Smärtbehandling vid cancersjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Transkript

1 Smärtbehandling vid cancersjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

2 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Genombrottssmärta 2

3 Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Slet bort smärtpumpen du prövade imorse. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 3

4 Cancerrelaterad smärta - förekomst 70 % av patienterna med avancerad cancersjukdom besväras av smärta I livets slutskede 90 % Komplex smärta: Blandsmärta (nociceptiv & neuropatisk) Genombrottssmärta < 10 % behöver någon form av invasiv smärtlindring 4

5 Varför får cancerpatienter ont? Inflammation Tryck på omgivande organ Obstruktion av tarmar, blodkärl Instabilitet Hypoxi 5

6 Grundläggande smärtmekanismer Nociceptiv smärta Vävnadssmärta. Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver. Neuropatisk smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. För diagnos krävs utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar. 6

7 Nociceptiv smärta Stimuli från skadad vävnad påverkar smärtreceptorer, utflöde av inflammatoriska- och smärtstimulerande ämnen 7

8 A-delta fibrer C-fibrer 8

9 9

10 Neuropatisk smärta Överuttryck av natriumkanaler i skadade nervfibrer, disinhibition, ökad aktivitet i oskadade fibrer hyperexcitabilitet 10

11 Neuropatisk smärta Total eller partiell nervskada, nervkompression Infiltration Infektiös/inflammatorisk/ischemisk etiologi Efter cytostatikabehandling, strålbehandling Stor utmaning 50 % av patienterna blir hjälpta Och då läkemedel fungerar - bara delvis smärtreduktion Effekt på vilovärk, koncentrationsförmåga, sömn Marginell effekt på stimulusberoende smärtkomponenter som att gå, stå, sitta på obekväm stol % av cancerpatienter har inslag av neuropatisk smärta Bennett MI, Rayment C, Hjermstad M, et al. Prevalence and aetiology of neuropathic pain in cancer patients: a systematic review. Pain. 2012;153(2):

12 Grund för lyckad smärtbehandling Försök förstå smärtmekanismen innan du väljer behandling Bas för att förstå smärtmekanismen: Anamnes Använd ett smärtskattningsinstrument Klinisk undersökning Ev röntgen, andra tester. Välj en behandlingsstrategi Informera, utvärdera och justera Vid svår smärta rådfråga en smärtspecialist! 12

13 Smärtanamnes När började smärtan? Lokalisation välavgränsad diffus utstrålande (nervrotsengagemang?) Tidsförlopp konstant intermittent variation under dygnet aktivitetsutlöst 13

14 Karaktär Smärtanamnes molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) huggande/skärande (ofta nociceptiv, leder, viscera) tryckande, bultande/pulserande (ofta nociceptiv, kärl) brännande/ilande/stickande (ofta neuropatisk) Intensitet VAS/NRS eller verbal skattning. Abbey pain scale för kognitivt påverkade patienter Vad förvärrar/förbättrar smärtan? 14

15 Smärta i livets slutskede Fysiologisk Psykologisk Smärta Existentiell Social Total pain 15

16 Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Svårlokaliserad, djup, refererad Vällokaliserad, konstant Intervallmönster, hög intensitet, refererad Aktivitetsrelation, muskelspasm 16

17 + Kan ha effekt ++ Ofta god effekt (-) Ofta bristande effekt Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Djup vävnad Ytlig vävnad Paracetamol COX-hämn Opioid (-) (-) (-) använd kortverkande Adjuvans Steroider Bisfosfonater Lokalanestetika Antikolinergika Bisfosfonater, steroider, bensodiazepiner Annat Strålbehandling Morfingel i såret Antisekretorisk behandling Farmakologisk smärtbehandling i livets slutskede. LMV 2010 (21) 6:14-50 Strålbehandling 17

18 Verkningsmekanism för selektiva och oselektiva COX-hämmare Arakidonsyra COX-1 X Ospecifika COX-hämmare Normala kroppsfunktioner Skydd av mag-tarmslemhinna Trombocytaggregation COX-2 X Selektiva COX-2- hämmare Inflammation Smärta Motverkar trombocytaggr. Adapted from Needleman P et al. J Rheumatol. 1997;24(suppl 49):

19 COX1/COX2-balansen hos olika COX hämmare Arcoxia Celebra Ibuprofen ASA Naproxen Dynastat Diklofenak Toradol Warner T, Mitchell J. Cyclooxygenases: new forms, new inhibitors, and lessons from the clinic. FASEB J May;18(7):

20 Inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Många listor över landet rekommenderar (i första hand): Naproxen startdos mg x 1-2, max 1000 mg/d Ibuprofen startdos 200 mg x 1-3, max 1200 (2000) mg/d COX-2 hämmare - vid: Ulcusproblematik Låga trombocyter Samtidig behandling med antikoagulantia Parenteral behandling: Ketorolak (Toradol 30 mg/ml), max 90 (120) mg/24h, kan ges sc. Analgetisk effekt inom min, duration 4 6 timmar Parecoxib (Dynastat 40 mg), COX-2 hämmare, max 80 mg/24h. Max analgetisk effekt efter 30 min (iv) 20

21 I praktiken Akut benign inflammatorisk smärta hos i övrigt frisk patient: Naproxen eller ibuprofen Hjärt/kärl-sjuka: Naproxen Undvik ibuprofen om samtidig behandling med lågdos ASA Tidigare ulcusproblematik: Ibuprofen + omeprazol COX2-hämmare + omeprazol Blödningsrisker COX2-hämmare + omeprazol Svår inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Ketorolak (Toradol) eller parecoxib (Dynastat) 21

22 Antikolinergika Vid kramptillstånd i glatt muskulatur Vid ökad slemsekretion, rossel För att minska sekretionen från GI-kanalen Buscopan: Inj 20 mg/ml, 1 2 ml sc vb, max 100 mg/24h Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Robinul: Inj 0,2 mg/ml, 1/2 1 ml sc Effekt upp till 8h Mer potent än Morfin-Skopolamin Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Tytgat GN. Hyoscine butylbromide: a review of its use in the treatment of abdominal cramping and pain. Drugs. 2007;67(9):

23 Starka opioider i Sverige Morfin Dolcontin Oramorph Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon Durogesic Fentanyl Hexal Matrifen Targiniq Temgesic Norspan Abstral Actiq PecFent Instanyl Hydromorfon Metadon Palexia Effentora 23

24 Morfin Morfin är oftast förstahandsval. T Morfin 10 mg 1/2-1 x (4-)6, den lägre dosen till äldre. Behandlingen kan inledas med Dolcontin! Extrados = 1/6(-1/10) av dygnsdosen Överväg oxykodon vid sänkt lever/njurfunktion pga aktiva metaboliter (M3G, M6G). Dosökning vid otillräcklig smärtlindring titreras lämpligen ut med hjälp av vid behovs medicineringen. Dygnsdosen kan ökas 30-50%. Morfin har ingen maxdos. Dosreduktion skall ske försiktigt, reducera med 10-15% av dygnsdosen varannan eller var tredje dag. Abstinensrisk. Alltid obstipationsprofylax med Movicol och/eller drp Laxoberal 5-30 drp tn. Illamåendeprofylax med T Postafen 25 mg x 2. Försök med utsättning inom 1-2 veckor, kräkcentrum adapterar sig. 24

25 Oxikodon Oxikodon 60-80% biotillgänglighet, (1,5 -) 2 gånger mer potent än morfin. Ett bättre alternativ än ketobemidon vid nedsatt lever/njurfunktion. Finns som kapsel/mixtur OxyNorm (ges 4 gånger per dygn) och depottablett OxyContin (ges 2 gånger per dygn) samt injektionsvätska OxyNorm. 25

26 Transdermalt fentanyl Ett alternativ vid stabil opioidkänslig smärta. När patienten har svårt att ta tabletter: Sväljningssvårigheter Illamående/kräkningar Osäkert upptag från GI-kanalen Olämpligt: Vid instabil smärta Vid mycket höga opioiddoser När ingenting annat hjälper 26

27 Transdermalt fentanyl Avbryta behandlingen: Efter avlägsnande av plåstret har plasma-koncentrationen av fentanyl sjunkit till 50% inom cirka 17 timmar. I livets absoluta slutskede vid instabil smärta: Låt plåsterbehandlingen fortsätta. Ge annan opioid subkutant via smärtpump. Dosen räknas fram med hjälp av antalet givna extradoser. 27

28 Transmukosalt/sublingualt/intranasalt fentanyl Abstral, Effentora Sublingual eller buckal tablett med upptag genom munslemhinnan. Snabb, förutsägbar absorption Instanyl, PecFent Nässpray med snabbt upptag. Effekt inom 10 min, duration cirka 1 timme, ingen skillnad mellan preparaten. På förhand svårt veta vilken dos som hjälper patienten titrera! Dessa läkemedel kan vara bra alternativ vid genombrottssmärtor, särskilt i hemsjukvård. Dyrt 28

29 Metadon Metadon har effekt på my & delta-opioidreceptorer, NMDAreceptor blockad, serotoninåterupptagshämmare. Fördelar: Långverkande Effekt även vid neuropatisk smärta, blandsmärta Användbart vid dålig njurfunktion Nackdelar: Varierande halveringstid Ackumulationsrisk Svårt beräkna ekvianalgetisk dos vid opioidbyte 29

30 Kombination av metadon och annan opioid Vid otillräcklig smärtlindring med opioid där blandsmärta föreligger. Behåll den första opioiden och lägg till peroralt metadon 2,5 mg x 2. Dosökning till 5 mg x 2 (max 10 mg x 2) inom några dygn om utebliven effekt. Behåll metadondosen vid god smärtlindring fast NMDA-blockad och titrera fortsatt smärtlindring med den första opioiden. Om pat blir smärtlindrad och sederad minska dosen av den första opioiden. McKenna M, Nicholson AB. Use of methadone as a coanalgesic. J Pain Symptom Manage 2011;42:e4-e6. Davies MP. Evidence from basic research for opioid combinations. Expert Opin. Drug Discov. 2012;7(2): Wallace, E., et al., Addition of methadone to another opioid in the management of moderate to severe cancer pain: a case series. J Palliat Med, 2013;16(3): Courtemanche F, Dao D, Gagné F et al. Methadone as a Coanalgesic for Palliative Care Cancer Patients. J Palliat Med Jul 11 30

31 Starka opioider Glöm inte Subkutan/intravenös dos = (1/3) - 1/2 av peroral dos. Vid behovs dosen av opioid är 1/6(-1/10) av den totala dygnsdosen. 31

32 Opioider och njurfunktion Vid nedsatt njurfunktion: De säkraste alternativen metadon, fentanyl Kan kräva dosjustering hydromorfon, oxikodon Bristfällig dokumentation - ketobemidon Olämpligt morfin Kurita G, Lundström S, Sjögren P, et al. Renal function and symptoms/adverse effects in opioid treated patients with cancer. Acta Anaesthestiologica Scandinavia Sep;59(8):

33 Opioidrotation När patienten är väl smärtlindrad men har besvärande biverkningar: Hallucinationer Kognitiv svikt Myoklonus Uttalad trötthet Dosen av den nya opioiden skall vara % av ekvianalgetisk dos enligt konverteringstabell. Vid otillfredsställande smärtlindring trots dosökning: Annan smärtmekanism? Ny smärtanalys! Byt opioid enligt konverteringstabell 33

34 Opioidbehandling i livets slutskede Svår smärta förkortar livet Leder till svår stress Nervsystemet och endokrina funktioner påverkas Immobilisering och passivitet Höga opioiddoser förkortar INTE livet, snarare tvärtom 34

35 35

36 Biverkningar vid opioidbehandling Vanliga biverkningar: Muntorrhet Förstoppning förebygg! Illamående förebygg! Trötthet dosjustering? Mindre vanliga biverkningar: Vattenkastningsbesvär Svettningar Klåda Myoklonier Kognitiv påverkan 36

37 Sammanfattning opioidbehandling De starka opioiderna är likvärdiga vad gäller effekter och biverkningar. Morfin bör vara förstahandsval Behandlingen kan inledas direkt med långverkande morfin (Dolcontin). Vissa patienter har nytta av att byta opioid. 37

38 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Cancerrelaterad neuropatisk smärta Gabapentin Amitriptylin (Saroten) Duloxetin (Cymbalta) Opioider (oxikodon, metadon) Steroider Fokal perifer neuropatisk smärta med allodyni Lidokainplåster (Versatis) Samtidig depression Amitriptylin (eller duloxetin) Samtidig ångest Pregabalin (Lyrica) Se också: Eisenberg E, Suzan E. Drug combinations in the treatment of neuropathic pain. Curr Pain Headache Rep. 2014;18(12):

39 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Amitriptylin (Saroten) Effekt på noradrenalin-, serotonin-, histamin-1, dopamin-, antikolinerga-, alfa- och NMDA-receptorer. Initialt mg/d, mg/d ofta effektivt. NNT (number needed to treat) 1,5-3 Gabapentin (Neurontin, Gabapentin) Hämmar transmittorfrisättningen presynaptiskt. Initialt mg/d, effektiv dos ofta mg/d NNT 3-6 Pregabalin (Lyrica) Liknande verkningsmekanism som gabapentin, effektiv dos ofta mg/d. NNT 3 4 Kortikosteroider, ketamin, TENS, nervblockader, spinal smärtbehandling 39

40 Genombrottssmärta En eller flera episoder av dagliga smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Förekommer hos cirka 2/3 av alla patienter med cancerrelaterad smärta. I genomsnitt tre episoder per dag, max intensitet inom 10 min, pågår vanligen upp till cirka 60 min. Olika typer: Spontan Vid rörelse Procedurutlöst Påverkar livskvaliteten negativt Ofta svårbehandlad 40

41 Hur behandla visceral intermittent smärta? Ileus, koliksmärtor Mekaniskt hinder Ödem i tarmväggen, ascitesvätska Behandling: Dålig (ingen) effekt av opioider på intermittent komponent. Bra mot kontinuerlig visceral smärta. Antikolinergika Buscopan 20 mg sc COX-hämmare Toradol (ketorolak) 30 mg iv/im/sc (Dynastat 40 mg är alternativ) Antiemetika Haldol, Postafen, Betapred Antisekretion (minska volym kräkningar) Buscopan, Sandostatin, Omeprazol 41

42 Hur behandla somatisk intermittent smärta? Omläggning av smärtande sår Behandla grundorsaken, t ex infektion. Basbehandling med paracetamol, COX-hämmare Kortverkande opioid inför omläggning Abstral/Effentora/Instanyl Lokal morfinbehandling öppna sår, inflammation Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml via apoteket Appliceras direkt på sårytan, täckande förband Effekt timmar Troligen litet systemiskt upptag Graham T et al. How are topical opioids used to manage painful cutaneous lesions in palliative care? A critical review. Pain 154 (2013)

43 Smärta från skelettmetastaser Vanligaste orsaken till smärta hos cancerpatienter 1/3 av patienterna med skelettmetastaser har smärta Smärtmekanismer: Nociceptiv somatisk smärta pga bendestruktion och lokal inflammation sensitiserade perifera smärtfibrer Neuropatisk smärta pga tumörorsakad destruktion av perifera nervfibrer sensitiserat smärtsystem konstant smärta + rörelserelaterad smärta påverkar funktionsförmågan och ADL COX-hämmare, opioider, bisfosfonater, antineuropatiska läkemedel, strålbehandling Kane CM, Hoskin P, Bennett M. Cancer induced bone pain. BMJ 2015;350:h315 doi: /bmj.h315 43

44 Sammanfattande farmakologisk behandlingsstrategi Svår smärta som inte lindras av peroral behandling: 1. Aktuell smärtmekanism(er)? Inflammatorisk smärta COX-hämmare, steroider Neuropatisk smärta gabapentin m fl Existentiell smärta använd teamets resurser 2. Gå över till parenteral administrering av opioid (iv/sc) 3. Opioidrotation? 4. Tillägg av lågdos metadon? 5. Försök med ketamin? 6. Spinal smärtlindring? 7. Perkutan kordotomi? 8. Palliativ sedering? 44

45 Behandlingens mål vid cancerrelaterad smärta Smärtfrihet i vila. Patienten skall kunna erbjudas en god, eller åtminstone acceptabel nattsömn. Behandlingen skall ge en optimal och kontinuerlig smärtlindring, som inte sker på bekostnad av patientens livskvalitet genom t ex oacceptabla biverkningar. 45

46 Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Slet bort smärtpumpen du prövade imorse. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 46

47 Tills slut En bra smärtanalys är avgörande för resultatet! Lägg upp en behandlingsstrategi och gör ditt preparatval. Informera, utvärdera och justera. Våga fråga någon annan när du inte lyckas. 47