Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier"

Transkript

1 Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier 21 dec 2010

2 Titel: Utvärdering av kommunala hyresgarantier och förvärvsgarantier Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s dnr: /10

3 3(40) Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning Bakgrund Behov av utvärdering Kommunala hyresgarantier Utvärderingens syfte och genomförande Nuvarande hyresgarantier Omfattning Informationsinsatser Kostnader Målgruppen finns Ungdomar Låg inkomst och hög boendekostnad Betalningsanmärkningar Behöver hushållen stöd? Hur ser kommunerna på hyresgarantier? Kommuner som använder hyresgarantier och har sökt bidrag Kommuner som inte använder sig av kommunala hyresgarantier Utvärdering Vad innebär hyresgarantier för staten Överväganden och förslag Förvärvsgarantier Utvärderingens syfte och genomförande Nuvarande verksamhet förvärvsgarantier Omfattning Informationsinsatser Kostnader Finns målgruppen och hur stor beräknas den vara? Vem får inte lån och varför? Behöver förstagångsköpare stöd? Varför används inte det stöd som finns? Andra utformningar av stöd i Sverige Låneskydd Medlåntagare Bospar eller topplån Produktkombinationer Internationella erfarenheter Överväganden och förslag Källor och referenser Bilaga... 41

4 4(40) Sammanfattning BKN gör bedömningen att det finns etableringshinder på bostadsmarknaden, både på hyresmarknaden och på ägarrättsmarknaden. Hyresgarantier respektive förvärvsgarantier infördes som ett led i att stärka den enskilda individens möjligheter till ett förstahandskontrakt eller ett bolån. När nu hyresgarantier funnits i drygt tre år och förvärvsgarantier i drygt 2,5 år konstaterar vi att utfallet inte blivit det förväntade. De nuvarande garantiutformningarna ger så liten effekt att de måste ifrågasättas. Unga vuxna bedöms ha svårigheter att nå upp till de inkomstkrav som ställs på hyresmarknaden, samtidigt som de ofta inte har ett eget sparat kapital vilket försvårar på bolånemarknaden. Unga vuxna har oftare kortare projektanställningar eller visstidsanställningar vilket försvårar deras möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Kommunerna är väl informerade om möjligheterna med kommunala hyresgarantier som ett verktyg för att hjälpa hushåll att få ett förstahandskontrakt. Kommunerna ser framförallt hyresgarantier som ett komplement till andrahandskontrakt. Det är framförallt personer med betalningsanmärkningar och låg inkomst som har blivit hjälpta. Det är endast ett fåtal kommuner som aktivt informerar om hyresgarantier till allmänheten. De kommuner som har ställt ut hyresgarantier är eniga om att verktyget spelar roll och gör en skillnad för de hushåll som blir hjälpta. De bedömer att deras fortsatta användning kommer att ligga på en nivå som idag. Förvärvsgarantier i nuvarande utformning är en produkt som inte har efterfrågats av långivarna. Orsaker som nämns är att det är svårt att se vem produkten ska hjälpa eftersom långivarna menar att alla som bedöms ha återbetalningsförmåga redan får lån idag. Samtidigt finns det flera undersökningar som talar emot långivarnas bild och bedömer att svårigheterna att få lån är mer utbrett än vad långivarna medger. Förvärvsgarantin infördes dels för att underlätta förstahandsköpares möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, dels för att överbrygga tillfälliga betalningssvårigheter och öka möjligheten att bo kvar. Parallellt med att förvärvsgarantier har införts har långivarna på eget initiativ ökat lanseringen av sina egna låneskyddsförsäkringar. BKN föreslår att hyresgarantier behålls i dagens utformning, men med en medvetenhet om att det hjälper hushåll på marginalen och att omfattningen inte kommer att vara mycket större än idag. BKN bedömer att det statliga bidraget inte har en avgörande betydelse för kommunernas användning av hyresgarantier, men föreslår ändå att bidraget kvarstår. BKN bedömer att det finns etableringshinder på bolånemarknaden men att förvärvsgarantier i nuvarande form inte är en lösning på problemet. BKN föreslår därför att förvärvsgarantier avvecklas och att en ny stödform utreds på nytt i nära samarbete med intressenterna på marknaden.

