Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)"

Transkript

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada alternativt hotande vävnadsskada eller är beskriven i termer av sådan skada. De vanligaste smärttyperna är: 1. Nociceptiv smärta som uppkommer genom kemisk, mekanisk eller termisk retning av nociceptorer. 2. Neuropatisk smärta som uppkommer genom direkt påverkan på nervsystemet. Den åtföljs ofta av neurologiska symtom i form av dysestesier, allodynier eller liknande. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Det är viktigt att tänka på att smärta kan behandlas med många olika metoder, och att farmakologisk behandling inte alltid är lämpligast. Gör alltid en smärtanalys! Analgetika och antipyretika paracetamol* kodein + paracetamol* tramadol* buprenorfin ibuprofen* naproxen* Norspan * tillhör utbytesgrupp Paracetamol är förstahandsmedel vid behandling av hög feber och lätta måttliga smärtor. Medlet ska i regel prövas i fulldos (1 g x 4) innan byte till, eller tillägg av, centralt verkande medel sker. Ger ej ökad blödningsbenägenhet. Substansen har dock i enstaka fall interagerat med Waran så att antikoagulantiaeffekten ökat varför PK-INR bör kontrolleras. Vid intoxikation finns risk för livshotande leverskador. En förbättrad 24 timmars täckning kan uppnås med Alvedon 665 mg i doseringen 2 x 3. Vid sen kvällsdosering kan effekten kvarstå till morgonen. Det medför för vissa patientgrupper en förbättrad smärtlindring under morgontimmarna. NSAID: Ibuprofen har analgetisk effekt och är ett alternativ vid lätta och medelsvåra smärtor. Effekter och biverkningar är av samma typ som för acetylsalicylsyra. Frekvensen gastrointestinala besvär är dock lägre och trombocytfunktionen påverkas kortare tid (c:a 1 dygn i engångsdos). Lägre toxicitet vid överdosering än för paracetamol och acetylsalicylsyra. Naproxen har fördelen att det endast doseras två gånger per dag. Det tar dock lite längre tid att komma upp i steady state för naproxen. Naproxen ökar inte risken för hjärt-kärlhändelser.

2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(10) NSAID beskrivs även i kapitel M och Äldre. Buprenorfin: Depotplåster finns för behandling av långvariga smärttillstånd, där smärtan är opioidkänslig och inte svarar adekvat på icke opioida smärtstillande medel. Buprenorfin är lämpligt då smärtan är av måttlig och stabil karaktär, t.ex. vid icke-maligna smärttillstånd hos äldre. Buprenorfin kan även vara ett alternativ vid sväljsvårigheter. För att bedöma opiodkänslighet innan Norspan ordineras kan man prova med snabbverkande morfin i lågdos. Vid insättning av Norspan uppnås önskad smärtlindring först efter 3-4 dagar, ev initial kombination med po Morfin kan användas för snabbare effekt. Buprenorfin kan ges även om njurfunktionen är nedsatt. Doseringsintervall på sju dagar och mindre missbrukspotential jämfört med andra godkända opioider talar till preparatets fördel. Kombination med paracetamol och eventuellt NSAID rekommenderas. NSAID till äldre har dock kontraindikationer och biverkningar. Kodein och tramadol är centralt verkande analgetika av morfintyp men de har en svagare smärtlindrande effekt. Vid akut smärta är tramadol mindre lämpligt pga. biverkningar respektive farmakokinetik och kodein kan då vara ett alternativ. Kodeins effekt uppkommer helt eller delvis genom omvandling till morfin. För en mindre del av befolkningen sker inte denna omvandling vilket gör att de bara får biverkningar och ingen effekt. Några få med snabb omvandling kan istället få morfinbiverkningar, vilket också kan gälla ammade barn. Medlets vanligaste biverkningar är dåsighet, yrsel, illamående och gastrointestinala besvär samt tycks det oftare än övriga substanser ge förstoppning och gallvägsspasm. Kodein finns även i en fast kombination med paracetamol. Obs! Risk för överdosering föreligger om kombinationspreparat okritiskt ges tillsammans med rent paracetamol. Tidig tillförsel av acetylcystein minskar levertoxiciteten. (Se överdoseringskapitlet i FASS.) Tramadol är ett centralt verkande analgetikum av morfintyp, som dessutom är en hämmare av noradrenalin- och serotoninåterupptag. Indikationen är måttlig till svår smärta. Yrsel och illamående är vanliga biverkningar, särskilt hos äldre, varför en långsam dosökning rekommenderas. Användandet av depåpreparat förefaller minska biverkningar något. Gemadol finns som 50 mg depotkapsel och kan åtminstone teoretiskt vara en fördel för äldre. Illamåendet är i regel övergående (7 10 dagar) men viktigt att informera om. Tramadol kan utlösa epileptiska anfall, särskilt i kombination med läkemedel som sänker kramptröskeln (t ex SSRI). Även risken för hallucinationer och förvirring ökas av kombinationen psykofarmaka (t.ex. SSRI) och tramadol. Kodein och tramadol har en tillvänjningsrisk som bör beaktas.

3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(10) Opioider morfin oxikodon ketobemidon ketobemidon + spasmolytika fentanyl* Morfin Morfinhydroklorid APL supp (apoteksberedn) Dolcontin oxikodon generiskt Ketogan Novum Ketogan * tillhör utbytesgrupp Obs! Antidot till analgetika av morfintyp är naloxon. Då halveringstiden är relativt kort måste upprepade injektioner vanligen ges. Morfinderivat är förstahandsmedel vid svåra smärtor, men bör inte ges då GFR är 30 ml/min eftersom morfin har en aktiv metabolit som utsöndras via njurarna. Samtliga opioidanalgetika är beroendeframkallande och bör användas på strikta indikationer men detta får inte utgöra hinder för adekvat smärtlindring. Morfinderivat kan också vara indicerat vid opioidkänslig kronisk benign smärta. Generellt sett är det, om möjligt, viktigt med en och samma förskrivare som har enklare att tidigt intervenera vid ett eventuellt missbruk. Alternativ till morfin Det kan i enskilda fall, vid problem, löna sig att byta mellan olika opioider, opioidrotation (morfin, oxikodon, ketobemidon, metadon). Det kan då vara viktigt att, förutom dosjustering enligt ekvipotens, inledningsvis sänka dosen pga. att toleransutvecklingen kan vara olika. Oxikodon (OxyContin, OxyNorm) kan ha en plats som alternativ till morfin i fall där morfinbiverkningar kvarstår trots individanpassad dos eller om GFR är 30 ml/min. Även för oxikodon krävs dosjustering vid njurinsufficiens. Vid sväljningssvårigheter kan man använda transdermalt fentanyl. Sedan länge har fentanyl (Leptanal) använts inom anestesiologin för att ge smärtlindring och sedering. Det är en opioid med mycket kort verkningstid men kan även ges transdermalt i form av fentanyl depotplåster. Det används framför allt som ersättning för kontinuerlig, subkutan tillförsel av opioider och ger något mindre illamående och förstoppning än morfin. Indikation är konstant smärta. Lämplig plåsterstyrka ska alltid först titreras ut med vanligt kortverkande morfin och sådant ska dessutom alltid finnas till hands i adekvat dos för smärtgenombrott. Behandling med plåster bör inte påbörjas i terminala stadier. Som tumregel motsvarar 25 µg/tim ungefär 60 mg peroralt morfin vilket gör att extradosen vid genombrottssmärta hos patient med 25 µg-plåster bör vara ca 10 mg peroralt morfin. Var observant på att nikotinanvändare och magra personer kan ha sämre resorption från plåster.

