Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling

Transkript

1 Datum Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling Falkenberg 2012 Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post:

2 1. Inledning Handlingsplanen för kvalitetssäkring av elevers läs/skrivutveckling tar sin utgångspunkt i skolans styrdokument samt i aktuell forskning. Om det framkommer att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst krävs eller av andra anledningar bedöms vara i behov av särskilt stöd ska rektor, enligt 8, kapitel 3 i skollagen (2010:800), i samråd med elevhälsan se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Utredningen ska leda till att eleven får det stöd som behövs. Handlingsplanen ska medverka till att alla elever erbjuds en optimal läs- och skrivutveckling oavsett vilken skola de går på. Handlingsplanen är ett dokument som beskriver hur man tidigt kan upptäcka, sätta in åtgärder samt följa upp elever som behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling. I handlingsplanen beskrivs också inriktningen på det specialpedagogiska samarbetet mellan skolorna och stöd- och resursenheten Rodret, se bild 1 på sidan 4. Syftet med handlingsplanen är att verka för att: - skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa elevers läs- och skrivutveckling på ett strukturerat sätt. - tidigt upptäcka och tidigt sätta in intensiva pedagogiska insatser för elever som behöver stöd för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. - säkerställa att alla elever erbjuds en gynnsam läs- och skrivutveckling för att öka likvärdigheten och måluppfyllelsen i kommunen. - synliggöra hur samarbetet kan se ut mellan de enskilda skolorna och Rodret kring elevers läsoch skrivutveckling. Inkluderande undervisning - Det viktigaste arbetet kring elevers läs- och skrivutveckling är det pedagogiska arbete som sker dagligen, inom klassens ram. En inkluderande undervisning kan verka för att stärka elevers självkänsla och öka motivationen till skolarbetet. Det specialpedagogiska arbetet, sett utifrån ett relationellt perspektiv, sker i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet i skolan (Persson, 2007). Han menar att förändringar i elevens omgivning kan påverka hans/hennes möjlighet att uppfylla uppställda krav/mål och att det specialpedagogiska arbetet bör ske inkluderande och ses på lång sikt. Både svensk och internationell forskning visar dessutom att lärarens kompetens är den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Det är därför oerhört viktigt att lärarens kompetens kring hur man kan skapa och utveckla en inkluderande lärmiljö för alla elever ständigt utvecklas. En stor del av det pedagogiska arbetet med elevers läs- och skrivutveckling kan läggas upp och organiseras så att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Att exempelvis under lärares ledning samtala kring gemensamt lästa texter, såväl skönlitterära som faktatexter, utgör en viktig del av det pedagogiska arbetet när det gäller att stödja alla elevers läs- och skrivutveckling. Eleverna ges genom strukturerade textsamtal möjlighet att utveckla textförståelse från yta till djup samt förmågan att koppla textens innehåll till egna erfarenheter. Att arbeta med textsamtal kan dessutom medverka till att öka elevernas motivation och läslust. Textsamtal berörs vidare under punkt 2 och 5 samt i bilaga 4. Uppföljning Innehållet i och arbetet med handlingsplanen bör utvärderas och följas upp i slutet av varje läsår på den enskilda skolan samt på en träff med rektorer, verksamhetschef för grundskolan och representanter från Rodret.

