PROJEKTiL. Slutrapport

Transkript

1 PROJEKTiL 1(23) Slutrapport Version PA 1 Projektnamn: Webb 2.0 Projektägare: Annika Braide Projektledare: Ewelina Axell Biträdande projektledare: Peter Karlsson Dokumenthistorik Version Datum Ändringar & kommentarer Första utkastet, PK Utkast kap , EA och PK Rev, kap 4 PK Rev, kap PK Rev, kap EA och PK Rev, kap PK Rev Rev, kap EA och PK Beslutad av styrgrupp PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Slutrapport Version PA 1 2(23) 1 BAKGRUND Statistik och omfattning Identifierade problem i webbplatsen och andra system på internet Resultat i brukarundersökningarna och webbplatsundersökning Tillgänglighet SAMMANFATTNING Uppdraget Målgrupper och behovsanalys Koncept för webbplats Publiceringsverktyg Arbetssätt för framtida utveckling Webbstrategi GENOMFÖRANDE AV FÖRSTUDIEN Projektägare och utförare Projektets gång... 8 PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 4 RESULTAT AV FÖRSTUDIEN Målgrupper och behovsanalys Problem med dagens webbplatser Behovsinventering och behovsanalys Lika kontaktbehov - olika verksamheter Pågående arbete med effektkartläggning inom webbförvaltningen Personas Nyckelområden för Länsstyrelsernas webb Konceptet Användartester och prototyp Arbetssätt och framtida utveckling Aktiviteter och ställningstaganden Förslag på arbetssätt Förslag på process för en behovsdriven utveckling Mobilitet Förstudiens rekommendation kring mobil lösning... 21

3 Slutrapport Version PA 1 3(23) 4.7 Publiceringsverktyg Förstudiens rekommendation kring publiceringsssytem BILAGOR Bilaga 1. Resultat av behovsinventering och behovsanalys Bilaga 2: Koncept Webb Meridiums rapport Bilaga 3: Sammanställning av användartester för nya Länsstyrelsen.se - Burros rapport Bilaga 4: Jämförelse och prisexempel på publiceringsverktyg PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

4 Slutrapport Version PA 1 4(23) 1 Bakgrund Länsstyrelserna kan i dag inte tillgodose våra användares eller verksamheters behov gällande en modern och funktionell webbplats. Därför behövde vi genomföra en förstudie, kallad webbplats 2.0, för att ta fram ett koncept för nästa länsstyrelse webbplats. Våra nuvarande webbplatser lanserades årsskiftet 2010/2011. I slutet av 2014 var nuvarande webbplatser fyra år gamla och under dessa fyra år har samhällets syn på och sätt att konsumera information via webben och internet förändrats. Tekniken och standarder för webbplatser har förändrats och idag sker allt mer trafik till våra webbplatser via mobila enheter som telefoner eller surfplattor. I nuläget har inte länsstyrelserna en webbplats som är anpassad för mobila enheter. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 1.1 Statistik och omfattning Under 2014 hade länsstyrelserna gemensamt på alla länswebbplatser runt 6 miljoner sessioner (tid då en användare är aktiv på webbplatsen). Av dessa är cirka sessioner från våra egna datorer och cirka 2 miljoner av sessionerna är från mobila enheter, mobiler och surfplattor. Förstudien omfattar de webbplatser som nationella kommunikationssamordningen förvaltar och utvecklar via gemensamma webbförvaltningen. Dessa är: Portalen lansstyrelsen.se 21 länswebbplatser Vattenmyndigheterna Projektwebbplatser (cirka 100) Länsstyrelsernas närvaro på internet består av många olika webbplatser och system som i bästa fall på ett eller annat sätt länkas till varandra. Eftersom flera av våra gemensamma tjänster ligger som separata webbplatser i olika system ger det en otydlig bild av länsstyrelserna. Användare av våra webbplatser missar troligtvis information och tjänster eftersom det ofta saknas tydliga kopplingar mellan webbplatserna. Det finns en översikt över de webbplatser som länsstyrelserna förvaltar och uppdaterar, som totalt omfattar över 100 olika webbplatser. En tydligare bild får du via länken Identifierade problem i webbplatsen och andra system på internet Vid sidan av ordinarie webbplatser har det även skett en utveckling inom olika förvaltningsområden som har resulterat i olika system. Dessa har ofta ett webbgränssnitt som är tänkt som en service gentemot våra användare. Men ofta är inte webbgränssnittet anpassat efter länsstyrelsens grafiska profil och uppfyller inte grundläggande krav på användbarhet och tillgänglighet.

5 Slutrapport Version PA 1 5(23) Ett annat prolem är att vår nuvarande webbplattform inte kan eller är byggd för att kunna integrera de olika former av tjänster som vi erbjuder våra användare. Exempelvis ligger inmatningsformulären för våra e-tjänster inte integrerade på webbplatsen utan i en separat webbplats. Diariet är ett annat exempel. Nuvarande webbplatser är byggda i en gammal Sharepoint 2007 miljö men under 2015 sker en teknisk uppgradering till Sharepoint Den nya lösningen tillgodoser nödvändig teknisk stabilitet, men för att kunna utveckla våra webbplatser och för att möta nya krav och behov behöver de strategiska vägvalen kring såväl inriktning som teknik formuleras. 1.3 Resultat i brukarundersökningarna och webbplatsundersökning Vi har många olika verksamhetsområden vilket är en utmaning för att kunna utveckla en lättnavigerad webbplats. I brukarundersökningarna och våra egna webbplatsundersökningar får vi också låga betyg på hur enkelt det är att hitta information på våra webbplatser. Med bättre struktur och innehåll, bättre sökfunktion och annan teknisk utveckling skulle vi kunna göra det enklare för våra användare att hitta relevant information på webbplatsen och uppleva den som mer användbar och nyttig. 1.4 Tillgänglighet Med tillgänglighet menas att människor med funktionsvariation kan använda vår webbplats på ett bra sätt. Det går ut på att personer med ett funktionsvariation ska kunna uppfatta, förstå och navigera på webbplatsen på ett bra sätt. Att arbeta med tillgänglighet gynnar även andra användare som t.ex. äldre. Kraven på tillgänglighet på våra webbplatser finns i form av lagkrav i diskrimineringslagen men också från våra användare. Alla förbättringar gällande tillgänglighet kommer alla användare på webbplatsen tillgodo. I dagsläget finns det brister i hur vi uppfyller kraven på tillgänglighet på våra webbplatser. Dessa redovisas i Funka nu:s nulägesanalys och tillgänglighetsrevision av teknik och innehåll på Länsstyrelsen i Örebro läns externa webbplats från 2011/2012. Revisionen beställdes av den gemensamma webbförvaltningen. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

