Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?"

Transkript

1 Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)? NRS/VAS! STATUS Var finns skadan? Är det en synlig/ej synlig skada? Smärtreaktion (objektivt)? Grunden för optimal smärtbehandling nalys Behandlingsstrategi Utvärdering Dokumentation Uppföljning Förankra alla ställningstaganden och beslut hos patienten. Håll alltid patienten informerad om syfte, omfattning och avslut vad gäller utredning, diagnostik och insatta behandlingsåtgärder. nalys All smärtbehandling bygger på bedömning av smärtans typ genom noggrann anamnes och klinisk undersökning, vid behov kompletterat med lab, röntgen, CT, MR, scintigrafi samt neurofysiologiska undersökningar. ns intensitet anges subjektivt med hjälp av t.ex. Visuell Analog Skala (VAS) eller numerisk skala (NRS) som ger möjlighet att följa effekt av insatt behandling. En Smärtteckning är mycket informativ. Olika typer av smärta Nedanstående beskrivningar av olika smärttyper är en teoretisk uppdelning. Blandformer är vanligt förekommande. Nociceptiv smärta Utlöses vid hotande eller manifest vävnadsskada på grund av mekanisk, termisk eller kemisk retning av nociceptorer. Vid den inflammatoriska reaktionen bildas bland annat prostaglandiner och leukotriener. Det rör sig om smärta från mjukdelar, skelett och leder. Det kan också vara smärta från inre organ (visceral smärta). Referred pain kan förekomma och är framförallt vanlig vid visceral och djup somatisk smärta. Neuropatisk (neurogen) smärta Orsakas av skada eller annan patologisk process i perifera eller centrala nervsystemet. Beskrivs bland annat som ytlig, ilande, isande, brännande, huggande, stickande, men kan även vara djup, molande. Ofta avgränsad till den skadade nervens innervationsområde. 271

2 Dock ses ibland spridning till ett större område. Vanligen finns även sensibilitetsstörningar och neurologiska bortfallssymtom. Smärtteckning och riktad klinisk undersökning är vägledande vid diagnostik. Centralt störd smärtmodulering Omfattar i huvudsak två smärtförstärkande dysfunktioner, central sensitisering samt defekt smärtinhibering. Här finns sannolikt även andra bakomliggande neurobiologiska mekanismer. Dessa patienter har ofta en förändrad smärtupplevelse, ökad smärtkänslighet och låg smärttröskel. Idiopatisk smärta av okänd orsak. Inga undersökningsfynd som talar för att smärtan huvudsakligen är nociceptiv, neuropatisk eller en följd av centralt störd smärtmodulering. Primär psykogen smärta Orsakas av svår psykisk sjukdom. Mycket ovanligt. Grundsjukdomen ska behandlas av psykiatrisk expertis. Smärtteckning med VAS-skala Smärtteckningen finns för utskrift samt översatt till fler språk på Sökväg: För vårdgivare > Handböcker och program > Smärtteckning med VAS-skala. 272

3 Behandlingsstrategi Akut nociceptiv smärta hos vuxna Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Lätt smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3). Risk för toxicitet vid överdosering, leversjukdom, undernäring och alkoholanvändning. Observera också risken för förstärkt warfarin-effekt av paracetamol. Vid nyinsättning och utsättning av paracetamol bör INR-värdet kontrolleras efter 2-3 dagar. Vid smärta från rörelseapparaten kan tillägg av en COX-hämmare rekommenderas: naproxen mg 1 x 2 eller ibuprofen mg 1 x 3. COX-hämmare ska användas med stor försiktighet vid hjärt- och njursvikt samt hos patienter med risk för magsårssjukdom, undvik vid graviditet. Se kapitel 11, Led-Reuma för allmänna råd. Selektiva Cox-2 hämmare (coxiber) har en begränsad plats att fylla i terapiarsenalen. De är inga förstahandsmedel. TLV har fattat beslut om begränsningar i förmånen. Medelsvår smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3) kombineras med COX hämmare (naproxen, ibuprofen). Obs! Utnyttja paracetamols maxdos 4 g/dygn efter beaktande av patientens ålder och andra riskfaktorer. Regelbunden behandling ger bäst resultat. Tramadol (t.ex. Nobligan, Tiparol och Tradolan) rekommenderas inte, tramadol är behäftat med betydande risk för biverkningar såsom yrsel, illamående och konfusion, särskilt hos äldre och i kombination med SSRI. Det föreligger även risk för tillvänjning med stora utsättningssvårigheter. 273

4 Kodein. Läkemedel som innehåller kodein, även kombinationspreparat med paracetamol rekommenderas inte heller. Det är inte kodeinet som utövar den analgetiska effekten, det måste metaboliseras till morfin. Genetiska skillnader mellan olika etniciteter och individer i förmåga att omvandla kodein till morfin gör dessa läkemedel svårstyrda och oförutsägbara. 6,5 % av befolkningen är ultrasnabba metaboliserare av kodein (Nordafrikaner ännu större andel) risk för opioidorsakad andningsdepression. 20 % av befolkningen är långsamma metaboliserare av kodein får ingen eller dålig smärtlindrande effekt. Risk för patientorsakad överdosering av paracetamol när kombinationspreparat används (Citodon, Panocod). Svår smärta Basbehandling är paracetamol kombinerat med en COX-hämmare. Ge maxdos paracetamol och vald COX hämmare, se ovan. Vid otillräcklig effekt tillägg av opioid i låg dos med successiv upptrappning. Noggrann kontroll av effekten. Stora individuella variationer förekommer. Vid peroral opioidbehandling rekommenderas depottablett OxyContin. Starta med 5 mg 2 x 2 (1 x 2 till äldre). Med tanke på de förpackningsalternativ som finns tillgängliga (minsta förpackning 28 st) förespråkar vi dosering 2 x 2 för att på så sätt uppnå maximalt 7 dagars behandling. Det finns också oxikodon som kortverkande preparat (OxyNorm), kapsel, oral lösning och injektion, se FASS för dosering. Generisk konkurrens finns, observera att det inte alltid klart framgår av preparanamnet om det är en depotberedning eller kortverkande beredning som avses. Ett annat alternativ är morfin tablett, mixtur och injektion, morfin depåtablett (Dolcontin), se FASS för dosering. Observera att vid injektionsbehandling snarast möjligt övergå till tablett eller mixtur. Ordination av opioidanalgetika ska vara tidsbegränsad med plan för uppföljning och utsättning. Vid akut smärta, även postoperativ smärta, finns sällan behov av mer än en veckas behandling. Vid smärta med en duration längre än förväntad läkningstid bör annan orsak än nociceptiv smärta övervägas. Äldre Paracetamol bör ges i reducerad dos, dygnsdos om 2-3 gram är ofta tillräcklig. COX-hämmare skall ges i lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid. Beakta risk för vätskeretention, försämrad hypertonikontroll och hjärtsvikt. Reducera dosen opioid till äldre >75 år, låga doser av depotberedning är att föredra. 274

5 Akut nociceptiv smärta hos barn Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! För barn finns alternativa skattningsinstrument för att värdera och följa upp smärta och smärtbehandling av barn t.ex. ALPS I beteendeskala 0-29 dagars ålder, ALPS II 1 mån.-3 år, Bieri-ansiktsskala för verbala barn fram till skolåldern 3-6 år, VAS samt CAS från skolåldern och uppåt. Läs mer om dessa smärtskattningsinstrument på Barnklinikens hemsida på (användarnamn = barn och lösenord = halland) Tänk på icke-farmakologisk behandling! Aktivitetsbyte - Avledning Avstressning Vätskeintag Lätt smärta Mixtur paracetamol (Alvedon) 24 mg/ml. (Bättre smak och konsistens än Panodil). Dos mg/kg x 1-4. Alternativt supp eller munlöslig tablett (Alvedon). Medelsvår smärta Kombinera paracetamol enligt dosering ovan med ibuprofen oral suspension 20 mg/ml. Dos 5-7,5 mg/kg x 3-4 doser inom viktintervallet 7-40 kg. Belastningsrelaterad smärta Oral susp. ibuprofen 20 mg/ml 5-7,5 mg/kg x 3-4 och vid behov tillägg av paracetamol. Svår smärta Kodeininnehållande kombinationspreparat ska inte användas. Högdosförfarande av paracetamol och NSAID förekommer inom slutenvård. Rådfråga barnspecialist. Inför provtagning Inför provtagning, var frikostig med EMLA (lidocain/prilocain). Vid behov av effekt inom 30 minuter kan plåster Rapydan (lidocain/tetracain) användas till barn >3 år. Nociceptiv smärta av längre duration hos vuxna Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Använd icke-farmakologisk behandling! Fysisk aktivitet se kapitel 43 Avledning Avstressning Komplementära metoder såsom akupunktur och TENS 275

6 Vid vissa sjukdomstillstånd förekommer smärtor där det finns en ständig eller återkommande nociceptiv smärtkomponent under längre tid. Det rör sig vanligen om smärta ifrån rörelseapparaten såsom artros, inflammatorisk reumatisk sjukdom och komplikationer vid osteoporos men kan även förekomma vid viscerala sjukdomstillstånd. n kan inledningsvis behandlas som en akut nociceptiv smärta, men det är viktigt att tidigt identifiera bakomliggande orsak och rikta kausal behandling mot denna. Det finns risk för att patienten utvecklar störning i smärtsystemet som komplicerar situationen. Icke-farmakologisk behandling är en grundpelare för flera av dessa sjukdomstillstånd. Konsultera gärna andra kapitel i Terapirekommendationerna för mer specifika råd. Vid behandling med analgetika bör man särskilt beakta att erfarenheterna av långvarig behandling är begränsade: Förskriv små förpackningar av lägsta effektiva dos. Följ upp behandlingen. Våga prova nedtrappning/utsättning, se kapitel 31 och 32. Inloggningsuppgifter finns på Regionens Intranät. Klicka Ämnesområden > Läkemedel. Beakta riskerna med toleransutveckling vid opioidbehandling. Beakta äldres särskilda behov. Se allmänna råd om NSAID-behandling i kapitel 11, Led-Reuma. Plåster buprenorfin (Norspan) kan vara ett alternativ vid långvarig nociceptiv smärta där behandling med paracetamol i kombination med NSAID inte ger tillräcklig smärtlindring och opioid i tablettform inte anses lämplig. Fentanylplåster ska inte användas för denna patientkategori! Neuropatisk smärta hos vuxna Trigeminusneuralgi kan behandlas med karbamazepin. Nervblockad är ett alternativ vid terapisvikt. Neurokirurgisk intervention kan rekommenderas i tidigt skede, se också kapitel 14, Neurologi. Postherpetisk neuralgi. Bältros måste behandlas i tidigt skede med antiviralt medel för att undvika kvarstående smärta, se kapitel 10, Infektioner - avsnitt om virusinfektioner. Undvik COX hämmare i det akuta skedet då det finns viss ökad risk för allvarliga kutana komplikationer. Kvarstående smärta (postherpetisk neuralgi) drabbar oftare äldre patienter. Smärtbehandling med tricykliskt antidepressiva, amitriptylin (Saroten) är förstahandsalternativ, se nedan för dosering. Andrahandsalternativ är gabapentin som ska trappas upp till optimal dos avseende smärtlindring och biverkningar, se FASS för schema. Starta med lägre doser hos äldre. Pregabalin (Lyrica) är endast subventionerat vid neuropatisk smärta till de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Äldre Beakta att gabapentin och pregabalin är beroende av njurfunktionen och att dosen därför kan behöva justeras vid nedsatt njurfunktion. Behandling med amitriptylin ger ökad risk för antikolinerga biverkningar såsom muntorrhet, obstipation, urinretention och konfusion. 276