5 5(40) 1. Bakgrund Det finns hushåll med betalningsförmåga som inte kommer in på den reguljära bostadsmarknaden av egen kraft. Flera rapporter har under senare år påvisat att bl.a. unga vuxna har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. BKN har tidigare tagit upp etableringshinder i rapporterna En egen härd (dnr 1-262/04) och Statliga kreditgarantier i framtiden (dnr /06). Regeringen fastslog i Budgetpropositionen för 2007 att det finns hushåll som kan behöva stöd av det allmänna för att ordna en egen bostad, men att formen för ett sådant stöd behövde utredas ytterligare. Regeringen uttalade sin avsikt att återkomma till riksdagen med ett mer precist förslag till hur ett sådant stöd skulle utformas (prop 2007/07:1 UO18 s ). Därefter presenterade regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition ett förslag om kommunala hyresgarantier. Riksdagen fattade beslut den 20 juni Kommunerna fick befogenhet att ställa säkerhet till hushåll som inte befinner sig i en situation att de har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), men som ändå har behov av stöd för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Staten lämnar ett bidrag för de garantier som kommunerna utfärdar. I rapporten Statliga kreditgarantier i framtiden som BKN presenterade i december 2006 gjordes bedömningen att det finns tillträdeshinder till marknaden för bostadsägande och bland annat lades ett förslag om statliga kreditgarantier för att underlätta för förstagångsköpares köp av bostad. Som ett komplement till hyresgarantier föreslogs i en departementspromemoria (Fi2007/4536/BO) s.k. förvärvsgarantier för att underlätta etablering och boende i bostadsrätter och egnahem för förstagångsköpare. Riksdagen fattade beslut den 19 december Behov av utvärdering Kommunerna har haft möjlighet att ställa ut hyresgarantier i drygt tre år och endast 21 av 290 kommuner har valt att använda sig av denna möjlighet. Totalt har 418 hushåll fått hjälp att etablera sig på bostadsmarknaden vilket ska ställas i relation till ett totalt anslag på tkr som möjliggjort statligt bidrag för hyresgarantier sedan införandet. Förvärvsgarantier har sedan det infördes för drygt 2,5 år sedan endast resulterat i en (1) utställd garanti. Totalt finns en ram på 5 miljarder kr som möjliggör utställda garantier för att hjälpa hushåll. De nuvarande garantiutformningarna ger så liten effekt att de måste ifrågasättas. Följande frågor behöver besvaras: Motsvarar kostnaden nyttan? Kan nyttan ökas med mindre förändringar av nuvarande utformning?

6 6(40) 2. Kommunala hyresgarantier Kommunala hyresgarantier infördes den 1 juli Det innebär en möjlighet för kommuner att ställa ut hyresgarantier för personer som har ekonomisk förmåga att betala kostnaderna för ett boende men som ändå har svårt att få en bostad med besittningsskydd. Kommunala hyresgarantier är ett frivilligt åtagande för kommunerna. Kommunala hyresgarantier är ett verktyg som kommunen kan använda för att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Kommunernas möjlighet att ställa ut hyresgarantier till enskilda möjliggjordes genom ändring av lag (1993:406) om kommunalt stöd till boendet, ändring (2007:479) (senare upphävd och ersatt av lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter) 1. Samtidigt infördes ett statligt bidrag enligt förordningen (2007:623) om statligt stöd för kommunala hyresgarantier. I 2007 års ekonomiska vårproposition (2006/07:100) antogs hyresgarantier i stor utsträckning rikta sig till ungdomar men att andra grupper inte borde uteslutas. I propositionen nämndes också att hyresgarantier kunde förväntas bidra till ökad integration. Under början av 2009 gjorde BKN, på regeringens uppdrag, en utvärdering av kommunala hyresgarantier. Vid detta tillfälle hade 14 kommuner ansökt om statligt bidrag. BKN föreslog inga ändringar av stödet utan bedömde att en ny utvärdering borde göras vid ett senare tillfälle. BKN konstaterade dock att det krävs att kommunerna tar sig an hushåll som de inte tidigare har haft någon kontakt med för att hyresgarantier ska vara verkningsfulla, något som då inte skedde i någon stor utsträckning. I utvärderingen fördes även ett resonemang kring ett mer långtgående statligt engagemang, t.ex. i form av statliga hyresgarantier. Bedömningen som gjordes var att detta torde vara mer verkningsfullt och ge påtagliga förändringar men att denna typ av bostadsstöd i första hand är och bör vara ett kommunalt ansvar. 2 Kommunala hyresgarantier har nu funnits i drygt tre år och endast 21 kommuner har valt att ställa ut garantier. Totalt har 418 hushåll fått hjälp att etablera sig på bostadsmarknaden Utvärderingens syfte och genomförande Syftet med utvärderingen är att: Bedöma hur stor omfattning nuvarande instrument kan tänkas få, för att kunna anpassa statens insatser Belysa vad som begränsar omfattningen för att ge ett underlag för eventuella beslut om förändringar. BKN har som underlag till utvärderingen genomfört intervjuer med kommuner som har ställt ut hyresgarantier, totalt 20 kommuner. Av övriga kommuner har ett urval gjorts i samarbete med SKL och en enkät har skickats 1 Proposition 2006/07:61 Vissa bostadspolitiska åtgärder 2 BKN, Utvärdering kommunala hyresgarantier 2009

7 7(40) ut till 57 kommuner varav 35 st har svarat. 3 Utöver detta har underlagsmaterial tagits fram från bl.a. SCB Nuvarande hyresgarantier En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. En kommun får, enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, ställa ut en hyresgaranti för ett enskilt hushåll, om hyresgarantin innebär att hushållet får en hyresbostad med besittningsrätt och hyresgarantin är en förutsättning för att hyresgästen ska få hyra bostaden. Hushållets svårigheter att få ett förstahandskontrakt på egen hand kan t.ex. bero på att personen saknar fast anställning eller har någon betalningsanmärkning. En kommun som lämnar en kommunal hyresgaranti kan enligt förordningen (2007:623) om statligt stöd för kommunala hyresgarantier få ett statligt bidrag på kr per garanti. BKN beslutar om bidraget. Statligt stöd får lämnas om kommunen gjort en bedömning att hushållet har ekonomisk förmåga att klara boendekostnaderna och att borgensåtagandet omfattar minst 6 månadshyror och gäller under minst 2 år. Det statliga bidraget utgår inte för hyresgarantier som kommunen lämnar utifrån sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen. Kommunen redovisar utfärdade garantier och ansöker om bidrag fyra gånger per år. Ansökan och redovisning sker elektroniskt via BKN:s webbplats. Kommuner som använder sig av hyresgarantier kan även ansöka om s.k. preliminär tilldelning hos BKN. Den preliminära tilldelningen innebär att BKN reserverar bidrag motsvarande ett antal garantier för en viss kommuns räkning. 3 Bilaga

8 8(40) Omfattning För perioden 1 juli nov 2010 har BKN beviljat bidrag för 418 hyresgarantier i 21 kommuner. Kommuner som ställt ut hyresgarantier Kommun Antal garantier Alingsås 31 Arboga 9 Botkyrka 19 Gnesta 1 Gotland 18 Grums 1 Hässleholm 46 Karlstad 55 Kungälv 35 Lekeberg 10 Luleå 1 Lund 3 Nybro 18 Pajala 5 Sigtuna 10 Skövde 5 Strängnäs 4 Svenljunga 26 Upplands-Bro 45 Vaggeryd 63 Värmdö 13 Summa 418 Av de garantier som hittills är utställda avser 47 % kvinnor och 53 % män. 81 % avser hushåll som bor hos ett kommunägt bostadsföretag, 19 % avser hushåll boende hos en privat fastighetsägare. Fördelningen på fastighetsägare har förändrats över åren från att ha varit mer jämnt fördelade till att kommunägda bostadsföretag är i en klar majoritet. Totalt har 216 hushåll med barn fått ett förstahandskontrakt med hjälp av hyresgarantier. Utfärdade garantier per åldersgrupp Åldersgrupp Antal garantier år år år år år år - 2 Summa 418

9 9(40) Utfärdade garantier per hushållstyp Hushållstyp Antal garantier Ensamstående utan barn 181 Ensamstående med barn 126 Sammanboende utan barn 17 Sammanboende med barn 90 Övriga 4 Summa 418 Utfärdade garantier, orsak till utfärdande Orsak Antal garantier Betalningsanmärkning 207 Saknar fast anställning/fast inkomst 92 Kombination av betalningsanmärkning och saknar fast anställning/fast inkomst 18 Annat* 101 Summa 418 *Annat är framförallt för låg inkomst enligt fastighetsägare men även skulder, flykting i introduktion, etc. I grupperna år är inkomstrelaterade orsaker den främsta anledningen till att en hyresgaranti ställs ut. Bland de äldre åldersgrupperna är betalningsanmärkningar vanligast Informationsinsatser Vid införandet av hyresgarantier genomförde BKN ett antal informationsträffar för kommuner i syfte att informera om hyresgarantier. Informationsträffarna skedde i olika delar av landet för att möjliggöra för så många kommuner som möjligt att medverka. BKN har även anordnat erfarenhetsforum en gång per år för handläggare i de kommuner som är igång där de fått information men också fått en möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. BKN har tagit fram en informationsfolder som har skickats ut till alla kommuner och som kommunerna kan använda i sitt informationsarbete tillsammans med egen information. Informationsfoldern går att beställa utan kostnad från BKN. En vägledning har också tagits fram för kommunerna att användas som en hjälp i deras arbete att komma igång med verksamheten och i deras behovsprövning. Vägledningen har skickats direkt till kommuner och finns även att ladda ner på BKN:s hemsida. Utöver ovanstående har information skickats till kommuner via brev och e-post i samband med varje ansökningstillfälle fyra gånger per år. Informationen har gått ut till alla kommuner som anmält kontaktperson för hyresgarantifrågor, totalt ca 160 kommuner. Samtliga kommuner har fått information om hyresgarantier och möjligheten att ansöka om preliminär tilldelning minst en gång per år.

10 10(40) Information om hyresgarantier finns förutom hos BKN även hos bl.a. jagvillhabostad.nu och omboende.se. Information finns också på det intranät som Konsumentverket tillhandahåller för kommunernas budget- och skuldrådgivare. Information har också gått ut via Fastighetsägarna, SABO mfl Kostnader Totalt har kr betalats ut i bidrag till totalt 21 kommuner under perioden 1 juli nov Utöver bidrag har verksamheten belastat BKN:s förvaltningsanslag med totalt kr under perioden 1 juli november Verksamhetsgrenen belastas av direkt hänförbara kostnader samt av gemensamma kostnader som fördelas utifrån personalens tidredovisning. Av kostnaden är ca kr en engångskostnad direkt kopplad till utveckling av IT-stöd för verksamheten. Kostnader för framtagning av presentationsmaterial samt resor i informationssyfte var högre under de första åren t.o.m 30 nov Förvaltningskostnader Målgruppen finns I promemorian som föregick riksdagens beslut lyftes ungdomar och invandrare fram som exempel på grupper för vilka hyresgarantier skulle vara till hjälp. Men andra grupper kunde också bli hjälpta av garantierna. 4 Bland de garantier som är utfärdade har merparten fått en hyresgaranti pga. betalningsanmärkningar. Att hushållen saknar fast inkomst eller bedöms ha för låg inkomst är även vanliga orsaker bland grupperna år och år medan det i de äldre åldersgrupperna i stort sett bara är betalningsanmärkningar och skulder som har orsakat behovet av en hyresgaranti. Några kommuner har nämnt gruppen flyktingar med introduktionsersättning som en målgrupp. Totalt 23 hushåll med introduktionsersättning har fått en hyresgaranti. Flera kommuner beskriver i intervjuer och enkätsvar att de främst ser unga med låg inkomst och personer med betalningsanmärkningar, framförallt barnfamiljer, som målgrupper för hyresgarantier. Andra kommuner har svårt att se att det finns målgrupper i just deras kommun. En tredje grupp kommuner ser att det finns målgrupper med ett behov av stöd men har, trots detta, valt att inte använda hyresgarantier. Boverket konstaterar i rapporten Någonstans att bo att det inte är lämpligt att tala om grupper med etableringssvårigheter på marknaden. Det är snarare låg betalningsförmåga och tidigare betalningsanmärkningar som är det största hindret för etablering. Dock konstaterar de i rapporten att vissa grupper är 4 M2006:2447, Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden.

11 11(40) överrepresenterade i många av de situationer som gör det svårare att få en bostad Ungdomar I december 2008 fanns nära 1,3 miljoner svenskar i åldrarna år. Antalet fortsätter att öka kraftigt, i genomsnitt med per år, fram till Undersökningar visar att så många som nio av tio i åldrarna år vill flytta hemifrån de närmaste åren. 39 procent av dem vill bo i hyresrätt. 6 Boverket skriver i rapporten Ungdomars boende, lägesrapport 2010, att tre av fyra ungdomar i åldern år som flyttat hemifrån bor i hyresrätt. Omkring tio procent av dessa bor i andrahand men det är lätt att underskatta antalet eftersom de dels kan vara svåra att nå och om de bor i andra hand utan hyresvärdens tillstånd vill de inte gärna uppge detta etc. 7 Kronofogden och Konsumentverket beskriver i en rapport att ungdomar har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden och tvingas ofta betala överhyror för boenden i andra och tredje hand. Samtidigt har ungdomar en betydligt sämre ekonomisk standard och har haft en sämre ekonomisk utveckling jämfört med andra grupper i samhället. 8 Av unga vuxna mellan år med tidsbegränsad anställning, flera anställningar eller utan anställning bor drygt 4 % i andra hand. Totalt motsvarar detta ca personer. För gruppen år är andelen under 1 %. 9 5 Boverket, Någonstans att bo 6 SABO, Ungas boende i storstäder och högskoleorter 7 Boverket, Ungdomars boende, lägesrapport KFM 2008:3, Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar - en kartläggning av risker. 9 SCB, HEK

12 12(40) Befolkning fördelad efter ålder, anställningsform och boendeform (Antal) Äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt 1:a hand Hyresrätt 2:a hand Övrigt* Totalt år Tillsvidare Tidsbegränsad Flera anställningar Egen företagare Övriga* år Tillsvidare Tidsbegränsad Flera anställningar Egen företagare Övriga* år Tillsvidare Tidsbegränsad Flera anställningar Egen företagare Övriga* *Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt. *Övriga är de som varken är anställda eller företagare dvs., arbetslösa, studerande, pensionärer etc. Av ungdomar mellan år med en förvärvsinkomst lägre än kr per år bor 8 % i andra hand. För gruppen år är andelen 4 procent. Av gruppen år med samma inkomstnivåer bor färre än 1 % i andra hand. Totalt bor drygt personer mellan år i andra hand jämfört med knappt personer i åldrarna år SCB, HEK

13 13(40) Befolkning fördelad efter ålder, disponibel inkomst* och boendeform, (Antal) Äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt 1:a hand Hyresrätt 2:a hand Övrigt* Totalt år år år *Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Per konsumtionsenhet betyder att man har justerat inkomsten efter försörjningsbörda för att man ska kunna jämföra inkomsten mellan hushåll med olika sammansättning. *Övrigt är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt. Utöver personer som bor i andra hand bor en stor andel i övrigt. Vår bedömning är att bland unga vuxna innebär det framförallt inneboende och boende utan hyreskontrakt framför boende i andelslägenheter och bostad i egen hyresfastighet. Det innebär att utöver de som i statistiken bor i andra hand finns en lika stor grupp till som inte har ett eget hyreskontrakt i nuläget Låg inkomst och hög boendekostnad Hushåll som hyr sin bostad lägger störst del av inkomsten på boendet. Det beror inte på att boendeutgiften är störst utan på att de som bor i hyresrätt har en lägre genomsnittlig inkomst. 11 Framförallt för unga är boendekostnaden är ett problem. De betalar en något högre andel av sin disponibla inkomst för boendet, särskilt i storstäderna, jämfört med andra grupper. Samtidigt har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten sjunkit från 28 till 25 % mellan år 1999 och 2008 för ungdomar mellan år som flyttat hemifrån. Även övriga gruppers boendeutgift har minskat men inte i samma utsträckning Fastighetsnytt, Boverket, Ungdomars boende, lägesrapport 2010.

14 14(40) Både bland ungdomar och invandrare är det mer vanligt förekommande med visstidsanställning än för befolkningen i övrigt. Båda grupperna har också lägre inkomster än befolkningen i övrigt. I Boutredningen (SOU 2007:14) pekar man bl.a. på kraven på inkomstnivåer som ett hinder för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden 13. Kravet på att inkomsten ska vara förutsägbar är också svårt för unga att uppfylla. Att fastighetsägare ställer krav på att inkomsten ska uppgå till 3-4 gånger hyran är vanligt förekommande. De som inte har en tillräckligt hög inkomst är hänvisad till andrahandsmarknaden där hyran ofta är högre eller att bo kvar hemma hos föräldrarna. 14 Den genomsnittliga årshyran i riket var 2009 ca kr för 1 r.o.k. och ca kr för 2 r.o.k. För att få möjlighet att hyra 1 r.o.k. krävs därmed en årsinkomst på kr och för 2 r.o.k. en årsinkomst på kr. Genomsnittlig årshyra varierar dock över landet. I kommuner där antalet invånare överstiger samt i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg ligger snitthyran för 1 r.o.k. på ca kr medan i kommuner med färre än inv (exl Stor-Stockholm och Stor-Göteborg) är snitthyran ca kr för 1 r.o.k. 15 Jämförelse mellan snitthyra och krav på inkomst (kr/år) Lägenhetsstorlek Snitthyra riket Krav på inkomst 3 ggr x hyra Krav på inkomst 4 ggr x hyra 1 r.o.k r.o.k r.o.k r.o.k Kraven på inkomst kan jämföras med SCB:s statistik för förvärvsinkomster för Tabellen visar uppgifter för olika åldersgrupper fördelat på kön för riket i sin helhet. Det skiljer dock mellan olika delar av landet. Medelinkomsten är högst i Stockholms län för alla åldersgrupper utom åringar medan den är lägst i Gotlands län. Medelinkomsten för åringar är i Stockholms län kr och i Gotlands län kr SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! 14 BKN, Utvärdering kommunala hyresgarantier SCB,HiB 16 SCB, Inkomststatistik

15 15(40) Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst för boende i Sverige hela året, 2008 (Tkr) kvinnor män totalt år 108,1 141,4 125, år 174, , år ,2 254, år 236, , år 258, , år 264,2 355,3 310, år 264,5 348,4 306, år 257,8 341,5 299, år 242,7 328,1 285,4 samtliga år 226,6 305,1 266,3 Jämförelsen visar att män i åldersgruppen år i snitt har råd med 1 r.o.k. när det ställs krav på 3ggr x hyra inkomstnivå däremot har inte kvinnor i snitt en inkomst som klarar det. Med en ökad ålder kommer också möjligheten till en större bostad. Det är dock svårt för unga vuxna, både män och kvinnor, att klara ett krav på inkomst 4 ggr x hyran. Jämförelsen är gjord utifrån en snittinkomst. I realiteten är spridningen på inkomster stor och tiondelen med lägst inkomst av populationen år har ett gränsvärde på endast 55,4 tkr att jämföras med medelinkomsten för gruppen som är 266,3 tkr Betalningsanmärkningar I april 2010 hade ca personer en eller flera betalningsanmärkningar hos UC av dessa hade en anmärkning men ingen aktuell skuld hos kronofogden. Betalningsanmärkning är ofta ett skäl till avslag på en hyresansökan. Samtidigt finns det många typer av betalningsanmärkningar och alla innebär inte med automatik en hög riskfaktor. 17 Antalet personer som hamnar hos Kronofogden har blivit färre till antalet däremot har den sammanlagda skulden ökat dramatiskt under de senaste fem åren. De grupper som framförallt ökar sina skulder är personer yngre än 30 år samt personer äldre än 60 år Behöver hushållen stöd? Unga vuxnas svårigheter att nå upp till de krav som ställs i kombination med att en stor andel bor i andra hand eller är mambos och har kortare projektanställningar eller visstidsanställningar tyder på att hushållen behöver stöd för att etablera sig på bostadsmarknaden. Att skulderna hos Kronofogden för yngre under 30 år ökar samtidigt som statistik från SCB rörande hyres- och inkomstnivåer också tyder på att många 17 Presentation av UC 18 UC,

16 16(40) har svårt att nå upp till de inkomstkrav många hyresvärdar ställer på sina presumtiva hyresgäster är oroväckande för unga vuxnas etablering på bostadsmarknaden. I enkäter och intervjuer framkommer att kommunerna idag framförallt arbetar med andrahandskontrakt för att hjälpa personer in på bostadsmarknaden. Detta stöds även av Bostadsmarknadsenkäten för 2010 som visar att 220 kommuner arbetar med andrahandskontrakt. I Bostadsmarknadsenkäten 2010 uppger kommunerna att de hade ca kontrakt utställda, varav hade lett till att hyresgästen fick ta över kontraktet under 2009 och 326 hushåll hade flyttat vidare till annan bostad. Bostadsmarknadsenkäten visar också att kommunerna framförallt ser hyresrabatter som ett sätt att hjälpa unga in på bostadsmarknaden. 19 Även i denna utvärderings enkätsvar påtalar flera kommuner att de använder sig av hyresrabatter eller att mindre lägenheter reserveras för unga. Kommunerna menar att det är svårt att hjälpa unga med hjälp av hyresgarantier eftersom de inte bedöms ha ekonomiska förutsättningar att betala hyran. De kommuner som har ställt ut hyresgarantier är överens om att verktyget spelar roll och gör en skillnad för de hushåll som blir hjälpta. Samtidigt menar de att det är en hjälp på marginalen och att det finns många hushåll som står utanför bostadsmarknaden och som inte blir hjälpta av dagens verktyg bland annat pga. bostadsbristen Hur ser kommunerna på hyresgarantier? Det har gått ytterligare ett och ett halvt år sedan den tidigare utvärderingen och fortfarande har merparten av kommunerna inte tagit ställning rörande hyresgarantier. Totalt 21 kommuner har fattat beslut och infört hyresgarantier, ett fåtal kommuner har fattat beslut där de valt att inte använda hyresgarantier, övriga har inte hanterat frågan. I ca hälften av kommunerna som har infört hyresgarantier har beslutet om införande tagits av socialnämnden, i några kommuner av socialförvaltningen och i resterande av kommunstyrelsen. Bland de kommuner som inte använder sig av hyresgarantier har något formellt beslut inte tagits mer än i ett fåtal kommuner. Enligt Bostadsmarknadsenkäten är det endast 42 % av kommunerna som har riktlinjer för bostadsförsörjningen antagna under någon av de två senaste mandatperioderna och endast 25 % har antagit riktlinjer under föregående mandatperiod. 20 Endast hälften av kommunerna som använder kommunala hyresgarantier har antagit riktlinjer om bostadsförsörjning. Det tyder på att bostadsförsörjningsfrågor inte alltid är ett prioriterat område för kommunerna. 19 Boverket, Bostadsmarknadsenkät 20 Boverket, Bostadsmarknadsenkät

17 17(40) Kommuner som använder hyresgarantier och har sökt bidrag I de intervjuer som genomförts med de kommuner som har utfärdat hyresgarantier framkommer att motivet för deras införande av verktyget var att kunna hjälpa fler till en egen bostad, de ville underlätta för enskilda hushåll och hitta andra lösningar och komplement till de verktyg de hade tidigare. Framförallt ville de hjälpa personer med betalningsanmärkningar eller låg inkomst och ensamstående med barn. Att omvandla andrahandskontrakt/sociala kontrakt till förstahandskontrakt var också ett motiv. Personer som tidigare haft ett andrahandskontrakt via kommunen och nu fått ett förstahandskontrakt med hjälp av en hyresgaranti kan uppleva det som något positivt och stärkande. Kommunen kan samtidigt använda verktyget andrahandskontrakt för de som verkligen behöver just den hjälpen. Ungdomar nämns inte specifikt som målgrupp mer än i ett fåtal kommuner. Kommunernas bild av vilka hushåll/grupper som skulle komma ifråga stämmer överens med vilka som faktiskt fått en hyresgaranti i efterhand. Flertalet av de kommuner som utfärdat hyresgarantier har valt att lägga ansvaret för att utfärda garantier på någon enhet inom socialförvaltningen. Flera kommuner ser det som en fördel eftersom att handläggarna då är nära de som behöver stödet, de kan få ett helhetsperspektiv på hur personen kan stöttas och det finns redan en upparbetad rutin. Andra kommuner ser varken fördelar eller nackdelar med valet av organisation och några påpekar att det kan göra det svårt att nå rätt målgrupp. BKN har frågat om placeringen i organisationen kan göra att vissa individer utesluts då det kan upplevas som en tröskel att kontakta socialförvaltningen. Merparten av kommunerna menar dock att så inte är fallet. Flertalet av kommunerna som ställer ut hyresgarantier väljer att inte informera invånarna om möjligheten med hyresgarantier utöver de som tar direkt kontakt med kommunen. Endast ett fåtal kommuner har information om hyresgarantier tillgänglig på sin hemsida. Istället är det i det personliga mötet med en handläggare på kommunen som möjligheten tas upp eller i kontakt med det kommunala bostadsbolaget. Detta uppmärksammades redan i den föregående utvärderingen och BKN påtalade då att om kommunerna var villiga att ta sig an hushåll som de inte hade kontakt med sedan tidigare torde efterfrågan också öka, vilket några kommuner också medger. Kommunerna som använder sig av hyresgarantier anser sig ha en mycket bra kännedom om verktyget och ser det framförallt som ett komplement till andrahandskontrakt. Flertalet kommuner påpekar att fler skulle bli hjälpta om regelverket inte var så snävt. Kommunerna har i intervjuerna lyft fram framförallt två grupper som de skulle vilja hjälpa mer men som de inte anser sig ha möjlighet till i dagsläget; ungdomar som vill flytta hemifrån men som inte bedöms ha ekonomiska förutsättningar och personer med försörjningsstöd. Kommunerna upplever kravet på egen inkomst i förordningen om statligt bidrag som ett problem och menar att försörjningsstöd borde räknas som inkomst.

18 18(40) Med dagens regelverk bedömer kommunerna som intervjuats att den fortsatta användningen kommer att vara i nivå med dagens verksamhet, i några kommuner något ökad medan andra kommuner ser att den kommer minska eftersom de nu löst upp den knut som fanns Kommuner som inte använder sig av kommunala hyresgarantier Även några av de kommuner som inte använder hyresgarantier menar att det finns grupper som skulle behöva stöttning att ta sig in på bostadsmarknaden. De nämner i första hand ungdomar och personer med bristande betalningsförmåga, samt personer med skulder. BKN:s tolkning är att vissa hushåll inom dessa grupper borde kunna bli hjälpta av en hyresgaranti om kommunen valt att använda sig av detta verktyg. I stort sett alla av de kommuner som svarat på enkäten och som inte använder sig av hyresgarantier idag har svarat att de inte ser någon framtida användning av hyresgarantier. Ett fåtal har svarat att det finns förändringar som skulle göra verktyget mer intressant. Det handlar framförallt om att acceptera försörjningsstöd som inkomst. Flertalet kommuner som svarat på enkäten menar att de känner till hyresgarantier men de använder inte verktyget eftersom; de inte ser att målgruppen finns, kräver för mycket administration, är för dyrt, eller inte kommer att ge någon effekt eftersom problemet är brist på bostäder. Några kommuner menar att det finns en risk att hyresvärdarna höjer sina krav, något som erfarenheterna i kommunerna där hyresgarantier används talar emot. Verktyg som kommunerna istället valt att arbeta med för att hjälpa hushåll till en bostad är framförallt andrahandskontrakt och olika former av samarbete med fastighetsägare, borgensåtagande etc. Att hyresgarantier inte är verkningsfullt när kommunen har bostadsbrist är ett argument som återkommer bland flera kommuner. Hyresgarantier är ett verktyg som stärker den enskilda individen att efterfråga en bostad och möjliggör konkurrens med övriga sökande. Utbudssidan påverkas inte av hyresgarantier. Det finns också kommuner som använder andra former av hyresgarantier, t.ex. kortare tidsperiod och hyresgarantier för andrahandskontrakt men BKN har ingen heltäckande bild av antal och omfattningen på dessa garantier.

19 19(40) 2.6. Utvärdering 2009 I utvärderingen som BKN genomförde 2009 framkom bl.a. att merparten av kommunerna inte hade tagit ställning i frågan och att de i första hand ställde ut garantier till hushåll de redan hade kontakt med och informerade inte utanför denna grupp. Denna bild kvarstår. BKN gjorde i utvärderingen ett antal övervägande om förändringar av stödet: Ändra bidragsbeloppet Delad risk kommun/stat Ta bort frivilligheten för kommunen Från kommunal till statlig hyresgaranti BKN gjorde 2009 bedömningen att bidragsbeloppets storlek är en bidragande faktor men inte avgörande för de kommuner som valt att inte införa hyresgarantier. I nuvarande utvärdering är det endast en kommun som nämnt bidragsbeloppet som en orsak till varför hyresgarantier inte är intressant. BKN:s bedömning är fortsatt att ett höjt bidragsbidragsbelopp skulle kunna göra att ytterligare någon enstaka kommun skulle komma igång men att det inte är avgörande. I föregående utvärdering påtalade flera kommuner att de såg en osäkerhet i de ekonomiska konsekvenserna för kommunen vilket ledde fram till ett resonemang rörande delad risk mellan kommun/stat. BKN bedömde att en sådan fördelning inte var av intresse eftersom det bl.a. skulle bidra till en ökad administration. Ett antal kommuner menar att risken för att tvingas ersätta garantier inte täcks av det statliga bidraget vilket ger en ökad ekonomisk risk för kommunen. Samtidigt kan vi se i de kommuner som ställt ut garantier har endast ett fåtal garantier behövts infrias. Ett större risktagande från statens sida är heller inget som efterfrågats av kommunerna varför BKN fortsatt gör bedömningen att detta inte är ett intressant alternativ. BKN gjorde 2009 bedömningen att ett, för kommunerna, obligatorisk användande av hyresgarantier skulle vara positivt för det enskilda hushållet. Inte minst i storstadsregionerna där många arbetspendlar kan det vara svårt att förstå varför en kommun använder verktyget men inte den andra. Samtidigt ser situationen olika ut i olika kommuner och därmed torde kommunen vara bäst lämpad att ta ställning till vilka behov som finns och vilka verktyg som behövs. BKN gör fortsatt samma bedömning. BKN konstaterade i den föregående utvärderingen att en statlig garanti inte var ett alternativ då bostadsförsörjningsansvaret i första hand ligger hos kommunerna. BKN gör ingen förändrad bedömning utan konstaterar endast att det finns hushåll som idag inte kan ta sig in på bostadsmarknaden av egen kraft.

20 20(40) 2.7. Vad innebär hyresgarantier för staten Sedan införandet av hyresgarantier har BKN skapat en administration för att hantera det statliga bidraget samt bistå kommunerna med råd och stöd. Första årets uppbyggnad innebar kostnader för BKN bl.a. för att ta fram en webbportal för ansökan om bidrag och kostnader i samband med informationsinsatser. Löpande kostnader fördelas enligt personalens tidredovisning. BKN:s marginalkostnad för att administrera bidrag till ytterligare en kommun och ytterligare en garanti är låg. Kommuner som ställer ut kommunala hyresgarantier och ansöker om statligt bidrag för dessa redovisar uppgifter om garantierna till BKN. Det innebär att BKN har möjlighet att följa upp utfallet och orsaker till utfärdande av garantier samt föra statistik över detta. BKN upplever att de kommuner som använder hyresgarantier ser en viktig funktion i att det finns en samordnande myndighet att ställa frågor till och som kan samordna erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Denna uppgift fullgörs bland annat genom att träffar för erfarenhetsutbyte anordnats Överväganden och förslag BKN:s bedömning är att det finns etableringssvårigheter på bostadsmarknaden. Gruppen som bor i andrahand eller är mambos minskar inte. Gruppen år som bor i andra hand är 4 % jämfört med 0,5 % i gruppen år. Samtidigt har många, framförallt yngre, lägre inkomster än vad hyresvärdarna kräver. Av kommunernas intervju- och enkätsvar framkommer det att de gör bedömningen att det finns hushåll som inte kan få en bostad på egen hand framförallt unga med låga inkomster och hushåll med betalningsanmärkningar. Deras bedömning stöds av statistik över hur olika grupper bor idag, inkomstsiffror och hushållens ökande skulder. I intervjuer och enkätsvar framkommer att kommunerna ser problem med att hjälpa unga etablera sig på bostadsmarknaden med hjälp av hyresgarantier eftersom de inte bedöms ha ekonomisk förmåga att betala hyran. Flertalet kommuner föreslår att försörjningsstöd bör godkännas som inkomst i deras bedömning av hyresgarantier de kan söka bidrag för. BKN gör bedömningen att personer med försörjningsstöd inte omfattas av den målgrupp som pekades ut vid införandet av hyresgarantier och att regelverket för det statliga bidraget därför inte bör ändras. Kommunerna har även verktyg att hantera denna grupp inom ramen för socialtjänstlagen. BKN bedömer att kommunerna är väl informerade om hyresgarantier, både de kommuner som använder hyresgarantier och de kommuner som inte gör det. BKN bedömer att det statliga bidraget har en marginell påverkan på antalet tillkommande kommuner som använder hyresgarantier och menar att kommunerna har möjlighet att ställa ut hyresgarantier enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter även om inte staten lämnar bidrag. Bidraget

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti möjlighet till eget boende 2 För dig som hyresgäst Du som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende har möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti.

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Boverket. Någonstans att bo

Boverket. Någonstans att bo Boverket Någonstans att bo Någonstans att bo Boverket december 2007 Titel: Någonstans att bo Utgivare: Boverket december 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Boverket internt ISBN: 978-91-85751-71-6 Sökord:

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag 23 januari 2009 Titel: Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO i samarbete med SUS. 2009-09-16 Författare: Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO (föräldraledig) Kristina Persdotter

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Så söker du bostad eller bilplats

Så söker du bostad eller bilplats Så söker du bostad eller bilplats 1 Innehåll Så söker du - steg för steg 3 Frågor & svar ställa sig i kö 6 Frågor & svar söka bostad och bilplats 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400 7 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG 2013-05-07 114 Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 88 6 vill ha egen bostad men saknar det idag 59 9 bostäder

Läs mer

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39)

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) REMISSVAR 2005-12-17 Dnr 2005/01887 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) Sammanfattning Riksgäldskontoret delar arbetsgruppens bedömning att vi bör

Läs mer

Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle 2 Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010 Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Februari innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Beskrivning av stickprov och undersökning 5 Bostäder och geografisk fördelning 5 Företagens bedömning

Läs mer

Innehållsförteckning. Statens bostadskreditnämnd Årsredovisning 2011 1

Innehållsförteckning. Statens bostadskreditnämnd Årsredovisning 2011 1 ÅRSREDOVISNING 2011 Statens bostadskreditnämnd Årsredovisning 2011 1 Innehållsförteckning GD har ordet 2 1 Bostadskreditmarknaden 3 2 Verksamhetsöversikt 4 2.1 BKN:s uppgifter 4 2.2 Finansiering av BKN:s

Läs mer

32 procent bor. 42 200 vill ha egen. 27 800 bostäder behövs. 16 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 42 200 vill ha egen. 27 800 bostäder behövs. 16 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 42 2 vill ha egen bostad men saknar det idag 27 8 bostäder

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder; SFS 2002:670 Utkom från trycket den 2 juli 2002 Omtryck utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande 1 Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Etablering på ägarrättsmarknaden

Etablering på ägarrättsmarknaden Etablering på ägarrättsmarknaden 29 februari 2012 Titel: Etablering på ägarrättsmarknaden Redovisning av regeringsuppdrag S2011/3877/PBB (delvis) Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s dnr:

Läs mer

Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boverket Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boverket månad år 2008 Titel: Första

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Ge fler möjlighet att hyra- svar på motion väckt av Marie Fors (S)

Ge fler möjlighet att hyra- svar på motion väckt av Marie Fors (S) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-10 SN-2015/378.271 1 (3) HANDLÄGGARE Anna-Karin Sandén 08-535 377 04 Anna-Karin.Sanden@huddinge.se Socialnämnden Ge fler möjlighet att hyra- svar på motion

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrningspolicy Hur får man möjlighet att hyra en lägenhet hos Atrium Ljungberg? I första hand förmedlas våra bostäder genom Bostadsförmedlingen. Atrium

Läs mer

EN BROSCHYR FRÅN BLUESTEP. BlueStep hjälper fler att få lån

EN BROSCHYR FRÅN BLUESTEP. BlueStep hjälper fler att få lån EN BROSCHYR FRÅN BLUESTEP BlueStep hjälper fler att få lån futureimagebank.com / Fabian Fogelberg Varför BlueStep Den ekonomiska situationen förändrar sig för en människa under livet. Det är normalt. Plötsligt

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga l SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-09-30 28 (36} 192 Dnr2014/40 Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga INLEDNING Per Tjärnström inkom 2014-01-08

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga '?1 ~??'! ;';'~ :-p Bilaga is 2014/186/1 m~~~~ KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1(2) 2014~09-22 D!ARIENR: 2014/40 Ink. 2014-09- 2 4 o;oc;e"' ZrA4-/ 40 IAktb;laga -::;. Dpb: l Svar på medborgarförslag om boende

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer