Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)"

Transkript

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada alternativt hotande vävnadsskada eller är beskriven i termer av sådan skada. De vanligaste smärttyperna är: 1. Nociceptiv smärta som uppkommer genom kemisk, mekanisk eller termisk retning av nociceptorer. 2. Neuropatisk smärta som uppkommer genom direkt påverkan på nervsystemet. Den åtföljs ofta av neurologiska symtom i form av dysestesier, allodynier eller liknande. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Det är viktigt att tänka på att smärta kan behandlas med många olika metoder, och att farmakologisk behandling inte alltid är lämpligast. Gör alltid en smärtanalys! Analgetika och antipyretika paracetamol* kodein + paracetamol* tramadol* buprenorfin ibuprofen* naproxen* Norspan * tillhör utbytesgrupp Paracetamol är förstahandsmedel vid behandling av hög feber och lätta måttliga smärtor. Medlet ska i regel prövas i fulldos (1 g x 4) innan byte till, eller tillägg av, centralt verkande medel sker. Ger ej ökad blödningsbenägenhet. Substansen har dock i enstaka fall interagerat med Waran så att antikoagulantiaeffekten ökat varför PK-INR bör kontrolleras. Vid intoxikation finns risk för livshotande leverskador. En förbättrad 24 timmars täckning kan uppnås med Alvedon 665 mg i doseringen 2 x 3. Vid sen kvällsdosering kan effekten kvarstå till morgonen. Det medför för vissa patientgrupper en förbättrad smärtlindring under morgontimmarna. NSAID: Ibuprofen har analgetisk effekt och är ett alternativ vid lätta och medelsvåra smärtor. Effekter och biverkningar är av samma typ som för acetylsalicylsyra. Frekvensen gastrointestinala besvär är dock lägre och trombocytfunktionen påverkas kortare tid (c:a 1 dygn i engångsdos). Lägre toxicitet vid överdosering än för paracetamol och acetylsalicylsyra. Naproxen har fördelen att det endast doseras två gånger per dag. Det tar dock lite längre tid att komma upp i steady state för naproxen. Naproxen ökar inte risken för hjärt-kärlhändelser.

2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(10) NSAID beskrivs även i kapitel M och Äldre. Buprenorfin: Depotplåster finns för behandling av långvariga smärttillstånd, där smärtan är opioidkänslig och inte svarar adekvat på icke opioida smärtstillande medel. Buprenorfin är lämpligt då smärtan är av måttlig och stabil karaktär, t.ex. vid icke-maligna smärttillstånd hos äldre. Buprenorfin kan även vara ett alternativ vid sväljsvårigheter. För att bedöma opiodkänslighet innan Norspan ordineras kan man prova med snabbverkande morfin i lågdos. Vid insättning av Norspan uppnås önskad smärtlindring först efter 3-4 dagar, ev initial kombination med po Morfin kan användas för snabbare effekt. Buprenorfin kan ges även om njurfunktionen är nedsatt. Doseringsintervall på sju dagar och mindre missbrukspotential jämfört med andra godkända opioider talar till preparatets fördel. Kombination med paracetamol och eventuellt NSAID rekommenderas. NSAID till äldre har dock kontraindikationer och biverkningar. Kodein och tramadol är centralt verkande analgetika av morfintyp men de har en svagare smärtlindrande effekt. Vid akut smärta är tramadol mindre lämpligt pga. biverkningar respektive farmakokinetik och kodein kan då vara ett alternativ. Kodeins effekt uppkommer helt eller delvis genom omvandling till morfin. För en mindre del av befolkningen sker inte denna omvandling vilket gör att de bara får biverkningar och ingen effekt. Några få med snabb omvandling kan istället få morfinbiverkningar, vilket också kan gälla ammade barn. Medlets vanligaste biverkningar är dåsighet, yrsel, illamående och gastrointestinala besvär samt tycks det oftare än övriga substanser ge förstoppning och gallvägsspasm. Kodein finns även i en fast kombination med paracetamol. Obs! Risk för överdosering föreligger om kombinationspreparat okritiskt ges tillsammans med rent paracetamol. Tidig tillförsel av acetylcystein minskar levertoxiciteten. (Se överdoseringskapitlet i FASS.) Tramadol är ett centralt verkande analgetikum av morfintyp, som dessutom är en hämmare av noradrenalin- och serotoninåterupptag. Indikationen är måttlig till svår smärta. Yrsel och illamående är vanliga biverkningar, särskilt hos äldre, varför en långsam dosökning rekommenderas. Användandet av depåpreparat förefaller minska biverkningar något. Gemadol finns som 50 mg depotkapsel och kan åtminstone teoretiskt vara en fördel för äldre. Illamåendet är i regel övergående (7 10 dagar) men viktigt att informera om. Tramadol kan utlösa epileptiska anfall, särskilt i kombination med läkemedel som sänker kramptröskeln (t ex SSRI). Även risken för hallucinationer och förvirring ökas av kombinationen psykofarmaka (t.ex. SSRI) och tramadol. Kodein och tramadol har en tillvänjningsrisk som bör beaktas.

3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(10) Opioider morfin oxikodon ketobemidon ketobemidon + spasmolytika fentanyl* Morfin Morfinhydroklorid APL supp (apoteksberedn) Dolcontin oxikodon generiskt Ketogan Novum Ketogan * tillhör utbytesgrupp Obs! Antidot till analgetika av morfintyp är naloxon. Då halveringstiden är relativt kort måste upprepade injektioner vanligen ges. Morfinderivat är förstahandsmedel vid svåra smärtor, men bör inte ges då GFR är 30 ml/min eftersom morfin har en aktiv metabolit som utsöndras via njurarna. Samtliga opioidanalgetika är beroendeframkallande och bör användas på strikta indikationer men detta får inte utgöra hinder för adekvat smärtlindring. Morfinderivat kan också vara indicerat vid opioidkänslig kronisk benign smärta. Generellt sett är det, om möjligt, viktigt med en och samma förskrivare som har enklare att tidigt intervenera vid ett eventuellt missbruk. Alternativ till morfin Det kan i enskilda fall, vid problem, löna sig att byta mellan olika opioider, opioidrotation (morfin, oxikodon, ketobemidon, metadon). Det kan då vara viktigt att, förutom dosjustering enligt ekvipotens, inledningsvis sänka dosen pga. att toleransutvecklingen kan vara olika. Oxikodon (OxyContin, OxyNorm) kan ha en plats som alternativ till morfin i fall där morfinbiverkningar kvarstår trots individanpassad dos eller om GFR är 30 ml/min. Även för oxikodon krävs dosjustering vid njurinsufficiens. Vid sväljningssvårigheter kan man använda transdermalt fentanyl. Sedan länge har fentanyl (Leptanal) använts inom anestesiologin för att ge smärtlindring och sedering. Det är en opioid med mycket kort verkningstid men kan även ges transdermalt i form av fentanyl depotplåster. Det används framför allt som ersättning för kontinuerlig, subkutan tillförsel av opioider och ger något mindre illamående och förstoppning än morfin. Indikation är konstant smärta. Lämplig plåsterstyrka ska alltid först titreras ut med vanligt kortverkande morfin och sådant ska dessutom alltid finnas till hands i adekvat dos för smärtgenombrott. Behandling med plåster bör inte påbörjas i terminala stadier. Som tumregel motsvarar 25 µg/tim ungefär 60 mg peroralt morfin vilket gör att extradosen vid genombrottssmärta hos patient med 25 µg-plåster bör vara ca 10 mg peroralt morfin. Var observant på att nikotinanvändare och magra personer kan ha sämre resorption från plåster.

4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(10) Vid dålig effekt av hittills nämnda opioider kan Metadon provas eller så kan en låg dos Metadon läggas till. Metadon är den av alla starka opioider som har den största effekten på den s.k. NMDA-receptorn. Morfin har så gott som ingen effekt på nämnda receptor. NMDAreceptorn är starkt involverad i smärtöverledningen samt den obehandlade smärtans egenförstärkning, wind up. Metadon har en mycket hög biotillgänglighet. Full effekt kan ta 3-10 dagar att uppnå vid dosering två gånger per dag, men därefter föreligger en stabil serumkoncentration av preparatet. Detta innebär att man bör vänta in effekten och utvärdera smärtlindringen innan eventuell dosökning görs. Metadonbehandling bör endast initieras av läkare väl förtrogen med preparatet. En välinställd Metadonbehandling kan skötas av primärvården. Ketobemidon (Ketogan Novum) är ungefär ekvipotent med morfin och rekommenderas i de fall då kontraindikation för morfin föreligger (exempelvis njurinsufficiens, gallsjukdom). Suppositorier (Ketogan) innehåller en kombination av ketobemidon samt ett spasmolytikum. I övriga beredningsformer saknas spasmolytikakomponenten. Den biologiska tillgängligheten vid oral och rektal tillförsel av ketobemidon är 30 respektive 40 %. Ketobemidon är starkt beroendeframkallande på grund av snabbt tillslag, kort halveringstid och den starkt stämningshöjande effekten varför preparatet inte är något andrahandspreparat. Oxikodon/naloxon (Targiniq) är ett kombinationspreparat, där opioidantagonisten naloxon avses motverka opioidinducerad förstoppning hos patienter som redan behandlas med opioid och trots pågående laxativ behandling har besvärande förstoppning. Targiniq är ett specialistpreparat. Tapentadol (Palexia depot) är en ny stark opioid som har en dubbel effekt. Molekylen aktiverar my-opiodreceptorn samt hämmar återupptaget av noradrenalin. Klinisk erfarenhet av Palexia depot är begränsad varför det initialt bör betraktas som ett specialistpreparat. Konvertering av opioid-doser Jönköpings län har utarbetat en guide när opioiddoser behöver konverteras. Länk för konvertering av opioder hittas här. Långvarig smärta Användning av starka opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta bör betraktas som undantagsbehandling. Smärtans diagnos och mekanism ska fastställas innan eventuell behandling initieras, och smärtan ska ha visats vara opioidkänslig. Andra behandlingsalternativ ska dessutom ha bedömts ej ge tillfredsställande smärtlindring. Behandling med opioider bör endast omfatta orala beredningsformer.

5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(10) Biverkningar opioider Obstipation följer regelmässigt av opioider och profylax ska därför alltid ges. Laktulos kan ibland behöva ges två gånger per dygn. Om laktulos inte hjälper alt vid problem såsom gasbildning eller buksmärtor, kan som alternativ prövas makrogol. Bulklaxativ och fiberrik kost skall undvikas i terminalvård. Behandling med opioider förorsakar alltid förlångsammad tarmpassage varför ett motorikstimulerande laxantium (natriumpikosulfat) som tillägg skall övervägas. Metylnaltrexon (Relistor inj) är en opioidantagonist, med indikationen opioidframkallad förstoppning hos patienter med avancerad sjukdom (palliativ behandling), då effekten av vanliga laxermedel är otillräcklig. natriumpikosulfat laktulos* makrogol* metoklopramid Cilaxoral Primperan * tillhör utbytesgrupp Muntorrhet uppstår alltid av opioider. Denna åtgärdas med ständig tillgång till dryck samt att vid behov fukta med vatten eller isbitar. Vid kvarvarande funktion i körtelvävnaden kan salivstimulerande medel vara förstahandsalternativ, t ex Proxident m fl. Illamående vid opioidbehandling uppstår hos c:a 1/3 av patienterna, och ev. behandling ges som metoklopramid (Primperan) 10 mg x 3. Ett alternativ kan vara meklozin (Postafen) 25 mg x 2 (sederingsrisk). Utsättningsförsök kan sedan ske efter 1 2 veckor eftersom illamåendet som regel avtar. Vid besvärligt illamående fungerar haloperidol i låg dos 1,5 2 mg/dygn i allmänhet bra utan att ge för uttalade biverkningar. Neuropatisk smärta amitriptylin* gabapentin gabapentin generiskt * tillhör utbytesgrupp Denna smärttyp är betydligt svårare att behandla eftersom den som regel svarar dåligt på sedvanlig analgetikabehandling. Pröva i första hand TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(10) Tricykliska antidepressiva utgör farmakologiskt förstahandsval vid neuropatisk smärta. Bäst lämpar sig läkemedel med effekt på både serotonin- och noradrenalinomsättningen i CNS. I första hand används amitriptylin. Doseringen är initialt mg/dygn och den kan trappas upp med mg var tredje dag till mg/dygn. Hela dosen ges till kvällen (några timmar innan sänggående). Alternativt används klomipramin som doseras som amitriptylin. Antiepileptika är andrahandsmedel vid neuropatiska smärttillstånd (undantaget trigeminusneuralgi där karbamazepin fortfarande är förstahandsmedel). För gabapentin kan en underhållsdos på 1200 mg/dygn titreras fram på tre dagar. Ofta behöver man komma upp till 2400 mg/dygn men en del patienter kan vara nöjda med så liten dos som 300 mg/dygn. Generiskt gabapentin rekommenderas av prisskäl. OBS! Byts inte ut automatiskt på apotek. Observera att gabapentin behöver dosjusteras vid nedsatt njurfunktion. För doseringsrekommendationer se FASS. Ett alternativ är pregabalin (Lyrica), som subventioneras vid neuropatisk smärta endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med TCA eller gabapentin. I tredje hand rekommenderas SNRI (serotonin-noradrenalin-upptagshämmare), d.v.s. duloxetin (Ariclaim) eller venlafaxin. Duloxetin har mer omfattande dokumentation vid neuropatisk smärta. Det finns även preparat för lokalbehandling såsom t ex lidokain plåster (Versatis). Capsaicin (Qutenza) är ett nytt preparat i form av ett plåster. Användes för perifer, lokaliserad nervsmärta. Verkningsmekanismen är ej helt klarlagd men består bland annat av påverkan och tillbakabildning av c-fibrer. Kan vara ett alternativ till patienter som inte tål eller inte får tillräcklig smärtlindring av amitriptylin eller gabapentin. Plåstret ska appliceras av sjukvårdspersonal enligt särskild instruktion. Starka opioider kan prövas på neuropatiska smärtor men är ej förstahandsmedel. Inled behandlingen som vid nociceptiva smärttillstånd och gå över till depåberedning om effekt erhålls.

7 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 7(10) Vård i livets slutskede Smärtbehandling i livets slutskede är mycket viktigt. Smärtbehandlingen är en del i konceptet palliativ vård som bl.a. avhandlas i skriften Lilla Smärtis (Bertil Axelsson). I första hand rekommenderas perorala beredningar av analgetika. Förstå Smärtanamnesen måste vara noggrann. Man måste analysera smärtans karaktär, intensitet, relation till rörelse/vila, vad som utlöser den och vad som kan förbättra den. Det är också viktigt att förstå vad smärtan betyder för patienten beroende på tidigare erfarenheter. De flesta patienter i livets slutskede har smärta av flera olika typer, vilka ibland ska ha olika behandling. Obs: smärtbilden kan förändras över tiden! Förklara För att smärtbehandlingen ska bli optimal måste orsaken och behandlingen förklaras både för patient och anhörig, gärna i ett samtal tillsammans med båda. Behandla Tre etappmål på vägen att nå smärtfrihet är att först att åstadkomma en smärtfri sömn, sedan att uppnå smärtfrihet dagtid i vila, och slutligen att uppnå smärtfrihet när patienten är i rörelse. Behandlingen kan således vara effektiv för något av delmålen och patienten kan uppleva behandlingen som positiv, men ytterligare justeringar och åtgärder kan behövas innan behandlingen ger maximal smärtfrihet. Nociceptiv smärta vid livets slut Behandlas i första hand med NSAID och/eller paracetamol i adekvata doser (t ex paracetamol 1 g x 4). Prostaglandinhämmare (NSAID) har oftast en mycket god effekt mot skelettmetastassmärtor men även mot många mjukdelssmärtor på grund av cancer och kan med fördel kombineras med opioider. Om ovanstående inte ger tillfredsställande smärtlindring lägger man till en opioid, i första hand morfin. Vid stabil smärtlindring kan man exempelvis vid sväljsvårigheter göra utsättningsförsök av paracetamol då tilläggseffekten till morfin är oklar. Ibland kan andra alternativ vara att föredra exempelvis strålbehandling, cytostatika, kirurgi mm. Smärta utlöst av skelettmetastaser kan även behandlas med radioterapi eller med radioaktivt strontium. Kontakt bör tas med onkologmottagningen för diskussion. Bisfosfonater har också visat sig ha en smärtdämpande effekt på skelettmetastaser, förutom sin kalciumsänkande effekt.

8 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 8(10) Generellt gäller att om gastrointestinalkanalen fungerar ska opioiderna ges peroralt. Vid peroral administrering uppgår den biologiska tillgängligheten av morfin till c:a 35 % och durationen av den analgetiska effekten är 4 6 timmar. Den maximala analgetiska effekten uppnås efter 1 2 timmar. Vanligen ökar känsligheten för opioider med ökande ålder. Muntorrhet och obstipation är konstanta bieffekter, men även illamående och kräkningar kan förekomma. Andningsdepression utgör däremot inget kliniskt problem. Vid cancersmärta är en grundläggande princip för användning av starka opioider att ge tillräckligt stora doser med fasta doseringsintervall för att hela tiden hålla patienten smärtfri. Morfin har ingen maxdos och missbruksrisken är i detta sammanhang obefintlig. Eftersom det föreligger stora interindividuella skillnader i farmakokinetik, toleransutveckling, smärtintensitet etc. är det viktigt att individualisera den perorala opioidbehandlingen och titrera ut den för den enskilde patienten optimala doseringsregimen. Det är ofta lämpligt att börja med morfin 10 mg 4 6 gånger dagligen. Alternativt kan medicinering vid behov fungera bra hos vissa patienter för att titrera dygnsdosen. Hos äldre eller nedsatta personer kan det vara klokt att halvera dosen i början. Samtidigt som opioider sätts in kontinuerligt ges alltid obstipationsprofylax (se biverkningar). Information ska också alltid ges om att illamående kan uppstå. Vid besvärligt illamående kan behandling övervägas (pat. med stor benägenhet för illamående kan ev. ges behandling som profylax). Morfin depottabletter och depotgranulat (Dolcontin) innehåller morfinsulfat och är långverkande med en effektduration på 12 timmar. Depotmorfin kan därför doseras var 12:e timme och är ett alternativ för att minska antalet dostillfällen. Behovet av morfin titreras bäst fram med konventionella morfinberedningar varefter dygnsdosen omräknas till depotmorfin. Det rekommenderas att ge den första depottabletten i nära anslutning till den sista dosen av kortverkande morfin. Depottabletter sväljes hela. Patienten bör ha kortverkande morfin tillgängligt mot genombrottssmärta. Dosering: 1/6 av dygnsdosen depotmorfin. Dosen kortverkande morfin ska justeras då dosen långverkande morfin ändras. Exempel depotdos 240 mg ger en vid behovsdos på 40 mg vid smärtgenombrott. Vid problem med peroral administrering ska övergång ske till parenteral tillförsel. Då måste mängden morfin inledningsvis minskas med c:a 50 % pga. att den biologiska tillgängligheten för peroralt morfin endast är %. Vid övergång från parenteral till peroral tillförsel bör dosen, av samma skäl, inledningsvis dubbleras. Vid höga doser morfin i injektionsform subkutant kan det av volymskäl vara en fördel att byta till hydromorfon som är c:a 4 gånger mera potent per viktenhet än morfin.

9 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 9(10) Smärtpumpar/infusorer används allt oftare i öppen vård och ger en bra möjlighet för patienter att kunna vara hemma. Tekniken är enkel, säker och beprövad och det är viktigt att ha den i åtanke. De palliativa teamen samt smärtenheten har stor kunskap som kan utnyttjas. Vid parenteral administrering är subkutant att föredra pga. färre biverkningar, lägre toleransutveckling och jämnare upptag. Vid skelettmetastaser, framför allt osteolytiska, kan bisfosfonater bidra till smärtlindring genom sin hämning av osteoklastaktiviteten men även genom andra mekanismer. Neuropatisk smärta vid livets slut Liksom vid övrig behandling för neuropatisk smärta provas TENS i första hand. Farmakologiskt förstahandsval är amitriptylin och i andra hand gabapentin. Tilläggsbehandling (ex) i livets slutskede Glukokortikoider kan vara mycket värdefulla som komplement till övrig smärtbehandling. Genom sin antiinflammatoriska effekt minskas ödem, t.ex. vid nerver, och dessutom påverkas frisättningen av smärtstimulerande faktorer. Förutom den antiinflammatoriska effekten ger kortikosteroider en signifikant ökning av aptiten och en förhöjd sinnesstämning hos patienten. Bensodiazepiner kan ge god ångestlindring. Ofta finns också ett inslag av muskelspasm, t.ex. vid skelettmetastaser, som lindras av bensodiazepiner. Neuroleptika gavs tidigare för att potentiera analgetika. Det finns inga hållpunkter för en sådan mekanism. Någon gång kan man behöva neuroleptika för att behandla morfinutlösta konfusionstillstånd eller hallucinationer av plågsam typ. Då används t.ex. haloperidol i dosen 1 4 mg/dygn.

10 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 10(10) Lokalanestetika mepivakain mepivakain + adrenalin lidokain ropivakain* lidokain + prilokain Carbocain Carbocain adrenalin Xylocain Xylocain viskös EMLA * tillhör utbytesgrupp Anestesigel vid uretraanestesi lidocain Xylocain utan kons.medel förfylld spruta för engångsbruk De olika lokalanestetika för injektion skiljer sig beträffande anslagstid, duration och toxicitet. Adrenalintillsats förstärker och förlänger effekten genom vasokonstriktion. Som rutinmedel rekommenderas mepivakain. Mepivakain har snabb verkan, kort duration och relativt låg toxicitet. Lidokain utan kons.medel finns som 10 ml plastampull. Bupivakain har längre duration men högre toxicitet. Med prilokain finns en viss risk för methemoglobinemi, framför allt hos barn.

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Dessa rekommendationer gäller för vuxna. För rekommendationer till barn se Rekommenderade läkemedel för barn. Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Smärtmekanismer och smärtbehandling Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon

Läs mer

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

amitriptylin Saroten 75+

amitriptylin Saroten 75+ Smärta smärta l Akut nociceptiv smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Svaga opioider paracetamol + kodein 1) Citodon

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Kl

Kl Resttentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2013-03-06 Kl. 15.00-18.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.

Läs mer

Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen

Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen Behandling av cancersmärta Tro på patienten!, öl Onkologikliniken/ Akademiska sjukhuset Uppsala Syns inte på röntgen Patienten har alltid rätt Syns inte på labprover Dalsland 2006 Molvärk Inflammation

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Terminal smärtlindring

Terminal smärtlindring Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Oramorph 2 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 6 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 20 mg/ml oral lösning, endosbehållare

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2013 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta.

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Riktlinjer för smärtbehandling hos barn-akut och postoperativ smärta Författare Stefan Lundeberg, överläkare, Specialist i Anestesi & intensivvård, algologi,

Läs mer

N NERVSYSTEMET. N02 Analgetika

N NERVSYSTEMET. N02 Analgetika N NERVSYSTEMET N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Targiniq Depottablett 5 mg/2,5mg Blister, 28 052579 79,00 125,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Targiniq Depottablett 5 mg/2,5mg Blister, 28 052579 79,00 125,50. tabletter 2010-10-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv

Läs mer

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Strategier vid långvarig smärtproblematik Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

N Nervsystemet. N02 Analgetika

N Nervsystemet. N02 Analgetika N Nervsystemet N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

Palliativ behandling bröstcancer

Palliativ behandling bröstcancer Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50. 1 (5) 2011-06-09 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

amitriptylin Saroten 75+

amitriptylin Saroten 75+ Smärta smärta l Akut smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Starka opioider morfin Morfin Meda 75+ l Långvarig smärta

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Farmakologisk smärtbehandling vid Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus jkh kuration palliation palliation terminal vård Läkartidningen. 2015;112:DR77

Läs mer

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring för den palliativa patienten Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer och behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling

Läs mer

Grunden för optimal smärtbehandling

Grunden för optimal smärtbehandling Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

Vad är nytt inom smärtvården?

Vad är nytt inom smärtvården? Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter

Läs mer

BILAGA I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

BILAGA I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning BILAGA I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser - Abstinenssyndrom: För Effentora/Actiq har det förekommit 54 fall av frossbrytningar,

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett Läkemedel: Norspan (buprenofin) Företag: Mundipharma Godkänt för försäljning: 2006-02-10 Granskat: 2006-07 1(5) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för smärta Kommer snart! Samma måttliga smärtlindring

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING Annica Rhodin, överläkare Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala SMÄRTA En sensorisk och emotionell upplevelse signalerar skada eller sjukdom eller kan beskrivas i dessa

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml

PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml LÄKEMEDLETS NAMN Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 22 maj 2014 Gäller: t.o.m. 31 maj 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Landstinget i Östergötland - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll REK 2010 - förändringar. indacetrol (Onbrez) - nytt KOL-läkemedel. prucaloprid

Läs mer