7 Lokalt applicerad lidokain (Versatis, plåster) kan provas men har även det en förmånsbegränsning och subventioneras endast för de patienter som inte tolererar eller inte får tillräcklig smärtlindrande effekt av antingen amitriptylin eller gabapentin. Versatis (trots TLV begränsningen) kan vara ett förstahandsalternativ hos patienter där amitryptilin är olämpligt att använda p.g.a. hög biverkningsrisk. Ett annat användningsområde kan vara hos patienter med svåra besvär i avvaktan på att man kan utvärdera effekten av amitryptilin. Vid diabetesneuropati är tricykliskt antidepressiva amitriptylin (Saroten) i lågdos förstahandsmedlet. Initialt mg till natten. Öka successivt till 75 mg till natten. Sätt in åtgärder för att motverka muntorrhet. Effekt uppnås i vissa fall efter några dagar, dock vanligen efter 2-3 veckor. OBS! Försiktighet till äldre. Andrahandsalternativ är gabapentin. Tredjehandsalternativ är duloxetin (Cymbalta). Pregabalin har villkorad subvention, se ovan. Efter stroke är amitriptylin (Saroten) förstahandsmedel. Vid svåra neuropatiska smärtor kan opioidbehandling (oxykodon eller morfin) vara ett alternativ. Postoperativt kan inslag av neuropatiska smärtor i sårområdet förekomma. Ovanstående behandlingsalternativ med bl.a. plåster Versatis kan provas men evidensen är begränsad. Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Icke-farmakologisk behandling kan vara till nytta! Cancerrelaterad smärta Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Valet av terapi bygger på smärtanalysen. Ofta föreligger blandtillstånd med två eller flera smärttyper samtidigt. Cancerpatienter kan även ha icke-maligna smärttillstånd (interkurrenta eller behandlingsorsakade). Skilj på kontinuerlig och intermittent smärta. Det vill säga genombrottssmärta som kan utlösas av belastning, spasm i glatt eller tvärstrimmig muskulatur eller beröring. Konsultera gärna palliativa konsultteamet (PKT) i ditt närområde. Teamen bedriver verksamhet i öppenvård och gör hembesök vid behov. Lätt smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3). Vid otillräcklig smärtlindring kan tillägg av en COX-hämmare rekommenderas (naproxen mg 1 x 2 eller ibuprofen mg 1 x 3). Skydd med protonpumpshämmare (omeprazol) kan vara befogat. Reducera dosen paracetamol hos äldre sköra patienter. COX-hämmare ska användas med stor försiktighet vid hjärt- och njursvikt samt hos patienter med risk för magsårssjukdom. Utvärdera! Om paracetamol och/eller COX-hämmare inte ger effekt sätt ut läkemedlen. 277

8 Medelsvår och svår smärta Behåll paracetamol och/eller COX-hämmare som grundmedicinering. Sätt in opioid i låg dos, titrera upp till smärtfrihet. Öka dosen successivt så länge patienten har smärta. ns intensitet, patientens ålder och eventuella biverkningar (trötthet/dåsighet, konfusion) får styra takten i dosökningen. Inled med depottablett OxyContin 10 mg, 1 x 2 (sköra patienter 5 mg 1 x 2), komplettera med kortverkande oxikodon (OxyNorm) 5 mg vid behov. Generisk konkurrens finns, observera att det inte alltid klart framgår av preparatnamnet om det är en depotberedning eller kortverkande beredning som avses. Ett alternativ är depottablett eller depotgranulat morfin (Dolcontin), där dosen titreras med kortverkande tablett morfin. Fördela dygnsdosen långverkande opioid på en dos var 12:e timme. Ge den första långverkande tabletten 2 timmar efter den sista kortverkande tabletten. Opioider kan ges intravenöst eller subkutant via pump men även spinalt eller epiduralt, konsultera palliativt konsult team (PKT). Vid smärtgenombrott ges trygghetsdos av kortverkande opioid, som vid varje dostillfälle skall vara 1/6 av dygnsdosen långverkande opioid, se konverteringsguide. Obs! Glöm inte att ordinera ökad trygghetsdos när dygnsdosen ökas! Tänk på att: vid opioidrotation/byte av preparat, börja med en lägre dos. använda konverteringsguiden i slutet på kapitlet vid konvertering mellan olika preparat och beredningsformer. tramadol och kodein inte har någon plats i behandlingen av cancerrelaterad smärta! aldrig kombinera svaga och starka opioider! 278 Alternativ Depotplåster (fentanyl) kan användas vid stabil smärta där peroral tillförsel av opioid inte fungerar, t.ex. vid kräkning eller dålig följsamhet. Fentanylplåsterbehandling skall alltid följas upp genom regelbunden kontakt med behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska. Det är synnerligen viktigt att fentanylplåster kasseras på ett korrekt sätt, alltså via inlämning på apotek. Ett använt plåster innehåller betydande mängder aktiv substans vilket kan innebära risk för familjemedlemmar, husdjur och miljön. Ett begagnat plåster ska vikas ihop och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma i kontakt med läkemedlet. Var noggrann med att följa upp förskrivningen och informera patient och anhöriga om riskerna! Hydromorfon (Palladon) är 5 gånger så potent som morfin, se konverteringsguide. Insättning i samråd med palliativt konsultteam. Targiniq är en kombination av oxikodon och naloxon, d.v.s. en kombination av agonist och antagonist. Naloxon blockerar opioidreceptorerna lokalt i tarmen vilket motverkar opioidinducerad förstoppning. I samband med första passage metabolismen bryts naloxon ner och påverkar därmed inte den analgetiska effekten av oxikodon. Targiniq kan vara ett alternativ vid förstoppning trots konventionell laxantiabehandling. Subvention av Targiniq är begränsad till patienter som redan behandlas med oxikodon och trots pågående laxativ behandling har besvärande förstoppning. Observera risken för dubbelbehandling då preparatet innehåller oxikodon!

