisk undersökning klin us spec pdf Sammanställning, axis II sammanställning.pdf 3.2 STUDENTKLINIK Frågeformulär frågeformulär allmtdv pdf Kliniskt formulär DC-TMD formulär student.pptx.pdf Klinisk undersökning klin us spec pdf 3.3 Neurologisk översiktsundersökning Målet med undersökningen är att undersöka neurologiskt status avseende sensorik, motorik och spinala/cerebrala funktioner, framförallt vad gäller orofaciala strukturer. Den procedur som beskrivs här omfattar översiktligt neurologiskt status och en kvalitativ sensorisk undersökning av n trigeminus. Det finns fler och mer specifika och djupgående tester för samtliga aspekter av det som nämns i denna text som kan användas vid behov. För exempel på tolkning, se tabell 1.

11 Generellt Observera gång, ryckighet eller stelhet i rörelser, tal, vakenhet, orientering (person, tid, rum) mm Observera tecken på smärtpåverkat beteende Observera tecken på autonom överaktivitet (rodnad, svettning, svullnad, rinnande ögon/näsa mm) Handkraft Be patienten krama dina båda händer hårt. Kontrollera styrka, ryckighet eller stelhet i rörelserna och sidoskillnader. Motorisk koordination Be patienten spela piano med båda fingrarna samtidigt. Kontrollera ryckighet eller stelhet i rörelserna samt sidoskillnader. Mimisk muskulatur

12 Be patienten rynka på pannan, blunda hårt, rynka på näsan, puta med läpparna och att le brett. Observera sidoskillnader, ryckighet eller stelhet i rörelserna. Tunga och uvula Be patienten gapa, räcka ut tungan och säga Ahh. Observera tungrörelser, tungfascikulationer och eventuell deviation av uvula. Ögonrörelser Be patienten luta huvudet mot nackstödet, hålla huvudet stilla och följa spetsen på en penna/sond med ögonen. Gör sedan en H -formad rörelse för att observera hur ögonen rör sig. Kontrollera ryckighet, nystagmus, sidoskillnader. klin us spec pdf 3.4 SOMATOSENSORISK UNDERSÖKNING Kvalitativ somatosensorisk undersökning av n trigeminus Målet är att undersöka sidoskillnader i sensorik avseende beröring, kyla och s.k. pinprick i n trigeminus tre grenar, oftalmicus, maxillaris och mandibularis samt om en sk wi - - och smärta vid pin- - och C-fibrer. En ändrad sensorik kan tyda på nervskada, central sensitisering pga smärta och/eller nervskada eller annan central/spinal patologi.

13 Undersökningen utförs i ordningen beröring (med pensel eller bomullstops), kyla (kylrulle eller metallskaft), pin-prick (sond eller tandpetare) och till sist undersöks om wind-up för pin-prick föreligger. Beröring och kyla är normalt inte smärtande medan pin-prick ska vara ett smärtsamt stimuli. Börja alltid stimulera den sida som uppvisar ingen eller minst smärta. Beröring Använd pensel, bomullsrulle eller tops för att lätt beröra områden innerverade av oftalicus (panna), maxillaries (infraorbtalt) och mandibular (regio mentalis)- grenarna av n trigeminus. Ange om hyperestesi, hypoestesi, dysestesi och/eller allodyni förekommer och i vilken nervgren detta förekommer. Tolkning Hyper-, hypo eller dysestesi (till exempel spontan eller beröringsinitierad klåda, kyla, värme och domningskänsla) kan tyda på perifer nervskada och/eller centralt störd sensorisk modulering, vilken kan uppkomma på grund av både inflammatorisk smärta eller neuropati. Centralt störd smärtmodulering kan i n trigeminus sensoriska kärna sprida sig till närliggande områden så att en spridning av sensoriska förändringar sker till andra nervgrenar och i närliggande dermatom. Allodyni är ett än tydligare tecken på en centralt störd smärtmodulering föreligger eftersom ett normalt sett icke smärtsamt stimuli (beröring/kyla) utlöser smärta. Det - -fibrer, som normalt hämmar smärttransmission på spinal nivå, nu i stället aktiverar spinal smärttransmission. Möjligen är allodyni mer uttalat vid neuropatiska tillstånd med det kan även förekomma vid inflammatorisk smärta.

14 Kyla Ange om hyperestesi, hypoestesi, dysestesi och/eller allodyni förekommer och i vilken nervgren detta förekommer. Tolkning Hyper-, hypo- eller dysestesi (till exempel spontan eller köldinitierad klåda, kyla, värme eller domningskänsla förekommer) kan tyda på perifer nervskada och/eller centralt störd sensorisk modulering, vilken kan uppkomma på grund av både inflammatorisk smärta eller neuropati. Centralt störd smärtmodulering kan i n trigeminus sensoriska kärna sprida sig till närliggande områden så att en spridning av sensoriska förändringar sker till andra nervgrenar och i närliggande dermatom. Allodyni är ett än tydligare tecken på en centralt störd smärtmodulering föreligger eftersom ett normalt sett icke smärtsamt stimuli (beröring/kyla) utlöser smärta. Det innebär att en fenotypsförändring av A -fibrerna skett så att aktivitet i A -fibrer, som normalt hämmar smärttransmission på spinal nivå, nu i stället aktiverar spinal smärttransmission. Möjligen är allodyni mer uttalat vid neuropatiska tillstånd med det kan även förekomma vid inflammatorisk smärta. Pin-prick Ange om hyperalgesi förekommer och i vilken nervgren detta i så fall förekommer. Hyperalgesi betyder ökad smärtintensitet för ett smärtsamt stimuli jämfört med normal vävnad. Detta är naturligtvis ett uttryck för att en perifer och/eller central sensitisering skett. FLER TEST ATT ANVÄNDAS VID BEHOV Wind-up Ett uttalat wind-up-fenomen är ett tydligt tecken på central sensitisering. Wind-up testas genom repetitiv pin-prick på samma ställe (smärtlokalisation). Patienten får först ange på NRS vilken smärtintensitet ett enstaka pin-prick ger. Därefter utförs tio pin-prick, en per sekund, och patienten får ange smärtintensiteten för det sista sticket. Cornealreflexen En normal cornealreflex (blinkreflex) innebär fungerande n facialis (sensorisk, afferent nerv), sensorimotorisk omkoppling i medulla oblongata (sensorisk kärna för n facialis motorisk kärna för n trigeminus), n trigeminus oftalmicus-gren samt m obricularis oculi.

15 Cornealreflexen testas genom att hornhinnan berörs mycket försiktigt från sidan med en tunn, utdragen bomullsspets, t ex från en tops, och utan att patienten ser spetsen. Normalfynd: bilateral slutning av ögonlock uppstår omedelbart utan latens (max 0,1 s) vid beröring. Svalgreflex En normal svalgreflex och frånvaro av svalgassymetri betyder en fungerande afferent del av n glossofaryngeus och efferent del av n vagus. Testas genom att beröra mjuka gommen med t ex en tungspatel. Normalfynd är att mjuka gommen och bakre svalgväggen kontraherar symmetriskt och direkt. Motorisk funktion i n accessorius Skulderhöjning och huvudvridning mot motstånd kan visa på minskad motorisk funktion i n accessorius och associerad muskulatur. Testet utförs genom att be patienten höja skuldrorna eller vrida huvudet med mothåll från undersökarens händer. Notera sidoskillnader och kraft. Test av cerebellumfunktion Rombergs test: Låt patienten stå i givakt med fötterna ihop och med öppna ögon i s. Be sedan patienten blunda och observera om patienten svajar och falltendens. Svajning kan tyda på cerebellumskada. Falltendens åt ena hållet kan tyda på contralateral cerebellumskada. Test av proprioception, pyramidbanor och cerebellum Finger-näs-test: Låt patienten stå med armarna riktade rakt ut åt höger och vänster. Be sedan patienten att blunda och att med det ena (först den ena, sedan det andra) pekfingret vidröra egen nästipp. Dysmetri, dvs om patienten missar sin näsa, tyder på cerebellumskada, pyramidbaneskada och/eller nedsatt proprioception. KRANIALNERVER Det finns tolv par kranialnerver varav tre är helt sensoriska, fem är helt motoriska och fyra är blandade. Kranialnerverna utgår från storhjärnan eller hjärnstammen och ingen kranialnerv korsar mittlinjen, förutom n opticus som delvis korsar mittlinjen. Kranialnerv I II III IV V Namn N. olfactorius N. opticus N. oculomotorius N. trochlearis N. trigeminus

16 VI VII VIII IX X XI XII N. abduscens N. facialis (n facialis och n intermedius) N. vestibulocochlearis (Acusticus) N. glossofaryngeus N. vagus N. accessorius N. hypoglossus

17 klin us spec pdf

18 3.5 NACKUNDERSÖKNING Undersökningen omfattar registrering av nackens rörelseomfång(i), rapport om rörelsesmärta(ii) och palpationsömhet(iii). Nedan följer instruktioner för undersökningen. Patienten uppmanas att först utföra rörelsen utan någon hjälp från operatören (aktivt rörelseomfång). Därefter upprepas rörelsen men nu med ett av operatören tillfört manuellt tryck i rörelsens ytterläge (passivt rörelseomfång). Vid båda rörelserna anger patienten om smärta föreligger dels lokalt i nacken eller om smärta strålar ut mot ansiktet och om smärtan är bekant, dvs. påminner om den vanliga smärtan. Samma instruktion gäller också vid palpation av muskulaturen då patienten får ange om smärta upplevs under området som palperas, om det strålar ut mot ansiktet, och om den påminner om den vanliga smärtan som patienten har. Palpera med 1kg tryck och vid assisterade rörelser lägg enbart på ett lätt tryck. OBS!! Var aktsam med patienter som har uttalade nackbesvär och patienter med reumatoida sjukdomar! Flexion: böj huvudet mot bröstet så långt det går (normal rörelseförmåga ).

19 Flexion med rotation: böj huvudet mot bröstet så långt det går och vrid sedan huvudet åt sidan. Rotation: titta åt sidan, (normal rörelseförmåga ). Lateralflexion: lägg örat på axeln, (normal rörelseförmåga 45 ). Extension: böj huvudet bakåt så lång det går med stängd mun, gör om samma sak med öppen mun, (normal rörelseförmåga 70 )

20 Traktion: Denna övning kan ge symptomlindring, ffa vid huvudvärk. Palpation Palpera längs hela occipitalranden och över nackrosetten med huvudet i upprätt läge. Palpera m trapezius både genom att lyfta och trycka. Sterncleidomastoideus palpera muskeln uppifrån och ned.

21 Levator scapula klin us spec pdf 3.6 DUBBELBLIND DIAGNOSTISK BLOCKAD Diagnostiska blockader Narop 10 mg/ml: långtidsverkande lösning, duration 6-8 timmar Xylocain 10 mg/ml NaCl 9 mg/ml Injektionsspruta 2 ml En uppdragskanyl En injektionskanyl Tdl beslutar sig för att lägga diagnostisk blockad för att utreda om smärtan är av lokal eller central genes. Vi ena tillfället injiceras en aktiv lösning vid andra en inaktiv lösning. Tsk slumpar ordningsföljden av aktiv respektive inaktiv lösning. Tdl skall inte veta vilken lösning som injiceras för att inte påverka patienten. Lösningen 1 dras upp i sprutan. Byt till injektionskanyl. Skriv upp patientens personnummer, namn, lösning och smärtlokalisation i listan i pärmen diagnostiska blockader. Tdl noterar i smärtintensitetsschema smärtintensiteten före och efter injektion. Ett formulär används vid varje injektionstillfälle. Patienten instrueras i hur formuläret skall fyllas i. Patienten får med sig formuläret hem för att fortsätta fylla i enligt anvisning från tdl. Patienten uppmanas att ta med sig formuläret vid nästa besök för utvärdering. Vid andra injektionstillfället injiceras lösning 2 i samma smärtområde. Inaktiv lösning om du valt aktiv lösning vid första injektionstillfället eller tvärtom. Smärtintensitetsschema fylls i enligt samma rutin som vid besök 1. Patienten får med sig blanketten hem för att fortsätta fylla i. Patienten ska ta med sig blanketten vid nästa besök för utvärdering av tdl. Efter andra injektionen bryts koden och tandläkaren anger resultatet i daganteckningen. Smärtschema Diagn block.pdf

22 3.7 DAGBOK FÖR SMÄRTA OCH HUVUDVÄRK Smärtdagbok.pdf 3.8 ENGELSKSPRÅKIGA VARIANTER AV FORMULÄR OCH INSTRUKTIONER Patient Interview GENERAL REMARKS Sit in front of the patient For each item, start with open questions (How?, Where?, Why?, Describe etc) Listen actively Do not discuss potential diagnoses or therapies before your clinical examination If the patient is giving only short answers, just be quiet and wait Note also status while interviewing: communication, nervousness, pain behavior, tremor etc Use the questionnaires as guidance for what to ask for Summarize for the patient to check that your information is correct ITEMS TO COVER DURING THE INTERVIEW Local Pain (current complaints, including headache) Location Intensity Frequency Variation Duration Quality Factors that aggravates the pain Factors that relieve the pain Other sensory/motor disturbances related to the pain Function (current) Mouth opening

23 Chewing Joint sounds Occlusal changes Occlusal comfort Ongoing dental treatment Bruxism (clenching, grinding, other parafunctions) Debut of pain or functional problems When? What happened? Other things that happened in the patients life at the same time? History How has the pain/functional problem developed? Other examinations (doctors, dentists, radiology ) Treatments tried and their effects Trauma? Orthodontic treatment? General Ongoing diseases/disorders Earlier diseases/disorders Medication (drugs and dose) Allergies Social Daily occupation (work, studies, unemployed, school etc) Satisfaction at work, at home etc Hobbies, recreational interests Closest family (husband, wife, children, parents etc) Support from closest family

24 Impact/consequences of the pain and dysfunction Daily activities including eating habits Quality-of-life Social isolation Work capacity Mood (depression, anxiety) Support (family, work) Stress Personality Presence at home and at work Economy, future Relation to complaints Sleep Quality Duration Apnea Waking up tired, day tiredness Patient beliefs Main purpose of visit for the patient What does the patient believe is the problem What is the patient's ecpectations of the visit? DC/TMD (KOMMER SENARE) Instruktioner Kommandon Formulär

25 4 Behandling Länk till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. 4.1 RELAXSKENA relax.pdf 4.2 REBASERING AV BETTSKENA Prova skenan Pensla vaselin på molarerna med en vaddrulle eller pensel. Blanda ihop ackrylatet Tryck framvid på skenan. Lossa något på skenan. Tryck dit igen. Upprepa några gånger För att inte skenan ska fastna använd en sond och plocka bort ackrylatet approximalt. Om skenan är svår att ta av använd Buringshammare. 4.3 FÖRVARING OCH RENGÖRING AV BETTSKENA Hård bettskena, stabiliseringskena Då bettskenan inte används skall den förvaras fuktigt i sin ask. Daglig rengöring: Rengör skenan morgon och kväll med mjuk tandborste och diskmedel. Alternativt använd Probett enligt anvisning (finns att köpa i Naturapotek). Vid kraftiga beläggningar: Corega Tabs (finns att köpa på apotek och dagligvarubutik). Probett. Mjukplastskena Då bettskenan inte används skall den förvaras torrt i sin ask. Daglig rengöring: Rengöres med mjuk tandborste och diskmedel.

26 Alternativt använd Pobett enligt anvisning. Relaxskena Då skenan inte används skall den förvaras torrt i sin ask. Daglig rengöring: Relax Cleaning spray (kan köpas via tandläkarpraktiker)och/mjuk tandborste LÄKEMEDELSSKENA Tag avtryck för Essixskena. Skriv på labrekvisitionen: Läkemedelsskena med avlastning med plats för salva i smärtregionen. Prova och lämna ut skenan. Lämna ut salva. Emla eller Xylocain. Patienten ska lägga salva i avlastningen i skenan. Skenan med salva ska användas två till tre gånger om dagen ca 30 minuter vid varje tillfälle. Emlasalvan ska stabilisera nerverna. Återbesökstid hos tandläkare efter en månad. Behandling med capcaisin i gelskena Tag avtryck för Essixskena. Skriv på labrekvisitionen: Läkemedelsskena med avlastning med plats för salva i smärtregionen. Prova skenan Visa patienten hur en klick av capcasinet ska läggas i hålrummet i skenan. Skenan ska användas 4 gånger dagligen 30 minuter åt gången tills tuben är slut. Det kan svida under tiden capcasinet ligger på plats, men det går över när man tagit ut skenan. Patienten ska skölja munnen noga med vatten efteråt. Även skenan ska sköljas av. Meningen med behandlingen är att nervtrådarna ska mjölkas ur på neuropeptider. Lämna ut skenan och en tub Capcaisin till patienten. Uppföljningstid om en månad hos tandläkare.

27 4.5 BIOFEEDBACK Läs igenom patientens journal. Diagnos? Diskutera med patienten om var smärtan finns. Sätt elektroden på m. masseter (ST 6) vid smärta i tuggmusklerna eller vid tungpressning. Börja med att sätta apparaten på threshold x 10 Apparaten ska vara inställd så att den pendlar mellan grönt o gult. OBS! Ljud o ljus ska ej stressa patienten. Patienten bör komma fem till sex gånger minst en gång i veckan för behandling. Vid biofeedback i kombination med KBT behandla patienten en stund vid varje besök. Besök 1. Patienten får lära sig skilja mellan en spänd och en avslappnad muskel. Besök 2. Patienten får göra de munovanor som han eller hon brukar göra och analysera hur spända musklerna är vid parafunktion. Övningsexempel: 1. Bit ihop och slappna av 20 ggr för att förstå vad som är en spänd muskel. 2. Pressa tungan upp i gommen 20 ggr. Även tungpressning kan göra masseter spänd. 3. Spänn käkarna 20 ggr utan att ha tandkontakt. 4. Patienten ska lära sig slappna av genom att ta ett djupt andetag. 4.6 GRINDCARE Patienten kallas till tandsköterska Camilla Wågréus för utlämning och instruktion av Grindcare-apparaten. Patienten får en manuell smärtdagbok att fylla i samt en utvärdering före och efter behandling. Inför utvärderingsbesöket med tandläkaren skriver Camilla ut all data och sätter den i en pärm. Observera att dessa data ej ska skannas till T4. Grindcare.2013.pptx GrindCare_Instruktion_SE.pdf GrindCare_Patientfolder_SE.pdf GrindCare_Start-Stopp_SE.pdf GrindCare_Utlämning_SE.pdf GrindCareMeasure_Info_SE.pdf

28 4.7 SMÄRTSKOLA MED KOGNITIV INRIKTING Smärtskola indikationer kontraindikationer.pdf patinfo kortisoninjektion.pdf 4.8 INTRAARTIKULÄR INJEKTIONER Instruktion käkledsinjektion pdf 4.9 TENS Innehåll TENS väskan TENSapparat 1st Sladdar 2 st Batteriladdare 1 st Batterier 2 st uppladdningsbara Elektroder självhäftande 1 paket med fyra stycken. Utlämning av TENS apparat TENS påverkar nervfibrerna och kan på så sätt ge en god smärtlindring. TENS är smärtlindande inte botande. Kontrollera att patienten inte har pacemaker eller är gravid. Visa apparaten. Visa hur man tar ur och sätter i batterier. På Cefar Primo kommer en bild i displayen visa när det är dags att ladda batterierna. Obs! endast uppladdningsbara batterier får användas annars kan batteriladdaren förstöras, batterierna exploderar. Visa batteriladdaren. Visa hur man kopplar sladdarna. Visa elektroderna. Flex självhäftande varar ca gånger. Huden ska tvättas med tvål och vatten, inte alkohol, och vara ren och torr. Ingen hudkräm eller make up får finnas på huden när patienten sätter på elektroderna. Om elektroderna börjar fästa dåligt, ta på en droppe vatten på elektroden. Sätt inte elektroden på exakt samma ställe på huden varje dag för att undvika överkänslighet och allergier. Visa elektrodplaceringar. Svart (katod) närmast CNS, Röd anod. Kan byta plats.

29 Visa programmen nr 7 och nr 3 som är högfrekventa och nr 2 som är lågfrekvent. Högfrekvent och lågfrekvent stimulering påverkar olika nervfibrer och man bör därför prova båda frekvenserna. Sätt elektroderna på patienten, dock aldrig vid halsen; kan framkalla blodtrycksfall eller laryngospasm vid påverkan av Sinus Carotis. Låt patienten själv öka strömstyrkan. Ska kännas en stark kittlande känsla, men ej göra ont. Lämna schema till patienten och visa hur det ska fyllas i. Inlämning av apparat Den som tar emot apparaten ansvarar för att kontrollera att allting finns med i väskan. Torka av apparaten med ytdesinfektionsmedel. Ta ut batterierna och ladda några timmar. Lägg sedan batterierna i en plastpåse i väskan. Släng gamla använda elektroder och lägg i en ny påse elektroder. Apparaterna förvaras i skåp korridoren plan 4. När elektroderna är slut meddelas Susanne Broome. TENS Utkvitteringsblankett.pdf TENS Utlåningslist.pdf TENS protokoll.pdf 4.10 AKUPUNKTUR TEXT SAKNAS ÄNNU Indikationer, kontraindikationer och patienternas motivation och acceptans. Uppföljning RÖRELSETRÄNING, VUXEN Rörelseträning för käkleder och käkmuskler Indikationer: smärta från tuggmuskler och käkleder. Syfte: träna upp styrka och koordination, samt avslappning av antagonerande muskel vid rörelse med motstånd. Rörelseträning allm.pdf

30 Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid generell smärta i kroppen. Indikationer: smärta från käkleder och tuggmuskler hos patienter med tex fibromyalgi eller reumatoid artrit Syfte: träna upp styrka och koordination där övningar med motstånd kan bli för tufft. Rörelseträning allm.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid käkledsknäppning. Indikationer: symptomatiska knäppningar från käkled Syfte: hitta ett läge där knäppning uteblir, avlasta disken Rörelseträning knäppning.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid nedsatt gapförmåga. Indikationer: begränsad gapförmåga till följd av tex smärta eller vid diskdisplacering utan återgång där disken blir ett mekaniskt hinder. Syfte: öka gapförmågan genom tänjning. Rörelseträning nedsatt gapförmåga.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid överrörlighet Indikationer: överrörlighet där käken låser sig vid maximal gapning. Syfte: träna upp styrka och koordination inom gränsen där låsning uteblir, lära patienten att undvika rörelser där låsning sker RÖRELSETRÄNING, BARN Rörelseträning för käkleder och käkmuskler Indikationer: smärta från tuggmuskler och käkleder. Syfte: träna upp styrka och koordination, samt avslappning av antagonerande muskel vid rörelse med motstånd. Rörelseträning BARN.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid generell smärta i kroppen. Indikationer: smärta från käkleder och tuggmuskler hos patienter med tex fibromyalgi eller reumatoid artrit Syfte: träna upp styrka och koordination där övningar med motstånd kan bli för tufft.

31 Rörelseträning vid generell smärta BARN.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid käkledsknäppning. Indikationer: symptomatiska knäppningar från käkled Syfte: hitta ett läge där knäppning uteblir, avlasta disken Rörelseträning vid käkledsknäppning BARN.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid nedsatt gapförmåga. Indikationer: begränsad gapförmåga till följd av tex smärta eller vid diskdisplacering utan återgång där disken blir ett mekaniskt hinder. Syfte: öka gapförmågan genom tänjning. Rörelseträning vid nedsatt gapförmåga BARN.pdf Rörelseträning för käkleder och käkmuskler vid överrörlighet Indikationer: överrörlighet där käken låser sig vid maximal gapning. Syfte: träna upp styrka och koordination inom gränsen där låsning uteblir, lära patienten att undvika rörelser där låsning sker. Rörelseträning vid överrörlighet BARN.pdf

32 5 Patientinformation 5.1 BETTSKENA patinfo bettskena.pdf 5.2 AVSLUT AV BETTSKENEBEHANDLING LÄNK TILL PATIENTINSTRUKTION 5.3 KORTISONINJEKTION patinfo kortisoninjektion.pdf 5.4 JAW TRAINER jaw trainer.pdf 5.5 AKUPUNKTUR patinfo akupunktur.pdf

33 5.6 ANDNINGSUPPEHÅLL OCH SNARKNING 5.7 RÖRELSETRÄNING, VUXNA Ospecifik rörelseträning Rörelseträning allm.pdf Generell smärta Rörelseträning allm.pdf Överrörlighet Rörelseträning allm.pdf Käkledsknäppning Rörelseträning knäppning.pdf Nedsatt gapförmåga Rörelseträning nedsatt gapförmåga.pdf 5.8 RÖRELSETRÄNING, BARN OCH UNGDOM Ospecifik rörelseträning Rörelseträning BARN.pdf Generell smärta Rörelseträning vid generell smärta BARN.pdf Överrörlighet Rörelseträning vid överrörlighet BARN.pdf Käkledsknäppning Rörelseträning vid käkledsknäppning BARN.pdf Nedsatt gapförmåga Rörelseträning vid nedsatt gapförmåga BARN.pdf

34 6 Journalföring 1 MALL BEHANDLINGSJOURNAL Klinisk Bettfysiologi Inremitterande Undersökningsdatum Utskriftsdatum/sign Patientansvarig tandläkare Kontaktorsak Tidigare och nuvarande sjukdomar Aktuell medicinering Överkänslighet Socialt Aktuellt Status Diagnos Inremitterande tandläkare/läkare/sjukgymnast samt adress Datum för journalupptagning Datum för utskrift och av vem Vem undersöker patienten Om detta är en student ska också ansvarig tandläkare anges Huvudsaklig frågeställning i remissen Ange tidigare och nuvarande sjukdomar av intresse samt ange hur patienten värderar sitt nuvarande allmänna hälsotillstånd Preparat och ev. dosering, även alternativ preparat Ange om överkänslighet för medikamenter och/eller annat relevant för behandlingen. Skriv annars: Inga kända Hur är familjesituationen, boendeform, arbetssituation, yrke är patienten eller föräldrar inflyttade till Sverige och när detta skedde, språksvårigheter, utbildning, huvudsysselsättning. Hur upplever patienten sig själv, sitt arbete eller sina studier, och sina familjeförhållanden? Ange huvudproblemet och ev andra problem i det orofaciala området. Utgå från smärtteckningen och beskriv symptom avseende lokalisation, debut och ev utlösande faktor, frekvens, duration, intensitet, smärtans karaktär, dygnsvariation, påverkande faktorer förvärrar/lindrar, tidigare utredningar/behandlingar och utfallet av dessa. Hur påverkar smärtan studierna/arbetet/fritiden/sociala aktiviteter? Stresshantering? Sömn? Förväntningar? Sammanfatta Axis II-instrumenten. Sammanfatta de kliniska fynden. Axis I enligt DC/TMD men även fynd för andra diagnoser DC/TMD, Expanded DC/TMD Taxonomy, International Headache Society (IHS) och i undantagsfall ICD-10

35 Preliminär bedömning Prognos Planerade åtgärder Daganteckning Sammanfatta huvudproblemet, muskulär/artrogen/neurogen art, riskfaktorer (predisponerande, utlösande, underhållande) Prognos för behandlingsutfallet/ sjukdomsutvecklingen (god/tveksam/dålig) Lista behandlingsåtgärderna efter planerad insättning samt ange målet för den insatta åtgärden. Behandlingsjournalen dikteras av tandläkare eller skrivs in direkt i T4. Kassettbanden med dikteringar lämnas tillsammans med patientlistan för dagen till läkarsekreteraren När utskriften är klar lämnas patientlistan åter till tandsköterskan som gör en uppföljning på denna. Remissvar hanteras enligt kap 2.2. Behandlingsjournaler kontrolleras och signeras av tandläkaren snarast möjligt. Om journalateckningen blivit låst (efter 14 dygn) kan ändringar inte göras. I förekommande fall får komplettering göras i ny daganteckning. Låst daganteckning kan fortfarande signeras. 2 EXEMPEL Exempel behandlingsjournal BEHANDLINGSJOURNAL Klinisk Bettfysiologi Inremitterande Undersökningsdatum Utskriftsdatum/sign Patientansvarig tandläkare Kontaktorsak Tidigare och nuvarande sjukdomar Aktuell medicinering Överkänslighet Socialt Tdl Olof Björnsson, Käkkirurgiska kliniken, SUS, Malmö Utskrift / XX Tdlstudent xxx, Spec tdl Kraftig smärta i käklederna Whiplashskada 2004 Allergi och astma mot pollen, gräs och pälsdjur Bricanyl vid behov Inga kända Lyckligt gift, har fyra vuxna och utflugna barn, som han är stolt över. Upplever sina hemförhållanden som harmoniska NRS 1. Trivs inte alltid på jobbet som civilingenjör pga

36 omorganisation NRS 7. Anser sig själv vara både rastlös och stundtals orolig NRS 5. Känner att han borde jobba mer. Är ledig endast en dag i veckan, tar antingen med sig arbete hem eller åker till jobbet en av helgdagarna. Har svårt för att slappna av. Känner stor stress kring arbetet, men även kring familjen då han tycker att han försummar familjerelationen. Aktuellt Var med om en trafikolycka 2004 då han blev påkörd bakifrån och fick då en whiplashskada i nacken. Ett till 2 år senare debuterade smärta från käklederna. Smärtan började i vä käkled, men är nu värst i hö käkled samt trötthetskänsla i ansiktet. För drygt ett år sedan fick han en kortisoninjektion i vä käkled och har sedan dess inte haft några problem från vä käkled. I augusti 2009 fick han två kortisoninjektioner utan nämnvärd effekt. Graderar sin värsta smärta till 9 på NRS, vilket förekommer flera ggr i. veckan. Generell och kontinuerlig smärta graderas till 5 på NRS. Han vill helst inte ha ytterliga kortisonbehandlingar, utan endast som sista utväg, pga att hans omgivning har påverkat honom till detta och inte pga komplikationer. Smärtan begränsar talet då han ibland inte kan uttala vissa bokstäver. Förutom smärta i käkleden pekar patienten även på smärta från tuggmuskulaturen ffa på masseter bilateralt. Han har vid några tillfällen det senaste året upplevt låsning i hö käkled vid stängning och måste då hjälpa till och trycka på hö käkled. Han har på senare tid även börjat få ont i knälederna och hans mamma hade artros i sina leder. Har fått en bettklämma från SUS för att töja upp gapförmågan, men har slutat använda den pga att den överbelastade en tand som nu har blivit rotfylld. Någon gång i månaden har han huvudvärk och då vaknar han i regel med huvudvärk. Huvudvärken är inte lika ofta och mildare än tidigare då huvudvärk kunde vara intensiv i 4 5 dagar i sträck. Hustrun har berättat att han frekvent gnisslar tänder på natten. Moderata till höga värden på SCL 90 R vad gäller somatisering (0.8) och depression (1.3) Status Nedsatt gapförmåga, utan assistans 31 mm med smärta och med assistans 45 mm med smärta i hö kkl. Skrapljud i kkl

37 bilateralt, men även intermittenta knäppningar. Palpationsömhet i flertalet tuggmuskler bilateralt och mest uttalat m. pterygoideus hö. Lateral och posterior ömhet över hö kkl. Nedsatt rörlighet av halsryggraden främst vid sidovridning och sidoböjning åt båda håll. Stabilt bett, tydliga tungimpressioner och kindlister. Diagnos Preliminär bedömning Prognos Planerade åtgärder Myofasciell smärta med nedsatt gapförmåga, Osteoartit hö kkl Osteoartros vä kkl Sannolikt spänningshuvudvärk. Patienten skadades 2004 med en whiplashproblematik som följd. Problemen med kkl debuterade ett till 2 år senare. Patienten är väl medveten om ofta förekommande stress. Tecken på parafunktioner på tunga och i kinder samt rapport om tandgnissling tyder på aktiv parafunktion. Smärtan: tveksam god Skrapljuden: dålig Information om undersökningfynd Avslappningsövningar för käken Rörelseträning i syfte att öka gapförmågan samt att stärka tuggmuskulaturen Panoramartg för att utesluta dental genes till smärtan Stabiliseringsskena i ök för att avlasta tuggmuskler och käkleder samt som abrasionsprofylax

38 B Administration 1 Reception 1.1 Morgonrutiner Dörren till receptionen är larmad, låt ej nyckeln sitta kvar i låset när du öppnar eller låser. Kontakt till belysningen sitter till vänster innanför dörren. Lås upp dörren till väntrum knappen sitter vid högra luckan. Starta alla datorer (även protetiks). Senast kl ska lamellerna dras isär och luckorna låsas upp. (I receptionen hänger nycklarna till vänster under arbetsbänken.) 1.2 Lunch Logga ut ur T4. Lås luckorna till väntrum med nyckel. Dra för lamellerna. Informera nästa receptionstandsköterska om eventuella arbetsuppgifter som måste åtgärdas. Lås dörren till receptionen. Städa väntrum, kontrollera att toaletterna är i ordning. 1.3 Efter lunch Senast kl ska luckorna låsas upp och lamellerna dras isär. Avlyssna röstbrevlådan, åtgärda nya meddelande samt kvarvarande telefonsamtal som ej blivit åtgärdade under tidigare pass. 1.4 Kväll Sätt den bärbara telefonen i laddaren. Plocka i ordning på arbetsplatsområden. Plocka i ordning i väntrummet. Städa väntrum, kontrollera att toaletterna är i ordning. Låt dörrarna stå på glänt som visar att allt är ok. Lås luckor och dra för gardinlameller. Lås ytterdörren och dörren till receptionen.

39 1.5 Låsning Efter arbetsdagens slut ansvarar en tandsköterska (enligt schema) för att klinik, reception, väntrum, studentlab, personalrum m.m. är i ordning och låst. 1.6 Löpande arbetsuppgifter under dagen Telefon Röstbrevlåda: Tryck Följ instruktionerna. Pinkod: *58418# 58418# Tryck 1 för nya meddelande, 2 för avlyssnade meddelande. Anteckna namn samt telefonnummer mm i angivet anteckningsblock. Radera meddelande genom att trycka på 6. Skriv in eventuellt återbud med fetstil och orsak i respektive patients journal under anteckningar. Gör även en anteckning i T4 tidbok, kontakta patienten, informera om möjligt ansvarig tandsköterska för lärarkliniken eller ansvarig student angående meddelandet. Åtgärda eventuella återbud/ge patienten ny tid så långt det är möjligt annars kontaktas ansvarig tandsköterska på lärarkliniken eller student. Tandsköterska i receptionen ska ta emot alla samtal till Orofaciala smärtenheten och om möjligt boka om tider, svara och informera, (Står det Klarskriven i journalen ska patienten ordna en ny remiss, annars är det ok att boka tid). I receptionen finns ett speciellt block där vi antecknar uppgifter som tandsköterskan på Orofaciala smärtenheten ska ta del av. POSTEN Posten hämtas från repro, postfacken finns i korridor utanför tjänsterummen. Öppna post som tillhör receptionen stämpla remisser, journalkopior osv. med ankomstdatum, ditt namn och signera. Lägg dessa sedan i angivet fack för registrering/inskanning. Mail TEXT BEHÖVS (Camilla)

40 Scanning Remisser, Remissvar, Journalkopior, Brev, FHB mm scannas in enligt följande: Hämta patientjournal på den patient som inskanning gäller Klicka på Scanner Ikon (finns uppe på listen) Lägg de papper som ska skannas in upp och ned med brevhuvud mot lockets öppning. Välj enligt följande: *Namn: Wia CanoScan LiDE 90 *Klicka på Scanna Ny ruta: Vad vill du scanna *Välj: Svart vit bild eller text *Klicka på Scanna *Avvakta skanning (d.v.s. när maskinen är under arbete) Skanna in alla papper som tillhör just denna bearbetning ex alla papper ang. journalkopior osv för att alla aktuella papper ska ligga under samma bilaga. Ny ruta: Scanna & infoga bilaga Namn: Döp de papper som är inskannade t.ex Rem 1, FHB 2 eller Jkopia 3 Enligt lista bil 1 Siffrorna 1 99 anger hur många olika bilagor av samma sorts bilagor det finns på respektive patient. Det går bra att förhandsgranska bilagan *Klicka på Konvertera *Klicka på Bifoga *Klicka på Stäng Stämpla på de papper som blivit inskannade med avsedd stämpel, fyll i datum + sign, placera de inskannade papperna i arkiv pärm med text ex Remisser vt 2010 klin bettfys denna pärm förvaras i arkivet på plan 1. Inskannade remissvar från Tand, Käk och Ansiktsröntgen SUS Malmö ska placeras i angiven röd pärm i arkivet på plan 1. Under flik anteckningar skriv t ex. Journalkopior från tdl N N Malmö ankom , inskannade Om de inskannade dokumenten är en remiss eller ett remissvar sök anvisningar angående detta Stäng journalen För att kontrollera om bilagan blivit rätt inskannad i journalen måste man stänga journalen Hämta patientjournalen under Patienter ( ikon på listen), klicka på Bilagor för att kontrollera om rätt papper är inskannade under rätt namn ex journalkopior, Intyg mm Scanna in status/smärtbild och placera dessa tillsammans med hälsoanamnesen i angivna pärmar i receptionen. Röntgenremissvar och cd från SUS ska placeras i en röd pärm som står i arkivet på plan 1, Obs! Läs mer om speciella remissrutiner i kapitel 2.2 Annat material så som journalkopior mm scannas in, dagen efter ska det kontrolleras att det finns i T 4 under bilagor, därefter kan det inskannade materialet strimlas.

41 2 Remisshantering Remisser ankommer till avdelningen antingen via: - Pappersremiss via post,( inom- och utomläns.) - Interna remisser på TVH - Vissa Barn remisser via Tandvårdsfönstret. ( tex FTV 2.2. REMISSBEKRÄFTELSE INOMLÄNS: - Remissbekräftelse skrivs ut från skapad remiss i T4 och skickas till Klinik och till patienten. Remissbekräftelsen finns i två olika versioner ( se bilagor 1a+b Patient + 2a+b Klinik) - Remissbekräftelse 1a +2a skickas till patienter som tex är remitterade från Smärtrehabiliteringen SUS Lund samt från Dr Sören Berg / Apné - Remissbekräftelser 1b+2b skickas till övriga UTOMLÄNS - Där Betalningsförbindelse saknas i remissen, återsänds remissen med ett separat brev/remissbekräftelse till remittenten ( se bilaga 1) 2.3 REMISS I RETUR FÖR KOMPLETTERING TEXT ANDREAS 2.4 REMISS I RETUR FÖR KOMPLETTERING / APNÉ. - Vid behov av komplettering till remiss för Apné utredning, skickas speciellt brev. ( se bilaga 1.) 2.5 REMISSHANTERING I T4 Inkommande interna (elektroniska) remisser Remissansvarig tandläkare bedömer interna remisser direkt i T4 enligt mall för urvalskriterier, bilaga 1.

42 Status = Godkänd Remissen placeras under ikon R recall/kö lista Kö ID: 1. Tandläkare 2. Studentklin bett Remissansvarig tandläkare trycker ut en kopia på alla remisser som placeras i kö student klin bett. Dessa remisskopior placeras i angiven pärm på studentkliniken. Aktivitet: Klinisk bettfysiologi Prioritet: 1. Låg = används ej 2. Mellan = ordinarie kö enligt remissens ankomstdatum 3. Hög = patienter med förtur - akuta remisser, barn patienter, RApatienter Orofaciala smärtenheten Kö ID Smart Aktivitet Orofaciala smärtenheten Prioritet: 1. Låg = används ej 2. Mellan = ordinarie kö enligt remissens ankomstdatum 3. Hög = patienter med förtur enligt Orofaciala smärtenheten. UTGÅENDE INTERNT (ELEKTRONISKT) REMISSVAR Tandläkare skriver in remissvar i T4. Exempel på remissvar finns. Dessa remissvar finns även på datorernas skrivbord i LK-rum 44 och 45. Status = signerat remissvar (avslutad) eller Intalade remissvar skrivs i T4 av läkarsekreterare som ändrar status till Osignerat remissvar (avslutad). Ansvarig tandläkare får därefter en remissalert vid inloggning i T4 sin förmedlar att det finns remisser som ska åtgärdas. Tandläkaren läser och godkänner remissvaret och ändrar status, till signerat remissvar (avslutad). När remissen avslutas blir det en automatisk anteckning i journalen i Behandlingsöversikt.

43 Studenter skriver in remissvar i T4. Mall för remissvar, se rutiner bilaga 2. Remissvaret signeras och skickas av handledaren genom att status ändras till signerat remissvar (avslutad). Remisshantering klar! UTGÅENDE INTERN REMISS Utgå ifrån patientens journal, remissikon (ensam gubbe) uppe på listen. Välj: Ny utgående remiss tom elektronisk remiss Kontrollera att från klinik stämmer Ange ansvarig tandläkare Kontrollera att till klinik stämmer, hämtas under dropdown listan Skriv: Remisstext Ange orsak Övriga anteckningar Under orsak ska även anges om patient ska behandlas på lärarkliniken eller studentkliniken. Status = sänd remiss Tangent OK sparar och stänger remissen När mottagande avdelning tagit emot remissen ändras status till mottagen INKOMMANDE INTERNT REMISSVAR Elektroniskt remissvar till avdelningen När remissen inkommer status: signerat remissvar (avslutad) Ansvarig tandläkare får en remissalert vid inloggning i T4. Svara Ja så visas oläst remissinformation med fet stil som berör den inloggade tandläkaren. I verktyg/egna inställningar/remisser går det att ställa in så att remisser som inte öppnats på en viss tid färgmarkeras. När tandläkaren läst remissvaret: Status = kontrasignerat remissvar Remisshantering klar!

44 2.6 REMISSRUTINER EXTERNT Inkommande externa remisser Pappersremiss Ansvarig receptionstandsköterska hämtar post/remisser från postfacket på plan 3. Tandsköterska öppnar inkomna brev och stämplar ankomstdatum + signatur. Följande typer av remisser ska åtgärdas omedelbart: Akuta remisser: Kontakta remissansvarig/konsulttandläkare för ställningstagande till denna remiss. Speciellt viktigt med rätt hantering inför sommar- och juluppehåll. Skapa elektronisk remiss i T4 Ny remiss skapas från remissikonen (ensam figur) uppe på listen. Välj: Ny inkommande remiss tom manuell remiss Kontrollera att inloggning är gjord på rätt enhet, dvs. Orofacial smärta och käkfunktion. Kontrollera att Från klinik stämmer = inloggad på rätt avdelning Kontrollera att Till klinik stämmer = hämtas under dropdown listan Skriv följande text under: Remisstext remiss inscannad Övriga anteckningar remiss-1 (1-99) se bilagor Orsak utredning Status = Godkänd Patienten registreras i rätt recall/kö ikon R enligt remissansvarig tandläkare. Ansvarig personal kopierar alla remisser till studentkliniken för att placera dessa i angiven pärm på studentkliniken. Remisserna hanteras av studerande enligt PM från kursansvarig K7 och K8. Enligt direktiv från OD, , kontrolleras inscannade remisser dagens efter. Därefter strimlas remisserna. Utgående externt remissvar Tandläkare skriver remissvar i T4. Exempel på remissvar se bilaga två i rutiner. Dessa remissvar finns även på datorernas skrivbord i LK-rum 44 och 45. Status = signerat remissvar (avslutad) Intalade remissvar skrivs i T4 av läkarsekreterare som ändrar status till Osignerat remissvar (avslutad)

45 Ansvarig tandläkare får en remissalert vid inloggning i T4 som förmedlar att det finns remisser som ska åtgärdas. Tandläkaren läser och godkänner remissvaret och ändrar status till signerat remissvar (avslutad) Studenter skriver in remissvar i T4. Mall för remissvar se Rutiner, bilaga 2. Handledaren signerar remissvaret med status: signerat remissvar (avslutad) Remissvaret skrivs ut och skickas till remittenten. Även pappersversionen ska signeras av ansvarig tandläkare. När remissen avslutas blir det en automatisk anteckning i journalen = Behandlingsöversikt - remissvar skickat till OBS! Vid externa remisser måste även en manuell anteckning göras av ansvarig tandsköterska när remissen skickas per post. Detta görs eftersom remissdatum inte alltid stämmer överens med utskicksdatum. Remisshanteringen är klar! Utgående extern remiss Remiss skapas från journalen, remissikon (ensam gubbe) uppe på listen. Välj: Ny utgående remiss tom manuell remiss Kontrollera att Från klinik stämmer Ange ansvarig tandläkare Kontrollera att Till klinik stämmer hämtas under dropdown-listan. Saknas adress kontakta ansvarig personal. Skriv remisstext Ange orsak Övriga anteckningar Status = inväntar godkännande Knappen OK sparar och stänger remissen Tandsköterskan trycker ut remissen + ev. journalkopior Tandläkaren signerar på papperskopia Tandsköterskan skriver under daganteckning i journalen till vem remissen skickas och lägger brevet i utgående postfack. Utgående remiss till Tand-, käk- och ansiktsröntgen, SUS, Malmö SUS, Malmö Tand-, käk- och ansiktsröntgen Inga Marie Nilssons gata 49

46 MALMÖ OBS! Denna adress hämtas i dropdown listan. Kategori ska alltid anges i remisstexten samt under Orsak på remissen. T.ex. kat 0 = debitering under landstingstaxa. Se rutiner, bilaga 5. Remissen trycks ut, tandläkare signerar på papperskopian och remissen skickas via internpost. Tandsköterskan skriver under fliken Anteckning i journalen till vem remissen skickas och lägger brevet i utgående postfack. Inkommande externt remissvar Tsk: Stämpla ankomstdatum på remissvaret Scanna in remissvaret döp denna till Remsvar 1 o.s.v. (1-99) Skriv under daganteckning: remissvar från tdl X ankom + datum, inscannad. Status = Godkänd Skriv i T4-remissen under fliken remissvar, t.ex. Remsvar 1 inscannad Status = Signerat remissvar (avslutad) Remitterande tandläkare får nu en remissalert att remissvar kommit. I remisshanteringen gula huset finns nu remissvaret under utgående remisser remissvar. Ansvarig tandläkare läser remissvar och andra status till Kontrasignerat remissvar. Inkommande remissvar från Tand-, käk- och ansiktsröntgen, SUS, Malmö Tsk: Stämpla ankomstdatum på remissvaret. Scanna in remissvaret döp denna till Remsvar 1 o.s.v. (1-99) I journalen under fliken daganteckning skriv text Remissvar från Rtg diagn avd SUS Malmö ankom , inscannad. Remissvar + DVD till arkivpärm plan 1. Status = godkänd Skriv i T4-remissen under fiken remissvar, t.ex. Remsvar 1 inscannad Status = Signerat remissvar (avslutad)

47 Remitterande tandläkare får nu en remissalert att remissvar kommit. I remisshanteringen gula huset finns nu remissvaret under utgående remisser remissvar. Status = kontrasignerat remissvar Remisshantering är klar! 2.7 REMISSVAR EJ BEHANDLAD PATIENT Om en ny patient tackar nej till erbjuden tid på avdelningen skriver den tandsköterska som tar emot samtalet ett remissvar och skickar till remittenten, se rutiner bilaga 6. Status = Signerat remissvar (avslutad) I externa remisser måste status först ändras till godkänd innan man kan skriva i fliken remissvar. Tandsköterskan skriver ut remissen, signerar denna under fliken daganteckning. I T4-journalen skriver tandsköterskan en daganteckning vart remissvar skickas. 2.4 FÖRSLAG PÅ REMISSER EJ INKOMMIT 2.8 ÖVERSIKT STATUS PÅ REMISS I T4 Status på remiss Ett status som är ändrat och sparat kan inte återtas. Inväntar signering Signerad Sänd remiss Mottagen Kvitto mottagen Inväntar godkännande Skriv prel.remissvar remisser Godk. prel.remissvar Avslutad Signerat remissvar Remissens ursprungliga status Låser remisstext Överförs till mottagande klinik vid nästa PWTM körning Överförd Överföringen kvitterad Remissen accepterad. Remissvar skrivbart Preliminärt remissvar skrivbart för inkommande Låser och sänder preliminärt remissvar Sänder remissvar. Remissen visas ej längre i remissadministrationen på mottagande klinik. Remissen visas ej längre i

48 2.9 REMISSVAR, PATIENT ÖNSKAR EJ VÅRD/EJ AVHÖRD Om en ny patient tackar nej till erbjuden tid på avdelningen skriver den tandsköterska som tar emot samtalet ett remissvar och skickar till remittenten, se rutiner bilaga 6. Status = Signerat remissvar (avslutad) I externa remisser måste status först ändras till godkänd innan man kan skriva i fliken remissvar. Tandsköterskan skriver ut remissen, signerar denna under fliken daganteckning. I T4-journalen skriver tandsköterskan en daganteckning vart remissvar skickas REMISSVAR, MALL Remissvar är ett mycket viktigt dokument som kan ha stor betydelse för remittent och inte minst patient. Det är mycket viktigt att uttrycka sig korrekt och att i första hand besvara remittentens frågeställning. Kolla alltid att du har besvarat denna om det finns en specifik frågeställning. Eftersom vi oftast skriver remissvar efter första utredningstillfället bör remissvaret innehålla en plan för patienten, dvs vad du avser göra. Exempel Remiss Hej, Patient som genomgått 15 endodontisk behandling, 15 extraktion och sedan fixturinstallation i området. Pat debuterade för ca ett år sedan med tandvärk i området och uppsökte då mig. Trots endodonti, extraktion och nu fixturinstallation har smärtan i området eskalerat och påverkar patienten allvarligt. Senaste månaden har pat även domningar i kinden, höger sida. Hittar inget på rtg eller klinisk undersökning av området som kan förklara smärtan. Tacksam för er utredning: är smärta av neuropatisk typ? Förslag på behandlingsalternativ? Dr X Remissvar Hej och tack för remissen! Jag bedömer att patientens huvudsakliga problem är en neuropatisk typ av smärtproblematik, sannolikt iatrogent framkallad i samband med endodontisk behandling, extraktion och/eller fixturinstallation. Smärtan är i dagsläget med stor sannolikhet i huvudsak centralt genererad.

49 Vår utredning visade på tydliga känselförändringar i n trigeminus andra gren höger sida med ett antal tecken på en centralt störd smärtmodulering: allodyni för kyla, hyperalgesi för stick samt temporal och spatial summation. Dubbelblind diagnostisk blockad av området regio 15 påverkade inte smärtan i väsentlig grad. Vidare diagnosticerades artralgi höger käkled samt myalgi i käkmuskulaturen och huvudvärk tillskriven TMD. Föreslår följande ombesörjs av dig: 1) brev till patientens vårdcentral med förfrågan om att behandla den centralt störda smärtmoduleringen (SNRI, gaba-analoger och/eller KBT), 2) bettskena och rörelseövningar mot myalgi, huvudvärk och artalgi. Bästa hälsningar, Dr Y Princip, remissvar 1 Dina ställda diagnoser med relevans för remissen 2 Din bedömning och svar på frågeställningen 3 Ytterligare fynd/diagnoser av intresse inklusive vilka utredningar pat genomgått 4 Förslag på plan för patienten där det tydligt ska framgå vad du ska göra och vad remittenten förväntas göra TANDVÅRDSFÖNSTRET Administrativa rutiner för specialistvård av barn och ungdomar Inkommande remiss I systemet Inkommande remisser bevakas av receptionen Remissen skrivs ut, lämnas till remissbedömare (fn Andreas) Receptionen tar emot eller avvisar remissen i systemet ( Svara från sidan Inkomna remisser ) Om remissen godkänns läggs den in i T4 enligt vanliga rutiner. Patienten kallas.

50 På papper Pappersremisser läggs in i Tandvårdsfönstret och T4 efter att dessa bedömts och prioriterats. Remissbekräftelse Remissbekräftelse skickas alltid till patienten Remissbekräftelse skickas till behandlare där remissen kommit på papper Remissadministration Receptionen övervakar Mottagna (godkända remisser, ej första besök), Första besök (utredning) och Behandlingsstart. Respektive sköterska inrapporterar Första besök och Behandlingsstart. Första besöksdatum sätts för pågående patienter till (övergångsrutin) Debitering Specialist Debitering sker i tandläkarens namn ST Debitering sker i tandläkarens namn Övriga tandläkare på specialistkliniken Debitering sker i tandläkarens namn Clinical Masters Debitering sker i Anna Avdelius namn Åtgärder utförda av tandsköterskor Debitering sker i tandläkarens namn och med deras taxa Studentklinik Debitering sker i EwaCarin Ekbergs namn men med allmäntaxa Fakturering Eget fakturanummer Enligt vanlig rutin Remissvar Skriva Skrivs i T4 och kopieras av tandläkaren in i Tandvårdsfönstret där remissvaret signeras och skickas. OBS! Bocka INTE i Slutgiltigt svar om remissvaret skickas innan patienten är avslutad.

51 Avslut Slutgiltigt svar kryssas i tandsköterskan och skickas in.

52 3 Bildhantering 3.1 ROMEXIS GENERELLA INSTRUKTIONER Se hjälpfiler i T4-systemet. All media (foton, röntgen, filmer) som är relaterade till en patient och en vårdsituation ska föras i Romexis. Dessa får inte lagras elektroniskt på annat sätt om ej skriftligt samtycke till detta finns. 3.2 IMPORT/EXPORT AV BILDER TILL OCH FRÅN ROMEXIS Importera kliniska bilder till Romexis SLUTLIG.docx

53 4 PATIENTHANTERING 4.1 TOM BREVMALL 4.2 TIDSÄNDRING Plats i T4 för utskrift: Högerklick i tidboken på patientens tid. OBS! Skriv ut brevet innan tiden ändras! 4.3 AVSKRIVNING Plats i T4 för utskrift: 4.4 BESÖKSBEVIS Plats i T4 för utskrift: (Brevikonen finns inne i patientens Behandlingsperiod bild)

54 4.5 KALLELSER Plats för utskrift i T4: (kan endast skrivas ut från kallelselistan under Klinikadministration)) Specialistkliniken Kallelse av patient till specialistklinik Tandsköterskan kallar patienter till den/de tandläkare hon ansvarar för. Patienterna kallas via Recall listan ikon R i T4. Kö id = tandläkare Aktivitet = Klinisk bettfysiologi Prioritet: LågMellan ordinarie kö enligt ankomst datum Hög förtur = barn, akuta, RA patienter Boka en tid för patienten i respektive tandläkares tidbok (ca tim för varje ny patient) På avdelningens kallelsekort skriv patientens namn skriv inbokad tidklockslag stämpla tandläkarens namn på kortet Lägg kallelsekort samt frågeformulär i ett kuvert och skicka hem till patienten. Barnpatienter (tom 17 år) skall ha en förenklad hälsoanamnes, se Blanketter. Under flik anteckningar i patientens T4 journal, skriv t ex Pat kpp till tdl EC Ekberg 17/8 Kontrollera att patienten är borttagen från R recalllistan Nya rutiner/blanketter är under arbete i T Smärtenheten Kö id = Smart Aktivitet = Orofaciala smärtenheten Prioritet: Låg Mellan eller Hög enligt orofaciala smärtenhetens bedömning Kallelsekort och hälsoanamnes enligt orofaciala smärtenhetens rutiner.

55 4.5.3 Studentkliniken Nya patienter Studenten hämtar en remiss från Kö stud pärm som finns på respektive studentplan, patienten kallas enligt PM från kursansvarig K7 och K8. Kallelsekort, se Blanketter. Nya patienter studenten har ej haft telefonkontakt med patienten. Nya patienter studenten har haft telefonkontakt med patienten. Kallelsekort + hälsoanamnes, se Blanketter, (barnpatient t.o.m. 17 år) skickas till patienten, alla kallelsekort ska läggas i kuvert. Under flik anteckningar skriver studenten en anteckning t.ex. pat kkp till 1/4 kl Kontrollpatienter På kliniksal finns en back med blå plastmappar där uppgifter finns på varje patient som ska kallas för kontroll till studentkliniken Kallelsekort ska läggas i kuvert. 4.6 UTEBLIVANDE Plats för utskrift i T4: (sker med högerklick på patientens rad i ub/ombokn. listan) 4.7 OMBOKNING Plats för utskrift i T4: Högerklick på önskad patients rad (OBS, måste ha status Patient eller Klinik avbokat) 4.8 TANDTEKNISKA FAKTUROR Teknodont lägger fakturor i receptionen på plan 4. I T4 skriv in i patientens journal under X tra information rubrik övrigt TT lab + nr, t.ex. Teknodont Kopian placeras i pärm märkt TT faktura som finns i receptionen, skicka original till Marie Rosberg (kansli plan 2) Samma rutiner för andra TT-lab, skillnaden kan vara hur vi får fakturan. 4.9 SEKRETESSKYDD Skriv kallelsekort som vanligt men utan namn och adress. Tryck ut etikett med personnummer och namn, fäst med gem på kortet, skriv på en post it lapp: För vidarebefordran. Tack + ditt namn.

56 Lägg allt i kuvert som förseglas och tejpas. Skicka iväg brevet till: Skatteverket Sekretessgruppen Malmö OBS! Skriv utanpå kuvertet: För vidarebefordran (annars finns risken att kallelsen kan bli liggande lite för länge på myndigheten) TOLK - beställs via Språkservice tel; Uppge kundnummer: vuxna: 4551 / barn: 4803 Region Skåne betalar tolkarvodet. - När tolk varit på TVH skall en kopia på tolkbeställningen ( fås av tolk på plats) skickas till receptionen på Oral Diagnostik, som översänder dessa till Region Skåne. Viktigt att patientens person nummer står tydligt på blanketten samt att besöket skall signeras av patientens vårdgivare MODELLFÖRVARING TEXT MÅSTE UPPDATERAS! Studiemodeller, arbetsmodeller Lägg arbets/studiemodeller i arkivkartong som finns på lab. På lådans framsida ska det stå patientens namn, personnummer, datum för när modellerna är gjorda. Ex jan-2010 samt behandlande tandläkare. Arkivering Höga skåp i LK-korridor. Källaren när det blir fullt i skåpen. Gallring Apnéskemodeller/arbetsmodeller sparas i 5 år? Studiemodeller 3 år Studiemodeller/arbetsmodeller barn? Förslag till uppställning av modellkartonger. Apnéskenor för sig. Barn för sig eller tillsammans med vuxna.? Sorterat efter namn. Bra om datum enligt år och månad när modellerna kan sorteras ut märks på kartongen. Modeller som ingår i studier, ingår de i samma gallringsplan? Apnépatienter Alla patienter ska få en autoanamnes tillhörande apné undersökning (enl professor Åke Tegelberg).

57 4.12 AVSLUTA PATIENT Remissvar Vid utredningstillfället skall remissvar dikteras/skrivas till remittent godkänd preliminärt remissvar i T4. Interna remisser. Välj avsluta i T4 och remissvar går till remitterande avdelning. Externa remisser. Välj avsluta i T4. Skriv ut kopia och skicka till remitent. Avsluta i T4 leder automatiskt till en anteckning i T4. Remissvar skickat till XXX. Klarskrivning Daganteckning i T4. Ange klarskrivning. Recall i T4. Kontrollera att klinisk bettfysiologi och orofaciala smärtenheten är borttaget. Kontrollera att alla debiteringar är utförda och att summan inte överskrider godkännandet från Region Skåne. Kontrollera status på remissen är Avslutad och att anteckningen Remissvar skickat till xx finns. Bör skrivas in automatiskt när Avsluta remiss valts. I patients journalflik anteckningar för externa remissvar ska finnas uppgift när och till vem remissvar är skickat UTSKRIFTER AV BREV FRÅN T4 Man kan skriva brev i Word automatiskt adresserat till patient, kräver att kliniktillhörighet för patient är ifylld i Administration allmän. Om man vill spara det utskrivna brevet i T4 gör man så här: Spara brevet från Word innan det stängs. Välj t.ex. Spara som och välj Skrivbordet som plats för brevet. Döp brevet till Brev1, (eller 2, 3 om det finns fler) Öppna Bilagor i patientens journal i T4 och hämta upp brevet där. Det sparas nu i Word format och syns som en ikon precis som övriga bilagor. Glöm inte att radera brevet från skrivbordet! Plats i T4 för utskrift:

58 4.14 PATIENTFLÖDE I T4 När patienten sitter i behandlingsstolen Checka in patienten genom att högerklicka i besökslistan och välj i menyn. Hämta in patienten under besökslistan. Kontrollera patientens ID Registrera under Extra information genom att skriva Ja + tryck på return. Ny patient Under TANDVÅRD öppna en NY BEHANDLING. Döp denna till STUD + dagens datum (Barnpatient - BETT barn + dagens datum. Behandlingsperiod Bett barn är en skuggdebitering.) Innan patienten får gå ska alltid debitering utföras! Patienten debiteras enligt studenttaxa. För mer information se ekonomiavsnitt kap 3. Överlämna - Be alltid patienten att gå ned till receptionen på plan 1 för att betala. Skriv daganteckning. Bettfysiologisk journal hämta en mall under Patientjournal. Öppna en Daganteckning högerklicka välj Terrmkatalog välj Bettbehandling journal = mall för att fylla i patientens uppgifter/fynd. När dagens journalhantering är klar: Checka ut patienten via besökslistan. Patient flödet är klart!

59 5 Odontologiska smärtgruppen (smärtrond) Syfte Att gemensamt gå igenom, undersöka och planlägga smärtpatienter med ett odontologiskt behandlingsbehov. Tandsköterskans uppgifter Ansvarig för Orofaciala smärtenheten meddelar tandsköterskan senast i början av terminen vilka dagar och tider som är planerade för smärtrond. Seminarierummet på plan 3 bokas för smärtronden. Lista finns vid dörren. En vecka före ronden mailar tandsköterskan alla som ingår i gruppen och meddelar var och när vi ska träffas och vilka patienter som kommer. Ange namn och sex första siffrorna i personnumret för patienterna. Dagen före ronden: skriv ut tidbok, journalkopia ev. röntgenremissvar och övriga remissvar. Om röntgenbilderna inte finns i T4 hämta CD i arkivet plan 1. Lämna till ansvarig för Orofaciala smärtenheten dagen före rond. Kopiera upp tidboksblad till deltagare. Skriv in namn på närvarande i T4 för respektive patient.

60 6 Röntgenrond ANKI KOLLAR Tandläkaren meddelar tandsköterskan senast i början av terminen vilka dagar och tider som är planerade för röntgenrond. En vecka före ronden mailar tandsköterskan alla som ingår i gruppen, bilaga 5. Bifoga fil med patientlista. Ronden äger rum på röntgenavdelningen, plan 1. Bilder och CD som inte finns i Romexis hämtar tandsköterskan på röntgenavdelningen i arkivet plan 1. Sätt en kopia av patientlistan i rondpärmen. När ronden är utskriven av sekreteraren gå in i T4 och läs om det är något som du som tandsköterska ska åtgärda. När det är klart skriv granskad, datum o signatur på tidbokskopian.

61 C EKONOMI 1. Förhandsbedömning Förhandsbedömning (FHB) kategori 8 till Region Skåne för vuxna patienter kan göras om dessa förutsättningar är uppfyllda: Långvarig orofacial smärta (mer än tre månader) Svår orofacial smärta (NRS 3 eller högre) Remissen ska ange att patienten har ett långvarigt smärttillstånd FHB för andra kategorier: se bestämmelserna på Region Skånes webbsidor. FHB görs i Tandbågen där inloggning ska ske på specialists kort (gäller kategori 8). Specialisten signerar därefter FHB och skickar in denna. För övriga kategorier krävs ej specialistkompetens i bettfysiologi. 1.1 Fakturanummer Vid fakturering i Tandvårdsfönstret av vård på godkänd FHB måste fakturanummer enligt nedan anges för att pengarna ska konteras korrekt: Fakturanumret ska bestå av två bokstäver och åtta siffror där siffrorna ska ange år, månad, dag, timme, minut. Exempel Orofaciala smärtenheten: OS , Specialistkliniken: OK Exempel på texter Patient med långvarig och svår orofacial smärta efter tandextraktion regio 15 för tre år sedan. Utredd hos ordinare tandläkare, husläkare och ÖNH utan att

62 2. Debitering 2.1 Vanlig debiteringsmall fk08.pdf debiteringsmall region skåne.pdf 2.2. Smärtskola 303 x x Grindcare Oklart ännu, väntar på besked om GrindCare kan utföras som medicinstekniskt hjälpmedel 2.4 Dubbelblind blockad 107 x Injektioner Enkla: 302 Mer komplicerade: 303 (bilat, blandning av farmaka, intraartikulärt etc) 2.6 Smärtrond Akupunktur 302 x TENS 302 x Konsultation 115 eller Telefonuppföljning Taxan

63 3. Specifik debitering 3.1 Frikort och högkostnadskort Denna punkt gäller om patienten har en godkänd förhandsbedömning. Om patienten saknar frikort har patienten rätt att få kostnaden för besöket stämplat i sitt högkostnadskort. Debitera detta i T4 samt på talongen som skickas med patienten till kassan, plan 1. Första besöket kostar 200:-, därefter kostar besöken 300:- hos specialist och XXX:- hos övriga. Om patienten har frikort, registrera frikortsnummer. t.ex Registrera giltighetsdatum d.v.s. fr.o.m. t.o.m. T.ex Gamla frikortsnummer och datum ska EJ sparas. Debitera Besöksavgift 0 för varje besök patienten gör genom att ange detta i T4 och i Tandvårdsfönstret. 3.2 Frisktandvård Se även avtal XXXX I T 4: I skapad manuell remiss ska det i rutan "Övriga anteckningar" stå: FRISKTANDVÅRD.( det skrivs in av remissansvarig tsk, då remissen skapas) - Skapa en Behandlingsperiod : Pat 100%, som namnges: - Bett Frisktandvård OK ( Orofacial Smärta- och Käkfunktion) - Bett Frisktandvård OS ( Orofaciala Smärtenheten) Detta gäller för både LK och Studentklinik. Vid debitering av denna vård: Utförs INTE debiteringen, utan debiteras som " Registrera grafik" Vid debitering av denna vård utförd på studentklinik, ska debiteringen ske i Ewa Carin Ekbergs namn som ansvarig för studentkliniken. När patienten är klarskriven, stängs Behandlingsperioden. Detta görs genom att trycka på IKON / Avsluta behandling i listen högst upp i journalen. ( se bild i bilaga 1.) En gång i månaden tar kansliet fram listor på avslutade patienter, som i sin tur fakturerar Folktandvården.

64 3.3 Studentklinik Alla vuxna patienter utan Frisktandvårdsavtal debiteras under studerandetaxa. En besöksavgift på 150:- ska debiteras patienten vid varje besök. Patienten ska därefter gå till receptionen på plan 1 och betala. Pat ska betala 1000:- för åtg 604 och 605 (bettskena). Debitera därför i T4: BETT BEHA Barnpatienter ska debiteras i Tandvårdsfönstret samt skuggdebiteras i T4 enligt FK taxa (specialist ECE) För patient med Frisktandvårdsavtal, se punkt 3.2.

65 4. Specialistvård Barn och ungdom INKOMMANDE REMISS I systemet 1) Inkommande remisser bevakas av receptionen 2) Remissen skrivs ut, lämnas till remissbedömare (fn Andreas Dawson) 3) Receptionen tar emot eller avvisar remissen i systemet ( Svara från sidan Inkomna remisser ) 4) Om remissen godkänns läggs den in i T4 enligt vanliga rutiner. 5) Remissen märks med ordet Elektronisk i fältet Anteckningar på remissens förstasida i T4. Detta betyder att remissvaret inte behöver skickas även per post. 6) Patienten kallas. På papper Pappersremisser läggs in i Tandvårdsfönstret och T4 efter att dessa bedömts och prioriterats. Remissbekräftelse Remissbekräftelse skickas alltid till patienten Remissbekräftelse skickas till behandlare där remissen kommit på papper Remissadministration Receptionen övervakar Mottagna (godkända remisser, ej första besök), Första besök (utredning) och Behandlingsstart.

66 Respektive sköterska inrapporterar Första besök och Behandlingsstart. Första besöksdatum sätts för pågående patienter till (övergångsrutin) DEBITERING Specialist Debitering sker i tandläkarens namn. ST Debitering sker i tandläkarens namn Övriga tandläkare på specialistkliniken Debitering sker i tandläkarens namn Clinical Masters Debitering sker i Anna Avdelius namn och enligt allmäntaxa Åtgärder utförda av tandsköterskor Debitering sker i tandläkarens namn och med deras taxa Studentklinik Debitering sker i EwaCarin Ekbergs namn men enligt allmäntaxa Fakturering Eget fakturanummer Enligt sedvanlig rutin (OS/OK) REMISSVAR Skriva Skrivs i T4 och kopieras av tandläkaren in i Tandvårdsfönstret där remissvaret signeras och skickas. OBS! Bocka INTE i Slutgiltigt svar om remissvaret skickas innan patienten är avslutad. Alla remissvar ska skickas via Tandvårdsfönstret. Remisser som inkommer på papper ska även skickas per post till remittent. Om remissen skickas även med post skriver tandläkaren en daganteckning om att så skett när remissen skickas.. Avslut Slutgiltigt svar kryssas i tandsköterskan och skickas in.

67 ÖVRIGT Inställning för att se remisser markerade med Elektronisk Ändra konfigurering; lägg till "övriga anteckningar" högst upp i fältet Valda