Framtidsnytt juni 2011 Förskolorna Framtidsfolket AB Redaktör Kerstin Nyberg

Transkript

1 I detta nummer Välkommen...1 Hållbara material...1 Träklossar...1 Återbruk...2 Berikande material...2 Hur startade projektet med roboten?....3 Naturnära...3 Mörtar och Abborrar...4 Välkommen Många olika små och stora projekt pågår på förskolorna. På vårens utställning i Åkermyntan i april maj under temat HÅLLBAR UTVECKLING kunde vi alla ta del av en del. Projekten i utställningen hade tre spår hållbara material, återbruk och naturnära. I förra numret berättade vi om hur vi tänker om och vill arbeta med lera med förskolans yngsta barn. Vi fortsätter med att i det här numret berätta om ett annat hållbart material och hur vi tänker om det träklossar. På utställningen fanns under temat återbruk några projekt skapade med hjälp av s.k. skräpmaterial, eller berikande material som vi vill kalla det på förskolan. Här berättar vi om barnens skapande av ljudmaskiner, och om roboten som var på utställningsaffischen. Till sist under rubriken naturnära kan ni ta del av hur de på en avdelning har arbetat med mörtar och abborrar i ett lite länge projekt där barnen har skapat egna, nära relationer till naturen. Hållbara material Vi strävar efter att öka vår medvetenhet om det material vi använder i vår verksamhet. Det är ett utvecklingsarbete! Vi vill att det ska vara hållbart ur flera aspekter. Vi vill bidra till en hållbar miljöutveckling och bli mer varsamma och sparsamma om det vi använder i vår verksamhet och i vår närmiljö. Kvalitén på materialet kan vara viktig ur miljöhänseende, men även utifrån estetiska aspekter. Träklossar På en av våra förskolor har vi köpt in en större mängd träklossar. Det handlar om ca 1000 klossar i olika längder: 5, 10, 20, 50 cm och 1 m. Alla klossarna har en bredd på 5 cm och en höjd på 2,5 cm. Denna klossuppsättning har utvecklats av Arne Trageton, norsk pedagog och lärarutbildare Konstruktioner på en 1 3-årsavdelning. 1

2 prövar och utvecklar olika byggnadstekniska och arkitektoniska lösningar för att leken kräver det. Sedan leder konstruktionerna ofta i sin tur leken vidare. Att köpa in det här förhållandevis dyrbara materialet är en investering i kvalitet, då klossarna beräknas hålla i år. Barnen kommer i kontakt med matematiska begrepp. som i många år har forskat kring barns konstruktionslek. Den stora kvantiteten klossar är avgörande för möjligheterna till formvariation menar Trageton. Barnen kommer i kontakt med matematiska begrepp, som geometri, mätning och antalsberäkning på det sätt som är naturligt för barn, genom lek. Barnen Ljudmaskiner skapas av ickekonventionella material.. Återbruk Berikande material På alla våra förskolor samlar vi och använder s.k. skräpmaterial. Det finns också ett annat begrepp; berikande material. Och det är verkligen vad det kan vara för oss, barn och vuxna, som arbetar i förskolan, berikande! I stället för att slänga burklock, kapsyler, toarullar, elsladd, plaströr, papprör, skumplast, skumgummi, wellpapp, kartong, frigolit etc., så använder vi detta i den skapande verksamheten. På så sätt kan vi hålla nere kostnaden för förbrukningsmaterial, särskilt för alla de pysselmaterial som det finns en hel uppsjö av i våra produktkataloger. Det blir mer pengar över till målarfärg, penslar och papper av lite bättre kvalitet. Ickekonventionella material utmanar kreativiteten på ett helt annat sätt än konventionellt pysselmaterial. Det stimulerar fantasin och kräver en större insats av barnen. Såväl processen som det estetiska uttrycket blir mer intressant. Hade barnen på 5-årsavdelningen haft möjlighet att tillverka sina fantastiska ljudmaskiner utan allt berikande material? Hade de ens fått impulsen till det? Barnen har gjort sina egna högst unika ljudmaskiner, de både ser olika ut och låter olika allihop. Det material vi tillhandahåller ger förutsättningarna för vad som blir möjligt och omöjligt. I just det här fallet gjorde valet av material det omöjligt för 2

3 Framtidsnytt juni 2011 barnen att göra exakt likadant som kompisen. De blev tvungna att hitta sitt alldeles egna uttryck därför att det kanske inte fanns två lika av samma. Hur startade projektet med roboten? I en 5-årsgrupp har de arbetat kring natur, miljö och kretslopp. Över sommaren fick barnen i uppgift att tillsammans med sina föräldrar diskutera det komplicerade ordet återvinning och samla material man annars skulle slänga. Den liggande roboten på affischen för utställningen i Åkermyntan. Vad för slags material kan man återvinna och göra saker av? Kartonger kanske? Toarullar? Kapsyler och glasspinnar föreslog någon. Presentpapper och snören Naturnära För vår egen överlevnad och livskvalitet måste vi ta ansvar för planeten vi bor på. För att kunna ta det ansvaret tror vi att det är grundläggande att uppleva naturen som viktig, något att värna om. Vi vill ge barnen möjlighet att skapa egna, nära relationer till naturen. Det finns fantastiska platser att uppleva i förskolornas närmiljö och det gör vi på olika sätt på olika avdelningar. I naturen finns dessutom stora pedagogiska möjligheter. Med barnens nyfikenhet och intresse i fokus beger vi oss till skogen för utforskning och undersökande. Några praktiska exempel på vad vi gör där kan vara att vi samlar naturmaterial som tas med till Materialhögen växte och efterhand så fick barnen sitta och skissa på olika idéer som man kan bygga av materialet. Många idéer kom upp. Barnen delades in i grupper och sedan fick de tillsammans bestämma sig för en skiss som de skulle omvandla till tredimensionell form. I en grupp valde barnen att tillsammans konstruera en robot. Att få en skiss till en tredimensionell form var inte det lättaste. I en av grupperna ville man göra en robot. Intentionen var att roboten skulle stå men trots flera försök så fick barnen den ändå inte att stå. Då bestämde de sig helt enkelt för att det fick vara en liggande robot. Vi eftersträvar en miljö med sinnesstimulerande naturmaterial för skapande, sorterande och undersökningar. 3