9 Vid regelbunden opioidbehandling ordinera alltid: Laxermedel: se kapitel 12, Obstipation. Antiemetikum: Tablett metoklopramid (Primperan) 10 mg 1 x 3 (finns även som supp och inj). Alternativt Ondansetron tablett eller injektion. Ge den första tabletten ½-1 timme före första opioiddosen. Pröva att sätta ut antiemetika successivt efter några dagars opioidbehandling. Adjuvantia till opioidbehandling av cancersmärta Vid smärta orsakad av inflammation Naproxen tablett/supp mg 1 x 2 eller Ibuprofen 400 mg 1 x 3 (maxdos mg/dygn). Betametason (Betapred) tablett 6 mg 1 x 1 i en vecka därefter försiktig nedtrappning med 0,5 mg/vecka till lägst 2 mg/dygn och eventuell utsättning. Ulcusprofylax med omeprazol. Vid visceral smärta (koliksmärta) Betapred injektion 4 mg x 2-3 i.v. därefter successiv nedtrappning. Voltaren injektion 75 mg i.m. Vid neuropatisk smärta Orsakas vid cancer med kompression av nervvävnad (t.ex. plexopati eller kotmetastas) eller tumörinfiltration i nervvävnad. Börja med opioid. Om otillräcklig effekt, lägg till tablett Betapred 6 mg 1 x 1 i en vecka. - Om ingen effekt - Sätt ut! - Om effekt - reducera successivt dosen till lägsta effektiva underhållsdos, dock minst 2 mg/dygn. Om smärtorna kvarstår, lägg till tablett amitriptylin, Saroten. Initialt mg till natten. Öka successivt till 75 mg till natten. Effekt uppnås i vissa fall efter några dagar, dock vanligen efter 2-3 veckor. Vid utebliven eller dålig effekt prova tablett gabapentin. Börja med 300 mg till kvällen. Öka successivt till mg/dygn. Försiktighet till äldre och njursjuka. Obs! Aldrig tillsammans med tramadolpreparat. Alternativt vid utebliven effekt, tablett karbamazepin (Tegretol), initialt ½ tablett á 100 mg x 2-4. Öka dygnsdosen med 200 mg varje vecka till 200 mg x 3-4. Upp till mg kan behövas. Nervblockad med Bupivacain (Marcain) eller ropivacain kan övervägas. I vissa fall finns behov av blockad med injektion/infusion via kateter epiduralt (EDAK) eller intraduralt/spinalt (IDAK) med eller utan opioid. Övriga behandlingsmetoder vid neuropatisk smärta TENS. Kontraindikation är pacemaker och elektrodplacering över inopererade metalldelar. Lokal strålbehandling. 279

10 Långvarig icke-cancerrelaterad smärta är en av kroppens viktigaste skyddsmekanismer, men det är samtidigt en upplevelse förenad med emotionella reaktioner. n är alltid subjektiv och kan uppträda utan vävnadsskada. När smärtan blir långvarig har den vanligen förlorat sin skyddande funktion och förstås vanligen mer utifrån ett bredare biopsykosocialt perspektiv. Med långvarig smärta menas vanligen smärta som varat >3 månader eller som varat längre än förväntad läkningstid. Denna långvariga icke-cancerrelaterade smärta är inte det samma som akut smärta utsträckt i tid. Bakgrunden är multifaktoriell och innefattar störningar i funktion och struktur i nervsystemet samt psykologiska reaktioner. Det är vanligt att man här finner en störd central smärtreglering. För en undergrupp av patienter med generell utbredning av smärtan och uttalad tryckömhet, som uppfyller särskilda kriterier, benämns tillståndet fibromyalgi. Vid långvarig och allt mer utbredd smärta är den ursprungliga orsaken till smärtan ofta underordnad, men för diagnostik och behandling är det ändå av värde att identifiera eventuella samtidiga komponenter av nociceptiv eller neuropatisk smärta. nalys är viktig för att rätt beskriva problemet för denna patientgrupp. Använd smärtteckning som redskap. Begränsa utredningen! Den komplexa helheten förstås och beskrivs bäst utifrån en biopsykosocial modell, samtidigt som modellen kan utgöra en grund för behandlingsstrategier. Det är av stort värde att patienten bedöms och behandlas av ett multiprofessionellt team, som kan innefatta läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Behandlingen är multimodal och inkluderar såväl psykologiska insatser, t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT), som åtgärder att öka den fysiska funktionsförmågan, se kapitel 43. Fysisk träning kan, utöver att förbättra funktionsförmågan, även ha en smärtmodulerande effekt. Förhållandet mellan fysisk aktivitet och smärta är komplext och fysisk aktivitet kan ge såväl minskad som ökad smärta. Den fysiska aktiviteten behöver därför anpassas individuellt vad det gäller intensitet och duration. Ur smärtsynpunkt kan det också vara extra effektivt att träna icke smärtande muskulatur, för att förbättra kroppens egna smärthämmande system. Huvuddelen av patienterna ska behandlas i primärvården. Vid behov finns möjlighet att remittera till Mottagningen för smärtrehabilitering, Rehabiliteringskliniken HS. Läkemedel har en underordnad roll vid långvarig smärta utan klara komponenter av nociceptiv eller neuropatisk smärta. Tricykliskt antidepressiva som amitriptylin har bäst dokumentation. Eventuell bakomliggande nociceptiv och/eller neuropatisk smärta ska behandlas som sådan, men OBSERVERA att det finns en risk för överbehandling med analgetika i denna patientgrupp. Både svaga och starka opioider kan underhålla en långvarig smärta och konservera patientens syn på smärta som symtom på skada. 280

11 Sammanfattning av Läkemedelsverkets Workshop Användning av opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta Att tänka på vid ställningstagande till behandling med opioider Långtidsanvändning av starka opioider vid behandling av icke-cancerrelaterade smärttillstånd är förenad med icke obetydliga risker. Överväg noga terapeutiska fördelar och nackdelar. Förskrivningen av opioider skall vara restriktiv och endast påbörjas efter strikta selektionskriterier. Behandling av smärta med opioider som en del i palliativ vård vid svår kronisk sjukdom kan ske efter principer liknande dem vid cancerrelaterad smärta. Samma övervägande av indikationer och risk/nytta bör gälla för både svaga och starka opioider. Kriterier som bör vara uppfyllda inför opioidbehandling Definierad diagnos och smärtmekanism. Betydande smärtrelaterad reduktion i funktion, aktivitet och livskvalitet. n skall vara opioidkänslig det vill säga opioider skall ge smärtlindring utan väsentliga biverkningar. Andra behandlingar skall ej ha givit tillfredsställande smärtlindring. Kausal behandling bedöms ej som möjlig. Om multidiciplinärt smärtrehabiliteringsprogram med beteendemedicinsk inriktning är indicerat och tillgängligt skall detta prövas före insättning. Riskfaktorer för beroende skall ha uteslutits. För referenser, se nätversionen av terapirekommendationerna. Klinisk riktlinje för smärtbehandling för Region Halland finns under Vårdstöd på regionens intranät. samt under Handböcker och program på Utarbetad av Terapigrupp SMÄRTA Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel

12 KONVERTERINGSGUIDE FÖR OPIOIDER Tänk på: Varje patient ska dostitreras individuellt, försiktig konvertering vid högre doser Med tillstånd från Höglandssjukhuset Eksjö 282

13 Kapitel Lätt smärta paracetamol ibuprofen naproxen Medelsvår smärta paracetamol Panodil Alvedon (665 mg) Alvedon, mixtur Ibuprofen Naproxen Panodil Alvedon (665 mg) Alvedon, mixtur Ibuprofen Rekommenderade läkemedel ibuprofen naproxen Naproxen buprenorfin Norspan, plåster Som tillägg till paracetamol och/eller NSAID Svår smärta oxikodon OxyContin depottablett Förstahandsval vid nedsatt njurfunktion morfin OxyNorm Morfin Dolcontin Förstahandsval vid nedsatt njurfunktion fentanyl Fentanyl, plåster Endast vid cancerrelaterad smärta Neuropatisk smärta amitriptylin Saroten 1:a handsalternativ gabapentin Gabapentin 2:a handsalternativ (Lyrica har villkorad subvention) duloxetin Cymbalta 3:e handsalternativ vid diabetesneuropati lidokain Versatis, plåster Postherpetisk neuralgi (villkorad subvention) = kan bli föremål för utbyte på apotek 283

Grunden för optimal smärtbehandling

Grunden för optimal smärtbehandling Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

Smärtläkemedel gamla och nya

Smärtläkemedel gamla och nya Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

amitriptylin Saroten 75+

amitriptylin Saroten 75+ Smärta smärta l Akut nociceptiv smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Svaga opioider paracetamol + kodein 1) Citodon

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN. SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning om smärtans fysiologiska

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Smärtmekanismer och smärtbehandling Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2017-11-02 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan

Läs mer

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 22 maj 2014 Gäller: t.o.m. 31 maj 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Neuropatisk Smärta Copyright the33 Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Vilka typer av smärta finns det? (sida 2) Smärtstimulans, Smärtupplevelse

Läs mer

Smärta & smärtbehandling

Smärta & smärtbehandling Smärta & smärtbehandling Mia Berg Smärtsjuksköterska Smärtcentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala mia.berg@akademiska.se SMÄRTCENTRUM Postoperativ smärta Fler än 2000 utbildade Akuta konsulter inom sjukhuset

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva

Läs mer

amitriptylin Saroten 75+

amitriptylin Saroten 75+ Smärta smärta l Akut smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Starka opioider morfin Morfin Meda 75+ l Långvarig smärta

Läs mer

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom

Läs mer

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Farmakologisk smärtbehandling vid Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus jkh kuration palliation palliation terminal vård Läkartidningen. 2015;112:DR77

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Targiniq Depottablett 5 mg/2,5mg Blister, 28 052579 79,00 125,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Targiniq Depottablett 5 mg/2,5mg Blister, 28 052579 79,00 125,50. tabletter 2010-10-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50. 1 (5) 2011-06-09 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Dessa rekommendationer gäller för vuxna. För rekommendationer till barn se Rekommenderade läkemedel för barn. Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

I DEN MULTIMODALA BEHANDLINGEN REKOMMENDERAS FÖLJANDE LÄKEMEDEL

I DEN MULTIMODALA BEHANDLINGEN REKOMMENDERAS FÖLJANDE LÄKEMEDEL 72 Årsrapport 2012 Nationella riktlinjer för farmakologisk behandling av smärta och illamående i samband med tonsillotomi och tonsill ektomi på barn och ungdomar (< 18 år) Riktlinjerna är framtagna av

Läs mer

Kapitel 18 Smärta. Översikt. Grunden för optimal smärtbehandling

Kapitel 18 Smärta. Översikt. Grunden för optimal smärtbehandling Kapitel Smärta Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med? ANAMNES När uppstår n, hur länge har den funnits? Var finns n? Använd smärtteckning! Hur känns n, hur stark? Använd NRS/VAS! Varför uppstod

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer