Cancerrelaterad smärta
|
|
- Oliver Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem
2 Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv
3 Den fysiska smärtbanan (Tr.Spinothalamicus) Hjärnbarken Thalamus Ryggmärgen Skadad vävnad väldefinierad smärta snabb fortledning
4 Den psykiska smärtbanan (Tr.Spinoreticularis) Limbiska Mediala Hjärnstammen systemet thalamus Formatio reticularis (+ frontalloben) Ryggmärgen Känslor Dödsångest mm Puls, blodtryck mm. Man ser och kan Skadad vävnad mäta smärtan
5 Smärta föder smärta Smärta Oro -man börjar känna efter - smärtan känns starkare
6 Samtalets betydelse motvikt mot dödsångest Kvinnan var runt 70, döende Komplicerad smärtbild med nociceptiv molvärk, inflammatorisk smärta, nervsmärta Morfinpump, NSAID, kortison, Neurontin Pga otillräcklig effekt också Ketalar-dropp Svårbedömd smärtbild Efter många samtal om livet och döden, ville hon prova utan Ketalardropp Efter ett tag räckte enbart Dolcontin + diklofenak
7 CANCERUTLÖST SMÄRTA- Förekomst 50% av patienter med avancerad cancer upplever svår smärta ytterligare 20% har medelsvår smärta I slutstadiet: >90% har smärtproblem >90% av smärtorna är behandlingsbara till nästan smärtfrihet cirka 80% upplever två eller fler smärttyper samtidigt
8 MYT OM MORFINBEHANDLING Opioider tar bort all smärta, om dosen är tillräckligt hög
9 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
10 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
11 Konstant nociceptiv molvärk Vid lätt smärta Paracetamol (Panodil, Alvedon osv) Fulldos 1gx4 (ev långverkande paracetamol Alvedon 665 mg 2x3) Funkar ofta vid levermetastasering Funkar ofta även vid hög ålder Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) + antiemetika (Postafen, Primperan) vid opioidinsättning.
12 Fallbeskrivning 70 årig kvinna med spridd gyn cancer i buken Har länge stått på Dolcontin 60 mg x 2 Får allt mer ont. Under 1 vecka ökas Dolcontinet upp till 100 mg x2 Maken ringer: patienten är bättre smärtlindrad, men förvirrad, mkt svag. Åtgärd: minska Dolcontin till 80 mg x2 + insätta Panodil 1 gx4 Patienten blir bra smärtlindrad och klar i huvudet
13 Starka opioider (1) Morfin (Dolcontin mm) Referenspreparat, 1:a handsprep. Nackdel: osäker biotillgänglighet (cirka 35 %, spridning 15-65%) Aktiva metaboliter (M3G, M6G) Nackdel vid nedsatt njurfunktion byt gärna till annan opioid Fentanyl (Durogesic, Matrifen, fentanyl, Actiq, Abstral, Instanyl) Plåster: Bra vid relativt stabil smärta utan större svängningar Svåranvänt vid snabba svängningar eller om mycket höga doser krävs Klar fördel vid illamående, kräkningar, sväljningssvårigheter, osäkert upptag i tarmen Något lägre frekvens av förstoppning och illamående Actiq, Abstral,Instanyl: Bra vid genombrottssmärta. Effekt inom minuter
14 Starka opioider (2) Oxykodon (OxyContin mm) Jämförbart med morfin i många avseenden Säkrare biotillgänglighet (cirka 65%) lättare att dosera Viss effekt på neuropatisk icke-malign smärta (fr.a. Postherpetisk neuralgi) Fungerar vid nedsatt njurfunktion Targiniq: oxykodon + naloxon mindre förstoppande Hydromorfon (Pallodon, Pallodon depot mm) Många likheter med morfin Stor fördel när man använder smärtpump volymen blir betydligt lägre
15 Starka opioider (3) Ketobemidon Bättre än morfin vid njursvikt, annars ingen fördel Rekommenderas inte för långvarig behandling (inga bra långverkande preparat) Metadon Effekt på µ-receptorn NMDA receptorn Nedåtstigande bansystem I väl utvalda fall mycket god effekt på neurogpatiska cancerrelaterade smärtor med wind-up komponent Specialpreparat skall användas av erfarna läkare
16 Startdoser för opioider Ex: Dolcontin 10 mg x2 (som tillägg till paracetamol) (vid demens: 5 mg x2) (Stor patient: 20 mgx2) Oxycontin 5 mg x2 (Obs! Tidigare stod pat på WHO steg 2 preparat, dvs dextropropoxifen eller kodein. Fulldos Steg 2 motsvarar mg morfin! Då var startdosen ofta Dolcontin mg x2)
17 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
18 Med eller utan inflammation Cancer/ Metastasering Stillsam metastasering -föga inflammation - ofta konstant molvärk Snabb metastasering -Inflammation - Prostaglandiner: PG-E2 - Interleukiner (IL 1, IL 6) - tillväxtfaktorer (TNF alfa) -Ofta rörelseutlöst smärta
19 Inflammation vid cancer Effekter av inflammationen: Frisättning av Prostaglandin E2: Sensiterar C-fibrer Gör C-fibrerna mera känsliga för bradykinin, histamin, kalium, substans-p osv Ger därmed sänkt smärttröskel Allmänna effekter av inflammation Tryckömhet, hyperalgesi, rörelsekorrelation Minskad opioidkänslighet (NMDA-rec effekt?) Bearbetningen i CNS påverkas (AB Malmberg et al 1992)
20 Prostaglandin- och leukotriensyntes Membranlipider Cellskada + - Steroider Fosfolipas + Arachidonsyra Leukotrien B4 Cyklo-oxygenas + - NSAID PG-G2 (endoperoxidas) PG-E PG-F Tromboxan Prostacyklin
21 Rörelseutlöst nociceptiv, inflammatorisk smärta Vanlig smärta vid snabb metastasering och vid långtgången metastasering Typiskt: stor skillnad mellan vila och rörelse Vanligt inslag vid skelettmetastasering Frisättning av prostaglandiner, interleukiner, tillväxtfaktorer, epiteliner osv NSAID +/- steroider I svåra fall: NSAID +/- steroider + morfinprep Palliativ strålbehandling har ofta god verkan
22 NSAID-preparat Fördel att lära sig några preparat som man kan bra! Tex: Naproxen (250)-500 mg x 2 Diklofenak 50 mg x 3 Orudis, Siduro (ketoprofen) 100 mg x 2 Celebra 200 mg x 2 (Cox-2 specifik hämmare) Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv.
23 Fallbeskrivning 65 årig man med metastaserande blåscancer Insatt på OxyContin, nu uppe i 120 mg x2, dvs relativt hög dos. Har funkat bra Har fått nytillkomma svåra rörelseutlösta smärtor från vänster skulderparti, (där han har skelettmetastaser + en ömmande subkutan metastas) Han kan bara lyfta armen med hjälp av andra armen Insättning av diklofenak 50x3 gör honom smärtfri (dessutom omeprazol 20 mg x1 som profylax)
24 Ulkus, njursvikt, hjärtsvikt Klar ulkusrisk vid NSAID-behandling Frikostighet med ulkusprofylax Losec (omeprazol), Lanzo, Pariet, Pantoloc, Nexium Särskilt hög risk om NSAID + kortison Risk för njurpåverkan (pga prostaglandinhämning). KOLLA: Inte har försämrad njurfunktion (kolla krea) Patienten får i sig vätska Har urinproduktion Någorlunda bra blodtryck Försiktighet vid hjärtsvikt
25 STRÅLBEHANDLING Bäst effekt vid skelettmetastassmärtor Skelettmetastaser - smärtfrihet (CR) i 60-70% - partiell smärtlindring (PR) i c:a 20% - CR + PR totalt c:a 80-90% Dosering: engångsdos 8 Gy (eller t ex 4x 5Gy eller 3 Gy x10) (max) effekten kommer : - inom dagar veckor i de flesta fall Tidig effekt Fördröjd effekt - vid myelom, lymfom, bröstcancer - vid prostatacancer, njurcancer
26 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
27 Visceral konstant molvärk Ofta initialt växt på bukhinnan och fria ytor Molvärk vanlig vid tidig metastasering Vid lätt smärta Paracetamol Fulldos 1gx4 (ev långverkande Alvedon 665 mg 2x3) Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) + antiemetika (Postafen, Primperan) vid opioidinsättning.
28 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
29 Visceral koliksmärta Vid mer långtgången metastasering: Påverkan på urinvägar, gallvägar eller tarmens lumen Risk för spasm (kolik) Ofta svårbedömd bild!! Allt som är bra vid njurstensanfall kan prövas: Ex: NSAID tex Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv. Buscopan (20 mg/ml) 1 ml sc (Obs försiktighet vid glaukom, prostataförstoring osv)
30 Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. (Neurogen)/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent
31 Neuropatisk (neurogen) smärta På grund av nervinklämning (t ex kotfraktur) Pga nervpåverkan (t ex inflammation) Pga cancersår (där nervändar skadats och inflammerats) Ofta utstrålande + samtidig känselpåverkan Underskattat: redan vid tidig skelettmetastasering (utan frakturer) kan man ha nervsmärtekomponenter!
32 Vanliga tillstånd med inslag av neuropatisk smärta Recidiv av huvud-halscancer (kranialnerver) Mesoteliom som påverkar interkostalnerver Cervixcancerrecidiv: sakrala nervplexa (dvs nerver/nervplexa i anslutning till svanskotan) Vulvacancerrecidiv: sårsmärtor med inslag av nervkomponent
33 Neuropatisk (neurogen) smärta Behandling (utöver opioidbeh): Ev prova Metadon (bästa opioiden vid nervsmärta) Kortison (Betapred 8 mgx2 + nedtrappn) gabapentin (100mg x3, trappas upp till mg/d) Lyrica: starta med låga doser (25 mgx2)!! Trappa upp successivt: öka 25 mg varannan var 3e dag. Tricykliska (amitriptylin/saroten mg) Ortopedisk kirurgi vid kotfrakturer Ev strålbehandling vid stora mjukdelskomponenter Ev cytostatika vid neuropatiska lymfomsmärtor Ev Palexia (tapentadol)
34 Tapentadol (Palexia ) Ny substansgrupp (MOR-NRI) Enl Fass vid svåra smärtor Dubbel verkningsmekanism: Hämmar uppåtstigande smärtbanor (genom en MOR - effekt, dvs bindn till m-receptorn, Mu-Opioid Receptor) Stimulerar nedåtstigande bansystem, (som genom interneuron hämmar uppåtgående banor) (NRI -effekt= Noradrenalin Reuptake Inhibitor)
35 Tapentadol (Palexia) NY klass: MOR-NRI -Verkningsmekanism MOR (µ-opioid Receptor agonist) NRI (Noradrenaline Reuptake Inhibition) Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta
36 Cancerdata på tapentadol (K Schwenke et al., presenterades på IASP i aug 2012!) N=143, varav 85% har blandsmärtor med inslag av neuropatisk smärta Uppföljning: 3 mån VAS sjönk från 7.1 till 3.3 Sömnkvaliteten förbättrades Startdosen var 50 mg x 2 (100mg/dygn) Slutdosen i snitt 223 mg / dygn
37 Praktiska synpunkter på tapentadol (Palexia) Lämpligt när man misstänker nervinslag Starta lågt: 50 mgx2 Måldos: ofta (100-) mg/dag (kan bli högre) Förhållande till oxykodon 5:1 (50 mg Palexia= 10mg OxyContin) till p.o. morfin cirka 3:1 (30mg Palexia= 10mg Dolcontin) Gärna laxantia + profylax mot illamående
38 Opioidbiverkningar (1) förstoppning illamående trötthet andningsdepression svettning yrsel blodtycksfall, bradykardi (ff.a. ketobemidon) vattenkastningsbesvär vätskeretention klåda astmatisk reaktion gallvägsbesvär konfusion psykos sänkt kramptröskel myoklonier hyperalgesi, allodyni (på grund av morfinmetaboliter)
39 Opioidbiverkningar (2): Förstoppning Använd alltid tarmstimulerande medel från första dagen Jämn opioiddos ger förstoppning hela dygnet dela gärna upp Laxoberaldosen (tvådos) mindre knipsmärtor 5-10 drp x 2 Om bulkmedel önskas tas flytande bulk såsom Importal, Laktipex eller Movikol Om smörjande effekt behövs: Paraffinemulsion ml x 2-3 i några dagar Ev Relistor s.c. (0,4-0,6 ml) snabb effekt. DYRT. Något mindre förstoppningstendens vid parenteral tillförsel: Durogesic plåster, smärtpump sc, spinal kateter Targiniq (oxykodon+naloxon) mindre förstoppande
40 Opioidbiverkningar (3): Illamående Vanligt vid insättning av opioid Störst risk för uppegående pat. (rörelseutlöst illam.) Kan/ brukar klinga av inom dgr Bra med profylax initialt om pat. börjar må illa/ kräkas, blir hon/ han mycket negativ till opioider Behandling: Gärna antihistamin (Postafen 25x2, Amosyt 100mg x 2-3) Primperan bra om tarmen står stilla + kakektisk patient Haldol bra att blanda i smärtpump Scopoderm plåster ett alternativ (ej till gamla) För att bryta kräkning: Navoban 5 mg + Betapred 8 mg iv.
41 Opioidbiverkningar (4): Trötthet Opioider ger trötthet initialt Snabb tillvänjning: Skillnad redan efter 3-4 dgr Stor skillnad efter 7 dgr Viktigaste orsaken: stor sömnskuld p ga smärta Informera patient och anhörig annars blir de tveksamma Om mkt uttalad trötthet minska opioiddosen Glöm inte andra orsaker: anemi, feber, hjärtsvikt osv
42 Opioidbiverkningar (5): Andningsdepression Smärta ger en kraftig stimulering av hjärnstammen Smärta skyddar mot andningsdepression (FM Borgbjerg et al: Pain 1996; ) Vid nociceptiv smärta är dosen som ger smärtfrihet betydligt lägre än dosen som ger andningsdepression Större risk föreligger vid: Vid plötslig smärtfrihet (t ex efter blockad): större risk Vid KOL OBS! Naloxon kan alltid reversera effekten!
43 Doser Dosrekommendationerna i bildspelet är endast förslag på doser. I det individuella fallet måste ansvarig läkare själv ta ställning till lämplig dos.
44 Rekommenderad vidareläsning Strang: Cancerrelaterad smärta (2a upplagan 2012) tar upp alla aspekter om cancerrelaterad smärta: smärtanalys, smärta och ångest, preparatval, fallbeskrivningar.
45 Min hemsida Böcker, nyhetsbrev mm.
Cancerrelaterad smärta
Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och
Smärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Smärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!
Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska
Smärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Smärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Cancerrelaterad smärta
Cancerrelaterad smärta Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Centrum i Stockholms län)
Smärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Smärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Smärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet (KI) och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC
Smärta och KASAM Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Upplägg Några fallbeskrivningar utan facit! Kort genomgång
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau
SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer
Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
WHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin
LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin Lågdos metadon, 1) Fungerar det och 2) hur gör man? 1) Ja 2) Start low, go slow!
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Effektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER
SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård 1 All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning
Smärtbehandling vid cancersjukdom
Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Palliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Smärtmekanismer och smärtbehandling
Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation
Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem
Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och
Farmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner
Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam
Dagens program. Sida 1
Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B
Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014
definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus
-med fokus på opioider
-med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen
Behandling av cancersmärta Tro på patienten!, öl Onkologikliniken/ Akademiska sjukhuset Uppsala Syns inte på röntgen Patienten har alltid rätt Syns inte på labprover Dalsland 2006 Molvärk Inflammation
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Hur ska vi behandla patienter med smärta?
Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans
Illamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Smärtfarmaka och akupunktur
Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser
Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Smärta & smärtbehandling
Smärta & smärtbehandling Mia Berg Smärtsjuksköterska Smärtcentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala mia.berg@akademiska.se SMÄRTCENTRUM Postoperativ smärta Fler än 2000 utbildade Akuta konsulter inom sjukhuset
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Onkologiska -behandlingsmetoder
9 Onkologiska -behandlingsmetoder P eter S trang Författare: Professor PETER STRANG Karolinska Institutet, FoUU, Stockholms sjukhem Janssen-Cilag AB och författaren. I NLEDNING Vid behandling av smärta
Smärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Terminal smärtlindring
Terminal smärtlindring Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Hur vanligt är det med smärta? 1/3 av alla svenskar har eller har haft ett långdraget smärttillstånd.
Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon
Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring för den palliativa patienten Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling
SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.
SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning om smärtans fysiologiska
Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }
} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process
Jönköping 20120426 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska
Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK
Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se
KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas
Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Smärtbehandling vid cancersjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtbehandling vid cancersjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Peter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Terminal smärtlindring
Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr
Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?
Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE
40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Farmakologisk smärtbehandling förutsätter
Farmakologisk smärtbehandling förutsätter behandlingsmål samverkande metoder smärtanalys 10:1A Behandling av cancerrelaterad smärta utredning smärttillstånd smärtanalys symtomatisk smärtbehandling Behandlingsmål
Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.
Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to
Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation celecoxib upptas i andra hand efter naproxen under rubriken Inflammatoriska system-, led- och ryggsjukdomar/cox-hämmare
Smärtbehandling vid ryggkirurgi
Dok-nr 10813 Författare Version Anders Olai, överläkare, Ryggklinik US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Henrik Hugo, Inköpsstrateg, Ryggklinik US 2018-05-24 VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE NEDSTÅENDE LÄKEMEDELS
Avancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad symtomlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen Smärta Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Opioidinducerad
Den vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården
Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig
Smärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2017-11-02 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan
KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation Förändringar inom Opioider Nya rubriker Buprenorfin plåster utgår från smärtavsnittet men finns
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta