Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
|
|
- Maj-Britt Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 22 maj 2014 Gäller: t.o.m. 31 maj 2016
2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén 2 13 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Thomas Emmesjö, Terapigrupp Smärta Richard Lindgren, ordförande Läkemedelskommittén Terapirekommendation Smärta Gäller för: Landstinget i Värmland Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Akut smärta 2 3. Nociceptiv smärta Icke opioider Opioider 4 4. Neuropatisk smärta Antidepressiva Antiepileptika Opioider 9 5. Nedtrappning av opioider 9 6. Långvarig smärta Smärtanalys Icke-farmakologiska behandlingsmöjligheter Referenser: 13 Terapirekommendation Smärta Version Giltig t.o.m. 1 (13)
3 1. Inledning Smärta definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är med andra ord en högst subjektiv upplevelse och kan inte påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Av detta följer också att ett ifrågasättande av en patients smärtupplevelse inte är meningsfullt. Uppdraget bör vara att finna/förklara tänkbara bakomliggande orsaker till patientens smärtor. Mekanismen bakom smärtan är viktigare än lokalisationen eller den bakomliggande sjukdomen. Ofta föreligger en kombination av flera mekanismer av både primär och sekundär orsak. Grunden för en framgångsrik smärtbehandling är att smärtan behandlas mekanismbaserat. All smärtbehandling bygger på en smärtanalys vilken syftar till att slå fast vilken eller vilka smärtmekanismer som står bakom smärtan. Med basala kunskaper i smärtfysiologi och genom att tänka mekanismbaserat kan en indelning i farmakologiska behandlingsprinciper göras. Smärttyper och uppkomstmekanismer Nociceptiv smärta Smärta på grund av vävnadsretning som aktiverar smärtreceptorer Neurogen/neuropatisk smärta Smärta på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet Smärta utan känd orsak Idiopatisk smärta Psykogen smärta Smärta utlöst av psykisk sjukdom (mycket ovanligt!). 2. Akut smärta Den akuta smärtan som förekommer vid mera omfattande vävnadsskada, exempelvis efter skada eller operation, är som regel till största delen nociceptiv och kan behandlas framgångsrikt med läkemedel mot nociceptiv smärta. Den kan oftast med enkla medel och undersökningar bedömmas och diagnosticeras. Akut smärta är vanligen temporär och försvinner efter det att vävnadsskadan läkt. En akut smärtupplevelses innehåll består till största delen av sensoriska komponenter. Svår eller otillräckligt behandlad akut smärta kan leda till långvarig smärta och är en klar riskfaktor. Det finns tydliga karakteristika hos den akuta smärtan som redan mycket tidigt ökar risken för långvarig smärtproblematik, t ex den initiala smärtintensiteten, smärtans varaktighet och antalet akuta smärtepisoder. 2 (13)
4 3. Nociceptiv smärta Nociceptiv smärta kan indelas i somatisk (muskuloskeletal) och visceral. Visceral smärta innehåller ofta autonoma komponenter. Refererad smärta är en sådan som upplevs i ett annat område än där själva orsaken finns, t ex höger axelsmärta vid leversjukdom. Även muskelsmärta kan ge refererad smärta. Nociceptiv smärta orsakas av vävnadsretningar som aktiverar smärtreceptorer. Vid lindriga till måttliga smärttillstånd från rörelseorganen, exempelvis en muskelsträckning eller mindre trauma behandlas detta initialt med paracetamol. Om ett inflammatoriskt inslag misstänks, t ex inflammerade och smärtande sen- och muskelfästen, lägger man förslagsvis till ett NSAID. Vid en kraftigare smärta liknande akut cervikalgi eller lumbago kan opioider tillfälligt komma ifråga. Vid ytterligare större trauma som en fraktur eller utbredda skador i mjukdelar kan opioider likaså under en tid vara en aktuell symtomlindrande terapi. 3.1 Icke opioider Dessa läkemedel rekommenderas framför allt vid akuta smärttillstånd. Behandlingen skall avslutas när den primära skadan läkt. Vid långvarig nociceptiv smärta kan preparaten användas under längre tidsperioder om de har tydlig effekt, men ofta ser man att preparaten ej längre är verksamma och förskrivningen ska då avslutas. Patienten bör hänvisas till icke farmakologiska metoder för smärtlindring och smärthantering. Paracetamol Paracetamol verkar synergistiskt med flera läkemedel. Vid akut smärta kombineras det i första hand med cox-hämmare, i andra hand med opioid. För jämn effekt över dygnet rekommenderas 1g x 4 (vid > 40 kg) utom till äldre, där 1g x 3 är att föredra. Peroral behandling är effektivare än suppositorier. Absorptionen vid oral tillförsel sker snabbt och blir nästan fullständig. Av de perorala beredningsformerna har paracetamol med tillsats av natriumvätekarbonat det snabbaste upptaget. Brustabletter absorberas också något snabbare än vanliga tabletter. Tabletter med modifierad frisättning ger både snabb och något förlängd effekt, vilket innebär färre dostillfällen med bibehållen terapeutisk plasmakoncentration. Dessa preparat är dyrare än vanliga tabletter. Vid långvarig smärta kan den analgetiska effekten av paracetamol ofta ifrågasättas. I stället för en fast ordination på 1g x 3-4 kan rekommendationen vara 1 g vid behov vid smärtökning. Om effekt uteblir skall preparatet sättas ut. Cox-hämmare Cox-hämmare innefattar både äldre icke-selektiva NSAID (cox-1 och cox-2-hämmare) och de nyare coxiberna (selektiva cox-2-hämmare). Cox-hämmare används när antiinflammatorisk komponent önskas eller när enbart paracetamol inte gett önskvärd effekt. Överväg kombination med paracetamol i första hand, med opioid i andra hand. Lägsta möjliga dos och kortast möjliga behandlingstid t.ex. kurer som används vid behov skall eftersträvas. Tydligt samband mellan dos och biverkningar finns. Alla cox-hämmare kan ge försämrad njurfunktion, vätskeretention och försämring av hjärtsvikt hos patienter med predisponerande faktorer och skall 3 (13)
5 undvikas till dessa. Varning finns för att speciellt cox-2-hämmare kan ge ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke, speciellt om de används i höga doser under lång tid. Stor försiktighet rekommenderas vid en eller flera riskfaktorer för ulcus (tidigare magsår, samtidig behandling med antikoagulantia, ASA, SSRI eller glukokortikoider). Pröva då i första hand annat analgetikum, lägg i andra hand till omeprazol. Vid tidig graviditet eller önskan om graviditet ska cox-hämmare endast användas efter särskilt övervägande. Under tredje trimestern är de kontraindicerade. NSAID kan motverka den antitrombotiska effekten av acetylsalicylsyra. 3.2 Opioider Allmäna riktlinjer för opioidanvändning: Restriktivitet med opioidbehandling vid långvarig icke-malign smärta! Kort behandlingstid. Risk för förstoppning, yrsel och illamående. Incidensen ökar hos äldre. Behandlingsplan med definierad behandlingslängd ska alltid finnas! Kvalitetsindikatorer på bra opioidbehandling är funktionsförbättring och ökad livskvalitet. Samtliga opioider medför risk för toleransutveckling. Grundregeln är att behandlingen sker peroralt. Grundregeln är att olika opiod preparat inte ska kombineras. Transdermal behandling kan vara ett alternativ vid störd mag-/tarmfunktion (t.ex. sväljningssvårigheter) Den läkare som initierar läkemedelsbehandlingen ska ha det fortsatta ansvaret till dess att detta i samråd överlämnas till en kollega. Injektionsbehandling rekommenderas ej vid långvarig icke-malign smärta. Vid nedsatt njurfunktion rekommenderas oxikodon eller fentanyl. Tidigare har man delat in opioider i svaga och starka opioider. De har dock samma verkningsmekanism, dvs. aktiverar smärtreceptorer. Risken för att utveckla beroende och missbruk är inte mindre hos de svaga opioiderna. Svaga opioider är inte mindre farliga än starka, och samtliga preparat skall användas med försiktighet och restriktion. En låg dos stark opioid i slow-release beredning kan vara mer effektiv och mindre farlig än ett dagligt intag av svag opioid. Ett alternativ kan också vara en låg dos i transdermal beredning av de starka opioiderna buprenorfin eller fentanyl. Opioidkänslighet Det är stora skillnader mellan olika smärttyper avseende smärtlindring med opioider. Nociceptiv smärta svarar som regel bra, medan neuropatisk smärta ofta har ett sämre opioidsvar. Vid oklar genes samt då psykogena faktorer spelar en viktig roll, är opioider overksamma och deras långtidseffekter vanligen ogynnsamma. 4 (13)
6 Sensorisk och affektiv analgesi Opioider har en analgetisk (smärtlindrande) effekt genom att de påverkar opioid-receptorer. Detta kallas sensorisk analgesi. Opioider har därtill en sederande och ångestdämpande effekt, som också kan leda till smärtreduktion, så kallad affektiv analgesi. Den affektiva analgesin leder snabbare till toleransökning och beroende, vilket visar sig genom att patienten kontinuerligt önskar höja dosen. Behandling med opioider bör ske enbart vid smärttillstånd som svarar med sensorisk analgesi. I praktiken kan det dock vara svårt både för behandlaren och patienten att veta skillnad mellan sensorisk och affektiv analgesi. Därför är en noggrann uppföljning viktig, speciellt då man påbörjar en behandling. Bristande behandlingseffekt eller snabb toleransutveckling/dosökning bör föranleda en ny smärtanalys. Vid behandling med opioidanalgetika skall smärtlindring med minsta möjliga sedering eftersträvas. Enbart smärtintensiteten räcker inte som indikation för opioidanvändning. Samtliga opioider medför risk för beroende. Indikationer för opioidbehandling Vid en del långvariga smärttillstånd finns nociceptiva inslag som motiverar behandling med analgetika. Sådana smärttillstånd är: reumatoid artrit, osteoartros, kotkompression pga osteoporos, ischemiska tillstånd, mm. Vid dessa tillstånd kan det finnas indikation för en långvarig stabil opioidbehandling i kombination med icke opioida analgetika. Förutom långvariga nociceptiva smärttillstånd kan också en del neuropatiska smärttillstånd vara opioidkänsliga. Opioidbehandling kan prövas vid neuropatisk smärta om behandling med antidepressiva och/eller antiepileptika ej har tillräcklig effekt. Behandling av smärtökning/genombrottssmärta Vid tillfällig smärtökning vid malign sjukdom är det viktigt att det finns en ordination på extradoser av snabbverkande opioid, där varje dos utgör % av grunddosen/dygn. Vid långvarig icke-malign smärta med nociceptiva inslag kan särskilt hos äldre patienter en grundmedicinering med långverkande opioid ibland vara indicerad. Vid dessa tillstånd finns ofta en variation av grundsmärtan, och en sådan smärtökning skall helst inte behandlas med dosökning eller med kortverkande opioid, utan hellre med icke opioida läkemedel eller icke farmakologiska metoder. Om patienten får tillgång till extradoser med kortverkande opioid, kan det resultera i en alltför hög dygnsdos som ej är gynnsam för patienten på sikt. I ett multimodalt behandlingsteam kan patienten erbjudas andra behandlingsalternativ. Morfin Kan användas vid akut och långvarig opioidkänslig svår smärta. Finns både som kort- och långverkande peroral berednigsform. Hög beprövad klinisk erfarenhet. 5 (13)
7 Oxikodon Likvärdigt med morfin. I peroral beredning har oxikodon högre och jämnare biotillgänglighet än morfin. Oxikodon är att föredra i samband med njursvikt. Finns både som kort- och långverkande peroral beredningsform. Kodein Rekommenderas ej längre för behandling av vare sig akut eller långvarig smärta. Kodein omvandlas till ca 10 % till morfin, därav dess analgetiska effekt. En tablett Citodon innehåller 30 mg kodein, vilket således motsvarar 3-4 mg morfin. Stor risk finns för beroendeutveckling och missbruk. Obs 5-10 % av befolkningen kan inte metabolisera kodein och får därför ingen effekt. Obs ca 1 % av befolkningen är sk high metabolizers och omvandlar >10 % av kodeinet till morfin. Tramadol Vanliga biverkningar är yrsel och illamående, särskilt hos äldre eller vid högre dos. Rekommenderad startdos 50 mg x 2-3, därefter upptitrering för att undvika biverkningar. Tramadol rekommenderas inte till patienter över 65 år. Utöver en relativt svag opoideffekt påverkas även serotonin- och noradrenalinhalten i centrala nervsystemet, en effekt som påminner om vissa antidepressiva. Varning för serotoninergt syndrom om preparatet kombineras med andra serotoninhöjande medel (antidepressiva). Tramadol finns även som depotberedning och 100 mg tramadol anses motsvara cirka 10 mg morfin i peroral beredning. Buprenorfin Depotplåster finns för behandling av långvariga smärttillstånd, vid opioidkänslig smärta som inte svarar adekvat på enbart icke opioida analgetika. Plåster kan vara ett alternativ till peroral behandling främst hos äldre patienter med icke-maligna smärttillstånd, ex. osteoartros. Kombination med paracetamol och eventuellt cox-hämmare rekommenderas. Buprenorfin depotplåster kan även vara ett alternativ för att reducera det dagliga intaget av tabletter. Doseringsintervall på sju dagar och mindre missbrukspotential jämfört med andra godkända opioider talar till preparatets fördel. Plåstret ger en stabil plasmakoncentration och lägre dygnsdoser behövs jämfört med peroral eller parenteral behandling med buprenorfin. Plåster 5 ug/h anses motsvara cirka 10 mg morfin/dygn i peroral beredning. Dosering: lämplig dos titreras fram individuellt. Initialt används alltid lägsta plåsterdos och eventuell doshöjning sker tidigast efter tre dagars behandling. Vid stabil dos byts plåstret var sjunde dag. Fentanyl Fentanyl i transdermal beredning rekommenderas främst till cancerpatienter som inte kan ta perorala läkemedel. Vid en del långvariga icke-maligna smärttillstånd, ex. vid tarmsjukdomar, kan fentanylplåster vara ett alternativ. 6 (13)
8 Konverteringstabell opioider Morfin Oxycodon Kodein Tramadol Fentanyl Buprenorfin 30 mg/dygn peroralt 15 mg/dygn peroralt 300 mg/dygn peroralt 300 mg/dygn peroralt 12 µg/timme transdermalt 15 µg/timme transdermalt Tabellerna ska ses som en rekommendation och är approximativa. De baseras på klinisk erfarenhet, FASS samt Höglandssjukhusets konverteringstabell. De ska därför endast användas som vägledning. Vid behandling med en opioid kan tolerans utvecklas hos patienten för den analgetiska effekten liksom för biverkningar, men patienten kan uppvisa större känslighet för annan opioid. Vid byte från en opioid till en annan ska därför försiktighet iakttas. Angivna doser är inte rekommenderade startdoser i detta sammanhang. Vid opioidbyte inleds förslagsvis behandlingen med den nya opioiden i en dos motsvarande 50 procent av den i tabellen angivna ekvianalgetiska dosen för att därefter under kontrollerade former trappas upp. Man kan här också behöva ta hänsyn till lever- och njurfunktion samt till eventuella läkemedelsinteraktioner. 4. Neuropatisk smärta Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Viktigt med prövoperiod för rätt behandling, utvärdera! Utsättningsförsök om ej påtaglig effekt efter två månader. Kombinationsbehandling kan användas vid otillräcklig smärtlindring. Tricykliska antidepressiva och gabapentin går att kombinera enligt klinisk erfarenhet om effekten av dem var för sig inte är tillräcklig. Sensorisk neuropatisk smärta definieras som smärta sekundärt till skada av sensoriskt afferenta nervfibrer i perifera och/eller centrala nervsystemet. Vanligaste orsaken är trauma som kirurgi, tumörer, diskbråck etc. Även metabola sjukdomar som diabetes mellitus, perniciös anemi, etyl, kan ge upphov till neuropatisk smärta. Vidare kan det uppstå nervsmärtor sekundärt till immunologiska sjukdomar som Multipel Skleros, Guillan Barré, liksom infektiösa orsaker som vid Herpes zoster och Borrelia. Smärta vid sensorisk nervskada är inte ett obligatoriskt fynd även om det är vanligt. Sensorisk neuropati är som grupp heterogen både avseende de symptom patienterna presenterar samt de objektiva fynd man finner, representerande de olika patofysiologiska mekanismerna. Smärtkaraktärer och symtom varierar således mellan patienter med samma orsaksdiagnos. Detta betyder att, exempelvis postherpetisk neuralgi inte ger samma symtom/besvär hos alla med den diagnosen. Hypotesen är att förändringar i natrium-och kalciumjonkanalers funktion liksom förändringar i NMDA-receptorer ligger bakom de olika symtomen man ser vid neuropatisk smärta. Ovanstående tänkta bakgrunder gör att man vid neuropatisk/neurogen 7 (13)
9 smärta prövar farmakologisk behandling med preparat som tänkas kunna ha effekt på dessa typer av störningar/skador. Preparat aktuella för symptomlindring vid neuropatiska smärttillstånd är antidepressiva, antiepileptika samt analgetika. Det är viktigt att påminna om att NNT värdena för att preparat mot nervsmärta ligger på 3-4 dvs enbart % av patienterna responderar med 50 % smärtreduktion. Gör utsättningsförsök om ej påtaglig effekt efter 1-2 månader. Om otillräcklig smärtlindring med något av de rekommenderade läkemedlen, kan kombinationsbehandling användas. Klinisk erfarenhet talar för att tricykliskt antidepressiva och antiepileptika kan kombineras för ökad effekt. Kontakta gärna Smärtcentrum för diskussion angående behandlingsalternativ. 4.1 Antidepressiva Preparaten utövar sin effekt bl.a. genom hämning av återupptag av noradrenalin och serotonin. Båda dessa frisätts inom olika bansystem i centrala nervsystemet. Den sannolikt viktigaste effekten är att hämma uppåtstigande smärtsignaler till hjärnan. Tricykliska antidepressiva (TCA) (främst amitryptilin). Har en balanserad effekt på noradrenalin och serotonin. Saroten är förstahandspreparat vid behandling av neuropatisk smärta. SNRI (duloxetin) Duloxetin liknar tricyklika med ungefär lika stor effekt på noradrenalin och serotonin. Indikation finns för behandling mot smärtsam diabetesneuropati. Substans/Preparat Amitriptylin Saroten Duloxetin Cymbalta 4.2 Antiepileptika De flesta antiepileptika har visat god effekt på neuropatisk smärta. Effektmekanismen tros korrelera till preparatens påverkan på jonkanaler och då i första hand natrium- och kalciumkanaler genom minskat joninflöde i cellerna vilket leder till minskad polarisering av membraner och minskad frisättning av excitatatoriska aminosyror. Gabapentin: Förstahandspreparat vid val av antiepileptika mot neuropatisk smärta. Pregabalin: Vid utebliven effekt/biverkningar av gabapentin kan pregabalin prövas. Substans/Preparat Gabapentin Gabapentin generika Pregabalin Lyrica 8 (13)
10 4.3 Opioider Observera att samma behandlingsprinciper gäller som vid opioidbehandling för nociceptiv smärta! Tramadol μ-opioid-receptor agonister samt serotonin- och noradrenalin återupptagshämmare. Morfin, Oxykodon μ-opioid-receptor agonister. Substans/Preparat Tramadol Tramadol Morfin Morfin Meda Dolcontin Oxykodon Oxynorm, Oxycontin 5. Nedtrappning av opioider Opioider kan snabbt skapa ett beroende, redan vid normal dosering och kortvarigt bruk (2-4 veckor). De flesta patienter klarar av att på egen hand sätta ut dessa, antigen de inte längre behövas (t ex en skada har läkt) eller om de inte fungerar tillfredsställande (biverkningar värre än effekter). Pga abstinensbesvär behöver dock en del patienter hjälp med nedtrappning och utsättning. Vissa patienter har en oklar effekt av sina smärtstillande, detta gäller framförallt de som har generaliserade eller muskelsmärtor, och patienter som upplever att de får smärtor vid enstaka uteblivna/ sena doser (som kan vara symptom på abstinens). I så fall får en nedtrappning ske för att kunna utvärdera effekten. Risker vid långvarigt opiatbruk Vid långvarig opioidbruk finns en koppling till nedsatt kognitiv påverkan, dosrelaterad fördröjd återgång till arbete, sämre livskvalitet, ökad frakturrisk, ökad sjukvårdskonsumption och ökad mortalitet. Hormonell påverkan som t ex på HPA axeln, könshormoner är inte ovanligt. Utförande Skapa förutsättningar för att lyckas med en nedtrappning (motiverande samtal). Informera om effekterna av opioider vid långvarigt bruk. Informera om processen. Utse en läkare som håller i nedtrappningen. Man har sällan bråttom vid nedtrappning, patienten kan få vara med och tycka till om t ex nedtrappningsintervall, storlek på dossänkningar, vilken dos på dygnet som sänks nästa gång osv. Efter dossänkning ska ingen återgång till tidigare dos göras- vänta ut anpassning till nytt dos/ övergång av abstinens. Vid besvärlig abstinens, skjut upp nästa steg i nedtrappningen. Vid behov, kan medicinering användas mot abstinens (tremor, hjärtklappningar, lös mage), 9 (13)
11 tex hydroxizin 25mg x3-4. Vid sömnstörning, propiomazin 25-50mg alternativt mirtazepin 30mg till kvällen. Läkemedel skall intas jämnt fördelat över dygnet. Små recept, eventuellt kan dosrecept vara aktuellt. Täta kontakter, främst i början. Dossänkning t ex en gång per vecka. Stöd efteråt, abstinensbesvär kan finnas kvar. Vid behov, hjälp med smärthantering. Förväntade resultat Ca % av patienterna upplever ingen större skillnad i smärtorna efter utsättning. Ca % upplever en smärtminskning. Ca 5 % upplever en försämring av smärtor, här kan man diskutera att återinsätta en låg dos efter ca en månads läkemedelsfrihet (gör ordentligt utvärdering). 6. Långvarig smärta Med långvarig smärta menas en smärtproblematik som pågått i minst tre månader. Smärtan kan kvarstå efter att den förväntade läkningsprocessen avslutats, eller utvecklas utan tydlig orsak. Långvarig smärta är fysiologisk sett inte detsamma som en akut smärta utsträckt i tid. Bakom den långvariga smärtan ligger permanenta och komplexa förändringar i det perifera och centrala nervsystemet som förmedlar, modulerar och vidmakthåller smärtan (sensitisering). Central sensitisering tros bero på att funktion i de descenderande modulerande (smärthämmande) liksom de fasciliterande (smärtförstärkande) systemen är störd och omvandlar en normal impulstrafik i ryggmärgen till att ge ett patologiskt svar till högre centra. Detta skulle kunna förklara de ofta kraftiga smärtsymtom vi ser hos patienter med dessa diagnoser, trots sparsamma röntgenologiska eller andra objektiva undersökningsfynd. Det typiska i dessa fall är att symtom inte utvecklas akut utan oftast över tid. Detta gäller exempelvis patienter med fibromyalgi, IBS, CRPS typ1, kronisk lumbago mm, där subjektiva symtom ofta korrelerar dåligt eller inte alls till objektiva fynd. I många fall måste såväl patienten som läkaren acceptera att man inte kan finna någon specifik somatisk orsak. Det är dessutom vanligt att smärttillstånd inte kan behandlas till smärtfrihet utan målet i rehabiliteringsprocessen är att hjälpa patienten till en ökad fysisk, psykisk och social funktionsförmåga med oftast återgång till arbete och ett värdigt liv. Ospecifik och generaliserad smärtupplevelse, trötthet, sömnbesvär, nedstämdhet, minnessvårigheter och svullnadskänsla är vanliga bifynd som har sitt ursprung i central sensitisering och leder patienten in i en ond cirkel av smärta, isolering och utanförskap. Då smärtan blivit långvarig kan den betraktas som ett särskilt tillstånd där den ursprungliga smärtorsaken då den kan upptäckas - spelar mindre roll, och den uppkomna situationen kan handläggas på ett likartat sätt oavsett ursprungsdiagnos (multimodal smärtrehabilitering). Behandlingen skall alltid styras av en smärtanalys, som inkluderar de faktorer som påverkar och styr smärtan och smärtupplevelsen. Detta kräver också kartläggning av psykosociala fak- 10 (13)
12 torer och att smärttillståndet analyseras och karakteriseras med avseende på mekanism och prognos. Val av behandling sker i samråd med patienten och omfattar överväganden av patientens psykosociala, kognitiva och existentiella situation. Hur patienten kan hantera sin livssituation som smärtpatient (coping-förmåga) är av största betydelse. 6.1 Smärtanalys Ospecifika komplexa smärttillstånd där en kausal smärtorsak ej kan identifieras är vanligt förekommande vid långvarig smärta och har tidigare diagnostiserats som somatoform smärtsyndrom, whiplashsyndrom, fibromyalgi osv. Smärtanalysen spelar en central roll för att kartlägga långvariga smärttillstånd. Med hjälp av anamnes, klinisk undersökning, läkemedelsgenomgång samt utvärdering av biokemiska och radiologiska undersökningar bildas en uppfattning om bakomliggande patofysiologi. Smärtritning, smärtdagbok och olika självskattningsinstrument kan vara värdefulla kompletteringar. Smärtanalysen skall leda till fastställande av smärtans etiologi, smärtmekanismer (nociceptiv, neuropatisk eller smärta av okänd orsak), men också smärtans biopsykosociala konsekvenser. En begriplig smärtförklaring med möjlighet för patienten att ställa frågor utgör grunden för en riktad smärtbehandling och för systemisk uppföljning av behandlingens effekter. Smärtanalysens innehåll Anamnes: smärtdebut, smärtans utveckling över tid, smärtmodulering, smärtintensitet, tidigare behandlingar/resultat, utprövade läkemedel samt dess effekt och biverkningar Klinisk undersökning: allmän ortopedisk, medicinsk och neurologisk undersökning Kartläggning av den psykosociala situationen, inklusive arbetslivssituationen Bedömning av funktionsförmåga/aktivitetsförmåga och livskvalitet Bedömning av patientens egna föreställningar och förväntningar samt möjlighet till rehabilitering En viktig del i smärtanalysen är också att identifiera riskfaktorer. Det finns ett särskilt frågeformulär för detta utarbetat av Steven Linton: The Orebro Screening Questionnaire: 11 (13)
13 7. Icke-farmakologiska behandlingsmöjligheter Läkemedel är endast en del av en optimal strategi för behandling av långvarig smärta. Ofta får man ingen eller endast marginell effekt av analgetika vid långtidsbehandling, med större risk för biverkningar och negativa effekter. Opioider är ofta overksamma. Andra viktiga komponenter är förhållningssätt, helhetssyn och tillgång till icke-farmakologiska behandlingsstrategier. Behandling av långvarig smärta bör, utgående från smärtanalysen och patientens individuella behov, alltid kompletteras med icke-farmakologiska behandlingar. Nedan listas några vanliga metoder. KBT / ACT / Mindfulness Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid långvarig smärta ger bättre social och fysisk funktion samt bättre förmåga att hantera smärtan. KBT fokuserar på att aktivt påverka individens beteende genom att dysfunktionella och icke ändamålsenliga tankemönster förändras. Målsättningen är inte att lindra smärtan i sig utan att öka patientens förmåga att hantera de svårigheter som är relaterade till smärttillståndet och ge en ökad känsla av kontroll. KBT kan användas antingen individuellt eller i gruppform, t ex som smärthanteringskurs där föreläsningar och gruppaktiviteter kan ingå. På senare åren har Acceptance and Commitment Therapy (ACT, en vidareutveckling av KBT) intagit en allt större roll i behandlingen av långvarig smärta. ACT bygger på att acceptera det som ligger utom ens personliga kontroll. Mindfulnessmeditation är ofta en integrerad del i denna behandling. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har dokumenterad effekt vid smärta. Fysisk aktivitet som direkt eller indirekt ger smärtlindring bör enligt FYSS vara regelbunden och kontinuerlig. Aktiviteten bör vid varje tillfälle pågå minst 10 minuter, gärna betydligt längre och vara av minst moderat intensitet (mer än 60 procent av maximal syreupptagningsförmåga). Huvudsakligen finns vetenskapligt stöd för konditionsträning som promenader, joggning, cykling och simning. Vilken typ av fysisk aktivitet man väljer beror också på underliggande smärttillstånd och fysisk prestationsförmåga initialt. Patienter med långvarig smärta har ofta mycket låg prestationsförmåga och de bör aktiveras med långsamt stegrade aktiviteter till en början lågintensiva. Smärtpatienter kan hänvisas till Friskvården i Värmland (FiV). För info om FiV:s uppdrag och kompetensområden samt var friskvårdscentralerna finns Perifer sensorisk stimulering (TENS) TENS används på smärtkliniker i hela landet och bör prövas vid nociceptiv och neuropatisk smärta. Terapiformen har fördelar genom att den är billig, riskfri och kan användas av patienten hemma. Det är bra att förmedla till patienten att TENS inte botar, utan kan minska smärta, så att naturlig rörelse blir möjlig och det är det som är viktigast. Patienten bör också veta att TENS-stimuleringen inte hjälper vid värsta smärtan, utan det bästa är att lära sig att mota Olle i grind. Många patienter kan minska sitt analgetikaintag med hjälp av TENS. 12 (13)
14 Akupunktur/Massage Akupunktur är ett sätt att utnyttja kroppens eget smärthämmande system. Det är en säker och tämligen biverkningsfri metod som ibland ersätter/minskar behovet av analgetika. Kliniskt används ofta milt, icke smärtsamt stimulus (känns svagt), som ger en avslappnande effekt. Effekten induceras långsamt och märks oftast efter 4-8 behandlingar. Risk för överstimulering med ökad smärta och uppblossning av symtom är högre i gruppen patienter med långvarig smärta än de med akut smärta. Klinisk erfarenhet finns att mjuk massage, taktil massage, kan vara ett inledande steg i att lära sig avslappning. Dessa är passiva metoder och ska användas med återhållsamhet vid långvarig smärta. 8. Referenser: Baron MJ, McDonald PW. Significant pain reduction in chronic pain patients after detoxification from high-dose opioids. J Opioid Manag Sep-Oct;2(5): Harris, Russ: ACT helt enkelt (2011) Kåver, Anna: KBT i utveckling (2008) Läkemedelsboken, Läkemedelsverket (2014) Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation Neuropatisk smärta, 2007 Miller NS, Swiney T, Barkin RL. Effects of opioid prescription medication dependence and detoxification on pain perceptions and self-reports. Am J Ther Sep-Oct;13(5): SBU-rapport Metoder för behandling av långvarig smärta (2006) Strang, Peter: Cancerrelaterad Smärta (2003) Werner, Mads och Strang, Peter: Smärta och smärtbehandling (2010) Utarbetad av: Tommas Emmesjö, Ordförande i terapigruppen och Överläkare, Smärtcentrum Karlstad Lars Janerås Överläkare, Smärtcentrum Karlstad Klaus Stein, Överläkare, Smärtcentrum Karlstad Gordon Riemersma, Överläkare, Smärtcentrum Karlstad Tove Tevell, Apotekare Läkemedelsenheten 13 (13)
15 Läkemedelskommitténs terapirekommendationer Postadress Läkemedelskommittén Landstingshuset Karlstad Webbadress Telefon E-post
Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merFaktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merDen vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merPiller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Läs merSmärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Läs merKloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merEtt smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs mer16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merLäkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården
Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
Läs merVårdorsakat läkemedelsberoende
Vårdorsakat läkemedelsberoende 1 Agenda Förklaringsmodell långvarig smärta Evidensläget för beroendeframkallande läkemedel och långvarig smärta Varför förskriver vi då? Risker biverkningar kontra nytta
Läs merHenrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Läs merFarmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merAkut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Läs merLångvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merOpioider vid långvarig ickecancerrelaterad
Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad smärta Terapigrupp Smärta Anders Mellén Långvarig smärta kan inte behandlas enligt de principer som gäller vid akut eller cancerrelaterad smärta. Emmanuel Bäckryd
Läs merSFAI fortbildningsföreläsningar 2016
SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum
Läs merHur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merÖversikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?
Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?
Läs merSmärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta
Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad
Läs merStrategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merNervsystemet Rekommenderade läkemedel
Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merNeuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet
Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol
Läs merMIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner
MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta
Läs merSmärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta
Terapigrupp Smärta Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta Långvarig smärta Kontinuerlig eller intermittent smärta som pågått >3 till 6 månader eller kvarstår efter det att den normala läkningsprocessen
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT -ATT VÄLJA RÄTT BEHANDLINGSSTRATEGI THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK Smärta Långvarig smärta är vanlig Ca 20-50% av befolkningen Smärta är en vanlig orsak
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merDagens program. Sida 1
Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal
Läs merNedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Biträdande överläkare, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merSamma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett
Läkemedel: Norspan (buprenofin) Företag: Mundipharma Godkänt för försäljning: 2006-02-10 Granskat: 2006-07 1(5) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för smärta Kommer snart! Samma måttliga smärtlindring
Läs mer17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Läs meramitriptylin Saroten 75+
Smärta smärta l Akut nociceptiv smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Svaga opioider paracetamol + kodein 1) Citodon
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merStefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK
Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se
Läs merLeva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta
Läs merVanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon
Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi
Läs merHUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Läs merbehandling smärtanalys fysiologi & psykologi
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B
Läs merSMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau
SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merLathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) * Lathunden riktar sig främst till läkare i primärvården LATHUND* FÖR BEHANDLING MED LYRICA
Läs merPunktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta
Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig
Läs merPatienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Läs merHur ska vi behandla patienter med smärta?
Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans
Läs merEFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer
EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid
Läs merSMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014
definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merVid nervsmärta efter bältros (PHN)
Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merInnehåll. Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.
Innehåll Viktigaste nyheterna i REK 2011. Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta. dronedaron (Multaq) - vid förmaksflimmer. Vimovo - kombination av naproxen
Läs merTumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merFarmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
Läs merDiagnossättning inom specialiserad smärtvård
2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas
Läs merSmärtmekanismer och smärtbehandling
Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation
Läs merBESLUT. Datum 2011-07-01
BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSmärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm I sjukvården utsätter vi ofta våra patienter för procedurer
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merPublicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-01-26 Godkänt av: Arvin Yarollahi,
Läs merLångvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen
Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till
Läs merPatientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)
Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till
Läs merAkut och långvarig smärta (EB)
Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer
Läs mer