3 2. Litteratur och forskning Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med att utveckla elevers olika språkförmågor samt tidiga upptäckter och tidiga pedagogiska insatser är viktiga framgångsfaktorer i förebyggandet av läs- och skrivsvårigheter. Barbro Bruce (2010) beskriver hur språk och lek utvecklas i ett ömsesidigt förhållande. Det är i leken barn upptäcker och utvecklar språket samtidigt som språket gör att leken förändras och berikas. Resultatet i Barbro Bruces doktorsavhandling (studie 1, 2007), bilaga 2, visar att språkförståelse och förmåga att symbolleka vid 18 månaders ålder kan förutsäga den kommande språkutvecklingen. Slutsatserna hon drar utifrån resultatet är att inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet kan producera i tidig ålder, utan snarare på hur barnet förstår och kan använda språket i sin lek. Ingvar Lundberg (2007) menar att en god läsutveckling vilar på fyra pelare: språklig medvetenhet (särskilt fonologisk medvetenhet), bokstavskunskap, ett gott ordförråd och motivation. Han beskriver även att den tidiga läsutvecklingens fem dimensioner är; fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse samt läsintresse (Lundberg, 2005). Monica Reichenberg (2008) anser att elever behöver direkt undervisning om hur man förstår en text, bilaga 4. Genom välstrukturerade textsamtal får elever möjlighet att reflektera över vad de läst, och, med varandras och lärarens hjälp, höja sin läsförståelse. Ulrika Wolff (2010) har i sin forskningsstudie RAFT, bilaga 1, bland annat kommit fram till att intensiv daglig strukturerad lästräning under ca en 12 veckors period ger bättre resultat än traditionell specialundervisning. De barn som deltog i träningsprogrammet klarade sig signifikant bättre än de barn som fick den traditionella specialundervisning som skolan erbjöd. De gjorde framsteg på samtliga områden det vill säga, ordavkodning, stavning, läshastighet och läsförståelse. Ulrika Wolff menar vidare att läs- och skrivsvårigheter ofta leder till låg självuppfattning och dåligt självförtroende vilket ytterligare kan försvåra barnens läsinlärning. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt göra kraftfulla insatser för att bryta den onda cirkeln. Ulrika Wolff (2011) leder just nu ett forskningsprojekt kring tidig fonologisk träning av barn mellan 4-6 år, RIDDLE, se bilaga 3. Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket. Träningsstudien har pågått sedan hösten 2008 och preliminära resultat kommer att redovisas under hösten

4 Bild 1 Arbetsgång för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling SKOLAN Screening i år F, 1, 2, 4 Intensiva stödinsatser, beslut om åtgärdsprogram Uppföljning/utvärdering Grundläggande kartläggning Åtgärder/stödinsatser Uppföljning/utvärdering Ansökan om förstärkt stöd av Rodret RODRET Stöd kring tolkning av testresultat samt förslag till åtgärder kan ges utan ansökan. Förstärkt stöd kan ges efter ansökan. 3. Kartläggning/screening I handlingsplanen beskrivs ett antal kartläggningar och screeningar som görs av samtliga elever vid en viss ålder. Dessa kartläggningar och screeningar följs upp av pedagogiska insatser för att säkra att eleverna får rätt stöd i rätt tid. Syftet med kartläggning/screening är att tidigt identifiera, fånga upp och erbjuda särskilda stödinsatser till elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter. I förskoleklass och skolår 1 kan kartläggning göras, antingen individuellt eller i grupp. Screeningsmaterialet som används för skolår 1,2 och 4 är normerat och standardiserat. Kriterierna för urval av kartläggnings- och screeningsmaterial har varit att materialet ska mäta relevanta förmågor hos eleven, som är viktiga indikatorer på hur långt eleven har hunnit i sin läs- och skrivutveckling vid en viss ålder i jämförelse med andra elever i samma ålder. Materialet ska dessutom vara lätt och smidigt att arbeta med och administrera. Kartläggning/screening ska kunna utföras av klassens lärare i hela elevgruppen samtidigt, så tidsåtgången blir begränsad. Till en del av materialet finns kopieringsunderlag vilket gör att kostnaderna för kartläggning/screening hålls på en rimlig nivå. 4. Förskoleklass och skolår 1 Förskoleklass Språklig observation För att kartlägga elevers språkliga utveckling används: Observation Av Språk i förskoleklassen, OAS, Astrid Frylmark 4

5 Förskoleklass/skolår 1 Fonologisk medvetenhet För att kartlägga elevers fonologiska medvetenhet används: Hur låter orden? Ingrid Häggström 4.1 Arbetsgång Lärare i förskoleklass genomför en språklig kartläggning av samtliga elever, med stöd av specialpedagog/speciallärare. Detta görs med fördel i början av höstterminen i förskoleklassen. Den fonologiska medvetenheten kartläggs under vårterminen i förskoleklassen eller i början av höstterminen i skolår 1. Specialpedagog/speciallärare ser till att elever som får låga resultat vid dessa kartläggningar skyndsamt erbjuds adekvata insatser för att utveckla deras läs- och skrivförmåga. Stöd kan även ges av skoldatateket. Ett åtgärdsprogram upprättas vid behov, där dessa insatser skrivs in. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. 5. Skolår 2 Avkodningsförmåga Läskedjor för skolår 2 (bokstavs- och ordkedjor), Christer Jacobsson Fonemidentifiering DLS för skolår 2, Samma ljud, skolår 2. Läsförståelse Vilken bild är rätt?, Ingvar Lundberg 5.1 Arbetsgång Lärare för skolår 2 genomför screening av samtliga elever under oktober/november månad med stöd av specialpedagog/speciallärare. Vårterminen i skolår 2 används till specialpedagogiska stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Specialpedagog/speciallärare ser till att elever som får staninepoäng ett och två på screeningarna erbjuds intensiv lärarledd lästräning dagligen i cirka minuter under en 12 veckors period under vårterminen. Lästräningen kan organiseras på olika sätt - individuellt såväl som i mindre grupp. Det är viktigt att eleverna tränar sina läsförmågor på ett allsidigt sätt. Lärarledd lästräning med strukturerade samtal om lästa texter, repeterad läsning, helordsläsning med och utan bildstöd, parläsning samt växelläsning är några exempel på användbara moment i den intensiva lästräningen. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. I slutet av vårterminen genomförs en förnyad screening, av de elever som fått stödinsatser, med samma kartläggningsmaterial, för att se om den intensiva lästräningen har resulterat i en positiv läsutveckling. För den elevgrupp där den intensiva lästräningen inte har haft önskad effekt, gör specialpedagog/speciallärare en grundläggande kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling, se punkt 7, och ett nytt åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagog/speciallärare ansvarar tillsammans med arbetslagen, för att elever som behöver kompensatoriska verktyg får tillgång till dessa och lär sig att använda dem och att Skoldatateket kontaktas vid behov för demonstration och utprovning av specifika kompensatoriska verktyg. 5

6 6. Skolår 4 Avkodningsförmåga Läskedjor skolår 2 - Gy. Tecken-, ord- och meningskedjor, Christer Jacobson Läshastighet Läshastighet, DLS för skolår 4, Järpsten, B & Taube, K. Stavning Rättstavning 1 eller 2, DLS för skolår 4, Järpsten, B & Taube, K. 6.1 Arbetsgång Lärare för skolår 4 genomför screening av samtliga elever under november månad, med stöd av specialpedagog/speciallärare. Vårterminen i skolår 4 används till specialpedagogiska stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Specialpedagog/speciallärare ser till att de elever som får staninepoäng ett och två på screeningarna erbjuds adekvata insatser som kan medverka till att utveckla deras läs- och skrivförmåga. Dessa insatser skrivs in i elevens åtgärdsprogram. I slutet av vårterminen genomförs förnyad screening, av de elever som fått stödinsatser, för att se om den dessa insatser har haft önskad effekt för elevernas läs- och skrivutveckling. Om man vid uppföljning av aktuellt åtgärdsprogram upptäcker att eleven, trots individuella, riktade pedagogiska insatser, inte gör tillräckliga framsteg i sin läs- och skrivutveckling kan ett förstärkt stöd bli aktuellt. Tillvägagångssättet för ett förstärkt stöd beskrivs under punkt 8. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. Specialpedagog/speciallärare ansvarar, tillsammans med arbetslagen, för att elever som behöver kompensatoriska verktyg får tillgång till dessa och lär sig att använda dem och att Skoldatateket kontaktas vid behov för demonstration och utprovning av specifika kompensatoriska verktyg. 7. Arbetsgång vid pedagogisk kartläggning av läs- och skrivutveckling Eventuella misstankar om läs- och skrivsvårigheter bör leda till att specialpedagog/speciallärare på skolan, i samarbete med berörda lärare, genomför en grundläggande kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling. Den bör innehålla en kartläggning av: fonologisk medvetenhet läshastighet läsförståelse ordförståelse stavningsförmåga skriftlig uttrycksförmåga Användning av individuella kartläggningsmaterial, som t.ex. God läsutveckling, God skrivutveckling, Nya Lus-boken eller Nya språket lyfter kan vara ett stöd i det pedagogiska arbetet. Fler förslag på kartläggningsmaterial finns under punkt 10. Utifrån resultatet av kartläggningen planeras för relevanta insatser för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och vid behov upprättas åtgärdsprogram. Även kompensatoriska åtgärder kan komma ifråga. Uppföljning och utvärdering av åtgärdernas effekt och därmed den enskilda elevens resultat ska ske kontinuerligt så länge svårigheter kvarstår. När det kommer nyinflyttade elever till kommunen ska deras läs- och skrivförmåga kartläggas så snart det anses lämpligt. 6

7 8. Samarbete mellan specialpedagoger och Rodret Vid behov kan specialpedagog/speciallärare kontakta specialpedagog, specialpedagog tal/språk/hörsel, eller psykolog på Rodret för att diskutera och tillsammans tolka resultat som framkommit i samband med gjorda läs- och skrivutredningar. Utöver tolkningen av resultaten kan man diskutera relevanta åtgärdsförslag som sedan återges till berörda lärare i arbetslagen. Konsultation, diskussion och tolkning av grundläggande läs- och skrivutredning kan göras utan skriftlig ansökan till Rodret. 9. Arbetsgång vid förstärkt stöd från Rodret Om en elev trots intensiva insatser inte har gjort tillräckliga framsteg i sin utveckling och en grundläggande läs- och skrivutredning har genomförts, kan ett förstärkt stöd bli aktuellt. En ansökan kan skickas till Rodret, Stöd- och resursenhet, på blankett Ansökan om samarbete med Rodret som finns på Rodrets hemsida. Tillsammans med ansökan bifogas det senaste åtgärdsprogrammet. Rodret gör, utifrån den enskilda ansökan, en bedömning av hur det förstärkta stödet kan utformas. 10. Förslag på kartläggningsmaterial Nedan följer förslag på material som kan användas vid en grundläggande kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling: Skolår F-6: Bornholmsmodellen vägen till läsning, språklekar i förskoleklass, Ingvar Lundberg DLS BAS för skolår 1 och 2. Birgitta Järpsten DLS för skolår 2 och 3. Birgitta Järpsten DLS för skolår 4-6. Ny handledning samt nytt material för läsförståelse och läshastighet, Ny normering, Järpsten, B & Taube, K Läskedjor skolår 2 - Gy. Bokstavs, tecken, ord och meningskedjor, Christer Jacobson Stavning för skolår 2. Maj-Gun Johansson/Sonja Rockberg Vilken bild är rätt?, en enkel klassdiagnos av läsförståelse, Ingvar Lundberg Vilket är rätt? Ortografisk ordavkodning, Åke Olofsson Vilket låter rätt? Fonologisk ordavkodning, Åke Olofsson H 4, diagnostisering av elever med läs- och skrivsvårigheter skolår 4-6. Lena Franzen. Testbatteriet, språk- och minnesprov, Dalgård, Krogshöj, Lund och Otzen Materialet innehåller: Minnesprov, språkliga prov, fonologiska prov samt ordigenkänning. ITPA, Illinois Test of Psycholinguistic Abilities. ITPA mäter 13 olika språkförmågor hos barn i åldrarna 6-13 år Logos, Datorbaserat diagnostiskt test av dyslexi och andra lässvårigheter. Torleiv Hoien. 7

8 Lilla Duvan, Dyslexiscreening för skolår 3, 5 och 7, Ulrika Wolff. Innehåller självskattning, arbetsminne, fonologisk- och ortografisk avkodning. God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Ingvar Lundberg Individuell kartläggning av fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse. Boken innehåller dessutom en mängd övningar. God skrivutveckling. Kartläggningar och övningar, Ingvar Lundberg Individuell kartläggning av stavning, meningsbyggnad och textform, funktionell skrivning, skapande skrivning samt motivation för skrivning. Nya Lusboken, en bok om läsutveckling, Birgitta Allard, Margret Rudqvist & Bo Sundblad. Individuell kartläggning av elevers läsutveckling med hjälp av ett läsutvecklingsschema Nya språket lyfter. Skolverkets diagnostiska material i svenska och svenska som andraspråk Provia, (datorprogram), testverktyg för Lexia Skolår 7-9 och gymnasieskolan: Läskedjor skolår 2 Gy. Bokstavs, tecken, ord och meningskedjor, Christer Jacobson DLS för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Birgitta Järpsten Vilket är rätt? Ortografisk ordavkodning. Åke Olofsson Vilket låter rätt? Fonologisk ordavkodning. Åke Olofsson Lilla Duvan, Dyslexiscreening för skolår 3, 5 och 7. Ulrika Wolff Innehåller självskattning, arbetsminne, fonologisk- och ortografisk avkodning Duvan, Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna, Ingvar Lundberg & Ulrika Wolff. Kan användas för skolår 9 samt gymnasiet. Innehåller: självrapport, arbetsminne, vokabulär, omvänd spoonerism samt fonologisk- och ortografisk avkodning LS-klassdiagnoser i läsning och skrivning, Maj-Gun Johansson, skolår 7-år 1 på gymnasiet 8

9 10. Referenser Bruce, Barbro. (2007). Problems of language and communication in children. Identification and intervention. Doktorsavhandling, Lunds universitet. Lundberg, Ingvar. (2005). Bornholmsmodellen vägen till läsning språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar. (2007). God läsutveckling kartläggningar och övningar. Natur och Kultur. Persson, Bengt. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber. Persson, Sven & Riddersporre, Bim. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan (Bruce, Barbro). Natur och Kultur. Reichenberg, Monica. (2008). Vägar till läsförståelse - texten, läsaren och samtalet. Natur & Kultur. Wolff, Ulrika. (2010). RAFT, Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness. Forskningsprojekt, Göteborgs universitet. Wolff, Ulrika. (2011) RIDDLE, Reading Acquisition: Individual Differences, Development, and Enhancement. Forskningsprojekt, Göteborgs universitet. 9