6 Slutrapport Version PA 1 6(23) 2 Sammanfattning Projektet Webb 2.0 har tillsammans med byrån Meridium arbetat fram ett koncept för nästa länsstyrelsewebbplats och kommit fram till att våra webbplatser måste få ett tydligare tjänstefokus och struktureras efter användarnas behov. Inom projektet har vi gjort en behovsinventering och behovsanalys som har legat till grund för arbetet och som kan användas inom den gemensamma webbförvaltningens fortsatta arbete. Den här rapporten innehåller: Sammanfattning av resultatet av den gemensamma webbförvaltningens och förstudieprojektets behovsinventering och behovsanalys Nyckelområden för Länsstyrelsernas webbplats Sammanfattning av koncept och resultat av användartester Förslag och ställningstaganden för arbetssätt och framtida utveckling Analys och rekommendation kring mobil lösning Rekommendation kring publiceringssystem 2.1 Uppdraget Förstudiens syfte är att ta fram underlag för att kunna fatta strategiska beslut om vägval för det nationella webbarbetet, att komma med ett förslag till koncept samt att ligga till grund för kommande äskning av utvecklingsmedel för webbplats 2.0. Förstudien utgår ifrån vilka behov våra användare har. I förstudien har vi involverat nyckelpersoner från verksamheterna, exempelvis projektet Förenkla på riktigt och objektägare för olika verksamhetssystem. 2.2 Målgrupper och behovsanalys Förstudien har identifierat ett eller flera nyckelområden där länsstyrelsernas webbplats kan effektivisera verksamheternas arbete. I en behovsanalys har vi tillsammans med verksamheterna analyserat och identifierat våra användares beteenden och behov på våra webbplatser. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 2.3 Koncept för webbplats 2.0 För att kunna göra vägval har vi tillsammans med byrån Meridium tagit fram ett koncept för webbplats 2.0. Det är inget designförslag som tagits fram, utan konceptet beskriver vilket fokus webbplats 2.0 ska ha. Konceptet ger svar på ett antal frågeställningar: Ska vi hantera 21 webbplatser eller ska det finnas en gemensam webbplats? Ska vi segmentera information utifrån användares behov? Hur ska vi hantera verksamhetssystem som också har ett webbgränssnitt? Exempelvis diariet, e-tjänster, GIS med flera. Ska de integreras i webbplats 2.0 och i vilken takt ska det göras? Vilket fokus ska webbplatsen ha, information eller interaktion och tjänster? Hur ska framtida utveckling hanteras och finansieras?

7 Slutrapport Version PA 1 7(23) 2.4 Publiceringsverktyg Inom förstudien har vi jämfört två olika publiceringsverktyg för att bygga webbplats 2.0. En ordentlig analys av publiceringsverktyg prioriterades ner i ett inledande skede av projektet på grund av att alla anbudssvar låg över vår budget. Därför fokuserade projektet på att i samband med konceptet titta mer på VAD ett publiceringsverktyg behöver snarare än kostnader. Analysen innefattar ändå en ekonomisk jämförelse för kostnader, exempelvis licenser och driftkostnader. 2.5 Arbetssätt för framtida utveckling Förstudien ger förslag på tillvägagångssätt för arbetet med webbplats 2.0. Vi har även identifierat ett antal frågeställningar och aktiviteter som behöver utredas och fattas beslut kring. Detta för att underlätta arbetet med ett kommande webbprojekt och den framtida utvecklingen. 2.6 Webbstrategi Förstudien lämnar ett förslag till webbstrategi som är i linje med resten av förstudiens resultat. Syftet med webbstrategin är att stärka och tydliggöra länsstyrelsernas närvaro på internet. Webbstrategin visar hur vi ska uppnå de mål och effektmål som kopplas till våra externa webbplatser. Den ger även ett underlag för att säkerställa att strategin ger resultat genom analys och ständiga förbättringar. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

8 3 Genomförande av förstudien Slutrapport Version PA 1 8(23) 3.1 Projektägare och utförare Beställare och ägare av projektet är Annika Braide för Länsstyrelsernas nationella kommunikationssamordning. Förstudien genomfördes av projektledare Ewelina Axell, Länsstyrelsen i Jönköpings län och biträdande projektledare Peter Karlsson, Länsstyrelsen i Örebro län. Projektet pågick från maj 2014 till december 2014 och omfattade cirka 880 timmar. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 3.2 Projektets gång Projektet började med att upphandla en byrå som tillsammans med projektledarna skulle arbeta fram ett koncept för nästa länsstyrelsewebbplats. En anbudsinbjudan skickades till fem olika företag och tre av dem valde att lämna anbud. Alla tre anbuden var för höga utifrån vår budget och därför fick företagen återkomma med komplettering innehållande ett lägre pris. Meridium tillsammans med sin underleverantör Burro var de som till slut fick uppdraget. Meridium och Burro koncentrerade sig på konceptdelen och länsstyrelsens projektledning på de andra delarna i förstudien. Inom projektet har vi genomfört workshops för att gå igenom webbplatsens nuläge utifrån ett verksamhets- och besökarperspektiv och tagit fram utkast på personas utifrån den behovsanalys som tagits fram inom projektet. En enkät publicerades på alla läns intranät där alla medarbetarna på länsstyrelserna fick möjlighet att svara på vad de upplevde som bra och problematiskt med dagens webbplatser. Resultatet av enkäten har varit ett underlag för arbetet med konceptet tillsammans med andra tidigare genomförda undersökningar som t.ex. brukarundersökningarna, webbenkäter och effektkartläggning. Dessa dokument har legat som grund för den behovsinventering och behovsanalys som genomfördes inom projektet. Utifrån behovsanalysen, genomförda workshops, enkät på intranäten och webbstatistik togs det fram skisser av den nya webbplatsen som en beskrivning av konceptet. Förstudien har även tagit fram en enklare protoyp av konceptskisserna och denna har testats på cirka tio personer utifrån ett antal användarfall. En webbplats kräver en bra förvaltning och ett strukturerat arbetssätt. Efter att ha samtalat med personer som arbetar inom den gemensamma webbförvaltningen har vi inom projektet kommit fram till ett antal aktiviteter och ställningstaganden som behöver genomföras innan vi startar ett webbprojekt. Vi har även tagit fram ett förslag på arbetssätt inom webbförvaltningen. Vi har också tittat på nuläget för den mobila användningen av våra webbplatser, argument för att använda en responsiv webbdesign och rekommendationer kring arbetet med en mobilanpassad webbplats. En mindre jämförelse mellan publiceringsystem har också genomförts.

9 Slutrapport Version PA 1 9(23) 4 Resultat av förstudien 4.1 Målgrupper och behovsanalys Länsstyrelsen har många olika verksamhetsområden. Det gör att vi på våra webbplatser har flera olika typer av användare som vill utföra olika saker på våra webbplatser och få olika typer av information. Det här är en stor utmaning för webbarbetet på alla län och inom den gemensamma webbförvaltningen. Risken är stor att webbplatserna blir stora och informationstunga och då upplevs som röriga. Det finns det ett stort behov av att vi framöver i högre grad arbetar användarcenterat och aktivt med att kartlägga vilka behov våra användare har på våra webbplatser. Det är en förutsättning för att vi ska utveckla så bra innehåll och tjänster som möjligt. Arbetet har utgått från tidigare framtaget material som på olika sätt beskriver våra användares behov och beteenden på webbplatserna, bland annat den effektkkarta som togs fram 2011/2012. En effektkarta är en modell som används för att visualisera hur användarnas användning av en webbplats kan effektivisera verksamheten. Inom den gemensamma webbförvaltningen har arbetsgruppen Innehåll och struktur under 2014 arbetat med att ta fram en ny effektkarta tillsammans med konsulten Altran. Arbetet beräknas vara klart under Undersökningar som har gjorts tidigare är bland annat: De gemensamma brukarundersökningarna ( ) Enkätundersökningar på webbplatserna Web Service Award (WSA) Förslag på effektkarta och målgrupper från 2012 Kundanalys från projektet Förenkla på riktigt Som komplement till dessa undersökningar har vi inom arbetet med förstudien tillsammans med verksamheterna jobbat vidare med kartläggningen av behoven, dels vid två genomförda workshops, dels via en enkät på alla läns intranät. Detta underlag har legat till grund för den behovsinventering och behovsanalys som gjorts inom projektet. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Problem med dagens webbplatser Vi började med att kartlägga vilka problem våra användare och egna verksamheter upplever på webbplatsen och vilka saker som upplevs som positiva. De vanligaste problemen: Det är svårt att hitta rätt information på webbplatsen (blanketter, innehåll, kontaktuppgifter). Information som relaterar till varandra ligger utspridda på webbplatsen på ett otydligt sätt. Sökmotorn fungerar dåligt och ger otydliga resultat. Webbplatsens struktur upplevs som rörig.

10 Slutrapport Version PA 1 10(23) De saker som upplevs som positiva: Oftast finns det namn och kontaktuppgifter till ansvarig och sakkunnig handläggare på webbsidor. Det finns möjlighet att ta del av planeringsunderlag som t.ex. WebbGIS. Kalendern och att det går att anmäla sig till aktiviteter direkt på webbplatsen. Det är bra när man kan göra saker direkt via webbplatsen. Till exempel ansöka eller anmäla via formulär Behovsinventering och behovsanalys Vi har inventerat och analyserat vilka olika typer av behov som besökarna har på våra webbplatser. Det arbetet gjordes i en arbetsgrupp som bestod av fyra personer: Ewelina Axell Projektledare förstudie Webb 2.0 Peter Karlsson Biträdande projektledare Webb 2.0 Fredrik Andersson Gruppledare Innehåll och struktur, gemensamma webbförvaltningen Per Bergsjö Projektledare Intranätsprojektet del 2 PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Tillsammans har vi behovsinventerat fritextsvaren från brukarundersökningarna, WSA webbenkät och målgruppernas behov i effektkartan från Arbetet har resulterat i en behovsanalys som finns med som bilaga till denna förstudie. I behovsanalysen har vi kommit fram till att det finns nio olika behovsgrupper på våra webbplatser och vilka behov och beteenden som är kopplade till dessa. En behovsgrupp beskriver inte en målgrupp utan en aktivitet, det vill säga vad användaren vill göra under sitt besök på webbplatsen. Målgruppen jägare som vill rapportera en skjuten älg har samma grundbehov som målgruppen företagare som vill rapportera arbete i vattendrag göra en anmälan snabbt, enkelt och rätt till Länsstyrelsen. De nio behovsgrupperna är: 1. Vill följa sitt ärende Jag vill veta status på mitt eller andra ärenden 2. Vill enkelt kunna söka bidrag, dispens, tillstånd eller göra en anmälan Jag vill göra en ansökan, anmälan m.m. snabbt, enkelt och rätt 3. Måste ha svar på sin fråga Jag vill ha svar på min fråga och veta vad som gäller 4. Vill ha information om lokal miljö och natur "Jag vill veta hur länet ser ut, hur naturen och miljön mår och vad jag kan uppleva i det" 5. Vill obehindrat kunna använda webbplatsen oavsett enhet "Jag vill använda webbplatsen utan att uppleva hinder" 6. Vill ha information om mitt beslut "Jag vill veta vad ett beslut innebär och hur jag överklagar det"

11 Slutrapport 7. Vill ha en personaliserad användarupplevelse "Jag vill uppleva att webbplatsen är till för mig" 8. Vill veta mer om länet och Länsstyrelsen "Jag vill veta om Länsstyrelsen kan lösa min uppgift" 9. Vill ha nyheter "Jag vill veta vad som händer från Länsstyrelsen" Version PA 1 11(23) De nio behovsgrupperna är det som förstudien har fokuserat på och som ligger till grund för arbetet med konceptet. Målet är att dessa behovsgrupper kopplas till det fortsatta arbetet med effektkartan inom webbförvaltningen Lika kontaktbehov - olika verksamheter E-delegationen genomförde 2010 en förstudie om förvaltningsgemensamma tjänster. Förstudien visade att privatpersoners och företagares behov vid kontakten med en offentlig verksamhet var väldigt lika oavsett vilken typ av offentlig verksamhet det gällde. Sammanfattningen av e-delegationens förstudie ger stöd för att vi med den genomförda behovsanalysen är på rätt väg och att det är viktigt att arbetet med behovsanalysen och effektkartan fortsätter inom den gemensamma webbförvaltningen. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Sammanfattning av resultat av e-delegationens förstudie om förvaltningsgemensamma tjänster.

12 Slutrapport Version PA 1 12(23) Pågående arbete med effektkartläggning inom webbförvaltningen Den effektkartläggning som Altran gjort på uppdrag av den gemensamma webbförvaltningen är viktig för behovsanalysen. Effektkartläggningens syfte och effektmål ska ligga till grund för proriteringen av behoven och sin tur vilka tjänster och innehåll som ska utvecklas och finnas på webbplatsen. Eftersom effektkartan i skrivande stund inte är beslutad kan vi i förstudien inte göra en prioritering av behovsgrupperna och eventuella målgrupper eller personas. Det beror på att målgrupper, personas och behovsgrupper ska prioriteras utifrån syftet med våra webbplatser och vilka effektmål vi ska arbeta mot. Det är saker som levereras med den beslutade effektkartan och fortsatta arbete inom den gemensamma webbförvaltningen. I förslaget till effektkarta finns det förslag på effektmål och dessa är: Ökad tillgänglighet Ökad användbarhet Ökad effektivitet Ökat förtroende Syfte, effektmålen med mera beskrivs mer ingående i dokument och material som levererades från Altrans arbete med effektkartan Personas Personas används för att mer ingående beskriva våra målgrupper på webbplatsen och vilka behov de har. Att arbeta med personas är ett sätt att prioritera vilka funktioner och tjänster som ska utvecklas på webbplatsen och vara en vägledning för hur navigering och gränssnitt ska se ut när vi utvecklar och vidareutvecklar våra webbplatser. I förstudien har vi tagit fram ett utkast på ett antal olika personas utifrån vår behovsanalys. Dessa kan användas som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med effektkarta och personas inom den gemensamma webbförvaltningen. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 4.2 Nyckelområden för Länsstyrelsernas webb Vi har identifierat fem nyckelområden där Länsstyrelsernas webbplatser kan möta besökarnas behov och effektivisera myndigheternas arbete. Utifrån dessa har vi listat ett antal funktioner som är högt prioriterade utifrån den nytta det skulle göra för verksamheten och våra användare av webbplatserna. Högt prioriterade: Tydligare struktur och innehåll Våra webbplatser innehåller idag väldigt mycket information som ligger utspritt på webbplatserna utan att det finns förtydligat vad som kan vara relaterat innehåll. För användare blir det svårt att få en helhetsbild av webbplatsen och den upplevs som stor och spretig. Att vi arbetar mer med struktur och innehåll kopplat till behovsgrupper och

13 Slutrapport Version PA 1 13(23) personas är en förutsättning för att innehållet ska bli användbart för besökarna och en förutsättning för att innehållet ska bli lättare att hitta genom navigering och sökmotor. Utveckla bättre e-tjänster Det enskilt största nyckelområdet är att utveckla fler och bättre e-tjänster. Men för att e-tjänsterna ska skapa nytta för våra användare måste de bidra till effektmålen i effektkartläggningen. Därför är det viktigt att de utvecklas behovsdrivet och följer de krav och riktlinjer som finns för tillgänglighet samt att det finns en tydlig igenkänning att det är länsstyrelserna som är avsändare. I arbetet är det viktigt att vi fokuserar på kvalitet i tjänsterna snarare än antalet e- tjänster. Idag ingår inte e-tjänsterna i den nationella kommunikationsförvaltningens objekt. Den nationella kommunikationssamordningen ska ändå ha mandat och kunskap att ställa krav på e-tjänstutvecklingen. Om e-tjänsterna inte uppfyller effektmålen ska de inte vara en del i länsstyrelsernas webbnärvaro. Här krävs ett bra samarbete med förvaltningsobjektet generellt handläggningsstöds om ansvarar för e- tjänsterna och tydliga ansvarsroller mellan handläggningsstöd och kommunikationssamordningen. Ett första steg är att beskriva och enas om processen för att initiera och utveckla e-tjänster. Integrera kartfunktionalitet med webbplatsen I dagens webbplattform finns det bara stöd för att visa GIS- lager direkt på webbplatsen för våra naturreservat i en specialutvecklad webbdel. Dessvärre är funktionaliteten byggd på silverlight och därför inte tillgänglig via iphone och ipad. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) I en av våra workshops kom det fram att det finns en efterfrågan från användare att ta del av kartmaterial för fler verksamhetsområden på ett enklare sätt. Exempel på det kan vara GIS- skikt över förorenade områden i länet eller älgförvaltningsområden. Vi ska så långt det är möjligt använda funktionalitet för att visa kartor och GIS-skikt direkt på våra webbsidor istället för att bara kunna länka till ett externt WebbGIS som det är idag. Karttjänsten bör integreras med webbplatsen så att de upplevs som en del av den även om informationen hämtas från ett WebbGIS. Viktigt är dock att integreringen mellan GIS och webbplatsen inte påverkar webbplatsens prestanda på ett negativt sätt. Här krävs ett bra samarbete med förvaltningsobjektet Generellt kartstöd. Kraftfull och smart sökmotor Ungefär en fjärdedel av användarna på våra webbplatser letar information genom att söka i vår interna sökmotor. I genomsnitt justeras var fjärde sökning på våra webbplaster. Det innebär att var fjärde sökning inte ger ett tillfredställande resultat för användaren.vår nuvarande sökmotor är något som får mycket kritik i brukarundersökningar och webbenkäter.

14 Slutrapport Version PA 1 14(23) Två exempel på sådant som användare söker efter, men där våra webbplatser inte kan leverera på ett bra sätt, är namn på handläggare och diarienummer. En bättre sökmotor skulle bidra till att besökarna inte behöver justera sina sökningar efter innehåll eller leta runt för att hitta rätt kontaktuppgifter. Det skulle innebära att verksamheterna som helhet får ta emot mindre samtal och slippa hänvisa vidare till rätt handläggare om användaren inte hittat rätt kontaktuppgifter eller ett specifikt ärende. Meridium skriver i sin beskrivning av konceptet att sökmotorn ska kunna söka på innehåll och dokument på webbplatsen, men även på innehåll som läses in från andra externa källor via ett applikationsprogrammeringsgränssnitt (API). Genom en sådan lösning skulle användare som söker på ett specifikt diarienummer i vår interna sökmotor få träff på ärendet genom Webb- diariet. Att en webbplats har en bra sökmotor handlar inte bara om hur den fungerar rent tekniskt. Det ställer även höga krav på att vi systematiskt städar bort gamla sidor och dokument och arbetar med innehållet på webbplatserna och stödjer därmed ett kontinuerligt förbättrings- och utvecklingsarbete. Det handlar bland annat om att: o Sidtitlar är så konkreta att de blir förståeliga i sökmotorns resultatsida. o Sidtitlar innehåller relevanta sökord som beskriver sidan. o Vi använder korrekta sidnivåer. o Sidor och webbplatser har sökmotorvänliga adresser. o Sidor och webbplatser har beskrivningstexter, så kallad meta-description. o Sidor har ett rimligt antal med länkar. o Bilder har alt-texter. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 4.3 Konceptet Konceptet för nästa Länsstyrelsewebbplats arbetades fram tillsammans med webbyrån Meridium och designbyrån Burro. Konceptet presenteras mer ingående i Meridiums rapport Koncept Webb 2.0 och finns som bilaga till denna rapport. De slutsatser vi har kommit fram till i arbetet är att: Länsstyrelserna finns samlade på samma webbplats men en länsstyrelse alltid är vald genom en webbadress, lansstyrelsen.se/län eller genom ett val från webbplatsen. Länsstyrelserna har en gemensam innehållsstruktur och utgår från gemensamt innehåll. Det finns möjighet till lokala anpassningar. Webbplatsen har fokus på interaktion och tjänster före ren information. Vi involverar slutanvändare i arbetet med webbplatsen. Det beskrivs närmare i kapitel 4.4 Användartester och prototyp. Webbplatsen är tillgänglig och relevant. Det innebär att den är responsiv, stabil och vi arbetar med sökning och taggning av innehåll för sökoptomering. Projektwebbarna blir en integrerad del av webbplatserna men kan anpassas med olika sidhuvuden och innehåll.

15 Slutrapport Version PA 1 15(23) Verksamhetssystem kopplas till webbplatsen genom API:er och webbplatsen ses som en huvudsaklig kanal i utvecklingen av e-tjänster, webb-diariet, GIS med mera. Val av publiceringsverktyg ska göras efter hur lättarbetat det är för redaktörer och hur smidigt det är att utveckla i. I arbetet med webbplatsen är användaren i fokus, utveckling sker i mindre portioner och det finns tid avsatt för innehållsarbete. Ett kommande webbprojekt är mer ett verksamhetsprojekt än ett tekniskt projekt. Det kommer kräva mycket förankring. 4.4 Användartester och prototyp Under projektet fick vi i uppdrag av projektägaren att ta fram en prototyp för konceptet. Prototypen levererades och testades av designbyrån Burro på tio användare utifrån 16 olika användarfall. Resultatet av användartesterna redovisas i Burros rapport Sammanställning av användartester för nya Länsstyrelsen.se och finns som bilaga till denna rapport. Resultatet av användartesterna visar att prototypen fungerar bra för användarna och att de utan större problem kan lösa uppgifterna i användarfallen. Vissa saker i prototypen upplevdes ändå som problematiska. Kring dessa har Burro gett oss rekommendationer hur vi kan arbeta vidare med prototypen. Prototypen som tagits fram inom projektet bör vidareutvecklas efter Burros rekommendationer och testas igen inom den gemensamma webbförvaltningen eller i ett kommande webbprojekt. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) 4.5 Arbetssätt och framtida utveckling En framgångsfaktor för arbetet och utvecklingen med våra webbplatser är att arbetet inte blir för stort och övergripande. Risken finns att vi med ett stort webbprojekt skapar ett arbete som kommer vara svårt att få i mål utan att vi överskrider budget och tidsplan och att vi skapar en webbplats som besökarna inte upplever som användbar. Detta eftersom det blir svårt att ha kontroll på helheten i ett stort projekt. Ett större webbprojekt ökar även risken för att den framtida utvecklingen av webbplatsen hämmas eftersom mycket tid, kraft och pengar går åt till att lansera en färdig webbplats. Det är en lärdom vi har tagit från våra tidigare webbprojekt. En del av förarbetet inför ett kommande webbprojekt och den framtida utvecklingen kan istället hanteras inom den ordinarie verksamheten inom webbförvaltningen. Det med förutsättning att det finns en tydlig ansvarsroll, projektledare eller övergripande ansvarig, och tid avsatt för att arbeta med det. Förslag på inom vilka områden arbetet skulle kunna börja inom webbförvaltningen beskrivs under Aktiviter och ställningstaganden. Vi vill lägga tyngden på att utvecklingen inom webbprojektet och den framtida utvecklingen ska utföras i steg för steg och med användarnas behov i fokus.

16 Slutrapport Version PA 1 16(23) Riktlinjer och vägledningar som vi ska jobba efter och följa i webbprojektet och den framtida utvecklingen: E-delegationens webbriktlinjer och vägledning för behovsdriven utveckling Vi ska ta stöd i Användningsforums designprinciper och W3C:s riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll, WCAG 2.0 nivå AA. Om vi arbetar efter dessa riktlinjer och rekommendationer så ökar möjligheten för att vi tar fram en användbar och tillgänglig webbplats för våra användare, att tidplaner håller och att vi håller oss till budget Aktiviteter och ställningstaganden För att underlätta det fortsatta arbetet med webbplatsen finns tre frågeställningar och aktiviteter som måste utredas och fattas beslut om. Ju tidigare de kan genomföras och beslutas desto lättare blir det att bedriva ett framgångsrikt arbete. Genom att fatta beslut kring dessa tre punkter blir ramarna och förutsättningarna för webbprojektet och utvecklingen tydligare och risken för att dessa frågor istället dyker upp under webbprojektet blir mindre. De tre punkterna och aktiviterna är: Utred och förtydliga den gemensamma webbförvaltningens ansvar och roll i Länsstyrelsernas övergripande webbarbete gentemot verksamheterna. Idag är ägarskapet och ansvaret för innehåll, funktioner och tjänster som kopplas till webbplatsen utspritt i den nationella länsstyrelseorganisationen. Det medför att webbplatsen blir väldigt splittrad när det gäller nationellt innehåll, funktioner och tjänster som tas fram och kopplas till webbplatsen. Tydliga exempel på det är e-tjänsterna, olika databaser som t.ex. stiftelsedatabasen och gemensamma texter och innehåll. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Internt uppstår det problem med en oklar ansvarsfördelning inom den gemensamma webbförvaltningen i kontakten med övriga verksamheter och länsstyrelserna. Det resulterar i otydliga mandat för de som arbetar nationellt med webbplatsen. Det påverkar i sin tur vad det är som publiceras på webbplatserna och vilken funktionalitet som utvecklas. Håller inte innehåll och funktonalitet det som användarna förväntar sig påverkar det deras förtroende för Länsstyrelserna. Det påverkar även våra verksamheters effektivitet då vi behöver lägga mer tid på att hjälpa användarna att uträtta sitt ärende Webbförvaltningen bör ha mandat att ställa krav på de funktioner och tjänster som ska kopplas till webbplatsen och följa upp så att de bidrar till effektkartans syfte och effektmål. Detta är ett arbete som ska påbörjas direkt och kan med fördel göras innan ett webbprojekt startar. Under hösten 2014 har länsstyrelserna nationellt arbetat med att etablera förvaltningsmodellen PM3. Att det finns en tydlig organisation som förvaltar och jobbar vidare med webbprojektets resultat är viktigt på flera områden. PM3 kan även användas inom webbprojektet och framtida utveckling för att hämta viss del av bemanningen ur förvaltningsorganisationen och underlätta

17 Slutrapport Version PA 1 17(23) överföringen av kunskap. Förankra webbprojekt och framtida utveckling i den nationella organisationen. En förutsättning för att ett webbprojekt ska bli så framgångsrik som möjligt är att det är förankrat hos både beställare och utförare. Förankringen går ut på att det fattas beslut från beställarna och att nyckelpersoner hos verksamheterna och IT informeras och får ta del av webbprojektets och den framtida utvecklingens syfte och mål. Vi rekommenderar att webbförvaltningsledaren tillsammans med styrgruppen för den gemensamma webbförvaltningen samt utsedd projektledare identifierar och kontaktar de personer som webbprojektet och det fortsatta arbetet behöver förankras hos. Det ska göras tidigt i uppstartsfasen av projektet. Med fördel kan även vissa aktiviteter för förankring planeras in. Det löpande arbetet med förankring beskrivs sedan i webbprojektets projekteller kommunikationsplan och i Webbförvaltningens verksamhetsplanering och kommunikationsplan. Kartlägg beroenden till andra utvecklingsinsatser och förvaltningsuppdrag Innan ett webbprojekt eller tidigt i uppstartsfasen görs en kartläggning av vilka andra projekt, utvecklingsinsatser eller utredningar av relevans som pågår. Kartläggningen beskriver vilka beroenden som finns, hur beroendet ser ut och vilka åtgärder som kan göras för att saker inte ska glömmas bort. Beroendena kan tas med som en separat del i ett webbprojekts projekt- eller kommunikationsplan och för det löpande arbetet i den gemensamma webbförvaltningens verksamhetsplan och kommunikationsplan. Exempel på beroenden kan vara: o Uppdatering av platina eller webbdiarium o Utveckling av nya e-tjänster o Eventuellt införande av e-delegationens Mina meddelanden, Mina fullmakter o Statens servicecenters e-arkivtjänst PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Förslag på arbetssätt Vi föreslår att den framtida utvecklingen utförs i mindre delar och utgår från e- delegationens webbriktlinjer, vägledning för behovsdriven utveckling och Användningsforums designprinciper. Vi vill trycka på fem punkter som vi tycker är extra viktiga att få med i arbetet. Låt effektkartan och personas vara grunden i arbetet. Behovsinventeringen som har gjorts inom förstudieprojektet och effektkartan som tas fram inom webbförvaltningen ska användas, och utvecklas, i ett kommande webbprojektet. På så sätt blir det lättare att hela tiden hålla fokus på användarna. Samtliga deltagare i projektet ska därför få en introduktion i vilka huvudmålgrupperna är och vilka behov de har på webbplatsen.

18 Slutrapport Version PA 1 18(23) Det är viktigt att projektledaren eller någon annan deltagare i projektgruppen får som tilldelat ansvar att hålla effektkartan och behoven levande under hela webbprojektet. Använd referens- och fokusgrupper. Vi rekommenderar att man inom webbprojektet tillsätter en rådgivande/arbetande referensgrupp som utgår från olika kompetenser inom specifika områden istället för att utgå från verksamheter. Syftet är att vi inom webbprojektet ska utnyttja kunskapen inom olika ämnesområden som t.ex. juridik, teknik, språk m.m. Jobba med strukturen och innehållet tidigt Det är viktigt att vi tidigt i ett webbprojekt börjar arbeta med strukturen och innehållet för den kommande webbplatsen. Det gäller de gemensamma texterna, men det är även viktigt att de webbansvariga på länen får stöd och hjälp med att ta fram innehåll för de sidor som kan behöva ha specifik information för det egna länet. Vi anser att en förutsättning för ett bra resultat av struktur och innehållsarbetet är att vi inte migrerar innehåll från våra nuvarande webbplatser utan att arbetet görs om från början. När det gäller arbetet med innehåll och texter är det viktigt att inte bara utgå från generella skrivregler och klarspråk utan att effektkarta, framtagna personas och på vilken nivå i strukturen som sidan befinner sig på också får styra. Det är viktigt för att innehållet ska lösa användarens uppgift, men även för sökoptimering och innehållets hittbarhet för användaren. Genomför användningstester Vi rekommenderar att vi inom ett webbprojekt utför användningstester i två omgångar. Den första sker tidigt i webbprojektet och det som testas är en utvald del av webbplatsen. Det vi fokuserar på är att utvärdera hur användarna upplever webbplatsen som helhet. Det användarna ska titta på är strukturen, innehållet, grafisk form, bilder med mera. Dessa områden utvärderas sedan tillsammans. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Det andra användningstestet sker senare i webbprojektet. Det vi fokuserar på då är titta och justera detaljer som t.ex. namn på menyer, termer som används, hur länkningar fungerar och upplevs med mera. Välj vilka saker vi ska mäta effekt mot och ta fram nollvärden När effektkartan är levererad och beslutad bör vi inom den gemensamma webbförvaltningen ta fram en mätplan som är kopplad till effektmålen i effektkartan. Syftet med en mätplan är att identifiera vilka saker vi ska mäta mot för att följa upp våra effektmål och veta att vi gör rätt saker på webbplatsen. Förslag på mätpunkter kan vara: o Antalet telefonsamtal till telefonisterna och handläggare. o Antalet justerade sökord på webbplatsen. o Hur väl vi rankas på Google inom viktiga verksamhetsområden.

19 Slutrapport Version PA 1 19(23) o Hur många ansökningar som genomförs i våra e-tjänster och på vilken tid besökarna gör dem. Till varje beslutat mätområde genomförs nollmätningar för att varje förbättring ska ha något att mäta förbättring mot Förslag på process för en behovsdriven utveckling Vi har tagit fram ett förslag på hur en process för att arbeta behovsdrivet inom den gemensamma webbförvaltningen kan se ut. Förslaget utgår från e-delegationens vägledning för behovsdriven utveckling. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Länsstyrelsernas process för behovsdriven utveckling Löpande insamling Omvärldsbevaka Analysera statistik Samla in synpunkter problem och frågor Genomför undersökningar Gör användbarhetsutvärderingar Analysera helheten Samla ihop allt material som tagits fram löpande Föreslå strategisk inriktning Samla in Målgrupp, användning och uppgifter Specificera behov, enas om mål Ta fram förslag på lösning, testa på användare och ta fram underlag för beslut Utveckla Ta fram designförslag Testa designförslag på användare Vidareutveckla design Införa Implementera lösningen på webbplatsen Kommunicera, förankra och utbilda webbansvariga Förvalta och följa upp Incident- och problemhantering Samla in synpunkter, problem och frågor Utvärdera användbarheten 4.6 Mobilitet Den snabba teknikutvecklingen gör att det idag är svårt att säga på vilken typ av skärm som våra användare ser våra webbplatser. Sedan iphone lanserades 2007 har användandet av mobila enheter för att besöka webbplatser och webbtjänster stadigt ökat. I stiftelsens.se rapport Svenskarna och internet 2014 redovisar de att över 70 % av

20 Slutrapport Version PA 1 20(23) Sveriges befolkning idag har tillgång till en smartphone och över 90% har tillgång till internet. Det här är något som självklart påverkar även våra webbplatser. Sedan vi lanserade våra webbplatser under hösten 2010 har antalet användare från en mobil enhet stadigt ökat. Idag har vi inte en webbplats som anpassar sig efter skärmstorlek och vilken typ av enhet användaren besöker vår webbplats ifrån. Vi har i dagsläget fler användare som använder en dator än en smartphone men avståndet mellan de båda minskar snabbt. Enligt webbstatistik från alla 21 läns webbplatser ser vi en prognos som visar att vi under 2015 kommer ha fler användare via en mobil enhet än från en dator Dator Mobil enhet PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Tabellen visar antalet användare från en dator eller mobil enhet (smartphone eller surfplatta) på alla 21 länswebbar sedan Det är tydligt att denna utveckling är något som vi måste förhålla oss till och börja utreda ganska omgående. Meridium föreslår i sin rapoort för konceptet att nästa webbplats ska anpassa sig efter den storlek som användare har på sin skärm, så kallad responsiv webb design (RWD). I dag är dock responsiv webb design den vanligaste lösningen för att visa webbplatser på skärmar av olika storlekar. Argument för responsive webbdesign: 1. Google anser att det är industristandard. Google rekommenderar att webbplatser har responsiv web design eftersom webbplatsen då hela tiden använder samma HTML kod och CSS. Det gör att användare slipper hänvisas till speciella mobila lösningar. 2. En webbplats att förvalta och etablera för flera sorters enheter.

21 Slutrapport Version PA 1 21(23) Istället för att utveckla speciella mobila tjänster eller webbplatser behöver vi bara arbeta med att användare får en bra användarupplevelse på alla former av enheter och skärmar på en webbplats. Förvaltningen av webbplatsen blir enklare eftersom det blir lättare att följa upp hur innehåll och tjänster presterar eftersom alla användare kommer till samma URL, t.ex. Det blir lättare genom att vi inte behöver segmentera statistik i Google analytics för att följa upp hur de olika mobila lösningarna fungerar. 3. Samma URL (webbadress) till webben oavsett enhet. Webbplatser som använder responsiv webb design har bara en adress, t.ex. vilket gör det enklare för användare om denne får en länk mailad till sig. En mobil special-site skulle få URL:en m.lansstyrelsen.se. Risken finns då att en användare skickas runt mellan olika lösningar för webbplatsen beroende på vilken typ av enhet den använder. 4. Responsiv webbdesign anses mer framtidssäkrad. En väldesignad responsiv webbplats kommer fungera bättre på enheter eller skärmar som idag inte är speciellt vanliga men där vi ser en framtida utveckling. Exempel på det kan vara spelkonsoler eller väldigt stora bildskärmar. Det skulle vara en enkel sak att justera och anpassa till dessa i en responsiv lösning. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 ) Förstudiens rekommendation kring mobil lösning Förstudien rekommenderar att vi i arbetet med en mobil lösning riktar in oss på att vi ska ha en webbplats med responsiv webbdesign. I vårt arbete med struktur, innehåll och tjänster på webbplatsen ska vi däremot hela tiden ha ett mobile first-tänk. Det innebär att vi hela tiden utgår ifrån hur innehåll, struktur och tjänster fungerar på en liten skärm löser användarnas behov. De mobila enheternas mindre skärmar tvingar oss att fokusera på det som är viktigt för användarna. Utifrån det skalar vi sedan upp för att se hur webbplatsen fungerar på större skärmar som surfplattor och datorer. Beslutet om vilken typ av lösning vi ska ha för webbplatsen bör dock inte fattas innan ett framtida projekt kring detta kommer igång. Detta beror på att det finns flera olika typer av lösningar och utvecklingen går fort. Att fatta beslut om vilken teknik vi ska använda mycket tidigare än ett projekt kan komma igång kan innebära att tekniken har utvecklats och att den teknik vi beslutat om redan blivit gammal. 4.7 Publiceringsverktyg Inom förstudien har vi jämfört olika publiceringsverktyg för att bygga webbplats 2.0. Faktum är att vi idag har byggt in oss och skapat en organisation och förvaltning kring att vi använder Sharepoint som plattform på både externa webbplatser och intranät. Med tanke på detta är ett byte av publiceringssystem en stor insats. Vi har frågat länsstyrelsernas gemensamma IT-enhet vilka krav de ställer på ett publiceringssystem. Svaret är att de vill ha kompetens inom det publiceringsverktyg som vi väljer. I dagsläget är det endast Sharepoint.

22 Slutrapport Version PA 1 22(23) En ordentlig analys av olika publiceringsverktyg prioriterades ner i ett inledande skede av projektet på grund av att alla anbudssvar låg över vår budget. Därför fokuserade förstudien på att i samband med konceptet titta mer på VAD ett publiceringsverktyg behöver snarare än vilka som finns och vad de kostar. Det finns en sammanställning för olika webbpubliceringsverktyg, se bilaga Jämförelse och prisexempel på publiceringsverktyg. Meridium har jämfört publiceringssystemen: EPI-server Umbraco Länsstyrelsernas gemensamma IT- enhet har gjort ett mindre prisexempel för CMS- licenser på: Sharepoint 2013 Sitevision Drupal Joomla Wordpress Förstudiens rekommendation kring publiceringsssytem Meridium rekommenderar att vi väljer ett publiceringsverktyg som är lättarbetat för redaktörer och utvecklare. De anser även att dessa aspeketer bör vara med och väga tungt när vi räknar på kostnader för arbetet med webbplatserna över tid. Vi anser att detta är en fråga som vi behöver ta upp och diskutera mer inom den gemensamma webbförvaltningen. Det finns tydliga för- och nackdelar med vilket publiceringsverktyg vi än väljer. Det viktigaste är att frågan utreds ordentligt och att vi fattar ett välgrundat beslut för vilken inriktning vi ska ha när det gäller publiceringsverktyg. PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

23 Slutrapport Version PA 1 23(23) Bilagor Bilaga 1. Resultat av behovsinventering och behovsanalys Bilaga 2: Koncept Webb Meridiums rapport Bilaga 3: Sammanställning av användartester för nya Länsstyrelsen.se - Burros rapport Bilaga 4: Jämförelse och prisexempel på publiceringsverktyg PROJEKTiL IT-enheten ver 1.0 (källa SLL IT, Projektil ver 1.4 )

24 Behovsgrupper Prio Behov Prio Beteende Prio Behovsgrupp 1 Vill ha status på min anmälan 1 Lätt att hitta sitt ärende 1 Vill följa sitt ärende 1 Vill kunna se ärendeprocesser 2 "Jag vill veta statusen på mitt eller andra ärenden" Vill ha snabb hjälp med sitt ärende 1 Behöver hitta rätt kontaktperson 1 Vill hitta andra ärenden 2 Behovsgrupp 2 Vill lätt kunna hitta rätt ansökan 1 Vill ha en tydlig överblick över vilka stöd som går att söka 1 Vill enkelt kunna söka bidrag, dispens, tillstånd eller göra en anmälan 1 "Jag vill göra en ansökan snabbt, enkelt och rätt" Behöver hjälp för att kunna göra rätt 1 Vill ha tydlig information om hur man ansöker 1 Vill ha instruktioner via bild 2 Vill komma åt min påbörjade ansökan (etc) 1 Vill ha möjlighet att skicka in ansökan digitalt 1 Vill kunna spara ner en blankett 2 Vill veta vad som gäller i olika situationer 1 Vill veta hur långa handläggningstider Länsstyrelsen har 1 Vill veta vilka prioriteringar Länsstyrelsen gör 1 Behöver rådgivning 1 Behöver hitta rätt kontaktperson 1 Vill veta hur ersättningsmöjligheterna ser ut 1 Vill ha prognos för kommande utbetalningar 2 Vill vara anonym i kontakten med Länsstyrelsen (anmälan) 1 Vill ansöka om jobb 2 Behovsgrupp 3 Vill lätt hitta information 1 Vill kunna sortera bort sånt som inte är relevant 1 Måste ha svar på sin fråga 1 Vill ha ämnesspecifik information 2 "Jag vill ha svar på min fråga och veta vad som gäller" Vill ha korrekt och uppdaterad information 1 Vill ha tydlig och begriplig information 1 Behöver veta om man kommit rätt 1 Behöver vägledning för att hitta på webbplatsen 1 Vill ha hänvisningar till andra sidor inom samma ämne 1 Vill kunna hitta information på angränsande områden 3 Behöver hitta rätt kontaktperson 1 Vill ha informationen på ett annat språk 2 Behovsgrupp 4 Vill kunna ta del av kartor 1 Vill ha information om lokal miljö och natur 1 Vill ha information om länets sevärdheter och unikiteter 2 "Jag vill veta hur länet ser ut, hur narturen och miljön mår och vad jag kan uppleva i det" Vill ha historisk information 3 Behovsgrupp 5 Vill ha snabba laddningstider 1 Vill obehindrat kunna använda webbplatsen oavsett enhet 1 Vill alltid komma åt webbplatsen när jag behöver den 1 "Jag vill använda webbplatsen utan att uppleva hinder" Vill obehindrat kunna använda webbplatsen med valfri webbläsare 1 Behovsgrupp 6 Vill veta hur man överklagar ett beslut 1 Vill ha information om mitt beslut 1 Vill ha lättillgängliga dokument 1 "Jag vill veta vad ett beslut innebär och hur jag överklagar det" Vill ha information om Länsstyrelsens beslut 2 Behovsgrupp 7 Vill kunna få support via chat 1 Vill ha en personaliserad användarupplevelse 1 Vill kunna diskutera på webben 2 "Jag vill uppleva att webbplatsen är till för mig" Vill dela med sig av sina åsikter 2 Behovsgrupp 8 Vill veta vad Länsstyrelsen gör och inte gör 1 Vill veta mer om länet och Länsstyrelsen 3 Behöver veta om jag kommit rätt 1 "Jag vill veta om Länsstyrelsen kan lösa min uppgift" Behovsgrupp 9 Vill ha nyheter om det senaste från Länsstyrelsen 2 Vill ha nyheter Vill hitta information om kurser och utbildningar 2 "Jag vill veta vad som händer från Länsstyrelsen" Vill kunna ta del av öppna data 2 Vill ha statistik 3 Vill ha hänvisningar till andra sidor inom samma ämne 2 Vill ta del av Länsstyrelsens yttranden 3