Träklossar På en av våra förskolor har vi köpt in en större mängd träklossar. Det handlar om c:a 1000 klossar i olika längder: 5, 10, 20, 50 cm och 1

Transkript

1 Förskolorna Framtidsfolkets Utställning 2011

2 Hållbara material Vi strävar efter att öka vår medvetenhet om det material vi använder i vår verksamhet. Det är ett utvecklingsarbete! Vi vill att det ska vara hållbart ur flera aspekter. Vi vill bidra till en hållbar miljöutveckling och bli mer varsamma och sparsamma om det vi använder i vår verksamhet och i vår närmiljö. Kvalitén på materialet kan vara viktig ur miljöhänseende, men även utifrån estetiska aspekter. Lera Vi använder vit och röd lergodslera. Framtidsfolket äger en keramikugn som är gemensam för alla fyra förskolor. Men vi bränner inte allt. Ofta sparar vi istället barnens lerarbeten i form av fotodokumentation. Dokumentationen blir ett underlag för att kunna följa med i och reflektera kring de processer som uppstår i lerarbetet. När barnen har arbetat färdigt med leran, knådar vi ihop den och lägger tillbaka i hinken. Sedan återanvänder vi den vid ett annat tillfälle. Det är viktigt med kunskap om hur man hanterar leran. Då kan den hållas smidig och fräsch länge. Men även om leran blir torr och hård behöver man inte slänga den. Istället får den torka ut helt och sedan blötläggas. Så småningom kan man bearbeta leran och den kan åter användas.

3 Träklossar På en av våra förskolor har vi köpt in en större mängd träklossar. Det handlar om c:a 1000 klossar i olika längder: 5, 10, 20, 50 cm och 1 m. Alla klossarna har en bredd på 5 cm och en höjd på 2,5 cm. Denna klossuppsättning har utvecklats av Arne Trageton, norsk pedagog och lärarutbildare som i många år har forskat kring barns konstruktionslek. Den stora kvantiteten klossar är avgörande för möjligheterna till formvariation menar Trageton. Barnen kommer i kontakt med matematiska begrepp, som geometri, mätning och antalsberäkning på det sätt som är naturligt för barn, genom lek. Barnen prövar och utvecklar olika byggnadstekniska och arkitektoniska lösningar för att leken kräver det. Sedan leder konstruktionerna ofta i sin tur leken vidare. Att köpa in det här förhållandevis dyrbara materialet är en investering i kvalitet, då klossarna beräknas hålla i år.

4 Att arbeta med lera på en 1-3 årsavdelning Hur upplever och lär sig förskolans yngsta barn om världen? De smakar och luktar, känner och klämmer och kastar. De lyssnar och iakttar. Att få undersöka och erfara världen med sina sinnen är viktigt för det ger konkreta kunskaper om världen. Sinneserfarenheter är grunden för allt abstrakt tänkande! När vi arbetar med lera är det just sinneserfarenheter som barnen gör. De känner och klämmer på leran. De smakar på den, kastar den. Ljudet när den landar med en duns i bordet fascinerar. Boomp! En stor klump lera som lyfts ger kunskap om tyngden i materialet. Barnen behöver spänna muskler i armar och axlar för att orka lyfta hela stora klumpen, att arbeta med lera utvecklar motoriken. Leran som material bjuder motstånd vilket både kräver och stimulerar till uthållighet: Ju mer motstånd materialet ger desto större utmaning är det för muskelkontrollen och desto längre kan [särskilt de yngsta barnen] hålla på med utforskning av materialet., säger Arne Trageton, norsk pedagog och lärarutbildare som i många år har forskat kring barns konstruktionslek. Barnen får en uppfattning om lerans konsistens och hur den svarar på olika beröringar. De prövar många sätt att påverka leran och märker hur den kan formas på olika sätt. En mindre klutt lera svarar på tryck genom att bli platt. Ett tryck med pekfingret i en större klump och det blir en grop. Ett djupare tryck kan perforera leran och göra ett hål istället. En stor form kan delas i många små för att återigen byggas upp till en hel form, med ett nytt uttryck. Leran har många olika uttrycksmöjligheter och varje barns eget undersökande och egna formupptäckter är grundläggande i arbetet med leran.

5 Återbruk Berikande material På alla våra förskolor samlar vi och använder s.k. skräpmaterial. Det finns också ett annat begrepp; berikande material. Och det är verkligen vad det kan vara för oss, barn och vuxna, som arbetar i förskolan, berikande! I stället för att slänga burklock, kapsyler, toarullar, elsladd, plaströr, papprör, skumplast, skumgummi, wellpapp, kartong, frigolit etc., så använder vi detta i den skapande verksamheten. På så sätt kan vi hålla nere kostnaden för förbrukningsmaterial, särskilt för alla de pysselmaterial som det finns en hel uppsjö av i våra produktkataloger. Det blir det mer pengar över till målarfärg, penslar och papper av lite bättre kvalitet. Ickekonventionella material utmanar kreativiteten på ett helt annat sätt än konventionellt pysselmaterial. Det stimulerar fantasin och kräver en större insats av barnen. Såväl processen som det estetiska uttrycket blir mer intressant. Hade barnen på 5-årsavdelningen haft möjlighet att tillverka sina fantastiska ljudmaskiner utan allt berikande material? Hade de ens fått impulsen till det? Barnen har gjort sina egna högst unika ljudmaskiner, de både ser olika ut och låter olika allihop. Det material vi tillhandahåller ger förutsättningarna för vad som blir möjligt och omöjligt. I just det här fallet gjorde valet av material det omöjligt för barnen att göra exakt likadant som kompisen. De blev tvungna att hitta sitt alldeles egna uttryck därför att det kanske inte fanns två lika av samma.

6 Naturmaterial Kottar, stenar som är lena, stenar som är skrovliga, pinnar, grenar, mossa, jord, sand, snäckor, bark, bär, svampar... Listan kan göras ännu längre. Förskolans yngsta barn undersöker och lär om världen i hög grad genom sensomotorisk lek och en miljö med sinnesstimulerande naturmaterial ger goda möjligheter till sådana upplevelser och undersökningar. De äldre barnen har också stor behållning av en sinnligt rik miljö. Att samla och sortera olika naturmaterial utifrån kriterier som färg, storlek eller struktur; skrovliga, kantiga eller lena stimulerar såväl estetiskt lärande som matematiskt tänkande. Återbruk av material i lärandemiljön Att använda, bygga om (och till) olika möbler, apparater och andra utsorterade prylar är spännande. Dessa föremål kan få helt nya betydelser när de lyfts ur sitt ursprungsammanhang. De tillför en dimension i barnens lek- och lärandemiljö och blir ett betydelsefullt komplement till de lek- och lärandeartiklar som är särskilt producerade för barn. I vårt uppdrag ingår att vara ett komplement till hemmet, därför försöker vi reducera antalet leksaker av den typ som barn ofta har i sitt hem idag. Vi vill att vår lärandemiljö ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.. (Lpfö 98)

7 Montessoriinspirerat På en av våra förskolor har man utifrån montessoripedagogiska materialidéer återbrukat uttjänta kläder. De är uppspända på enkla ramar och fastskruvade i väggen. Inom montessoripedagogiken använder man ett sådant material för att det ger barnen möjligheter att utveckla rörelse- och koordinationsförmågan. Barnen tyckte att det var dockkläder: Äntligen kan dockorna gå ut och leka sa ett barn när galonbyxorna kom upp. Sedan hämtade de en docka som de klädde på. Barnens omsorg om dockorna motiverar dem till att lära sig att knäppa upp knappar, dra upp och ner blixtlås samt knäppa hängslen. Handlingen blir meningsfull som en del i dera Fordon på gården Två cykelbarnstolar blir sittplatser i en buss, bil eller båt Barnen i cykelbilen diskuterar vart de ska åka. Någon tycker Vällingby, en annan vill till Dubai. Förslagen haglar; Afrika, Spanien, Tunisien, Thailand och Åkermyntan. Oavsett resmål, det viktigaste är trots allt att få en bra plats i bilen

8 Interntelefon som ringlar sig fram Hallå? Dammsugarslang får ny betydelse. Matrester en resurs för samhället En av Framtidsfolkets förskolor arbetar för att bli certifierade som Grön flagg-förskola. Det innebär att deras systematiska miljöarbete ska godkännas av stiftelsen Håll Sverige Rent. Miljöarbetet bedrivs i temaform och ska vara en integrerad del av den vardagliga verksamheten. Ett exempel på en sådan aktivitet som främjar en hållbar utveckling är att barnen efter måltiderna skrapar av sina tallrikar i en hink, som de på eftermiddagarna tömmer i ett speciellt sopkärl. Matavfallet hämtas till en rötanläggning och omvandlas till biogas och biogödsel.

9 Naturnära För vår egen överlevnad och livskvalitet måste vi ta ansvar för planeten vi bor på. För att kunna ta det ansvaret tror vi att det är grundläggande att uppleva naturen som viktig, något att värna om. Vi vill ge barnen möjlighet att skapa egna, nära relationer till naturen. Det finns fantastiska platser att uppleva i förskolornas närmiljö och det gör vi på olika sätt på olika avdelningar. I naturen finns dessutom stora pedagogiska möjligheter. Med barnens nyfikenhet och intresse i fokus beger vi oss till skogen för utforskning och undersökande. Några praktiska exempel på vad vi gör där kan vara att vi samlar naturmaterial som tas med till förskolan och används till bland annat skapande och sorteringslekar, letar knoppar på träden, ser hur årstid, väder och temperatur påverkar landskapet och fritt eller organiserat leker med naturens resurser som kreativt lekmaterial. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Lpfö98 reviderad 2010, 1)

10 Mörtar och Abborrar I vårt arbete med hållbar utveckling vill vi att barnen ska skapa egna, nära relationer till naturen. En förskola har undersökt växter och djur i Mälaren. 3-5-åringarna är indelade i två grupper Abborrar och Mörtar. Gruppen Mörtarna tar en dag med sig ett fiskespö ner till Mälaren och fiskar passande nog upp en mört! Gruppen abborrarna gör detsamma och får upp en just det abborre! På förskolan tittar barnen vidare på fiskarna och fortsätter arbetet i ateljén på olika sätt. I Godisbodens vänstra fönster kan du läsa mer om barnens tankar kring mörten. I högra fönstret ser du abborrar gjorda i papier caché. Det är en teknik där tidningspapper läggs i lager på lager med hjälp av tapetklister och bildar en form som kan målas när den torkat. Huvudmaterialet är tidningspapper, som är ett återbruksmaterial i linje med vårt arbete för en hållbar utveckling. Vi arbetar med abborrar i papier caché Vi börjar med att titta på abborrens form, jämför med några former i närheten och konstaterar att abborren är mer som en rektangel än som en cirkel. Barnen säger att fisken är avlång. Något barn ser att den ser ut som en cirkel på mitten. Ryggfenan bildar tillsammans med buken en tänkt cirkel. Vi tittar på var abborren är som tjockast. Var är den smalast? Därefter bygger vi egna abborreformer av tidningspapper och maskeringstejp, som vi täcker med papier caché. Några barncitat från arbetet: Det här är jätteroligt! Det har jag aldrig gjort hemma. Det är kladdigt med papier caché. Jag tycker det är roligt att ha lim på mina händer. Vid nästa tillfälle tittar vi på abborrens färger. De svarta ränderna på ryggen fascinerar och är viktiga för barnen. Innan vi börjar måla behöver varje barn vara säker på frågor som: Vilket är fram och vilket är bak på din fisk? Vad är upp och vad är ner? Sedan målar vi med flaskfärger, från den ljusaste färgen vit till den mörkaste färgen svart. Ett barn i Mörtarnas grupp har gjort tydliga fjäll på en trolldegsfisk. Det uppmärksammas när några barn i gruppen abborrarna i ett annat sammanhang tecknar fiskar. Då dyker en fråga upp: varför har fiskarna fjäll? Vi funderar, men ingen av oss vet. På internet hittar vi information

11 om att fiskarna har fjällen som skydd. De är gjorda av kalk, som våra skelett. Vi tittar noga på abborrebilden och ser att fjällen liknar cirklar som ligger ovanpå varandra. Barnen trycker med hjälp av egenplockade vasstrån silvriga fjäll på sina abborrar. Slutligen gör vi ryggfenor. Barnen tittar noga på ryggfenorna på abborrebilden. Vi ser flera olika färger i fenorna, så barnen får titta vilken färg de ser mest av och väljer den färgen för att göra sina ryggfenor i silkespapper. För att få fenorna att stanna på plats böjer barnen till ståltråd att fästa silkespapperet på. Pedagogers tankar kring arbetet med abborrarna Abborrarna hade kunnat anses klara när vi väl hade målat dem. Men eftersom barnen visade intresse för fjällen fortsatte vi med dem och senare även fenor. Barnen har tittat noga på abborren och det märks även i deras fiskteckningar som de gjort efteråt. Dessa teckningar är mycket detaljerade. Det tror vi beror på att barnen i arbetet har fokuserat på abborren ur olika aspekter och gemensamt reflekterat kring hur en abborre ser ut. Därmed har de blivit mer medvetna om form, färg och fjällens funktion. Matematiska begrepp har diskuterats i meningsfulla sammanhang (lång, kort, tjock, smal, cirkel, rektangel, ovansida, undersida). I arbetet med abborrar har barnen även fått praktisk erfarenhet av att arbeta med papier caché, måleri och testat på enkelt tryck. Ett barn gav uttryck för att aldrig ha testat papier caché hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet och det var extra roligt att höra ett barn så tydligt säga att det vi gör på förskolan verkligen ger något utöver det som barnen upplever hemma.

12 För mer info om Förskolorna Framtidsfolket AB besök gärna vår hemsida