10 Lunds universitets publikationer (Studie 1 av 4) Bilaga 1 Titel: Problems of language and communication in children; Identification and intervention Författare: Barbro Bruce Avdelning/ar: Logopedics, Phoniatrics and Audiology Disputationsdatum: Opponent: Professor Bente Eriksen Hagtvet Publikation/Serie: Lunds University, Faculty of Medicine Doktoral Dissertation Series, no 14 Publiceringsdatum: 2007 Dokumenttyp: Doktorsavhandling Språk: Engelska Förlag: Departement of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinikal Sciences, Lund University Avhandlingen handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn. Den består av fyra studier, varav de två första behandlar frågan om hur och när sådana svårigheter kan identifieras och de två följande om hur man kan stödja och stimulera barn med språkstörning inom ramen för dels naturliga, och dels professionella samtalskontexter. Syftet i studie I var att undersöka om det är möjligt att identifiera framtida språkliga problem genom att bedöma barns kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder. Metoden var att låta både föräldrar och professionella (logopedstudenter, som fullgjort både teoretiska och praktiska kurser i barnspråk och barnspråksstörningar) göra en bedömning av olika kommunikationsfärdigheter med hjälp av ett för studien framtaget observationsprotokoll. Bedömningen gällde icke-språklig och språklig uttrycksförmåga, situations- och språkförståelse, samspelsförmåga och lekutveckling. Resultaten i studie I visade att språkförståelse och symbollek samvarierar signifikant med resultaten på språkliga test tre år senare (vid 54 månaders ålder). Följaktligen tycks språkförståelse och förmåga att symbolleka vid 18 månaders ålder kunna predicera den kommande språkutvecklingen. Det var endast bedömningen som utfördes av professionella, dvs. logopedstudenter, som hade en statistiskt säkerställd korrelation med resultaten på språktesten tre år senare. En möjlig tolkning av den uteblivna korrelationen mellan föräldrarnas bedömning och resultaten på språktesten är att föräldrar kan ha svårt att bedöma sina barns språkförståelse och lekförmåga; språkförståelsen pga. att den är svår att renodla från situationsförståelse och lekförmågan pga. att den är svårbedömd för föräldrar, eftersom de ofta själva är involverade i leken med sitt barn och kanske kompenserar för de eventuella svårigheter barnet har. Kliniska implikationer utifrån resultaten av studie I är att inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet kan producera i tidig ålder, utan snarare hur barnet förstår och kan använda språket i sin lek. Se för fullständigt resultat av de fyra studierna. 10

11 Bilaga 2 Intensiv träning bra för barn med läs- och skrivsvårigheter Pressmeddelande från Göteborgs universitet Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läs- och skrivsvårigheter än traditionell specialundervisning. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet. Cirka fem procent av Sveriges skolbarn har svårt att komma igång med läs- och skrivinlärning beroende på brister i ordavkodningen. - De flesta forskare är överens om att den underliggande problematiken är en sviktande fonologisk förmåga, det vill säga en låg medvetenhet om det talade ordets ljudmässiga uppbyggnad, säger Ulrika Wolff, universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och den som genomfört en för svenska förhållanden unik studie. I studien fick drygt 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter under tolv veckor daglig träning under 45 minuter av pedagoger som för uppdraget utbildats vid Göteborgs universitet. Dessa jämfördes sedan med en lika stor grupp som fick skolans traditionella specialundervisning. Träningen innehöll intensiva och strukturerade övningar i att förstå den alfabetiska koden. Barnen tränade kopplingen av fonem-grafem (ljud-bokstav) och den fonemiska medvetenheten, vägledd högläsning genomfördes liksom lästräning som stärkte lässäkerhet och läshastighet. Det strikta och forskningsbaserade programmet gav dock samtidigt utrymme för kreativitet, lek och nyfikenhet. Individuell undervisning Resultaten visar att de barn som deltog i träningsprogrammet klarade sig signifikant bättre än de barn som fick den traditionella specialundervisning som skolan erbjöd. De gjorde det enligt alla mått som prövades ordavkodning, stavning, läshastighet och läsförståelse. - Strukturerad och individuell undervisning gav signifikanta framsteg för de här barnen. Läsoch skrivsvårigheter leder ofta till låg självuppfattning och dåligt självförtroende vilket ytterligare kan försvåra barnens läsinlärning. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt göra kraftfulla insatser för att bryta den onda cirkeln, säger Ulrika Wolff. Fakta/RAFT: Studien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness) är den första i sitt slag i Sverige. Studiens resultat ligger i stort i linje med resultat från tidigare forskning med engelskspråkiga barn, bland annat i USA. Under det treåriga forskningsprojektet har 2200 nioåringar screenats, drygt 100 av dem har testats individuellt varav hälften av den senare gruppen även har tränats individuellt. Den andra hälften har utgjort en kontrollgrupp som deltog i den undervisning skolan erbjöd, till exempel specialundervisning. RAFT är finansierad av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond Utskrift från forskning.se 11

12 RIDDLE. Reading Acquisition: Individual Differences, Development, and Enhancement Bilaga 3 Ett forskningsprojekt om tidig fonologisk träning av förskolebarn mellan 4 och 6 år RIDDLE är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig att läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet inom programmet Learning and Memory in Children and Young People". Tidigare forskning har visat att man kan underlätta läsinlärning och förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn genom att redan i förskolan börja med strukturerade och lustfyllda språklekar. Dessa språklekar stimulerar och utvecklar barnens språkliga och fonologiska medvetenhet. Språklig medvetenhet betyder att man kan uppmärksamma sitt eget språk, hur det låter och hur det är uppbyggt av ord och meningar. Fonologisk medvetenhet innebär medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Denna medvetenhet är av stor betydelse för den tidiga läsinlärningen och den nödvändiga kopplingen mellan bokstäver och ljud. De tidigare forskningsstudierna med fonologisk träning har gjorts med barn från 6 års ålder. I den här studien vill vi pröva om det går att träna även yngre barn och om denna träning kommer att visa sig framgångsrik och gynna tidig läsinlärning. Träningsstudien Studien omfattar 200 barn som är fyra år gamla. Barnen i studien kommer att få daglig träning tillsammans med en träningsledare. Träningen kommer att ges i grupp under 25 minuter per dag i 6 veckor. Övningarna kommer att vara lekfullt och roligt uppbyggda. Genom lottning kommer barnen att fördelas i två grupper. En del barn kommer gruppvis att delta i särskild fonologisk träning. De övriga barnen i studien kommer att utgöra en jämförelsegrupp. Barnens utveckling av den språkliga medvetenheten och den fonologiska förmågan kommer att noggrant följas upp genom individuell testning under projektets gång. Träningsstudien kommer att genomföras under tre år med start hösten Projektet är etiskt granskat och godkänt. Kontakt Projektledare: Ulrika Wolff Telefon: E-post: ulrika.wolff@ped.gu.se Biträdande forskare: Barbro Nicander Telefon: E-post: barbro.nicander@ped.gu.se 12

13 Samtal om texten ger goda läsare Bilaga 4 Elevernas läsförståelse måste utvecklas hela tiden. Det är allas vårt ansvar, säger Monica Reichenberg, professor och läsforskare vid Göteborgs universitet. Ett sätt är att arbeta med strukturerade textsamtal, där eleverna lär sig att ifrågasätta författarens auktoritet. Illustration: Ida Björs Monica Reichenberg har jobbat som lärare i svenska, svenska som andraspråk och SO i nästan 30 år. När hon upptäckte att hennes elever hade svårt att ta till sig språket i SOböckerna började hon att fundera. Visst många av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Men det räckte inte som förklaring. - Varför hade eleverna så svårt att förstå språket? Jag kunde inte sätta fingret på det, säger hon. I boken ABC i stilistik hittade hon ett avsnitt om vad som utmärker kanslispråk. Hon upptäckte att det stämde ganska bra överens med språket i läroböckerna: mycket satsförkortningar, långa sammansatta ord, passiva former, inskjutna bisatser och fast sammansatta partikelverb (som indela i stället för att dela in ). Dessutom var texterna informationstäta. Författarna vill få med så mycket som möjligt på minsta möjliga plats. Det gör att mycket av informationen blir implicit. Dessutom saknas det ofta murbruk i texterna, alltså ord som binder samman meningarna med varandra och underlättar för eleven att se de logiska sambanden, säger Monica Reichenberg. I sin doktorsavhandling bearbetade Monica Reichenberg texter med de språkliga variablerna kausalitet och röst. Kausalitet handlar om att få fram tydliga orsakskedjor i texten, att utreda orsak och verkan. Idén med att göra författarrösten tydligare är att få läsaren att bli engagerad och läsa mer aktivt att skapa en närhet mellan författaren och läsaren. Man måste väcka elevernas läslust. Om man har en berättarröst drar man in eleven i texten. Om texter är för avskalade blir de så klart också tråkiga att läsa. Läroböckerna skulle må bra av ett mer berättande språk, menar Monica Reichenberg. En berättelse ska ha kött och blod, den ska ha smaker, man ska kunna se det hela framför sig. Annars blir det torrt, inget liv, ingen dramaturgi. 13

14 Monica Reichenberg lät 833 elever från 12 skolor läsa de ursprungliga lärobokstexterna, en version som hade fått en författarröst, en version med tydligare kausalitet och en version där texten var bearbetad med både röst och kausalitet. Undersökningen visade att elevernas läsförståelse ökade när de läste de bearbetade texterna. Men Monica Reichenberg nöjde sig inte med att konstatera att texter blir mer lättlästa med röst och kausalitet för man kan ju inte bearbeta alla läromedel. Därför började hon leta efter strategier för att öka läsarens förståelse av texten. Ingen text står på egna ben. Författaren skriver hälften, resten skriver läsaren. Men det kräver aktiva läsare som själva fyller i luckorna i texten med hjälp av sina förkunskaper, säger Monica Reichenberg. Hon menar att eleverna kan ha massor av förkunskaper men att de inte är medvetna om att de ska använda dem när de läser. De läser texterna passivt. Om man ställer en fråga som kräver att de läser mellan raderna kan svaret bli: Jag vet inte, det står inte i texten De vet inte att de själva måste vara medskapare. Frågan är hur vi lär eleverna det? Ett sätt att arbeta strukturerat med texter är att ifrågasätta textens och författarens auktoritet Questioning the author, som metoden heter på engelska. Det kan man göra genom att ställa frågor, till exempel Så skriver författaren hur skulle du själv vilja uttrycka det? Vad behöver vi lägga till för att förstå texten?. Läraren leder samtalen och ställer frågor som kräver att eleverna läser mellan raderna för att hitta svaren. På så sätt får eleverna träning i att ställa egna frågor till författaren och att komma med förslag till ändringar om texten är otydlig. Lärarens sätt att ställa frågor blir en modell för eleverna. Om läraren bara ställer faktafrågor som När dog Karl XII?, frågor där svaret går att utläsa direkt ur texten, då är risken överhängande att eleven också bara ställer sådana frågor. Men om läraren i stället ställer varför -frågor och undrar vad saker beror på då börjar eleverna också ställa sådana frågor, säger Monica Reichenberg. Hon har gjort flera studier av hur strukturerade textsamtal kan påverka elevernas läsförståelse. Bland annat har hon följt en grupp elever från fyran till slutet av sexan för att se vilken effekt textsamtalen får på längre sikt. En slutsats är att lärarens insats är central för hur lyckade samtalen ska bli. Vi får inte goda läsare om eleverna får sitta och läsa en bänkbok för sig själva. Läsa i bänkbok är bra för att eleverna ska få en bra avkodningsförmåga. Men det räcker inte eleverna måste också förstå vad de läser och här har läraren en viktig roll. Läraren får inte abdikera och bli bara handledare, säger Monica Reichenberg. Hon tycker att läsförståelse är något som alla lärare ska arbeta med inte bara svensklärarna. Alla lärare på skolan måste involveras för att resultatet ska bli bra. Förskolan lägger en enormt bra grund när de sitter och läser med barnen och samtalar kring texterna. Men efter ett tag tenderar elevernas nyfikenhet att försvinna. Då måste ju skolan göra något fel. Vi måste bygga vidare på den där goda grunden från förskolan, säger Monica Reichenberg. 14