Etablering på ägarrättsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etablering på ägarrättsmarknaden"

Transkript

1 Etablering på ägarrättsmarknaden 29 februari 2012

2 Titel: Etablering på ägarrättsmarknaden Redovisning av regeringsuppdrag S2011/3877/PBB (delvis) Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s dnr: 17-75/11

3 3(51) Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning Uppdraget Avgränsningar Struktur Att äga eller inte äga? Bostadsmarknaden idag Bostadsbeståndet Bostadspriser Hushållens förmögenhet och finansiering av köp Kategorier som särskilt nämns i uppdraget Miljonprogramsområden Ungdomar Inkomstkrav Instrument för etablering och stärkt betalningsförmåga Inträde att kunna köpa en bostad Bidrag till köp Australien Uppmuntra sparande Australien Finland Frankrike Norge Tyskland Sverige Delat ägande Storbritannien Sverige Köpoption Garantier/förmånliga lån Finland Kanada Norge Sverige Boende att kunna bo kvar Bidrag Sverige Försäkringar/garantier Storbritannien Sverige Lånevillkor Finland Sverige Utträde att kunna flytta Garanti/boprisförsäkringar Holland Storbritannien Sverige Överväganden Inträde Stimulans till bosparande Boende Utträde Förslag och konsekvenser...43

4 4(51) 5.1. Sparstimulans Alternativ Skattereduktion Sparpremie/räntebonus Krets av sparare Konsekvenser för hushåll Konsekvenser för samhället Statens kostnader och intäkter Berörda aktörer Övriga förslag Referenser och kontakter Referenser Kontakter... 51

5 5(51) Sammanfattning BKN har fått i uppdrag att utreda åtgärder för att underlätta etablering på ägarrättsmarknaden. BKN har tolkat uppdraget som ett uttryck för att regeringen vill undersöka dels möjligheterna att fler hushåll, som har betalningsförmåga, etablerar sig på ägarrättsmarknaden, dels vilka instrument som kan vara lämpliga för att underlätta etablering. Det finns många fördelar för den enskilde att äga sin bostad. Inte minst är det tilltalande att kunna påverka boendekostnaderna genom eget arbete och att utforma boendet efter egna preferenser. Bostadsägande gör det möjligt att ta del av en generell värdeökning. Hushållets egna kapital ökar genom amorteringar och inflation som reducerar lånet i reala termer. Uppbyggnad av eget kapital ger möjlighet till ytterligare konsumtion av bostad och/eller annan konsumtion samt att hantera oförutsedda händelser. En ökad andel bostadsägare kan också för samhället i stort innebära ökad välfärd och en stabilare ekonomi. Det är dock inte riskfritt att äga sin bostad. Det krävs en buffert för att klara av reparationer och underhåll liksom oförutsedda händelser. Minskade inkomster kan tvinga fram en försäljning med kvarstående skuld för hushållet som resultat. Bostadsmarknaden har betydelse även för andra delar av samhället. Arbetsmarknaden, och därmed i förlängningen också tillväxten, påverkas av hushållens vilja och möjlighet att flytta. Svårigheter att få bostad på tillväxtorter liksom negativa tillgångsvärden på bostäder minskar hushållens mobilitet. Andelen som äger sin bostad har ökat under senare år, samtidigt har bostadspriserna på många håll stigit kraftigt, belåningsgraden har ökat och hushållen har ett relativt litet sparat kapital att använda vid köp av bostad. Det finns idag en vida spridd medvetenhet om att eget sparkapital krävs för att kunna behålla standarden då de yrkesverksamma åren är över. Drygt var tionde åring sparar till sin ålderdom. Medvetenheten om att det krävs eget kapital för att köpa bostad är inte lika stor. För att underlätta etablering på ägarrättsmarknaden föreslår BKN att sparande till egen bostad stimuleras. Att kunna finansiera bostadsköpet är en avgörande faktor för att kunna etablera sig i ägd bostad. Lägre belåningsgrad har inneburit att behovet av egen kontantinsats ökat. Ett regelbundet sparande ökar också hushållets kreditvärdighet och därmed möjligheten att låna till bostadsköpet. BKN avser vidare att följa utvecklingen av delat ägande, användandet av köpoptioner och återköpsgarantier samt utvecklingen av boprisförsäkringar för hushållen.

6 6(51) 1. Uppdraget Regeringen beslutade den 7 april 2011 att ge BKN i uppdrag att utreda åtgärder för att underlätta etablering på ägarrättsmarknaden. I ägarrättsbegreppet ingår också indirekt ägande av bostad genom bostadsrätt. Uppdraget ska ses mot bakgrund av att BKN i december 2010 lämnade rapporten Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier. BKN bedömde i utvärderingen att det finns etableringshinder på bolånemarknaden men att förvärvsgarantier i nuvarande form inte är en lösning på problemet. BKN föreslog därför att förvärvsgarantierna skulle avvecklas och att en ny stödform skulle utredas i samarbete med intressenterna på marknaden. Det senaste decenniets bostadsprisutveckling har inneburit att tröskeln till bostadsmarknaden har höjts. Det nu aktuella uppdraget har BKN tolkat som ett uttryck för att regeringen dels vill undersöka möjligheterna att fler hushåll, med betalningsförmåga, etablerar sig på ägarrättsmarknaden, dels vilka instrument som kan vara tänkbara för att underlätta etablering. I uppdraget ingår att göra en bred genomgång av möjliga instrument samt utifrån denna analys föreslå lämpligt eller lämpliga instrument tillsammans med en konsekvensanalys. Arbetet ska göras i samarbete med berörda parter. Arbetet har bedrivits som sedvanligt utredningsarbete kompletterat med intervjuer och samtal med representanter för byggherrar, fastighetsägare, långivare, myndigheter m fl. Samarbetet med berörda parter har skett i flera steg. Inledningsvis för att få en bild av vilka instrument som används internationellt och nationellt, hur de är konstruerade och vilka effekter de fått. Under uppdragets senare del har samverkan varit mer koncentrerad till att stämma av slutsatser och förslag. Inom ramen för uppdraget har även en webbenkät genomförts. Enkäten riktade sig till boende i miljonprogramsområden runt om i landet Avgränsningar I korthet kan man säga att det är kombinationen av individens betalningsvilja och betalningsförmåga som styr möjligheterna att köpa en bostad. Åtgärder för att påverka betalningsviljan dvs. om och hur mycket en enskild person är beredd att betala för sitt boende bedöms ligga utanför detta uppdrag. Huvudfokus ligger på att underlätta tillträdet för den som vill äga sin bostad, minska risken för att sviktande betalningsförmåga tvingar fram en försäljning samt i någon mån underlätta frånträdet från bostaden utan en kvarstående skuld. Att kunna finansiera bostadsköpet är en avgörande faktor för att kunna etablera sig i ägd bostad. Vårt arbete har därför i första hand koncentrerats till finansieringsfrågan.

7 7(51) Våren 2009 infördes upplåtelseformen ägarlägenheter i Sverige. Ägarlägenheter kan främst bildas genom nyproduktion. Under vissa förutsättningar kan befintliga lokaler omvandlas till ägarlägenheter. Befintliga bostads- eller hyreslägenheter kan dock inte ombildas till ägarlägenheter i dagsläget. Då denna fråga bereds inom Regeringskansliet avstår BKN från att analysera konsekvenserna av en sådan förändring Struktur I avsnitt 2 ges en översiktlig bild av bostadsbeståndet, inkomster m.m. samt en beskrivning av ägande och vad ägande kan innebära för den enskilde och samhället i stort. Avsnitt 3 innehåller en genomgång av de instrument vi funnit intressanta nationellt och internationellt. Genomgången följer ägandets tre faser; köp, förvaltning och försäljning. Våra överväganden behandlar vi i avsnitt 4. Förslagen och dess konsekvenser följer i avsnitt 5.

8 8(51) 2. Att äga eller inte äga? Att ordna en bostad är först och främst ett ansvar för den enskilda individen. Hushåll i olika livsfaser väljer olika upplåtelseformer för sitt boende. De personliga preferenserna skiljer sig mycket åt; var vill jag bo, vilken typ av bostad vill jag ha, hur mycket är jag beredd att betala m.m. Bostaden är vårt hem men kan också vara ett investeringsobjekt. Inom nationalekonomin antar man att individer är rationella och fullt ut begriper frågan de ställs inför. I praktiken är det individuella beslutsfattandet i många fall inte särskilt väl underbyggt. Allt ägande innebär en risk, detta gäller även bostäder. För de allra flesta är bostadsköpet den största affär som görs. Hur köpet finansieras påverkar ekonomin både på kort och på lång sikt. Ett förstagångsköp som görs när bostadspriserna är höga, innebär ofta stora lån och därmed högre sårbarhet vid stigande räntor och vikande priser. Hushållets sammansättning har också stor betydelse för hur riskutsatt man är. Sammanboende/gifta har stordriftsfördelar samtidigt som två arbetsinkomster gör hushållet mindre utsatt vid sjukdom och arbetslöshet. Att äga eller inte äga är både en fråga om tycke och smak och om ekonomi och risktagande. För den enskilde Att äga sin bostad är för många starkt förknippat med känslor. En frihetskänsla att själv bestämma hur bostaden ska se ut men också en känsla av att betala till sig själv. För den som vill bo i småhus finns det dessutom små möjligheter att få drömmen uppfylld på annat sätt än att köpa sin bostad. Det finns många fördelar för den enskilde att äga sin bostad. Bostadsägande gör det möjligt att ta del av en generell värdeökning. Hushållets kapital ökar genom amorteringar och inflation som reducerar lånet i reala termer. Uppbyggnad av eget kapital ger möjlighet till ytterligare konsumtion av bostad och/eller annan konsumtion samt till att hantera oförutsedda händelser. Hushåll som äger sin bostad får göra skatteavdrag för delar av sina räntekostnader. Den tidigare fastighetsskatten är ändrad och för de allra flesta är fastighetsavgiften väsentligt lägre. Hushållet kan genom eget arbete minska kostnaderna för drift- och underhåll. Till skillnad från hushåll som hyr sin bostad utgår inte heller något vinstpåslag på boendekostnaden. Det är dock inte riskfritt att äga sin bostad. Ju kortare tid man planerar att bo kvar i samma bostad, desto mindre attraktivt är det att äga den. Det krävs en buffert för att klara av reparationer och underhåll liksom oförutsedda händelser. Minskade inkomster kan tvinga fram en försäljning och hushåll, som

9 9(51) tvingas sälja med förlust och där försäljningspriset inte täcker kvarvarande skuld, är fortsatt betalningsskyldiga. Under stora delar av 00-talet har bostadspriserna stigit kraftigt, vilket troligen inneburit att bostadsköpare underskattat risken med prisvariationer. Internationella och svenska undersökningar har också visat att många konsumenter har svårt att förstå finansiell information om produkter och villkor 1. Detta i kombination med att många finansiella beslut tas sällan och att konsekvenserna av valen märks långt senare gör att många hushåll kan ha svårt att ta långsiktigt välgrundade beslut. För samhället Alla har behov av att ha någonstans att bo vilket gör bostadsfrågan till en central del av välfärden. Regeringens mål för bostadsmarknaden är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt sunda och förutsägbara villkor för byggande, ägande och förvaltning av bostäder. Bostäder med god kvalitet ska eftersträvas och konkurrens ska råda inom byggsektorn och bostadsmarknaderna. Utbudet ska styras av efterfrågan och bidra till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. En ökad andel bostadsägare kan för samhället i stort innebära ökad välfärd och en stabilare ekonomi. Pensionssystem etc. påverkas genom att hushållens förmögenhet kan ökas. Bostadsområden kan få ett bättre socialt klimat genom att upplåtelseformer blandas och de boende blir mer trogna sitt område. Bostadsmarknaden har betydelse även för andra delar av samhället. Arbetsmarknaden, och därmed i förlängningen också tillväxten, påverkas av hushållens vilja och möjlighet att flytta. Svårigheter att få bostad på tillväxtorter liksom negativa tillgångsvärden på bostäder minskar hushållens mobilitet. För en väl fungerande bostadsmarknad krävs en väl fungerande bolånemarknad. Fungerar bolånemarknaden dåligt kan det få stora ekonomiska och sociala konsekvenser, vilket finanskrisen har satt fokus på under senare år Bostadsmarknaden idag Bostadsbeståndet I Sverige finns det ca 4,5 miljoner bostäder avsedda för permanent boende, fördelat på 44 % småhus och 56 % flerbostadshus. Det antal lägenheter som tillkommer varje år i form av nybyggnation är visserligen en liten andel av beståndet men innebär ändå att en viss förändring kan skönjas i bostadsstockens sammansättning. Under det senaste decenniet har drygt lägenheter färdigställts, två tredjedelar av dessa är bostads- eller äganderätter. Detta kan jämföras med byggnationen under 90-talet då det 1 Se bl.a. Finansinspektionen Unga vuxna behöver bättre räknefärdigheter

10 10(51) färdigställdes nästan lika många bostäder men andelen bostads- och äganderätter uppgick till drygt 40 %. Under 00-talet har även hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Antalet ombildade lägenheter skattas till ca Successivt har andelen bostäder upplåtna med bostads- eller äganderätt ökat. Tabell 1. Bostadsbestånd 2010 fördelat på upplåtelseform och hustyp. Procent Upplåtelseform Flerbostadshus Småhus Hyresrätt 63 3 Bostadsrätt 37 4 Äganderätt 93 Källa: SCB Fördelningen mellan hustyper och upplåtelseformer skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. Oavsett var vi bor kan det vara svårt för den som vill bo i småhus att hitta alternativ till att äga bostaden. Medan den som väljer att bo i flerbostadshus har större utrymme att välja mellan att hyra och äga. Andelen som bor i bostads eller äganderätt har successivt ökat under den senaste trettioårsperioden. I början av talet bodde tre av fem i en ägd bostad. År 2010 hade andelen ökat till två av tre, en ökning med 6 procentenheter. Tabell 2. Boende i bostadsrätt eller äganderätt, ålder år. Procent Kvinnor 60,8 65,2 63,8 66,4 Män 62,1 66,8 66,3 68 Samtliga 61,4 65,9 65,1 67,2 Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Hur stor andel som bor i en ägd bostad skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper, kön och hushållstyper. I åldersgruppen år bor nu nästan fyra av fem i ägd bostad, en ökning med 18 % sedan Vi bor även kvar längre i våra ägda bostäder, andelen åringar som bor i ägd bostad har ökat med 34 % sedan Att kvarboendet ökar är troligen en av anledningarna till att andelen år som bor i ägd bostad minskat med 6 % till 50,5 %. 2

11 11(51) Tabell 3. Boende i ägd bostad, ålder år. Grupper som utmärker sig. Procent. Grupp Procentuell Kommentar Förändring åringar 66,2 77,8 +18 Högst andel Kvinnor år 57,2 51,4-10 Åldersgrupp där andelen minskar mest Kvinnor år 47,4 63,7 +34 Åldersgrupp där andelen ökar mest Ensamstående kvinnor med barn 38,5 34,4-11 Hushållstyp där andelen minskar mest och där Sammanboende utan barn andelen är lägst 63,4 76,3 +20 Hushållstyp där andelen ökar mest Källa: SCB, Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) Ägarandelen bland hushåll med utländsk bakgrund är ca 50 %, medan motsvarande siffra för hushåll med svensk bakgrund är ca 70 %. Sedan 1980 har ägarandelen bland utrikes födda ökat snabbare än för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, 17 % jämfört med 10 %. Den grupp som ökat sin andel mest under perioden är dock inrikes födda med en utrikes född förälder där andelen ägande vuxit från 50 till 65 %. Även inkomsten styr hur vi bor. De med högst disponibel inkomst bor företrädesvis i äganderätt, medan de med lägst disponibel inkomst framförallt bor i hyresrätt. Tabell 4. Befolkningen fördelad efter inkomst och boendeform Procent Inkomst Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt mm Upp till *Hyresrätt mm består av hyresrätt 1:a hand, hyresrätt 2:a hand och andelslägenhet, egen hyresfastighet, inneboende, boende utan hyreskontrakt. Källa: SCB, Hushållens ekonomi (HEK) De grupper där andelen bostadsägande är lägst är Ensamstående kvinnor med barn 34 % Personer med utländsk bakgrund ca 50 % Åldersgrupperna år och 85+ år ca 50 %

12 12(51) Bostadspriser Under stora delar av 00-talet har bostadspriserna stigit kraftigt. Flera faktorer har legat bakom denna utveckling. Ökade disponibla inkomster och möjlighet att låna med begränsat eget kapital är två viktiga faktorer. Frånvaron av krav på amortering liksom skattesubventionerade ränteavdrag leder till att månadskostnaden för boendet minskar och ger utrymme för att efterfråga dyrare boende. BKN har i flera rapporter 3 påtalat att bostadspriserna är högre än vad som är långsiktigt fundamentalt motiverat och att vi står inför en anpassning av dem. Enligt SCB:s småhusbarometer sjönk priserna på småhus med 1 % på riksnivå under perioden september-november 2011 jämfört med samma period föregående år. I 13 av 21 län redovisas sjunkande priser. 4 Priserna har, enligt Mäklarstatistik, fortsatt att falla på småhus, under oktoberdecember 2011 med 2 % medan bostadsrätterna ökat med 2 %. I december månad föll dock priserna på bostadsrätter med 11 %. December påverkas dock mycket av säsongsvariation. Av storstadsregionerna är det Malmö-regionen som har det största prisfallet. Snittpriset i landet för ett småhus var under perioden okt-dec 2011 drygt 2,1 miljoner kronor. Under perioden gjordes st. köp. Totalt st. bostadsrätter såldes under samma period till ett snittpris på närmare 1,5 miljoner kronor. Priserna varierar dock kraftigt mellan olika delar av landet. I Stockholms län kostade en villa i snitt drygt 3,8 miljoner kronor medan snittpriset i Västernorrlands län var drygt 1 miljon kronor. 5 3 Se bl a BKN:s Marknadsrapport Bostaden en riskfylld tillgång 4 SCB Småhusbarometern t.o.m. november Mäklarstatistik per 17 jan 2012.

13 13(51) Källa: SCB Hushållens förmögenhet och finansiering av köp Den senaste förmögenhetsstatistiken, från 2007, visar att två tredjedelar av Sveriges befolkning har finansiella tillgångar som understiger Nästan var fjärde person saknar helt finansiella tillgångar. De flesta befolkningsgrupper har fått högre ekonomisk standard under 00-talet men ökningen har varit större för vissa grupper. Till exempel har den ekonomiska standarden ökat mer i de övre inkomstskikten. Den tiondel av befolkningen med högst inkomster har haft en inkomstökning på nästan 50 % mellan 1999 och Det kan jämföras med en ökning på 13 % för den tiondel av befolkningen med lägst inkomster. Samtidigt har andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard ökat under 00-talet. Från 8,4 % 1999 till 14,5 % Andelen är högst bland unga ensamboende och bland ensamstående kvinnor med barn. Boendeutgiften för hushållen har ökat under de senaste åren. Den årliga boendeutgiften 2010 i ett ägt småhus är i genomsnitt kr, i hyresrätt är den årliga boendeutgiften kr och i bostadsrätt kr. Trots ökningen har hushållens konsumtionsutrymme ökat, dvs. den summa som återstår av den disponibla inkomsten när boendeutgiften är betald. Mest 6 SCB, Förmögenhetsstatistik Finansiella tillgångar innehåller bankmedel, räntefonder, andra fonder än räntefonder, börsnoterade aktier, obligationer och övriga värdepapper samt skattepliktig försäkring. Privat pensionssparande ingår inte.

14 14(51) pengar kvar att konsumera för hade gruppen boende i äganderätt. 7 Konsumtionsutrymmet beräknas för 2012 jämfört med 2009 öka realt i snitt med knappt 5 % för boende i hyresrätt och egnahem och med 6 % för boende i bostadsrätt 8. Hushållens ekonomiska situation innebär att majoriteten av de som köper bostad behöver låna pengar för att finansiera köpet. Men det krävs också, i normalfallet, sparat kapital. Nordea uppger att 76 % av svenskarna och 65 % av de unga har ett regelbundet sparande där var fjärde mellan år sparar målmedvetet för att ha råd med ett eget boende. Det månatliga sparandet för en åring ligger i genomsnitt på knappt kr. 9 Drygt en tredjedel av alla vuxna har inget sparkapital alls eller som mest kr. I åldern år har närmare en fjärdedel inget sparkapital alls. Boende i storstad sparar, jämfört med de som bor på små orter, i större utsträckning till en semester/resa och ett nytt boende. 10 Så många som 17,4 % av hushållen över 16 år uppger att de har en kontantmarginal på mindre än kr. I åldersgruppen år uppger nästan var fjärde att deras kontantmarginal är så låg. Mer än hälften av hushållen med låg kontantmarginal återfinns bland ensamstående med barn. 11 Mellan 2006 och 2010 syntes en nedåtgående trend med negativt sparande, som mest minus 26 miljarder kronor år vände dock denna trend, även om sparandet i kvartal 3 var måttliga 0,3 miljarder kronor. Hushållen sålde aktier och fondandelar för knappt 10 miljarder och ökade sparandet, i den tryggare sparformen bankinlåning med 28 miljarder kronor under Dagens höga priser gör att de som vill köpa sin bostad i större utsträckning än tidigare måste finansiera detta med lån. Belåningsgraden 13 på samtliga ägda svenska bostäder, belånade som obelånade egna hem och bostadsrätter, är idag ungefär 46 %. Alla hushåll som äger sina bostäder har dock inte bostaden belånad vilket innebär att belåningsgraden för enbart belånade bostäder istället bedöms till 69 % SCB, HEK Genomsnittlig boendeutgift, boendeutgiftsprocent och konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter upplåtelseform. 8 Boverket, Hushållens boendeekonomi år 2009 med prognos för Nordea, Unga målmedvetna sparare har egen bostad i sikte, Swedbank, Så sparar svenskarna IV 11 SCB, Undersökning av levnadsförhållande (ULF) SCB, Finansräkenskaper tredje kvartalet Belåningsgraden beräknas som värdet av utestående bostadslån enligt finansmarknadsstatistiken i relation till marknadsvärdet av egna hem och bostadsrätter. 14 BKN, Kortsiktiga hushåll i riskzonen lärdomar för framtiden

15 15(51) Källa: SCB Hösten 2010 införde Finansinspektionen rekommendationer om begränsning av belåningsgraden på bostäder, det s.k. bolånetaket. Regleringen avser nya bostadslån och innebär att lån med pantsäkerhet i bostaden maximalt bör uppgå till 85 % av bostadens värde. Därutöver rekommenderar Bankföreningen sina medlemmar att lån som överstiger 75 % av bostadens värde bör amorteras Kategorier som särskilt nämns i uppdraget Miljonprogramsområden I uppdraget nämns specifikt etableringssvårigheter i samband med ombildningar, särskilt i områden med stor dominans av hyresrätter. Många miljonprogramsområden kännetecknas av stor dominans av hyresrätter. År 2006 bodde personer i ett flerbostadshus som klassas som miljonprogramsområde av dessa bodde i hyreslägenheter. Miljonprogramshusen finns både i glesbygd och större kommuner men är kraftigt överrepresenterat i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. 15 Miljonprogramsområden skiljer sig från samhället i stort genom att andelen utlandsfödda är kraftigt överrepresenterad, sysselsättningsgraden är lägre liksom utbildningsnivån och medianinkomsten. 15 Institutet för bostads- och urbanforskning J Hugosson Miljonprogramsområden idag uppdrag till Statens bostadskreditnämnd

16 16(51) I en undersökning gjord av Miklo hösten framkom att i snitt 35,5 % av dem som bor i miljonprogram planerar att byta bostad inom det närmsta året. Störst andel, drygt hälften, som vill flytta är i åldern år. Bland dem som skulle vilja äga en bostad men som upplever att de inte kan bedömer i snitt 67,1 % att de inte har råd och 12,1 % att de inte får banklån. Det skiljer sig dock åt mellan åldersgrupperna. Tabell 5. Vad hindrar dig från att äga din bostad? Procent år år år år Total Jag har inte råd 81,2 69,6 59,2 61,1 67,1 Jag får inget banklån 6,2 10,1 21,1 5,6 12,1 Jag känner mig inte tillräckligt insatt Det känns för riskabelt Jag bor med någon annan som står på kontraktet 0 1,3 7,9 8,3 4,2 2,1 6,3 1,3 11,1 4,6 6,2 0 1,3 5,6 2,5 Annat 4,2 12,7 9,2 8,3 9,6 Källa: Miklo Av dem som vill äga sin bostad anger 45,2 % att de ser det som en bra investering. Men endast var femte vill köpa den bostad de bor i idag. I åldersgruppen åringar är det bara 13,4 % som vill köpa bostaden de bor i. Anledningen till att de istället vill köpa en annan bostad skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper men den främsta anledningen är att lägenheten inte passar familjens behov. Tabell 6. Varför skulle du vilja köpa en annan bostad än den du bor i? Procent år år år år Total Jag trivs inte i området 19,7 18,9 14,7 11,5 17,4 Jag tror inte det är en 19,7 13,6 19,1 19,2 16,7 bra investering att köpa något i området Jag tror inte lägenheten 16,4 16,7 13,2 34,6 17,4 jag bor i är en bra investering (för höga månadskostnader, dåligt skick etc) Lägenheten passar inte 31,1 34,8 35,3 19,2 32,8 familjens behov (behöver större/mindre) Annat 13,1 15,9 17,6 15,4 15,7 Källa: Miklo 16 Frågeställningar på uppdrag av BKN som en del i undersökningen Sveriges Miljonprogram.

17 17(51) Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt har varit aktuellt i många miljonprogramsområden. I snitt är det dock endast var femte som anser sig väl insatt i hur det går till att omvandla en hyresrätt till bostadsrätt eller att köpa en bostadsrätt Ungdomar Ungdomar nämns ofta som en grupp som har svårare att etablera sig på bostadsmarknaden 17. De flesta ungdomar, ca 50 %, bor i hyresrätt. Bostadsrätt är den näst mest vanliga boendeformen för ungdomar. Hyresrätt är den upplåtelseform som oftast efterfrågas, många gånger eftersom det är en flexibel boendeform. Samtidigt har ungdomar i regel små möjligheter att med eget kapital betala en insats för att få lån till ett bostadsköp. Medianen för unga vuxnas finansiella tillgångar var lägre än kr år Unga vuxnas disponibla inkomst har ökat från mitten av 1990-talet fram till 2009 men ökningen har planat ut. Bland äldre har ökningen fortsatt vilket innebär att de ungas ekonomiska situation har försämrats i jämförelse med äldres. Gruppen åringar har under 00-talet fått mindre kvar att leva på efter att ha betalat sitt boende åringar har en utplanande kurva medan äldre, år har fått allt mer att leva på efter att man betalat sitt boende Inkomstkrav Andelen som äger sin bostad har ökat under senare år. Samtidigt har bostadspriserna på många håll stigit kraftigt, belåningsgraden har ökat och hushållen har ett relativt litet sparat kapital att använda vid köp av bostad. Var vi bor i landet kan också påverka möjligheten att välja hur vi vill bo. Enligt en analys gjord av UC AB 2008 framkom att de som får avslag på sin låneansökan oftast får det pga. betalningsanmärkningar, skuldsaldo eller för låg inkomst. Unga personer och förstagångsköpare har troligen svårare att uppfylla flera av kreditinstitutens policyregler, de är nya på arbetsmarknaden och har därmed en relativt låg inkomst. Jobbsituationen kan förändras snabbt och de har oftare en kortare anställningsform. 19 För en villa som kostar 3,8 miljoner kronor, vilket är snittpriset i Stockholms län, krävs en gemensam årsinkomst på knappt kr för två personer med 2 barn som kan sätta in 15 % i egen insats och vill låna resterande del. För en villa i Västernorrlands län där snittpriset är väsentligt lägre, drygt 1 miljon kronor, krävs en gemensam årsinkomst på kr för samma familj. 17 Bl.a. BKN, Utvärdering av hyresgarantier och förvärvsgarantier 18 Ungdomsstyrelsen, Fokus11 En analys av ungas bostadssituation 19 BKN, Utvärdering av hyresgarantier och förvärvsgarantier

18 18(51) Tabell 7. Exempel bolånekalkyl villa Snittvilla i Stockholms län Köpeskilling Ränta Amorteringstid Bottenlån 75 % ,34 % 100 år Topplån 10 % ,34 % 10 år Egen insats Månadskostnad Räntor Amortering Drift Summa efter skatteavdrag Inkomstkrav: 2 vuxna med 2 barn * kr/mån * Exempel enligt Swedbanks bolånekalkyl feb Ingen hänsyn har tagits till andra lånekostnader etc. Snittpriset för en bostadsrätt i centrala Malmö var i januari drygt 1,1 miljoner kronor och snittlägenheten är 64 kvm. För ett sammanboende par utan barn som vill köpa en bostadsrätt krävs en gemensam årsinkomst runt kr. Tabell 8. Exempel bolånekalkyl bostadsrätt Snittbostadsrätt centrala Malmö, 64 kvm Köpeskilling Ränta Amorteringstid Bottenlån 75 % ,34 % 100 år Topplån 10 % ,34 % 10 år Egen insats Månadskostnad Räntor Amortering Avgift Summa Efter skatteavdrag Inkomstkrav: 2 vuxna utan barn * kr/mån * Exempel enligt Swedbanks bolånekalkyl feb Ingen hänsyn har tagits till andra lånekostnader etc. Antagen avgift förening 650 kr/kvm Inkomstnivåerna kan jämföras med om hushållet istället väljer att bo i en hyresrätt. Snitthyran i riket för en 3-rumslägenhet var kr/år. Många hyresvärdar ställer krav på att hushållets inkomst ska uppgå till minst 3 gånger årshyran i samband med att hyreskontrakt tecknas. För snittlägenheten krävs därmed en årsinkomst på kr.

19 19(51) 3. Instrument för etablering och stärkt betalningsförmåga Många länder använder olika typer av åtgärder för att underlätta etablering på bostadsmarknaden och/eller stärka betalningsförmågan hos hushållen. Det kommande avsnittet innehåller en genomgång av instrument som används internationellt men också ett antal initiativ som förekommer på den svenska bostadsmarknaden. I den följande genomgången har vi valt att dela upp ägandet i tre faser; inträdet - själva köpet av bostaden, förvaltning - tiden medan jag äger och utträdet försäljning av bostaden. Beskrivningen av instrumenten följer, i möjligaste mån, denna indelning. Även om fokus i uppdraget är etablering, dvs. själva inträdet, bedömer vi att alla tre faser hänger ihop och är centrala för hushåll som vill etablera sig på ägarrättsmarknaden Inträde att kunna köpa en bostad I samband med inträdet är frågan om finansiering av bostadsköpet central. Hur hög är tröskeln jag ska ta mig över dvs. vad kostar bostaden? Hur ser finansieringsmöjligheterna ut? Hur hög kontantinsats har jag? Hur mycket får jag låna? Nedan följer ett antal instrument som på olika sätt ökar hushållens möjligheter att etablera sig Bidrag till köp Flera länder 20 använder eller har använt riktade bidrag till hushåll som ska köpa sin första bostad. Australien First Home Owner Grant (FHOG) infördes 1 juli 2000 mot bakgrund av ökade bostadspriser och att Goods and Service Tax (GST) 21 infördes. Stödet på AUD 22 syftar till att hjälpa förstagångsköpare att köpa bostad men ändrades under 2004 till att även gälla personer som hade ägt en bostad tidigare men inte bott i denna. Bortsett från kriterier rörande tidigare ägande, 20 I USA infördes American Dream Downpayment Initiative (ADDI) i december ADDI bidrog med den egna insatsen och kostnaden för bostadsköpet för personer som var berättigade (förstagångsköpare med en inkomst som inte översteg 80 % av medianinkomsten i området). Stödet till en bostadsköpare fick inte överstiga USD eller 6 % av priset på bostaden. Medel anslogs för åren och upp till 200 miljoner USD betalades ut årligen. (www.hud.gov) I Finland fanns en bosparpremie inom BSP-systemet (se mer under ) Bosparpremien innebar att den som köpte sin bostad under perioden 1 juli december 2011 fick en premie på euro. 21 Bred skatt på varor och tjänster, 10 % 22 1 AUD = ca 7 SEK

20 20(51) tidpunkt för köp, ålder etc. finns det begränsningar vad gäller priset på bostaden. Beloppsgränserna för priset på bostaden skiljer sig åt mellan delstaterna. I övrigt är kriterierna för stödet detsamma över hela landet. Stödet är inte tidsbegränsat eller beroende av inkomst och det finns inget krav på vad bidraget ska användas till. Däremot ställer vissa långivare krav på hur bidraget används utifrån finansieringen av bostaden, t.ex. att det används till amortering eller räntebetalning. Utöver FHOG fanns tidigare även First Home Owner Boost (FHOB) som var ett utökat bidrag under perioden oktober december Mellan oktober september 2009 fick man ytterligare 7000 AUD för köp av befintlig bostad och AUD vid nyproduktion. Mellan 1 okt dec 2009 var det extra stödet AUD för befintlig bostad och AUD vid nyproduktion. Fram till 31 oktober 2009 hade nästan hushåll använt FHOB 23. Totalt stod förstagångsköpare för 25,8 % av alla köp under 2009 jämfört med 17,4 % under perioden mars 2007-mars Det finns ingen övergripande statistik över utfallet av stödet utan varje delstat sköter hanteringen enskilt. Vissa delstater har även ytterligare stöd att söka. Studier har visat att andelen lån till förstagångsköpare ökade i samband med att FHOB infördes och minskade när det togs bort. FHOB har inneburit att antalet som övergått från att hyra till att köpa en bostad har ökat samtidigt som det möjliggjort för unga vuxna att flytta hemifrån. 24 En del kritik har framförts mot att stödbeloppet för FHOG inte ökat trots att medelpriserna på bostäder mer än dubblerats sedan stödet infördes. Kritiker pekar även på att förstagångsköparna gjort en dålig affär då bostadspriserna samtidigt trissats upp pga. stödet Uppmuntra sparande Att spara till sitt boende uppmuntras i många länder. En ökad andel eget kapital minskar både sårbarheten vid höjda räntor och risken för att ha en kvarstående låneskuld vid försäljning av bostaden. Formerna för sparstimulanserna är olika utformade liksom vilka grupper de vänder sig till. Australien First Home Saving Account är ett sparkonto som syftar till att underlätta för hushåll att köpa eller bygga den första bostaden. För sparande upp till AUD per år bidrar staten med 17 %, dvs. maximalt 935 AUD Media Release, Australien Government, Minister for Housing and Minister for the Status of Women, National Housing Supply Council, State of Supply Report 2010 och Sidney Morning Herald, 15 juni Inkomstår

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier

Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier 21 dec 2010 Titel: Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s dnr: 17-146/10

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag 23 januari 2009 Titel: Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån i korthet Tänk på det här innan du tar ett seniorlån: Seniorlån är generellt sett dyra lån

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012 Rapport Den svenska bolånemarknaden 13 mars 212 13 mars 212 Dnr 11-6461 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Beskrivning av undersökningen 4 Låntagaranalys 6 Belåningsgrader 6 Skuld- och räntekvot 8 Amorteringstid

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008

Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008 Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008 Av Maria Kulander och Hans Lind april 2009 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Bolånet & Amorteringen del 2

Bolånet & Amorteringen del 2 Bolånet & Amorteringen del 2 - Det nya amorteringskravet gör att fyra av tio hushåll inte vill belåna sig till mer än halva bostadsvärdet - Endast en minoritet kommer att ha råd att förverkliga sin villadröm

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv.

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Hypotekspension så fungerar det. Med Hypotekspension kan du få loss pengar ur värdestegringen på din bostad och ändå bo kvar. Ing-Britt är äntligen på väg

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti möjlighet till eget boende 2 För dig som hyresgäst Du som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende har möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti.

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7 Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 Risker i utlåning till småhus och bostadsrätter 2 Prisutveckling på bostadsmarknaden 3 BANKERNAS

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Sparbarometer kv 4 214 Privatekonomi Mars 215 Sammanfattning Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Bruttoförmögenheten för första gången över 15 biljoner kronor Nettoförmögenheten för första gången

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden 2014

Den svenska bolånemarknaden 2014 Den svenska bolånemarknaden 214 1 APRIL 214 1 april 214 Dnr 13-7755 Innehåll SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 4 SVENSKA BOLÅNETAGARE 7 Blancolån 8 Hushåll med belåningsgrader över

Läs mer

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012 Medelklass utan medel Länsförsäkringars sparrapport 212 1 Innehållsförteckning 1. Fler saknar sparkapital och månadssparande jämfört med 21... 5 1.1 Andelen utan sparkapital har ökat... 5 1.2 En av fem

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Finansförbundet och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Finansförbundet en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

Bo & Låna 2015. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Bo & Låna 2015. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. Bo & Låna 2015 En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2015 1 ANALYS & PROGNOS 11 JUNI 2015 Bo & Låna Bra service lika viktigt som bra boräntor Amorteringskulturen har

Läs mer

Åtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav

Åtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Sten Hansen Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

2008-01-16. Inledning

2008-01-16. Inledning Promemoria CANBERRA Ambr Kamilla Lindström Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Australiens socialförsäkringssystem Inledning Australiens socialförsäkringssystem är väl utbyggt, men jämfört

Läs mer