4 förskolan och används till bland annat skapande och sorteringslekar, letar knoppar på träden, ser hur årstid, väder och temperatur påverkar landskapet, och fritt eller organiserat leker med naturens resurser som kreativt lekmaterial. Mörtar och Abborrar I vårt arbete med hållbar utveckling vill vi att barnen ska skapa egna, nära relationer till naturen. En förskola har undersökt växter och djur i Mälaren. 3-5-åringarna är indelade i två grupper Abborrar och Mörtar. Gruppen Mörtarna tar en dag med sig ett fiskespö ner till Mälaren och fiskar passande nog upp en mört! Gruppen abborrarna gör detsamma och får upp en just det abborre! På förskolan tittar barnen vidare på fiskarna och fortsätter arbetet i ateljén på olika sätt, bland annat i papier caché. Det är en teknik där tidningspapper läggs i lager på lager med hjälp av tapetklister och bildar en form som kan målas när den torkat. Huvudmaterialet är tidningspapper, som är ett återbruksmaterial i linje med vårt arbete för en hållbar utveckling. rektangel än som en cirkel. Barnen säger att fisken är avlång. Något barn ser att den ser ut som en cirkel på mitten. Ryggfenan bildar tillsammans med buken en tänkt cirkel. Vi tittar på var abborren är som tjockast. Var är den smalast? Därefter bygger vi egna abborreformer av tidningspapper och maskeringstejp, som vi täcker med papier caché. Några barncitat från arbetet: Det här är jätteroligt! Det har jag aldrig gjort hemma. Det är kladdigt med papier caché. Jag tycker det är roligt att ha lim på mina händer. På nära håll studerar barnen abborren de fått upp. Vid nästa tillfälle tittar vi på abborrens färger. De svarta ränderna på ryggen fascinerar och är viktiga för barnen. Innan vi börjar måla behöver varje barn vara säker på frågor som: Vilket är fram och vilket är bak på din fisk? Vad är upp och vad är ner? Sedan målar vi med flaskfärger, från den ljusaste färgen vit till den mörkaste färgen svart. Tillbaka på förskolan mäter barnen mörten: den är två glasspinnar lång, fem tändstickor lång eller 23,7 cm lång. Vi arbetar med abborrar i papier caché Vi börjar med att titta på abborrens form, jämför med några former i närheten och konstaterar att abborren är mer som en Ett barn i Mörtarnas grupp har gjort tydliga fjäll på en trolldegsfisk. Det uppmärksammas när några barn i gruppen abborrarna i ett annat sammanhang tecknar fiskar. Då dyker en fråga upp: varför har fiskarna fjäll? Vi funderar, men ingen av oss vet. På Internet hittar vi information om att fiskarna 4

5 har fjällen som skydd. De är gjorda av kalk, som våra skelett. Vi tittar noga på abborrebilden och ser att fjällen liknar cirklar som ligger ovanpå varandra. Barnen trycker med hjälp av egenplockade vasstrån silvriga fjäll på sina abborrar. Slutligen gör vi ryggfenor. Barnen tittar noga på ryggfenorna på abborrebilden. Vi ser flera olika färger i fenorna, så barnen får titta vilken färg de ser mest av och väljer den färgen för att göra sina ryggfenor i silkespapper. För att få fenorna att stanna på plats böjer barnen till ståltråd att fästa silkespapperet på. Pedagogers tankar kring arbetet med abborrarna Abborrarna hade kunnat anses klara när vi väl hade målat dem. Men eftersom barnen visade intresse för fjällen fortsatte vi med dem och senare även fenor. terats i meningsfulla sammanhang (lång, kort, tjock, smal, cirkel, rektangel, ovansida, undersida). I arbetet med abborrar har barnen även fått praktisk erfarenhet av att arbeta med papier caché, måleri och testat på enkelt tryck. Ett barn gav uttryck för att aldrig ha testat papier caché hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet och det var extra roligt att höra ett barn så tydligt säga att det vi gör på förskolan verkligen ger något utöver det som barnen upplever hemma. De flesta texter är skrivna av Gittel Strassman och Stina Lannerö, bildpedagoger i Framtidsfolket. Trevlig sommar önskar vi er alla! Två barn i gruppen Abborrarna i färd med att skapa fiskar i tekniken papier caché. Barnen har tittat noga på abborren och det märks även i deras fiskteckningar som de gjort efteråt. Dessa teckningar är mycket detaljerade. Det tror vi beror på att barnen i arbetet har fokuserat på abborren ur olika aspekter och gemensamt reflekterat kring hur en abborre ser ut. Därmed har de blivit mer medvetna om form, färg och fjällens funktion. Matematiska begrepp har disku- 5