4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(10) Vid dålig effekt av hittills nämnda opioider kan Metadon provas eller så kan en låg dos Metadon läggas till. Metadon är den av alla starka opioider som har den största effekten på den s.k. NMDA-receptorn. Morfin har så gott som ingen effekt på nämnda receptor. NMDAreceptorn är starkt involverad i smärtöverledningen samt den obehandlade smärtans egenförstärkning, wind up. Metadon har en mycket hög biotillgänglighet. Full effekt kan ta 3-10 dagar att uppnå vid dosering två gånger per dag, men därefter föreligger en stabil serumkoncentration av preparatet. Detta innebär att man bör vänta in effekten och utvärdera smärtlindringen innan eventuell dosökning görs. Metadonbehandling bör endast initieras av läkare väl förtrogen med preparatet. En välinställd Metadonbehandling kan skötas av primärvården. Ketobemidon (Ketogan Novum) är ungefär ekvipotent med morfin och rekommenderas i de fall då kontraindikation för morfin föreligger (exempelvis njurinsufficiens, gallsjukdom). Suppositorier (Ketogan) innehåller en kombination av ketobemidon samt ett spasmolytikum. I övriga beredningsformer saknas spasmolytikakomponenten. Den biologiska tillgängligheten vid oral och rektal tillförsel av ketobemidon är 30 respektive 40 %. Ketobemidon är starkt beroendeframkallande på grund av snabbt tillslag, kort halveringstid och den starkt stämningshöjande effekten varför preparatet inte är något andrahandspreparat. Oxikodon/naloxon (Targiniq) är ett kombinationspreparat, där opioidantagonisten naloxon avses motverka opioidinducerad förstoppning hos patienter som redan behandlas med opioid och trots pågående laxativ behandling har besvärande förstoppning. Targiniq är ett specialistpreparat. Tapentadol (Palexia depot) är en ny stark opioid som har en dubbel effekt. Molekylen aktiverar my-opiodreceptorn samt hämmar återupptaget av noradrenalin. Klinisk erfarenhet av Palexia depot är begränsad varför det initialt bör betraktas som ett specialistpreparat. Konvertering av opioid-doser Jönköpings län har utarbetat en guide när opioiddoser behöver konverteras. Länk för konvertering av opioder hittas här. Långvarig smärta Användning av starka opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta bör betraktas som undantagsbehandling. Smärtans diagnos och mekanism ska fastställas innan eventuell behandling initieras, och smärtan ska ha visats vara opioidkänslig. Andra behandlingsalternativ ska dessutom ha bedömts ej ge tillfredsställande smärtlindring. Behandling med opioider bör endast omfatta orala beredningsformer.

5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(10) Biverkningar opioider Obstipation följer regelmässigt av opioider och profylax ska därför alltid ges. Laktulos kan ibland behöva ges två gånger per dygn. Om laktulos inte hjälper alt vid problem såsom gasbildning eller buksmärtor, kan som alternativ prövas makrogol. Bulklaxativ och fiberrik kost skall undvikas i terminalvård. Behandling med opioider förorsakar alltid förlångsammad tarmpassage varför ett motorikstimulerande laxantium (natriumpikosulfat) som tillägg skall övervägas. Metylnaltrexon (Relistor inj) är en opioidantagonist, med indikationen opioidframkallad förstoppning hos patienter med avancerad sjukdom (palliativ behandling), då effekten av vanliga laxermedel är otillräcklig. natriumpikosulfat laktulos* makrogol* metoklopramid Cilaxoral Primperan * tillhör utbytesgrupp Muntorrhet uppstår alltid av opioider. Denna åtgärdas med ständig tillgång till dryck samt att vid behov fukta med vatten eller isbitar. Vid kvarvarande funktion i körtelvävnaden kan salivstimulerande medel vara förstahandsalternativ, t ex Proxident m fl. Illamående vid opioidbehandling uppstår hos c:a 1/3 av patienterna, och ev. behandling ges som metoklopramid (Primperan) 10 mg x 3. Ett alternativ kan vara meklozin (Postafen) 25 mg x 2 (sederingsrisk). Utsättningsförsök kan sedan ske efter 1 2 veckor eftersom illamåendet som regel avtar. Vid besvärligt illamående fungerar haloperidol i låg dos 1,5 2 mg/dygn i allmänhet bra utan att ge för uttalade biverkningar. Neuropatisk smärta amitriptylin* gabapentin gabapentin generiskt * tillhör utbytesgrupp Denna smärttyp är betydligt svårare att behandla eftersom den som regel svarar dåligt på sedvanlig analgetikabehandling. Pröva i första hand TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(10) Tricykliska antidepressiva utgör farmakologiskt förstahandsval vid neuropatisk smärta. Bäst lämpar sig läkemedel med effekt på både serotonin- och noradrenalinomsättningen i CNS. I första hand används amitriptylin. Doseringen är initialt mg/dygn och den kan trappas upp med mg var tredje dag till mg/dygn. Hela dosen ges till kvällen (några timmar innan sänggående). Alternativt används klomipramin som doseras som amitriptylin. Antiepileptika är andrahandsmedel vid neuropatiska smärttillstånd (undantaget trigeminusneuralgi där karbamazepin fortfarande är förstahandsmedel). För gabapentin kan en underhållsdos på 1200 mg/dygn titreras fram på tre dagar. Ofta behöver man komma upp till 2400 mg/dygn men en del patienter kan vara nöjda med så liten dos som 300 mg/dygn. Generiskt gabapentin rekommenderas av prisskäl. OBS! Byts inte ut automatiskt på apotek. Observera att gabapentin behöver dosjusteras vid nedsatt njurfunktion. För doseringsrekommendationer se FASS. Ett alternativ är pregabalin (Lyrica), som subventioneras vid neuropatisk smärta endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med TCA eller gabapentin. I tredje hand rekommenderas SNRI (serotonin-noradrenalin-upptagshämmare), d.v.s. duloxetin (Ariclaim) eller venlafaxin. Duloxetin har mer omfattande dokumentation vid neuropatisk smärta. Det finns även preparat för lokalbehandling såsom t ex lidokain plåster (Versatis). Capsaicin (Qutenza) är ett nytt preparat i form av ett plåster. Användes för perifer, lokaliserad nervsmärta. Verkningsmekanismen är ej helt klarlagd men består bland annat av påverkan och tillbakabildning av c-fibrer. Kan vara ett alternativ till patienter som inte tål eller inte får tillräcklig smärtlindring av amitriptylin eller gabapentin. Plåstret ska appliceras av sjukvårdspersonal enligt särskild instruktion. Starka opioider kan prövas på neuropatiska smärtor men är ej förstahandsmedel. Inled behandlingen som vid nociceptiva smärttillstånd och gå över till depåberedning om effekt erhålls.

