TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09

Transkript

1 TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO i samarbete med SUS

2 Författare: Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO (föräldraledig) Kristina Persdotter Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: telefon: Oscar Lavelid 2:e vice ordförande studentinflytande Stockholms universitets studentkår e-post: telefon: produktion: tco avdelningen för kommunikation & opinion tryck: CM, Stockholm september 2009

3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 6 Inledning 8 Rapportens disposition och metodbeskrivning 11 Metodbeskrivning 11 Bostadssituationen för unga och studenter 13 Studenters situation på bostadsmarknaden 15 Vem bor kvar hemma 16 Boendeform 19 Bostadsbyggandet 21 Hinder för etablering på bostadsmarknaden 22 Hur mycket pengar läggs på boendet? 23 Vilka insatser görs för att underlätta ungas och studenters etablering på bostadsmarknaden? 25 Slutsatser och lösningar 2 8 Stimulera byggandet av lägenheter för unga och studenter 3 0 Bygg på campus 3 2 Kommunala bostadsbolag måste ta ett störrre ansvar 3 2 Snabbare planprocesser 3 3 Vägen framåt 33 Referenser 35 bostadsbristen för unga och studenter

4 Förord TCO och Stockholms universitets studentkår har gemensamt studerat bostadssituationen för unga och studenter. Den entydiga slutsatsen av studien är att det behöver byggas fler bostäder anpassade till ungas och studenters behov. Den nuvarande lågkonjunkturen bör utnyttjas. Det är som billigast att bygga nu samtidigt som byggande av behövliga bostäder skapar jobb. TCOs och Stockholms universitets studentkårs engagemang i frågan bygger på vår syn på utbildning som en möjlighet för alla som vill och kan studera. Nu hotas i praktiken möjligheten genom bristen på bostäder för studenter och unga. De senaste tjugo åren har det blivit betydligt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Unga har i högre grad än andra grupper fått betala priset för den ökande bristen på bostäder. Nästan hälften av alla kommuner har brist på lägenheter som unga efterfrågar och i storstadsområdena är det ännu värre, där har nio av tio kommuner brist. De närmaste fem åren ökar antalet personer i åldern 19 till 25 år vilket sätter ytterligare press på bostadssituationen för unga. Parallellt med ökningen av ungdomskullarna är vi inne i en lågkonjunktur som får konsekvenser för ungas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Det handlar inte minst om möjligheterna att få ett arbete och därmed en nödvändig inkomst för att ha råd med den egna bostaden. Men lågkonjunkturen påverkar även ungas bostadssituation genom att det leder till lägre nivåer på bostadsbyggandet och därmed färre lediga lägenheter. De stora ungdomskullarna tillsammans med lågkonjunkturen leder till att fler väljer att studera. Siffror från Verket för högskoleservice visar att 13 procent fler studenter i höst antogs till landets lärosäten jämfört med höstterminen För de studieorter som redan har brist på bostäder för studenter är det en stor strategisk utmaning att möta de tillkommande studenternas bostadsbehov. En väl fungerande bostadsmarknad är viktig av flera anledningar. Det handlar om ungas möjligheter att påbörja sitt vuxenliv på ett bra sätt. En fungerande bostadsmarknad är också viktig för att en region ska kunna växa och säkra sin kompetensförsörjning. En brist på bostäder för studenter, såväl i studentbostadsform som andra upplåtelseformer, 4 bostadsbristen för unga och studenter 2009

5 riskerar också att få konsekvenser för rekryteringen till lärosäten. Men unga och studenter har inte bara svårt att finna en bostad, de som har en bostad betalar också dyrt för den. Unga betalar en betydligt större andel av sin inkomst för sitt boende än äldre. Vad gäller studenter så har studiemedlen inte hängt med kostnadsutvecklingen på boende. Med denna rapport vill vi visa på behovet av förbättringar för ungas och studenters bostadssituation. Sture Nordh Ordförande TCO Andrey Tibajev Ordförande Stockholms universitets studentkår bostadsbristen för unga och studenter

6 Sammanfattning Unga och studenter har en mycket problematisk situation på bostadsmarknaden. Det blir allt svårare att skaffa ett eget första boende och därmed etablera sig på bostadsmarknaden. Nio av tio kommuner i landets storstadsregioner saknar lägenheter som unga efterfrågar men också i andra delar av landet saknas bostäder för unga och studenter. I hela 47 procent av Sveriges kommuner råder det en generell bostadsbrist. Lågkonjunkturen har förvärrat en redan besvärlig situation. För unga generellt har det blivit svårare att hitta jobb och Sverige har idag en hög ungdomsarbetslöshet. I kombination med lågkonjunkturen har stora ungdomskullar också satt stor press på landets universitets- och högskoleorter. Nära studenter har blivit antagna till höstens utbildningar vilket innebär en ökning om 13 procent jämfört med före gående år, vilket innebär en stor utmaning för studieorterna. Lågkonjunkturen bör användas till att bygga fler bostäder. Aldrig är det så billigt att bygga som nu samtidigt som byggande av nödvändiga bostäder generar jobb. Etableringsålder, då 75 procent av en årskull har flyttat hemifrån, är 25 år för män och 23 år för kvinnor och har legat relativt stilla de senaste femton åren. En påfallande skillnad är dock hur man bor en betydligt större andel av de mellan 18 och 25 år bor i bostadsrätt, 19 procent (gäller år 2007), jämfört med endast 10 procent år Det speglar utvecklingen på bostadsmarknaden där andelen hyresrätter på bostadsmarknaden har sjunkit markant. Undersökningar visar dock att ungefär hälften av de unga helst vill bo i hyresrätter och kan betala i genomsnitt kronor per månad. Ungas och studenters ekonomiska villkor har försämrats sedan lågkonjunkturen på 1990-talet. Speciellt i gruppen 21 till 24 år har inkomstutvecklingen varit svag, vilket delvis kan förklaras av en högre arbetslöshet och av att en högre andel av de unga studerar. Studenternas köpkraft har också minskat de senaste åren genom att studiemedlet inte har följt prisutvecklingen i samhället. De grupper som lägger störst andel av sin disponibla inkomst på boendet är ensamstående med barn i åldrarna 18 till 25 år (35 procent) samt 26 till 30 år (34 procent) och ensamstående utan barn i ålder 18 till 25 år (32 procent). En undersökning som TCO har låtit göra visar att en student boende i Mälardalen eller Stockholmsregionen i snitt lägger kronor per studiemånad på sitt boende, jämfört med kro- 6 bostadsbristen för unga och studenter 2009

7 nor som är genomsnittet för hela landets studenter. Det innebär att en student som har studiemedel som enda inkomst i genomsnitt lägger 39 procent av sin disponibla inkomst på boendet (41 procent för Mälardalen och Stockholmsregionen). Vi ser i huvudsak två orsaker till de strukturella problemen på bostadsmarknaden. För det första byggs det generellt sett för lite bostäder, särskilt i storstadsregionerna. För det andra motsvarar utbudet av nybyggda lägenhet inte efterfrågan på bostäder. Unga och studenter behöver i första hand tillgång till små och billiga hyresrätter för att ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Idag byggs det alldeles för få lägenheter som möter de behoven. För att hitta en långsiktig lösning på situationen på bostadsmarknaden bör därför fokus ligga på att stimulera byggandet av lägenheter som passar ungas och studenters ekonomiska situation. TCO och SUS anser att: staten måste kliva in och ta ett ansvar för bostadspolitiken och stimulera byggandet av lägenheter för unga och studenter; möjligheten för högskolor och universitet att bygga och tillhandahålla studentbostäder bör utredas; kommunerna måste bli bättre på att ta sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar genom att bland annat satsa resurser på att effektivisera planprocesserna för nybyggnationer och bättre nyttja de verktyg som redan idag finns för att förbättra ungas och studenters situation på bostadsmarknaden; kommunernas bostadsbolag ska ta ett större ansvar för nybyggnation av bostäder anpassade till unga och studenter; studenters ekonomiska situation måste förbättras det gäller framför allt att höja studiemedlen som länge har släpat efter kostnadsutvecklingen på boende. bostadsbristen för unga och studenter

8 Inledning Att det är viktigt med en fungerande bostadsmarknad för att en region ska kunna växa och säkra sin kompetensförsörjning är välkänt och hur bristen på bostäder i en region negativt kan påverka utveckling och tillväxt illustreras väl av Stockholmsregionen. Med en befolkningsökning på över personer de senaste tre åren är det inte hållbart med ett bostadsbyggande på dagens nivåer. 1 Länsstyrelsen i Stockholms län gör bedömningen att det fram till år 2030 behövs motsvarande nya bostäder per år, vilket kan jämföras med år 2008 då nya lägenheter påbörjades. Bostadsbristen utgör en stor utmaning för Stockholmsregionen som utbildningsort och pekas av Länsstyrelsen ut som ett hinder för den hållbara utvecklingen i regionen. Det höga kostnadsläget riskerar att hämma rekryteringen till såväl lärosäten som företag och bristen på små och billiga lägenheter utgör på sikt ett hot mot kompetensförsörjningen i hela regionen. Studenterna betalar redan nu mer än en tredjedel av sin disponibla inkomst i hyra 2 och många tvingas runt in en flyttkarusell mellan andra- och tredjehandsboenden. Den otryggheten är ett starkt incitament för blivande akademiker att välja andra städer än Stockholm för sina studier. Men Stockholmsregionen är långt ifrån ensam om att ha brist på bostäder och i förlängningen riskerar bostadsproblematiken att skada Sverige som kunskapsnation. Antalet kommuner som rapporterar att de har brist på lägenheter för ungdomar har ökat det senaste året. Det är inte särskilt överraskande att bristen är mest utbredd i storstadsregionerna och på högskoleorterna, men i andra delar av landet tar sig bostadsbristen andra uttryck. Flera kommuner har problem med att anpassa utbudet av bostäder till efterfrågan i regionen. Även om det i en kommun inte råder en generell brist på lägenheter är de tillgängliga lägenheterna ofta för dyra och/eller för stora även för de unga som har en inkomst. Vissa kommuner har ett överskott på bostäder, men andelen som rapporterar överskott minskar. Det stora flertalet av kommunerna i Sverige har dock det gemensamt att man inte har tillräckligt stort utbud av bostäder i centralorterna och att det saknas bostäder för ungdomar. En sammanfattning av läget ser ut som följer: 3 1 Länsstyrelsen (2009) 2 Se exempelvis SFS studentbudget, 3 Boverket (augusti 2008) 8 bostadsbristen för unga och studenter 2009

9 Nio av tio kommuner i storstadsregionerna har brist på lägenheter som unga efterfrågar. På högskoleorterna rapporterar sju av tio kommuner att de har brist på bostäder för unga. Knappt hälften av alla landets kommuner rapporterar att de har brist på lägenheter för unga, en ökning från föregående år. Boverket poängterar att insatser för unga att skaffa en egen bostad har minskat i takt med att bostadsbristen har brett ut sig. Sedan 1990 har det blivit betydligt svårare för unga att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Unga verkar med andra ord i högre utsträckning än andra grupper ha fått betala priset för den ökande bristen på bostäder. Läget på bostadsmarknaden kan påverka den ekonomiska utvecklingen bland annat genom rörligheten på arbetsmarknaden. Forskningen visar att personer som hyr sin bostad är långt mer benägna att flytta till ett annat län än personer som äger sin bostad. 4 En slutsats är också att en begränsning av de arbetslösas geografiska rörlighet, såsom för få bostäder, kan medföra att arbetslösheten blir större än nödvändigt och påverka inte bara individens välmående och ekonomi utan även den ekonomiska tillväxten i regionen. Det visar tydligt på att det krävs fler hyresrätter än idag för att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. 4 Brandén (2008) Hyresrätt är oftast den första egna boendeformen för unga vuxna och minskar andelen hyresrätter på bostadsmarknaden ytterligare kan det dessutom få som konsekvens att färre ungdomar har möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Många vill dock äga sin bostad, och framför allt i storstadsregionerna är intresset stort för bostadsrätter. Det viktigaste för att unga och studenter ska kunna etablera sig på bostadsmarknaden är att det finns ett tillräckligt stort utbud av små och billiga lägenheter. Boverket spår att lågkonjunktur, ökad bostadsbrist och ett minskat utbud av hyresrätter ytterligare förvärrar möjligheten för unga att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Färre unga kommer att etablera sig i egen bostad samtidigt som en större andel etablerar sig i boende utan besittningsskydd, exempelvis andrahandsboende. Andrahandsmarknaden växer med alla problem den medför, som risken att hyra en bostad utan värdens tillstånd, eller att betala överhyra eller köp av svarta hyreskontrakt risker som alla är större i storstadsområden. Konsekvenserna blir dock inte negativa enbart för individen utan för samhället i stort då det leder till minskad rörlighet på arbetsmarknaden och hämmar den ekonomiska tillväxten i såväl storstadsregioner som i Sverige som helhet. 5 5 Boverket (2008) bostadsbristen för unga och studenter

10 Det ska dock sägas att andrahandsboende inte i allt är dåligt och att det är mycket viktigt att det går att lagligt hyra och hyra ut en bostad i andra hand om innehavaren till exempel tillfälligt arbetar på annan ort eller provar på att bo tillsammans med någon annan. Lågkonjunkturen sätter självklart också sina spår på bostadsmarknaden. De effekter av lågkonjunkturen som man kan skönja idag är: Fler väljer att studera i tider av lågkonjunktur och med ett ökat antal studenter på landets universitet och högskolor förvärras bristen på studentbostäder ytterligare. Vi har redan idag en hög arbetslöshet bland ungdomar och det är mycket troligt att den ökar ytterligare under lågkonjunkturen. Har unga svårt att etablera sig på arbetsmarknaden leder det också till större svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Flera rapporter visar redan på en nedgång i bostadsbyggandet, bland annat i Stockholm kan man se att flera projekt senareläggs. 6 I Stockholmsregionen har lågkonjunkturen och en relativt turbulent marknad för bostadsrätter fått effekten att flera planerade bostadsrätter istället blir hyresrätter. 7 6 Boverket (mars 2009), SCB (2009b) och Länsstyrelsen (2009) 7 Länsstyrelsen (2009) 10 bostadsbristen för unga och studenter 2009

11 Rapportens disposition och metod I rapporten varvas uppgifter och statistik från rapporter och studier från olika aktörer med resultaten från våra egna undersökningar för att beskriva läget på bostadsmarknaden för unga och studenter i Sverige idag. Beskrivningarna utgår från situationen i hela landet, men vi gör speciella nedslag i Stockholmsregionen eftersom det är den region där bostadsbristen framför allt för unga och studenter är som störst. De problem som finns i Stockholmsregionen delas dock av många kommuner i Sverige speciellt storstadsregioner och högskoleorter där problemen för unga och studenter ofta är omfattande. Efter en kortare metodbeskrivning av våra egna jämförelser följer en beskrivning av hur bostadssituationen ser ut idag för unga och studenter och hur prognoserna ser ut för de närmaste åren. Sedan följer en redovisning av andelen kvarboende de som fortfarande bor kvar hemma hos föräldrarna och fördelningen på boendeformer för olika åldersgrupper. Nästa avsnitt i rapporten ger en överblick över vilka olika hinder som finns för unga och studenter att etablera sig på bostadsmarknaden. Eftersom ekonomin ofta utgör ett nog så viktigt hinder redovisar vi en jämförelse av hur stor andel av inkomsten olika åldersgrupper lägger på boendet för att sedan redogöra för vilka olika insatser som idag görs för att underlätta ungas och studenters etablering på bostadsmarknaden. Slutligen kommer vi in på en sammanfattande diskussion där vi presenterar våra förslag på och idéer om vilka insatser som krävs för att underlätta för unga och studenter att hitta en egen bostad. Metodbeskrivning Utöver det material vi har samlat in från andra rapporter och studier har vi också gjort egna analyser över ungas situation på bostadsmarknaden. För de beräkningarna har vi använt oss av SCB:s Undersökning av hushållens ekonomi (HEK). Inkomstår och datainsamlingsår är Beräkningarna av etableringsåldern på bostadsmarknaden, andelen ungdomar i ålder 20 till 26 år som fortfarande bor kvar hemma hos föräldrarna, samt fördelningen på boendeform har gjorts med hjälp av Starurvalet, som innehåller cirka observationer och som kan användas för länsvisa beräkningar. Bostadsutgiftsprocent per hushåll har beräknats med hjälp av HEK-urvalet som innehåller cirka bostadsbristen för unga och studenter

12 observationer och är användbart för beräkningar på riksnivå. I samtliga beräkningar har materialet räknats upp med vikter för att motsvara befolkningen. I undersökningarna finns en viss osäkerhet, dels eftersom de är urval som räknas upp till totalnivån och dels på grund av hur man valt att definiera olika variabler och parametrar. Definitionen av kvarboende utgår från var man är mantalsskriven. De ungdomar, som till exempel låter bli att skriva sig på studieorten när de flyttar hemifrån för att studera, utgör därför en felkälla i undersökningen. Boendeform definieras i HEK dels utifrån fastighets taxeringsregistret (FASTTAX) och dels utifrån intervjuer med de boende. Till skillnad från andra undersökningar skiljer inte HEK på första- och andrahandshyresgäster eller om hyresgästen har besittningsskydd eller inte. Beräkningarna av boendeutgiftsprocent är beräknade utifrån genomsnittlig disponibel inkomst och genomsnittlig bostadsutgift per hushållstyp. Här finns, hos alla hushållstyper, stora variationer både vad gäller inkomster och utgifter, något som medför en stor spridning kring genomsnittsvärdena. 12 bostadsbristen för unga och studenter 2009

13 Bostadssituationen för unga och studenter Bostadsbrist för unga Allt tyder på att bostadsbristen i många av landets kommuner har blivit värre de senaste åren. Allt färre kommuner rapporterar att de har ett överskott på bostäder och andelen kommuner som rapporterar en generell bostadsbrist har på två år ökat från cirka 40 procent till 47 procent. 8 Som nämndes i inledningen tar sig bristen på bostäder olika uttryck i olika delar av landet. I vissa kommuner är bostadsbristen i sig själva problemet medan andra kommuner har större problem att anpassa utbudet av bostäder till efterfrågan. Gemensamt för två tredje delar av kommunerna är dock att man inte har tillräckligt stort utbud av bostäder i centralorterna samt att allt fler kommuner har brist på bostäder för ungdomar. De närmaste åren, fram till år 2013, ökar ungdomskullarna vilket sätter ytterligare press på bostadssituationen för unga. Ett problem är ofta att de tillgängliga lägenheterna är för dyra och därmed svåra för unga att acceptera. Även nyproducerade lägenheter tenderar att bli alldeles för dyra för unga människor. 8 Boverket (augusti 2008) DIAGRAM 1: Prognos över befolkningen i åldern 20 till 25 år Prognos befolkningen 20 till 25 år Källa: SCB En undersökning som Hyresgästföreningen låtit genomföra visar att drygt fyra av tio unga vuxna (20 till 27 år) i landet saknar egen bo- bostadsbristen för unga och studenter

14 stad. Mer än var femte i åldersgruppen är så kallad mambo, det vill säga bor hemma med sina föräldrar. Bland dessa skulle nästan nio av tio vilja ha en egen bostad om de bara hade råd. Undersökningen visar också att unga framför allt efterfrågar hyresrätter samt att de i genomsnitt kan betala maximalt kronor per månad för sitt boende. Knappt fyra av tio kan betala högst kronor. 9 Hyresgästföreningen gör bedömningen att det idag krävs bostäder för att möta ungas efterfrågan på eget boende. Andrahandsboende är betydligt mer utbrett bland yngre än i andra åldersgrupper. Omkring fem procent i åldersgruppen 20 till 29 år bor i en bostad som hyrs i andra hand, vilket kan jämföras med en halv till en procent i de äldre åldersgrupperna. 10 Hyresgästföreningen gör bedömningen att omkring åtta procent av unga vuxna (20 till 27 år) i hela landet bor i ett andrahandsboendet och att siffran är högre i exempelvis Stockholms län (tio procent). Ser man istället till hur många unga som bor i ett osäkert boende utan besittningsskydd blir siffran betydligt högre. Mer än var femte ung vuxen bor i boendeformer som saknar ett riktigt besittningsskydd. Det kan handla om studentbostäder där man visserligen har ett kontrakt, men där det är villkorat till en viss studietakt. Högskoleorter med större bostadsbrist har överlag högre krav på studietakten. Andra boendeformer som saknar riktigt besittningsskydd är att man bor som inneboende, hyr ett boende i andra eller tredje hand alternativt bor ihop med kompisar. I det senare fallet är det ofta endast den person som står på kontraktet som har besittningsskydd, även om vissa bostadsbolag tilllämpar principen att personerna som delar ett större boende endast har kontrakt på sin del av boendet. 11 Stockholm har under en längre tid haft problem att möta de behov som funnits på bostadsmarknaden. I Sverige är ungefär hälften av alla hushåll enpersonshushåll och i Stockholm är siffran än högre, nära 60 procent av alla hushåll består av en person. I Stockholms regionen räknar man därför med att det per varje nya invånare i länet krävs att det tillkommer 600 nya lägenheter. 12 Unga människors behov av bostäder visar sig nu vara större än kanske någonsin tidigare i regionen. Med en demografisk situation där den numerärt största generationen sen 40-talisterna ska etablera sig på bostadsmarknaden och med en hög andel enpersonhushåll är behoven av små och billiga bostäder i Stockholm nu enormt stort. Länsstyrelsen i Stockholms län räknar därför med att cirka nya lägenheter per år behöver byggas fram till år Den beräkningen tar inte hänsyn till det ackumulerade behovet av bostäder som blir resultatet av år med en lägre nivå på bostadsbyggandet. Skulle befolkningen dessutom öka i samma takt som under de senaste tre 9 Bergenstråhle (2009) 10 SCB (2008) 11 Bergenstråhle (2009) 12 Länsstyrelsen (2009) 13 Länsstyrelsen (2009) 14 bostadsbristen för unga och studenter 2009

15 åren (totalt personer på tre år) räcker inte en nybyggnation om lägenheter per år. Studenters situation på bostadsmarknaden När Boverket ser på ungas etablering på bostadsmarknaden räknas egen bostad som ett eget hyreskontrakt eller en ägd bostad. I den definitionen ingår inte boende i studentbostäder, andrahandsboende eller om personen bor tillsammans med kompisar. Anledningen till att studentbostäder inte räknas, trots att studenten har ett eget kontrakt på boendet, är att det är förknippat med specifika villkor hyresgästen måste vara student med en viss studietakt. Därmed saknar hyresgästen besittningsskydd över bostaden och kan inte byta den eller använda den som ett steg vidare i boendekarriären Boverket (2008) Boverket gör bedömningen att bostadssituationen för studenterna i storstadsregionerna överlag kommer att bli svårare framöver på grund av den generella bostadsbristen, att få studentbostäder byggs och att ingen höjning av studiemedlet är beslutad. En brist på bostäder för studenter, såväl i studentbostadsform som andra upplåtelseformer riskerar i förlängningen att få konsekvenser för rekryteringen vid Sveriges lärosäten. Drygt personer sökte till utbildningar vid universitet och högskolor höstterminen 2009 och av dessa antogs nära studenter till landets utbildningar (före andrahandsintagningen) vilket är en ökning med 13 procent jämfört med höstterminen Detta utgör en stor strategisk utmaning för de studieorter som redan idag har brist på studentbostäder. Det råder idag brist på studentlägenheter i Stockholms län, med cirka studenter och cirka studentbostäder blir köerna långa för att få en studentbostad. Femton av länets kommuner har idag brist på bostäder för studenter. 15 Söktrycket på studentbostäder har under de senaste två åren varit rekordhögt och ökar nu som sagt i och med tillströmningen av nya studenter till Stockholms län. Den genomsnittliga väntetiden på ett studentrum var i augusti 2009 cirka 12 månader och det står cirka studenter i kö hos SSSB (Stiftelsen Stockholms Studentbostäder). Det ökade söktrycket till högskolan innebär för Stockholmsregionens del ytterligare cirka studenter vid Stockholms universitet och Södertörns högskola till hösten. Den stora ökningen i väntetid för ett studentrum skedde dock mellan 2007 och 2008 då väntetiden ökade från tre månader till tio månader. Det finns dock inga planer på att några nya studentbostäder ska stå färdiga redan till hösten utan statistiken visar snarare att nybyggnationen av studentbostäder har minskat under de senaste åren. Under beräknas endast 300 nya studentbostäder påbörjas i Södertälje, Norrtälje, Upplands Väsby och Stockholms stad. 15 Länsstyrelsen (2009) bostadsbristen för unga och studenter

16 När Stockholmsregionen frågar studenter som valt bort Stockholm som studieort om den främsta anledningen till detta svarar var femte att det är på grund av bristen på bostäder för studenter. Detta samtidigt som en fjärdedel av alla landets utbildningsplatser finns i Stockholm. Internationalisering är ett övergripande utbildningspolitiskt mål för Sverige och Stockholm som huvudstad och landets största universitet har en stor potential att attrahera internationella studenter till Sverige. Idag tar Stockholms universitet emot runt 500 utbytesstudenter som samtliga garanteras boende. Dock sker den största delen av inresande genom så kallade free movers som utanför ramen för utbytesavtal kommer till lärosätet för att studera. Denna grupp är svår att beräkna men gruppen kan uppskattas till mellan till studenter årligen. Bostadsproblematiken för denna grupp är mycket stor. Stockholms universitets studentkår har varje höstterminsstart närmare 400 förfrågningar gällande bostadsfrågan från gruppen av free movers. Vem bor kvar hemma? En tredjedel av de mellan 16 och 29 år uppger att de kan tänka sig att flytta för personer mellan 16 och 19 år är studier den vanligaste orsaken att flytta. För de som är något äldre (25 till 29 år) är den vanligaste orsaken till att flytta ett jobb eller någon annan orsak. 16 Ungdomsstyrelsens rapport visar att det är vanligare att unga kvinnor uppger studier som orsak till att de har för avsikt att flytta, vilket inte är så konstigt med tanke på att andelen kvinnor på grundutbildningen på högskolor och universitet är större än andelen män. 16 Ungdomsstyrelsen (2007) Det finns en rad variabler att använda för att definiera ungas bostadssituation. Ett sätt är att ta reda på är hur många som överhuvudtaget har en bostad och det mäts genom att titta på hur många som är skrivna hemma hos sina föräldrar (kvarboende). När 75 procent av en årskull har flyttat från föräldrarna så räknas den årskullen som etablerad på bostadsmarknaden. Samma definition brukar användas för att mäta etablering på arbetsmarknaden när 75 procent av en årskull har ett jobb räknas årskullen som etablerad på arbetsmarknaden. Kvarboendesiffran är dock något osäker eftersom det är svårt att ta reda på hur många som fysiskt har flyttat men som ändå är skrivna hos föräldrarna. De flesta flyttar hemifrån första gången när de börjar studera på en annan ort. Ibland tar det ett tag innan flyttanmälan lämnas in. Man kan alltså ana att det finns en andel som är skrivna hos föräldrarna trots att de inte bor där och alltså inte är kvarboende i egentlig mening. Många som bor i andra eller tredje hand har inte 16 bostadsbristen för unga och studenter 2009

17 någon möjlighet att skriva sig på den adress där de bor, eftersom de i många fall tvingas bo olagligt. Cirka en fjärdedel av de som har flyttat hemifrån bor i ett boende utan besittningsskydd, exempelvis andrahandsboende eller studentbostad. En del studenter skriver sig aldrig på sin studieort, orsakerna till det kan vi bara spekulera i. Kanske är det för att de anser sig vara på studieorten för kort tid för att känna sig delaktiga i samhällslivet, kanske beror det på att de bor för osäkert. En bidragande orsak kan även vara att man avser att flytta tillbaka till hemorten efter studierna och måste vara skriven där för att fortsatt kunna stå kvar i bostadskön. Reglerna för att stå i den kommunala bostadskön varierar mellan landets kommuner, i vissa kommuner finns det krav på att man ska vara skriven i kommunen för att få stå i kön. Boverkets definition av vilka som är etablerade på bostadsmarknaden skiljer sig något från kvarboendesiffran. Boverket räknar bara personer som har egna kontrakt på den reguljära bostadsmarknaden som etablerade. Bor man hos kompisar, i ett andrahandsboende eller i en studentbostad saknar man besittningsskydd och inkluderas därför inte i deras statistik över etablerade. Siffrorna över andelen kvarboende utgår istället från var personen är skriven utan att ta hänsyn till hur kontraktet ser ut. I en jämförelse med Boverkets statistik över ungas etablering visar troligen de siffror vi presenterar här på en något lägre etableringsålder. DIAGRAM 2 Andel kvarboende åringar i riket (2007). 80% 70% 60% 50% 40% Procent 30% 20% 10% 0% 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år Ålder Män Kvinnor Källa: SCB, HEK 2007 (Starurvalet) bostadsbristen för unga och studenter

18 Diagrammet ovan visar att andelen kvarboende sjunker med stigande ålder vid 20 års ålder är mellan 55 och 71 procent kvarboende. En siffra som har sjunkit till mellan 10 och 18 procent vid 26 års ålder. Det är tydligt att andelen kvarboende män är högre än andelen kvarboende kvinnor, en skillnad som kvarstår över åldrarna. Män etablerar sig ungefär två år senare på bostadsmarknaden och räknas som etablerade när de är mellan 24 och 25 år då har andelen kvarboende sjunkit under 25 procent (21 procent). Kvinnor räknas som etablerade på bostadsmarknaden redan vid 23 år, då andelen kvarboende är 22 procent. En TCO-rapport om ungas etablering på bostadsmarknaden från 2003 visar att det är relativt liten skillnad jämfört med de siffror som redovisades då (statistik från 2000). 17 Männen kunde då räknas som etablerade vid 24 års ålder, och statistiken från 2007 visar att 75 procent av en årskull är etablerad någon gång mellan 24 år (26 procent kvarboende) och 25 år (21 procent kvarboende). För kvinnorna är åldern densamma år 2000 som år I rapporten från 2003 visas att etableringen på bostadsmarknaden har stått ganska stilla de senaste femton åren, då en jämförelse med statistik från 1991 visar att kvinnor och män etablerade sig vid 22 år respektive 24 år. 17 Mann (2003) Under första hälften av 1990-talet minskade andelen kvarboende i flera regioner och åldersgrupper, något som inte inträffade under 1990-talets senare hälft. Det verkar alltså som om en positiv trend har brutits under den senare delen av 1990-talet. Det är mycket anmärkningsvärt att ökningen av andelen kvarboende inträffade samtidigt som antalet personer som är i de åldrar då det är dags att flytta hemifrån minskade. Nu är vi sedan några år återigen inne i en period av ökande ungdomskullar och kullarna fortsätter att öka i ytterligare några år (fram till omkring år 2013). Parallellt med ökningen av ungdomskullarna är vi inne i en lågkonjunktur som får konsekvenser för ungas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Det handlar inte minst om möjligheterna att få ett arbete och därmed en nödvändig inkomst för att ha råd med den egna bostaden. Men lågkonjunkturen påverkar även ungas bostadssituation genom att det leder till lägre nivåer på bostadsbyggandet och därmed färre lediga lägenheter. Resultaten från vår undersökning visar att det finns skillnader i etableringsålder mellan länen i Sverige, det kan skilja upp till två år när en person etablerar sig på bostadsmarknaden i olika regioner. Högst etableringsålder har Gotlands län, 18 Stockholms län och Hallands län. Mellan länen skiljer det sig etableringsåldern åt för män och kvinnor. Den högsta etableringsåldern för män är 27 år vilket är fallet i Gotlands län, dock är det underlaget något osäkert. I Stockholms, 18 Gotlands län är dock ett av de minsta länen, så underlaget är betydligt mindre än i andra län vilket gör att siffrorna därmed är något mer osäkra. 18 bostadsbristen för unga och studenter 2009

19 Hallands, Kalmar, Dalarnas och Norrbottens län är etableringsåldern för män också hög, 26 år. För kvinnor ligger även på regional nivå etableringsåldern omkring två år lägre och länen med högst etableringsålder är Gotland, Stockholm, Halland, Gävleborg, Jämtland och Västmanland. Det är svårt att se något mönster i de regionala skillnaderna, delvis eftersom mönstret skiljer sig åt mellan kvinnor och män. DIAGRAM 3: Etableringsåldern på bostadsmarknaden i respektive län (2007) Ålder län län Kalmar län Gotlands län Hallands ländalarnas län Stockholms län Norrbottens Gävleborgs Jämtlands län län län Skåne län Blekinge län Jönköpings län Västernorrlands Södermanlandslän Västmanlands län Län Örebro län Uppsala län Värmlands län Kronobergs län Västra Götalands Västerbottens Östergötlands län län Män Kvinnor Källa: SCB, HEK 2007 (Starurvalet) Boendeform Andelen yngre som bor i hyresrätt är betydligt större än andelen i de äldre åldersgrupperna och andelen som äger sitt boende är betydligt lägre. Diagrammet nedan visar att det är betydligt vanligare att äldre äger sin bostad än att yngre gör det. Andelen som bor i äganderätt stiger stadigt från fem procent (18 till 25 år) till 54 procent (36 till 64 år). Statistiken gäller här samtliga personer i åldersgruppen förutom de kvarboende, det vill säga de som bor kvar hos sina föräldrar. Cirka tre fjärdedelar av de mellan 18 och 25 år bor i hyresrätt, jämfört med 31 procent av dem mellan 36 och 64 år. Andelen boende i hyresrätt har sjunkit sedan 2000 då drygt 80 procent av de mellan 18 och 25 år bodde i hyresrätt. Samtidigt har andelen som bor i bostadsrätt i åldersgruppen ökat något under de senaste sju åren. 19 År 2000 bodde drygt 10 procent i åldern 18 till 25 år i bostadsrätt jämfört med 19 procent år Såväl 2007 som sju år tidigare är andelen som 19 Mann (2003) bostadsbristen för unga och studenter

20 bor i bostadsrätt högst i åldergruppen 26 till 30 år (24 procent bor i bostadsrätt). Skillnaden mot den något yngre och något äldre åldersgruppen är dock inte så stor 19 procent av både 18 till 25 åringarna och 31 till 35 åringarna bor i bostadsrätt. DIAGRAM 4: Boendeform uppdelat på åldersklasser, exklusive kvarboende (2007). 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 Andel 30,0 20,0 10,0 0, Ålder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Källa: SCB, HEK 2007 (Starurvalet) Jämför man statistiken med etableringen på arbetsmarknaden ser man att den ålder när de flesta etablerar sig på arbetsmarknaden (omkring 27 år) 20 är när störst andel bor i bostadsrätt. Det speglar troligen det faktum att köpa en bostadsrätt för många, åtminstone i storstadsregionerna, är den enda möjligheten som står till buds om man vill skaffa sig ett eget boende. Innan man etablerar sig på arbetsmarknaden är det dock få personer som har de ekonomiska möjligheterna att köpa en bostadsrätt. Att andelen som bor i bostadsrätt har ökat samtidigt som andelen som bor i hyresrätt har minskat i de yngre åldersgrupperna speglar utvecklingen på bostadsmarknaden. Den ökning som har skett av antalet lägenheter i landet sedan 1990 har framför allt skett i form av bostadsrätter. Sedan 1990 har antalet bostadsrätter ökat med 46 procent och då har en majoritet av dessa tillkommit genom ombildningar vilket självklart påverkar antalet tillgängliga hyreslägenheter på bostadsmarknaden negativt. 20 Mann (2002). TCO publicerade 2002 en rapport om etableringsåldern för unga på arbetsmarknaden. Den hade då stigit från 20 år (1990) till 27 år (2000) men har sedan dess legat relativt stadigt på 27 års ålder för båda könen. Jämför man statistiken över boendeform i de olika åldersgrupperna på en regional nivå ser man att det finns tydliga skillnader mellan länen. Bostadsrätter är betydligt vanligare i Stockholms län, Uppsala län och Västmanlands län än i landets övriga delar. I Kronobergslän 20 bostadsbristen för unga och studenter 2009