7 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 7(10) Vård i livets slutskede Smärtbehandling i livets slutskede är mycket viktigt. Smärtbehandlingen är en del i konceptet palliativ vård som bl.a. avhandlas i skriften Lilla Smärtis (Bertil Axelsson). I första hand rekommenderas perorala beredningar av analgetika. Förstå Smärtanamnesen måste vara noggrann. Man måste analysera smärtans karaktär, intensitet, relation till rörelse/vila, vad som utlöser den och vad som kan förbättra den. Det är också viktigt att förstå vad smärtan betyder för patienten beroende på tidigare erfarenheter. De flesta patienter i livets slutskede har smärta av flera olika typer, vilka ibland ska ha olika behandling. Obs: smärtbilden kan förändras över tiden! Förklara För att smärtbehandlingen ska bli optimal måste orsaken och behandlingen förklaras både för patient och anhörig, gärna i ett samtal tillsammans med båda. Behandla Tre etappmål på vägen att nå smärtfrihet är att först att åstadkomma en smärtfri sömn, sedan att uppnå smärtfrihet dagtid i vila, och slutligen att uppnå smärtfrihet när patienten är i rörelse. Behandlingen kan således vara effektiv för något av delmålen och patienten kan uppleva behandlingen som positiv, men ytterligare justeringar och åtgärder kan behövas innan behandlingen ger maximal smärtfrihet. Nociceptiv smärta vid livets slut Behandlas i första hand med NSAID och/eller paracetamol i adekvata doser (t ex paracetamol 1 g x 4). Prostaglandinhämmare (NSAID) har oftast en mycket god effekt mot skelettmetastassmärtor men även mot många mjukdelssmärtor på grund av cancer och kan med fördel kombineras med opioider. Om ovanstående inte ger tillfredsställande smärtlindring lägger man till en opioid, i första hand morfin. Vid stabil smärtlindring kan man exempelvis vid sväljsvårigheter göra utsättningsförsök av paracetamol då tilläggseffekten till morfin är oklar. Ibland kan andra alternativ vara att föredra exempelvis strålbehandling, cytostatika, kirurgi mm. Smärta utlöst av skelettmetastaser kan även behandlas med radioterapi eller med radioaktivt strontium. Kontakt bör tas med onkologmottagningen för diskussion. Bisfosfonater har också visat sig ha en smärtdämpande effekt på skelettmetastaser, förutom sin kalciumsänkande effekt.

8 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 8(10) Generellt gäller att om gastrointestinalkanalen fungerar ska opioiderna ges peroralt. Vid peroral administrering uppgår den biologiska tillgängligheten av morfin till c:a 35 % och durationen av den analgetiska effekten är 4 6 timmar. Den maximala analgetiska effekten uppnås efter 1 2 timmar. Vanligen ökar känsligheten för opioider med ökande ålder. Muntorrhet och obstipation är konstanta bieffekter, men även illamående och kräkningar kan förekomma. Andningsdepression utgör däremot inget kliniskt problem. Vid cancersmärta är en grundläggande princip för användning av starka opioider att ge tillräckligt stora doser med fasta doseringsintervall för att hela tiden hålla patienten smärtfri. Morfin har ingen maxdos och missbruksrisken är i detta sammanhang obefintlig. Eftersom det föreligger stora interindividuella skillnader i farmakokinetik, toleransutveckling, smärtintensitet etc. är det viktigt att individualisera den perorala opioidbehandlingen och titrera ut den för den enskilde patienten optimala doseringsregimen. Det är ofta lämpligt att börja med morfin 10 mg 4 6 gånger dagligen. Alternativt kan medicinering vid behov fungera bra hos vissa patienter för att titrera dygnsdosen. Hos äldre eller nedsatta personer kan det vara klokt att halvera dosen i början. Samtidigt som opioider sätts in kontinuerligt ges alltid obstipationsprofylax (se biverkningar). Information ska också alltid ges om att illamående kan uppstå. Vid besvärligt illamående kan behandling övervägas (pat. med stor benägenhet för illamående kan ev. ges behandling som profylax). Morfin depottabletter och depotgranulat (Dolcontin) innehåller morfinsulfat och är långverkande med en effektduration på 12 timmar. Depotmorfin kan därför doseras var 12:e timme och är ett alternativ för att minska antalet dostillfällen. Behovet av morfin titreras bäst fram med konventionella morfinberedningar varefter dygnsdosen omräknas till depotmorfin. Det rekommenderas att ge den första depottabletten i nära anslutning till den sista dosen av kortverkande morfin. Depottabletter sväljes hela. Patienten bör ha kortverkande morfin tillgängligt mot genombrottssmärta. Dosering: 1/6 av dygnsdosen depotmorfin. Dosen kortverkande morfin ska justeras då dosen långverkande morfin ändras. Exempel depotdos 240 mg ger en vid behovsdos på 40 mg vid smärtgenombrott. Vid problem med peroral administrering ska övergång ske till parenteral tillförsel. Då måste mängden morfin inledningsvis minskas med c:a 50 % pga. att den biologiska tillgängligheten för peroralt morfin endast är %. Vid övergång från parenteral till peroral tillförsel bör dosen, av samma skäl, inledningsvis dubbleras. Vid höga doser morfin i injektionsform subkutant kan det av volymskäl vara en fördel att byta till hydromorfon som är c:a 4 gånger mera potent per viktenhet än morfin.

9 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 9(10) Smärtpumpar/infusorer används allt oftare i öppen vård och ger en bra möjlighet för patienter att kunna vara hemma. Tekniken är enkel, säker och beprövad och det är viktigt att ha den i åtanke. De palliativa teamen samt smärtenheten har stor kunskap som kan utnyttjas. Vid parenteral administrering är subkutant att föredra pga. färre biverkningar, lägre toleransutveckling och jämnare upptag. Vid skelettmetastaser, framför allt osteolytiska, kan bisfosfonater bidra till smärtlindring genom sin hämning av osteoklastaktiviteten men även genom andra mekanismer. Neuropatisk smärta vid livets slut Liksom vid övrig behandling för neuropatisk smärta provas TENS i första hand. Farmakologiskt förstahandsval är amitriptylin och i andra hand gabapentin. Tilläggsbehandling (ex) i livets slutskede Glukokortikoider kan vara mycket värdefulla som komplement till övrig smärtbehandling. Genom sin antiinflammatoriska effekt minskas ödem, t.ex. vid nerver, och dessutom påverkas frisättningen av smärtstimulerande faktorer. Förutom den antiinflammatoriska effekten ger kortikosteroider en signifikant ökning av aptiten och en förhöjd sinnesstämning hos patienten. Bensodiazepiner kan ge god ångestlindring. Ofta finns också ett inslag av muskelspasm, t.ex. vid skelettmetastaser, som lindras av bensodiazepiner. Neuroleptika gavs tidigare för att potentiera analgetika. Det finns inga hållpunkter för en sådan mekanism. Någon gång kan man behöva neuroleptika för att behandla morfinutlösta konfusionstillstånd eller hallucinationer av plågsam typ. Då används t.ex. haloperidol i dosen 1 4 mg/dygn.

10 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 10(10) Lokalanestetika mepivakain mepivakain + adrenalin lidokain ropivakain* lidokain + prilokain Carbocain Carbocain adrenalin Xylocain Xylocain viskös EMLA * tillhör utbytesgrupp Anestesigel vid uretraanestesi lidocain Xylocain utan kons.medel förfylld spruta för engångsbruk De olika lokalanestetika för injektion skiljer sig beträffande anslagstid, duration och toxicitet. Adrenalintillsats förstärker och förlänger effekten genom vasokonstriktion. Som rutinmedel rekommenderas mepivakain. Mepivakain har snabb verkan, kort duration och relativt låg toxicitet. Lidokain utan kons.medel finns som 10 ml plastampull. Bupivakain har längre duration men högre toxicitet. Med prilokain finns en viss risk för methemoglobinemi, framför allt hos barn.

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Oramorph 2 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 6 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 20 mg/ml oral lösning, endosbehållare

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

Terminal smärtlindring

Terminal smärtlindring Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta.

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Riktlinjer för smärtbehandling hos barn-akut och postoperativ smärta Författare Stefan Lundeberg, överläkare, Specialist i Anestesi & intensivvård, algologi,

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

N Nervsystemet. N02 Analgetika

N Nervsystemet. N02 Analgetika N Nervsystemet N02 Analgetika All smärtbehandling bör relateras till smärtans patofysiologiska uppkomstmekanismer och inte som hittills varit vanligt till diagnos (t ex cancer-, icke-cancerrelaterad) och

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 22 maj 2014 Gäller: t.o.m. 31 maj 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Smärtlindring går som en röd tråd genom hela vården, från apoteks disken till intensiven. Behandlingsarsenalen är bred, ändå får många inte rätt smärtlindring. Kunskapsakuten guidar dig

Läs mer

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc Collins J et al.j Pain Symptom Manage 2000;19:363-377 Smärta hos barn med cancer Lite om behandling Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se Vanligast förekommande symtom (%) kraftlöshet 49.7

Läs mer

SMÄRTA OCH OPIOIDBEHANDLING för-och nackdelar in-och utsättning. Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala

SMÄRTA OCH OPIOIDBEHANDLING för-och nackdelar in-och utsättning. Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala SMÄRTA OCH OPIOIDBEHANDLING för-och nackdelar in-och utsättning Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala BAKGRUND Långvarig smärta- en folksjukdom 19% i europeisk studie Breivik

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 500 mg munsönderfallande tablett Alvedon 250 mg munsönderfallande tablet Alvedon 125 mg munsönderfallande tablettt 2 KVALITATIV

Läs mer

Smärtlindring i livets slutskede. ny rekommendation

Smärtlindring i livets slutskede. ny rekommendation Smärtlindring i livets slutskede ny rekommendation Epidemiologi och diagnostik Inledning Smärtbehandling i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan är ett av flera vanliga och

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Läkemedel vid procedursedering och smärtstillning 2015-10-15

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Läkemedel vid procedursedering och smärtstillning 2015-10-15 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Läkemedel vid procedursedering och smärtstillning 2015-10-15 Anestetika för lokal-, lednings- eller regional anestesi... 3 EMLA (Lidokain, prilokain)... 3 Rapydan (Lidokain,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Farmakologisk smärtbehandling vid cancersjukdom. Hösten 2012

Farmakologisk smärtbehandling vid cancersjukdom. Hösten 2012 Farmakologisk smärtbehandling vid cancersjukdom Hösten 2012 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SMÄRTBEHANDLING SIDAN 2 SIDAN 3 SMÄRTBEHANDLING

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst Läkemedelsverket 2013-07-22 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1. Inledning. 2. Smärtfysiologi. 3. Smärtanalys. 4. Farmakologi. 6. Onkologisk smärtbehandling. 7. Kirurgiska behandlingsmetoder

1. Inledning. 2. Smärtfysiologi. 3. Smärtanalys. 4. Farmakologi. 6. Onkologisk smärtbehandling. 7. Kirurgiska behandlingsmetoder 1. Inledning 1 2. Smärtfysiologi 2 3. Smärtanalys 3 4. Farmakologi 4 5. Riktlinjer för farmakologisk smärtbehandling 5 6. Onkologisk smärtbehandling 6 7. Kirurgiska behandlingsmetoder 7 8. Fysioterapeutiska

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Reliv 500 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller: Paracetamol 500 mg. Beträffande hjälpämnen se

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Palliativ. vård. riktlinjer för symtomlindring. Version 3, 2007 SOLVEIG HOLMDAHL BENGT JAKOBSSON CARINA LIDSTRÖM MONICA RASK CARLSSON SVEN SÖDERBERG

Palliativ. vård. riktlinjer för symtomlindring. Version 3, 2007 SOLVEIG HOLMDAHL BENGT JAKOBSSON CARINA LIDSTRÖM MONICA RASK CARLSSON SVEN SÖDERBERG Palliativ vård 1 SOLVEIG HOLMDAHL BENGT JAKOBSSON CARINA LIDSTRÖM MONICA RASK CARLSSON SVEN SÖDERBERG riktlinjer för symtomlindring Version 3, 2007 2 3 innehåll Inledning 6 Arbeta strukturerat 8 4 Palliativ

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glucosine 625 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller glukosaminsulfat-natriumklorid-komplex motsvarande 625 mg glukosamin

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

REKlistan 2012. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se. www.vgregion.se/vardgivarstod. Beställning: adress.distributionscentrum@vgregion.

REKlistan 2012. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se. www.vgregion.se/vardgivarstod. Beställning: adress.distributionscentrum@vgregion. , Västra Götalandsregionen Ytterligare exemplar beställs hos Adress- och distributionscentrum E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se www.vgregion.se/vardgivarstod Medicinska riktlinjer Listas

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING

SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING INTRODUKTION Smärta är den vanligaste orsaken till att uppsöka sjukvård. Det är därför viktigt att ha goda grundkunskaper om smärtlindring och de metoder som står till förfogande.

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

FARMAKOLOGISK BEHANDLING VID LÅNGVARIG OCH ÅTERKOMMANDE SMÄRTA AV ICKE MALIGN ORSAK HOS BARN

FARMAKOLOGISK BEHANDLING VID LÅNGVARIG OCH ÅTERKOMMANDE SMÄRTA AV ICKE MALIGN ORSAK HOS BARN FARMAKOLOGISK BEHANDLING VID LÅNGVARIG OCH ÅTERKOMMANDE SMÄRTA AV ICKE MALIGN ORSAK HOS BARN Dokumentet är framtaget av: Mats Karling, överläkare, medicine doktor, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Eva

Läs mer

Palliativ vård. Gunnar Eckerdal, Hallands sjukhus, Kungsbacka Hans Thulesius, FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg, Växjö.

Palliativ vård. Gunnar Eckerdal, Hallands sjukhus, Kungsbacka Hans Thulesius, FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg, Växjö. 914 Borttagen och ändrad text 2014-05-05, s 920. Ändrad 2014-07-16, s 916. Gunnar Eckerdal, Hallands sjukhus, Kungsbacka Hans Thulesius, FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg, Växjö Inledning Symtomlindring

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Smärta och smärtbehandling

Smärta och smärtbehandling Ändrad 2014-07-16, s 898 och 907. 2015-03-04, s 909. 889 Sune Fredenberg, Smärtrehab Kronoberg, Växjö Ellen Vinge, Läkemedelssektionen, Landstinget i Kalmar län, Kalmar Mats Karling 1 Inledning är ofta

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga AKUTA FÖRGIFTNINGAR A. Mycket vanliga ofta "harmlösa", men utgör kvantitativt ändå huvudproblemet 1. etylalkohol 2. bensodiazepiner och andra sedativa / hypnotika B. Mindre vanliga potentiellt letala förgiftningar

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Tema: Ont! Om smärtbehandling...

Tema: Ont! Om smärtbehandling... Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 3 juni - augusti 2006 FiF Farmaka i Fokus Information från Sydvästra Läkemedelskommittén

Läs mer

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) * Lathunden riktar sig främst till läkare i primärvården LATHUND* FÖR BEHANDLING MED LYRICA

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Palliativ vård Symtomlindringskompendium

Palliativ vård Symtomlindringskompendium Innehållsförteckning Smärta... 2 Smärtanalys... 2 Smärtskattning... 4 Lätta analgetika... 4 Opioider... 5 Biverkningar... 9 Andra läkemedel med analgetisk effekt... 9 Blockader... 10 Icke-farmakologisk

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Smärta hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik

Smärta hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Smärta hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Hemvårdsenheten / Mobila Hembesöksteamet Smärta hos äldre Uppkomst och utredning Förekomst

Läs mer

Moclobemid Actavis 150 mg: Gul, rund, bikonvex, filmdragerad tablett med skåra på ena sidan. Diameter 10 mm.

Moclobemid Actavis 150 mg: Gul, rund, bikonvex, filmdragerad tablett med skåra på ena sidan. Diameter 10 mm. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Moclobemid Actavis filmdragerad tablett 150 mg Moclobemid Actavis filmdragerad tablett 300 mg 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller moklobemid

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Klåda i palliativ vård

Klåda i palliativ vård Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1 Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer