Förstudierapport

Transkript

1 Förstudierapport

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mål med förstudien Tillvägagångssätt Övergripande Sammanfattning Förbättringsområden, resultat och rekommendationer Webbstrategi digital strategi Användbarhet och tillgänglighet Funktionalitet (sökfunktion, responsiv webb, e-tjänster) Webborganisation Webbpubliceringsverktyg (WCM-verktyg) Ekonomi och resurser webbutveckling och projekt

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under hösten 2013 genomfördes en förstudie på uppdrag av KSA med syfte att utreda hur den externa webbplatsen ( kan förbättras för att få ökad användbarhet, bli tydligare och förstärka den demokratiska insynen samt förbättra medborgardialogen. Uppdraget var också att ta fram förslag på ny webborganisation, tydliggöra ansvar och roller inom webborganisationen och ge rekommendationer till webbprojekt. Detaljerad information finns i förstudiedirektivet. Initiativ till förstudien baseras bland annat på följande problem med dagens webbplats: Det är svårt att hitta det man söker, både genom navigering och sökfunktion. Webbplatsen är organisationsinriktad och strukturen skiljer sig från de flesta andra kommuner. Besökaren måste veta hur organisationen är uppbyggd för att hitta rätt på webbplatsen. Webbsidorna har varierande språk, innehåll, utseende och struktur. Vi behöver visa en enhetlig, professionell bild av Falu kommun på webbplatsen, med ett enkelt och begripligt språk som alla besökare kan förstå. Ingen tar ansvar över informationen som helhet, varje förvaltning/kontor sköter sina egna webbsidor. 277 webbagenter har möjlighet att uppdatera och flertalet har inte tid avsatt för webbarbete. Webben är lågt prioriterad på enskilda enheter och på övergripande nivå, enhetligheten går förlorad. Det finns heller inga naturliga redaktörer för förvaltningsöverskridande webbsidor/portaler. Många webbagenter upplever dagens webbpubliceringsverktyg som svårarbetat. Dagens e-tjänster kan utvecklas och bli fler, här finns en utvecklingspotential som kan innebära förbättrad service för falubor och andra besökare, men även arbetsbesparande effekter för kommunens anställda. 1.2 Mål med förstudien Förstudien ska ge förslag till förändringar i struktur och navigering som är nödvändiga för att förbättra webbplatsen falun.se för att kunna uppnå målen i det framtida webbprojektet. Förstudien ska ge förslag till lösningar på övergripande nivå, som till exempel hur startsida, ingångar för besökare och övergripande struktur, navigering och funktioner kan förbättras för att underlätta för besökaren. Förstudien ska föreslå hur man ska jobba vidare i ett framtida webbprojekt. Förstudien ska ta fram ett förslag på hur en framtida webborganisation ska se ut. Förstudien ska uppskatta resurser och tidsramar för ett framtida webbprojekt. I förstudien ingår att utreda om webben ska presenteras på olika sätt beroende på besökarens enhet (appar, mobiltelefon, talsyntes, I-pad med mera). 3

4 1.3 Tillvägagångssätt Intern undersökning När det gäller webborganisationen genomfördes enkätundersökning 2012 med frågor till alla webbagenter och förvaltningschefer. Denna kompletterades under förstudien med enkätfrågor kring falun.se och webborganisationen. Utsedda personer på förvaltningar och kontor samlade in svar från övriga på respektive förvaltning och 16 förvaltningar/kontor svarade. För övrigt gjordes statistikuppföljning och insamling av de vanligaste frågorna från växel/reception. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakningen bestod i utredning av marknaden och forskningsresultat, studier av trendanalyser (bland annat Web Service Awards trendrapport 2013 och Svenskarna och internet 2013 ), deltagande vid konferenserna Webbstrategidagarna för offentlig verksamhet, och Smarta intranät och en workshop 1. Under förstudien granskades befintliga webbplatser och tekniska möjligheter i de delar som kräver det. Omvärldsbevakningen bestod även i videokonferens, studiebesök och kontakt med andra kommuner och myndigheter dels om hur de tänker kring sin webbplats och dels hur de organiserar arbetet. Extra mycket fokus har lagts på kommunerna Karlstad, Helsingborg och Sundbyberg när det gäller webborganisation, och Karlstad, Norrköping, Stockholm och Borlänge i övriga delar. Kontroll testresultat SKLs undersökning Undersökningen Information till alla? innebär att SKL till några testpersoner ställer ett antal frågor inom kommunens verksamhetsområden, som ska besvaras genom kommunens webbplats. Två minuter får det ta att finna svar på varje fråga. De olika ämnenas svar summeras och presenteras procentuellt. Falu kommun fick 76 av 100 procent godkänt, år Delaktighet i nätverk Sedan oktober 2013 är Falu kommun delaktig i nätverket Funka. Funka arbetar med tillgänglighet och användbarhet och arbetar tillsammans med 84 kommuner i ett kommunnätverk. De resultat som framkommit i kommunnätverket om hur en kommunal webbplats bör struktureras och vilka benämningar som bör gälla är baserade på nätverkets erfarenheter och beteendeundersökningar bland kommunernas webbesökare. 1.4 Sammanfattning Plan och resurser för löpande arbete Webbprojektet ska arbeta med själva skapandet av en ny webbplats och att organisera arbetet med migrering och omarbetning av allt innehåll från dagens webbplats till en ny. Men observera att ett genomfört webbprojekt inte innebär att webbarbetet är klart. Olika organisation, budget och resurser krävs för olika faser i webbarbetet. Förutom projektplan behövs därför en plan för kontinuerlig utveckling, underhåll och löpande arbete även efter avslutat projekt. En kommunikationsstrategi ska tas fram under våren 2014 och inom den tas det fram en digital strategi. Tydlig struktur med enkelt språk som alla kan förstå Kommunens webbplats har idag varierande språk, innehåll, utseende och struktur. Även funktioner, som till exempel e-tjänster, varierar i graden av funktionalitet och utseende. En användbar och aktuell webbplats är en grundläggande service kommunen bör erbjuda falubor och andra intresserade, hade cirka besök år Medarbetarna (och medborgarna) kan spara in onödiga telefonsamtal, och viss pappershantering om kommunen 1 Detaljer från workshop- se bilaga 2 Endast besökare utanför kommunens nätverk. 4

5 istället erbjuder dels tydligt strukturerad och aktuell information, med ett enkelt språk som alla har möjlighet att förstå och dels efterfrågade tjänster på webben. Förstudiens rekommendation är att använda en beprövad webbstruktur, navigering och benämningar framtagna av kommunnätverket och Funka, med fokus på besökarna, användbarhet och tillgänglighet. För att öka användbarheten behöver sökfunktionen förbättras, både genom ett modernare verktyg och genom att sökoptimera sidorna. Dessutom behöver en responsiv design tas fram för att falun.se ska kunna hanteras smidigt även på andra enheter än datorskärm. Viktigt med förankring Förstudien visar på vikten av förankring för att skapa en fungerande webborganisation, att förankring är en avgörande faktor för att webbarbetet fortlöpande ska fungera, och webbplatsen hållas aktuell. Ledare och chefer i den kommunala organisationen behöver bidra med att uppmuntra till kontinuerligt webbarbete och tillsätta resurser för detta. Den centrala webborganisationen kan bidra med tekniska lösningar, utbildning, support och ett övergripande samordnings- och redaktörsansvar. Men ämnesexperterna, de som vet vilken information som är aktuell, finns ute i verksamheterna och utan deras insatser kan webbplatsen inte förbli aktuell. I förstudien finns förslag till en ny webborganisation, vilken ledningsgruppen snarast bör ta principiellt beslut om. Ett projekt för att genomföra ny webborganisation bör ske innan själva webbplatsen byggs om. Val av webbplattform/webbpubliceringsverktyg Beslut om ny webbplattform/webbpubliceringsverktyg behöver tas innan ny webbplats och intranät kan byggas, därför rekommenderas utredning tidigt, redan inom ramen för intranätets projekt, eller som ett separat projekt. Det behövs konkret kravställning på verktyg, liksom kostnadskalkyler för olika typer av lösningar. Valet av plattform är även en fråga om hur kommunen väljer att satsa, till exempel kan e-tjänster byggas och integreras på flera olika sätt. I dagsläget är det inte möjligt att säga vilken lösning som i längden ger högst kvalitet och blir mest kostnadseffektivt. En viktig aspekt i valet är användbarhet på flera nivåer, besökarnas användande av både webbplats och e-tjänster måste vara enkelt, att ta fram och administrera e- tjänster behöver vara smidigt och kostnadseffektivt och att använda webbpubliceringsverktyget måste vara enkelt för kommunens webbredaktörer. Går de olika aspekterna inte att förena i en lösning, behöver man ta ställning till vilken prioritering som är viktigast. Förändringar i omvärlden Teknikutveckling och trender går väldigt snabbt. När det är dags för genomförande av webbprojekt kan förändringar i omvärlden påverka rekommendationerna i denna förstudie. För rekommenderade delprojekt; se rubriken Ekonomi och resurser/rekommendationer. Nedan följer huvudsakliga mål och prioriteringar i ett framtida webbprojekt Mål för den framtida webbplatsen Webbplatsen ska genom följande mål bidra till en positiv upplevelse av Falu kommun. Mål1: Det ska vara enkelt att snabbt hitta och ha möjlighet att ta till sig relevant information på webbplatsen oavsett besökarens enhet 3 Mål 2: Webbplatsen ska tillhandahålla relevanta tjänster och funktioner som ger förbättrad service ur besökarnas perspektiv. Mål 3: Webbplatsen ska underlätta insynen i den kommunala organisationen och öka möjligheten till dialog mellan medborgarna och den kommunala organisationen, och därmed underlätta demokrati. 3 Till exempel dator, mobiltelefon eller surfplatta. 5

6 Mål 4: Webbplatsen ska vara välfungerande med hög kvalitet och spara tid för såväl skattebetalare som medarbetare i kommunen. Mål 1- Det ska vara enkelt att snabbt hitta och ha möjlighet att ta till sig relevant information på webbplatsen oavsett besökarens enhet. Webbprojektet föreslås att: anpassa informationsstruktur och navigeringslogik efter besökarnas behov. anpassa starsida och undersidor så de lyfter fram det viktigaste för besökarna och det mest efterfrågade innehållet. ta fram ny sökfunktion och rutiner för sökoptimering. skapa responsiv webb, webbplatsen ska se bra ut och fungera oavsett besökarens enhet. planera för och genomföra ny webborganisation med ökad helhetssyn och ansvar för innehåll och funktioner. ta fram rutiner för hur innehållet ska hållas aktuellt och kontinuerligt anpassas efter besökarnas behov. se till att information som efterfrågas av bland annat SKLs årliga undersökning finns på webben. tillgänglighetsanpassa webbplatsen enligt senaste standarder och etablera tydliga riktlinjer och rutiner för redaktionellt innehåll. Mål 2- Webbplatsen ska tillhandahålla relevanta tjänster och funktioner som ger förbättrad service ur besökarnas perspektiv. Webbprojektet föreslås att: anpassa starsida och undersidor så de lyfter fram det viktigaste för besökarna och det mest efterfrågade innehållet och funktionerna. utreda hur hanteringen av e-tjänster ska ske, vem ansvarar för vilka e-tjänster som ska finnas? Vilken plattform/teknik ska användas? Ska kommunen eller extern leverantör bygga e-tjänster? Vem betalar, förvaltning eller inom ram för webbutveckling? tydligt exponera funktioner och e-tjänster. Ta reda på vilka tjänster webbplatsen ska erbjuda och var och hur de ska exponeras. ta fram rutiner för hur behovet av funktioner och e-tjänster kontinuerligt anpassas efter besökarnas behov. tydliggöra kontaktvägar och möjligheter till dialog. ta fram ny sökfunktion och rutiner för sökoptimering. planera för och genomföra ny webborganisation med ökad helhetssyn och ansvar för innehåll och funktioner. Mål 3 - Webbplatsen ska underlätta insynen i den kommunala organisationen och öka möjligheten till dialog mellan medborgarna och den kommunala organisationen, och därmed underlätta demokrati. Webbprojektet föreslås att: 6

7 tydliggöra kommunens verksamhet, beslut och resultat. tydliggöra kontaktvägar och möjligheter till dialog. Mål 4 - Webbplatsen ska vara välfungerande med hög kvalitet och spara tid för såväl skattebetalare som medarbetare i kommunen. Webbprojektet föreslås att: skapa en ny tydlig och effektiv webborganisation där redaktörer och publicerare har tid avsatt för webbarbete, får relevant utbildning och kontinuerligt stöd. inom kommunikationsstrategin ta fram en digital strategi för webb och övriga digitala kanaler. uppfylla alla målen, då ökar möjligheterna att besökaren snabbt hittar relevant innehåll och har tillgång till de funktioner och e-tjänster han eller hon behöver. 2 Förbättringsområden, resultat och rekommendationer 2.1 Webbstrategi digital strategi Nuläge Dagens webbplats saknar strategi och mål och ger ingen helhetsbild av vad kommunen kan erbjuda eller vad kommunen står för. Idag finns dessutom flera digitala kanaler som facebook, bloggar, twitter med mera som tillsammans ger falubor och omvärld en bild av Falu kommun. En kommunikationsstrategi ska tas fram under våren 2014 och inom den tas det fram en digital strategi Upplevt problem och målbild Problem Bristen på mål och strategi kan i förlängningen leda till en spretig webbplats som tillsammans med övriga digitala kanaler sänder dubbla budskap. Falu kommun har hittills inte haft någon tydlig vision, en vision kan förenkla framtagandet av webbstrategi. Målbild Målet bör vara en tydlig strategi och målbild för alla digitala kanaler, som är väl förankrad hos alla som arbetar med dem. Detta skapar goda förutsättningar för en enhetlig webbplats där det blir lättare att hitta det man söker och som ger en positiv upplevelse av Falu kommun Undersökning, analys och resultat Analys har skett genom intern enkät, omvärldsbevakning och litteraturstudier i ämnet. Varför behöver vi en webbstrategi? En digital strategi behövs för att ett företag, organisation eller kommun ska kunna nå sina mål. Strategin ska vara övergripande och hjälper till att prioritera bland de ibland resurskrävande aktiviteterna (som till exempel att skapa e-tjänster, appar eller närvara i sociala medier) för att kunna fokusera på de viktigaste sakerna först och inte förföras av ny teknik. Strategin definierar vad kommunen som helhet tjänar mest på och bör klargöra organisering, hur beslut tas, hur arbetet samordnas och vem som ansvarar för vad. En samlad digital strategi rekommenderas 7

8 före en webbstrategi 4. Den digitala strategin bör innehålla vision, mål, målgrupper, strategi och handlingsplan för webbplatser, mobiltjänster, e-tjänster, sociala medier och tillgänglighet, den behöver även ta upp rekommenderade plattformar för webbplatser/sociala medier, riktlinjer för innehåll (språk, struktur med mera), teknik och lösningar, domännamn, webborganisation och ansvar. I den interna undersökningen är majoriteten av de tillfrågade tveksamma till om kommunen har något övergripande syfte med webbplatsen, men de olika verksamheterna menar att syftet för dem är att deras besökare ska hitta information om verksamhetens innehåll. Majoriteten vet inte vem som har ansvar för vad inom webborganisationen och är osäker på vem man ska vända sig till vid webbfrågor. Det tyder på att en strategi som beskriver webbplatsens syfte och webborganisation behövs. Inom skolan finns behov att reda ut vad man får och kan göra i digitala kanaler, dels i pedagogiskt syfte inom klassrummen, dels utanför. Skillnaden mellan intern lärplattform och extern kommunikationskanal behöver klargöras. Här kan en digital strategi vara till hjälp. Det verkar finnas behov av olika policys och avtal för olika delar av organisationen. Ett bra exempel är Karlstads kommun som har separat policy för webbplatser och bloggar inom skolan. Bland andra kommuner är det inte många som har en nedskriven digital strategi, men däremot webbpolicy, riktlinjer för digital kommunikation, webbriktlinjer, sociala medier policy och liknande dokument Rekommendationer och förslag till plan för fortsatt arbete Då trenden är att tjänstemän och politiker i kommunen i högre grad än tidigare använder både webb och sociala medier i sitt arbete, rekommenderas att när kommunikationskontoret tar fram en övergripande kommunikationsstrategi våren 2014, även tar fram en digital strategi där alla digitala kommunikationskanaler ingår. Kommunikationsstrategin hänger ihop med kommunens vision. Strategin bör tas fram innan webbprojektet, för att tydliggöra syftet med webbplatsen, hur arbetet ska organiseras och vad som ska prioriteras. Det bör även tas fram en kompletterande strategi för skolan, där det största behovet finns idag. 2.2 Användbarhet och tillgänglighet En användbar webbplats möjliggör för besökaren att snabbt och enkelt hitta det han eller hon söker för att kunna utföra sitt ärende. Det ska vara lätt att förstå hur webbplatsen fungerar och inte finnas tekniska hinder. Navigering, struktur, tydlig och lättförståelig design och språk är viktiga delar, liksom ett aktuellt innehåll, allt för att besökaren ska ha nytta av webbplatsen. En tillgänglig webbplats innebär att besökarens behov ska tillgodoses oavsett personens förutsättningar. Något som ökar tillgängligheten är till exempel att erbjuda lättlästa sidor för de som har dyslexi. Viktigt för tillgängligheten är att även bygga webbplatsen tekniskt på rätt sätt Nuläge När det gäller användbarheten på falun.se påpekar många besökare idag att det är svårt att hitta samtidigt som medarbetare påpekar brister i bland annat sökfunktion och navigering. När det gäller tillgänglighet hamnar falun.se bland de tio bästa kommunerna när den testas med valideringsverktyg där man mäter kvaliteten på webbkod. Testen har viss betydelse ur tillgänglighetsperspektiv, men graden av tillgänglighet kan inte avgöras enbart med den typen 4 Ref. Rasmus Sellberg, boken Webbstrategi

9 av mätning, många faktorer som till exempel pedagogisk och språklig tillgänglighet kan inte mätas på det sättet Upplevt problem och målbild Problem Struktur, navigering, design och grafisk profil Många medarbetare anger att besökare till webbplatsen har svårt att hitta det de söker, dels gör den övergripande navigeringsstrukturen att besökaren måste veta hur kommunen är organiserad för att hitta rätt, dels fungerar inte sökfunktionen tillfredssällande. När besökaren klickar sig vidare från startsidan kan även vänsternavigeringen bli ett problem, då den ändrar utseende när besökaren väljer en undersida. Detta gör det svårt för besökaren att förstå var han eller hon befinner sig och särskilt svårt är det för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Mallar kan hjälpa en webbagent att göra rätt, men idag används inte mallar. Det saknas också en tydlig grafisk manual för webben, vilket kan bidra till varierande utseende mellan sidor när det gäller bilder, länkar, sidbredd, anslag, med mera, vilket i sin tur kan leda till problem för besökare att förstå hur webbplatsen fungerar. Designen på sidan uppfattas ibland som tråkig av förvaltningar som behöver locka till sig besökare. Designen är en viktig del i att skapa en användarvänlig webb, men också viktig för att skapa en viss känsla hos besökaren och skapa förtroende för kommunen. Inom skolförvaltningen ser man behov av att kunna kommunicera med fler uttryck och funktioner, dels för kommunikation med elever och föräldrar, dels för att attrahera nya elever. Vissa skolor har börjat bygga egna webbplatser, utanför kommunens nätverk. Dessa sidor följer inte kommunens grafiska profil, grunderna för användbarhet, tillgänglighet eller säkerhetsregler. Skolan är medveten om problemen och inser behovet av användbarhet och enhetlighet med övriga kommunen, men vet inte vad de egentligen behöver och hur de vill presentera informationen. Otydliga roller gör att ingen tar ansvaret för bristerna på de egna webbplatserna. Responsiv webbdesign saknas på dagens webbplats. En responsiv webb innebär att webbplatsens utseende anpassar sig och fungerar lika bra oavsett besökarens enhet. Om besökaren har mobiltelefon, läsplatta eller datorskärm ska inte spela någon roll, och för personer med funktionsnedsättning underlättar det med responsiv webbdesign. Innehåll och språk Webbsidorna på falun.se har varierande språk, innehåll, utseende och struktur. Vissa sidor ger en otydlig bild av varför informationen finns. Är inte informationen genomtänkt blir nyttan inte heller uppenbar för besökaren. Sidornas innehåll och struktur får inom flertalet av kommunens verksamheter ingen regelbunden översyn, vilket kan leda till att webbplatsen upplevs spretig och även innehåller dubbel, gammal och onödig information. När det förekommer felaktig information och döda länkar försvåras sökningen av rätt information, och en konsekvens kan bli att besökaren tappar förtroendet för kommunens verksamheter. Flera av e-delegationens riktlinjer 5 följs inte idag på falun.se vilket kan skapa problem med både användbarhet och tillgänglighet. Till exempel följer texterna inte alltid språklagen 11 som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. När det gäller språk har önskemål framkommit om att information ska finnas på fler språk än svenska, vilket också utreds i förstudien. 5 I e-delegationens riktlinjer ingår bland annat WCAG 2.0, se 9

10 För att säkerställa att information och tjänster utformas på ett tillgängligt sätt behöver man utgå från en internationell standard för tillgänglighet, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG 2.0 innehåller de senaste rekommendationerna om hur webbinnehåll kan göras mer tillgängligt. I dagsläget finns ingen rapport om hur falun.se lever upp till rekommendationerna och därför kan nuläget inte heller beskrivas fullt ut. Det vi vet är att viktiga rutiner i tillgänglighetsarbetet ibland missas av dagens webbagenter. Till exempel saknas ofta alt-texter på klickbara bilder. Det leder till att personer som inte kan se bilder inte kan tolka bilderna. Hur väl kommunen lyckas med webbinformation till medborgarna mäts varje år genom Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Information till alla?, och där har falun.se förbättringspotential. Målbild Struktur, navigering, design och grafisk profil Webbplatsen falun.se är strukturerad efter besökarnas behov och har enhetlig struktur och navigering. Den byggs efter e-delegationens prioriteringslista, med särskilt fokus på användbarhet och tillgänglighet. Den information besökarna efterfrågar ofta prioriteras högt upp i strukturen, till exempel på startsidan. I sökfunktion får besökaren relevanta träffar. Navigering och struktur är logisk och enkel att förstå, oavsett besökarens förutsättningar eller enhet. Den övergripande målbilden blir att besökaren upplever det enkelt att hitta och har möjlighet att ta till sig relevant information på webbplatsen oavsett besökarens förutsättningar eller enhet. Besökaren ska enkelt kunna utföra önskade tjänster. Kommunens webborganisation arbetar gemensamt för att erbjuda bästa möjliga webbplats för falubor och andra besökare till falun.se. Designen upplevs som modern, användbar och snygg. E-delegationens riktlinjer har beaktats tidigt i designprocessen. Det finns en välfungerande och pedagogisk grafisk manual som alla följer. I den finns information om bildval, sidbredd, länkning, textstruktur med mera. Instruktioner är anpassade till redaktörernas behov. Innehåll och språk Kommunens webbplats visar en professionell bild av Falu kommun med enhetligt innehåll och språk på samtliga sidor som följer Språkrådets rekommendationer 6 för hur man arbetar med klarspråk. Redaktörerna arbetar kontinuerligt med att se över och förbättra innehållet på webbplatsen. Webbplatsen, inklusive e-tjänster, följer WCAG 2.0 rekommendationer. Tydliga rutiner, utbildning och support finns för de som arbetar med webbplatsen när det gäller webbpubliceringsverktyg, kommunikationskunskap, användbarhet och tillgänglighet. Kommunens webbpubliceringsverktyg har ett välfungerande och pedagogiskt gränssnitt med funktioner och verktyg som hjälper webbansvariga att komma ihåg till exempel alt-texter Undersökning, analys och resultat Analys har skett genom intern enkät och omvärldsbevakning i ämnet. Struktur, navigering, design och grafisk profil I den interna enkäten angav många att navigering och struktur på webbplatsen är ologisk och att 6 Se 10

11 besökarna har svårt att hitta den information de söker på grund av den organisatoriska uppdelningen. Majoriteten påtalade även brister i den befintliga sökfunktionen. Omvärldsbevakningen visar med tydlighet att man för att underlätta för besökarna bör använda en målgruppsanpassad navigering och struktur med ämnesflikar som utgår från besökarens perspektiv, vilket de flesta kommuner och myndigheter också gör. Genom Funkas kommunnätverk, med 84 kommuner, finns gedigen erfarenhet av bland annat vilka ord besökarna oftast letar efter och hur flikar och menyer bör benämnas. När det gäller navigeringen använder många alternativa navigationsstöd, så som länkstigar och innehållsöversikt (webbkarta). Det är viktigt att prioritera bland informationen på till exempel startsidan för att hjälpa besökaren att hitta rätt, för mycket information gör det svårt att hitta. Funkas nätverk har visat sig vara kostnadseffektivt och lärorikt för kommunerna. Karlstads kommuns tydliga navigering och struktur kommer från det arbete som Funka och nätverket fått fram genom undersökningar kring användares behov på kommunala webbplatser. Den interna enkäten bekräftar att designen på webbplatsen ibland uppfattas som tråkig och stel av förvaltningar som behöver locka till sig besökare. Fler vill ha mindre strikt design med möjlighet till bland annat rörlig bild. E-delegationens riktlinjer säger att en webbplats bör vara konsekvent, men menar att det inte betyder att alla sidor måste se likadana ut 7. När det gäller skolan finns Karlstad kommun som ett gott exempel där man tagit fram särskilda webbplatser/mallar för skolan, så besökare upplever att de är kvar inom kommunen, även om skolorna har egen struktur och navigering. De har också tagit fram avtal mellan skolförvaltning och webborganisation med ett ramverk för deras webbplatser och bloggar, till exempel med vissa element som måste vara med. För att veta vilka behov besökarna har är statistikarbetet viktigt. Exempelvis behöver man kunna se hur många som använder prioriterade tjänster eller klickar på en viss fil, hur lång tid det tar det för besökare att hitta de prioriterade områdena eller vilka sökord de använder. I kommunens nuvarande verktyg Siteimprove kan man inte se hur lång tid det tar för en besökare att nå målet med sitt besök, det är ett krav man bör ha när nytt verktyg ska köpas in. Ett vanligt statistikverktyg i andra kommuner är Google analytics, som ibland kompletteras med ytterligare verktyg, men här behöver kommunen se över behov och göra en tydlig kravställning. I den interna enkäten visade det sig att dagens webbagenter ofta saknar kunskap om besökarnas beteende på webbplatsen, då statistikverktyget inte används, många webbagenter vet inte ens att det finns. Ett annat sätt att mäta är med hjälp av webbenkät, där man ofta mäter besökarens upplevelse, hur nöjd besökaren är med sitt besök. Det framkom också under omvärldsbevakningen att responsiv webb bör vara en självklarhet, då många använder mobilen för att surfa på webben idag och att man behöver testa webbplatsen, dels med olika plattformar och enheter, men även ur användbarhets- och tillgänglighetsperspektiv. Innehåll och språk Det har framkommit önskemål inom kommunen att information på falun.se ska finnas på fler språk än svenska. Under förstudien har dialog förts med bland annat Arbetsmarknads- och integrationskontoret kring detta. Idag har Falu kommun inget lagkrav på sig att tillhandahålla flera språk på webben, och med befintliga resurser har kommunen haft svårt att hålla informationen på falun.se aktuell och tydlig även på svenska. Resurserna bör därför i första hand satsas på att tillhandahålla information på falun.se på svenska, men i klarspråk, vilket 7 Kompletterande detaljer finns i bilaga 11

12 innebär att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt, allt enligt språklagen Det framkom under omvärldsbevakningen att om man vill skapa en webb som hänger ihop språk- och bildmässigt, blir användbar och tillgänglig är det viktigt med kunskap hos webbredaktörerna. Rätt utbildning och instruktioner kan ges genom föreläsningar, manualer, video, bloggar och liknande. Det är också viktigt att alla vet vem som gör vad i arbetet med webben och för att veta när och hur arbetet ska ske kan man skapa en redaktionell kalender 9 Offentlig information behöver vara tillgänglig i de format som de flesta kan använda. Tillgänglighet och användbarhet måste också finnas tidigt i designprocessen, i det arbetet finns standarder att följa, enligt e-delegationens riktlinjer 10. Designen bör göras responsiv, då sådan förbättrar användbarhet och tillgänglighet för alla, men särskilt för personer med funktionsnedsättning. En del kommuner, bland annat Falun har till exempel lättlästa sidor och teckenspråksfilmer, då de som har teckenspråk som modersmål kan ha svårigheter att läsa. Men teckenspråksfilmerna på falun.se har haft få besök. Statistik kan visa besökarnas beteende och därigenom kan man avgöra vilka sidor som bör prioriteras till exempel på startsida och ingångssidor. Se exempel på statistik 2013 i bilaga. Vissa problem har uppmärksammats i verktyget, så det finns en viss osäkerhet kring statistiken. Andra kommuners webbplatser Efter en bredare omvärldsbevakning fokuserade förstudien på två kommuner för en noggrannare analys: Karlstads och Norrköpings kommun. Norrköpings kommun hade mycket bra resultat på Web Service Awards trendrapport 2013, som analyserade bland annat användbarheten på Sveriges webbplatser, och Karlstads kommun hamnade i topp på SKL:s rapport Information till alla?. Karlstads kommuns webbplats är omtalad som en användbar och välfungerande sådan och visas här som ett gott exempel på en kommunal webbplats. (Norrköpings kommun, se bilaga). 8 För mer info om klarspråk, se Falu kommuns skrivhandledning. 9 Läs mer om redaktionell kalender i bilagan och under avsnittet Webborganisation. 10 se 12

13 Karlstads kommun Överskådlig, snygg, tydlig struktur, begripligt och enkelt språk, responsiv design för andra enheter, användbar och med flertalet tillgänglighetsaspekter uppfyllda. Målgruppsanpassade ämneskategorier efter kommunnätverkets rekommendationer. Väl genomtänkt navigering och struktur, som kontinuerligt uppdateras med hjälp av statistikverktyg. Bland annat är populära länkar placerade i en position som ögat dras till. Design med färgfält på startsidan som tydliggör olika områden. Datorskärmversion Mobilversion (responsiv webb) Rekommendationer och förslag till plan för fortsatt arbete Webbplatsens innehåll påverkas i hög grad av om det finns en digital strategi och en välfungerande webborganisation (se separata rubriker). Innehåll, struktur, navigering Förstudien rekommenderar: - att Falu kommun använder resultatet av kommunnätverket Funkas arbete för att utforma navigering och struktur på ett kostnadseffektivt och kvalitativt sätt. Det innebär bland annat att webbplatsen får ämnesflikar med benämningar som utgår från besökarens perspektiv. De 84 kommunerna har testat fram vilka ord besökare letar efter på en kommunal webblats och föreslår de benämningar som fungerar bäst. Utifrån resultaten rekommenderas nedanstående 13

14 benämningar, som är noga övervägda och framtestade. De mest förekommande frågorna till Falu kommuns reception och växel stämmer väl med kommunnätverkets förslag på flikar/ämnen till startsidan, se struktur nedan. Flikarna benämns: Utbildning och barnomsorg, Uppleva och göra, Omsorg och hjälp, Miljö och energi, Trafik och infrastruktur, Näringsliv och arbete, Kommun och politik. - att startsidans struktur och utseende kontinuerligt anpassas för besökarna och att statistikverktyg används för att ta fram till exempel de mest populära sidorna och lyfta dem på startsidan. Även övriga sidor/länkar ska anpassas så att webbplatsen prioriterar rätt sidor högt upp i strukturen, och ordnar övriga sidor efter vad besökarna söker efter. - att receptionen/växelns statistik över flest förekommande frågor kontinuerligt tas till vara i arbetet. - att de olika ingångssidorna prioriterar innehåll och struktur på samma sätt, se bild nedan. 14

15 - att Falu kommun även fortsättningsvis är en del av Funkas kommunnätverk. Det ger både utbildning och ett effektivt informationsutbyte med andra kommuner i webbfrågor. Nätverket arbetar kontinuerligt med nya tester och forskning för att säkerställa hög kvalitet på sina webbplatser. - att webbprojektet utreder hur övergripande information som vision, stora projekt, information om hur kommunens organisation med mera ska presenteras och hur webben ska utformas på detalj/ämnesnivå. - att webbprojektet utreder om vissa förvaltningar/kontor har särskilda behov kring innehåll, design, funktioner, språk och liknande, hur det ska hanteras och ta fram förslag för hur deras målgruppers behov så långt som möjligt kan tillgodoses inom kommunens webbplats. - att skolförvaltningen ser över vilka långsiktiga behov förvaltningen har och tar fram en lista med önskemål/krav till webbprojektet, och en kommunikationsstrategi. Därefter ska projektet utreda om särskilda mallar behöver tas fram för skolan 11 och om särskilda e- tjänster/appar/karttjänster behövs. - att webbprojektet ser över och använder resultatet i SKLs Information till alla? för bättre användbarhet. Design, grafisk profil och språk Förstudien rekommenderar: - att en ny design tas fram, tillsammans med en grafisk profil och manual, i samarbete med professionell webbgrafiker. Webbprojektet ska även föreslå tillvägagångssätt för att ta fram responsiv design. Design, navigering och struktur ska tas fram med lika stort 11 Som Karlstad gjort med sina sidor för skolan, se bilaga. 15

16 tillgänglighetsfokus oavsett om webbplatsen visas på datorskärm eller på andra enheter (se separat rubrik om responsiv webb). Responsiv webbdesign ställer höga krav på formgivare och interaktionsdesigner, då designen ska tas fram för alla format utan att budskap och innehåll går förlorat att se över hur till exempel bifogade filer, videofilmer och instruktioner ska presenteras och i vilket format. (Bland annat kan videofilmer presentera en verksamhet och instruktioner visa hur man använder en e-tjänst.) Här ingår även att utreda behovet kring kartor och på vilket sätt kartor och kartapplikationer ska presenteras. - att se över hur integrering av kommunens sociala kanaler ska ske. Hur Facebook, bloggar, Twitter och andra funktioner ska presenteras för att underlätta medborgardialog. - att webbprojektet tar ställning till en mängd detaljer, exempelvis om man ska presentera en webbkarta på falun.se, hur kontaktuppgifter ska presenteras, var FAQ ska finnas, om besökaren ska kunna se vem som är sidansvarig, vilka sidor som ska ha nyheter, var och hur evenemang ska visas, vad som ska finnas i anslag/banners, var synpunkter och klagomål ska finnas. - att e-delegationens riktlinjer används i ett tidigt skede av webbprojektet och designprocessen där man ser över viktig tillgänglighet enligt WCAG , bland annat; tydlig och överskådlig navigering och struktur, språk, sökfunktion, relevanta och tydliga instruktioner/meddelanden, formgivning som möjliggör läsbarhet och förståelse. Arbetet som redan idag sker, att regelbundet validera sidor bör fortsätta. Senare bör det göras ett mer omfattande tillgänglighetstest för att kontrollera vad som kan förbättras på webbplatsen. I senare fas bör även behov av teckenspråksfilmer, talande webb och liknande hjälpmedel utredas. - att när det gäller språk i första hand satsa resurserna på att tillhandahålla information på svenska, men i klarspråk, vilket innebär ett vårdat, enkelt och begripligt språk, allt enligt språklagen 11. Men man bör framöver se över hur stort behovet av ytterligare språk är, särskilt inom vissa verksamheter, och i anslutning till det undersöka alternativ till Google translate. 2.3 Funktionalitet Flera olika typer av funktionalitet kan användas av besökare eller kommunens handläggare på en webbplats. Förstudien har koncentrerats på att utreda vissa funktioner, vilka presenteras under egna rubriker nedan Sökfunktionalitet Nuläge Idag kopieras alla sidor som ska finnas med i fritextsökning två gånger dagligen till en sökplats där de indexeras (cirka 6000 sidor). Nyheter äldre än 180 dagar tas inte med. Allt innehåll inklusive bilagor indexeras och sökresultatet prioriteras med prioriterade sidor först, startsidor i andra hand och övriga sidor efter relevans. Sidor som markerats att de ska finnas med i A till Ö sammanställs samtidigt. Vid sökning får man upp ett exakt resultat, med möjlighet till ytterligare sökklick där varianter visas. Sökningen är en så kallad Boolesk sökning som idag betraktas som föråldrad. 12 Tips finns på: 13 WCAG 2.0 är en internationell standard för tillgänglighet 16

17 Upplevt problem och målbild Problem Majoriteten av de tillfrågade medarbetarna anser att sökfunktionen är bristfällig, vilket bekräftar att dagens sökfunktion inte uppfyller de förväntningar som finns på dagens webbplatser med modern fritextsökning. Dagens webbagenter saknar också i stor utsträckning kunskap om hur man kan förbättra sökträffarna genom inställningar i WCM-verktyget. Ett problem är också att ingen idag systematiskt arbetar med att följa upp fritextsökningar eller ansvarar för att information indexeras och prioriteras utifrån besökarnas behov. Målbild Målet bör vara att erbjuda en sökfunktion som liknar de moderna sökfunktioner kommunens besökare är vana med. Sökfunktionen bör även presentera sökresultat som inte finns inom falun.se idag, men som besökarna kan tänkas söka efter (till exempel evenemang eller avfall) Undersökning, analys och resultat SKL gör årligen en undersökning på kommunwebbar, bland annat när det gäller sökmöjligheter. Där får falun.se förhållandevis dåligt resultat, men det behöver inte betyda att ett annat sökverktyg skulle förbättra resultatet. Idag innehåller webbplatsen cirka sidor, där mer än hälften indexeras. När falun.se analyseras utifrån SKL-undersökningen visar det sig att mycket information helt enkelt saknas på falun.se. Söker man till exempel på kommunchef får man inget resultat då ordet kommunchef inte existerar någonstans på webbplatsen, däremot ordet kommundirektör. Tillfrågade medarbetare bekräftar att dagens sökfunktion inte fungerar tillfredsställande, deras besökare hittar inte det de söker, det saknas sökresultat och det sökresultat som finns presenteras inte på relevant sätt. Vikten av att arbeta med sökoptimering framkommer tydligt i omvärldsbevakningen liksom hur viktig det är ur ett tillgänglighetsperspektiv. De användare som har särskilda behov använder oftare sökfunktionen än andra. Därför är det av stort vikt att resultat av en sökning är relevant och presenteras på ett begripligt sätt. Enligt Handisam är det därför viktigt att det redan i teknikvalet finns en överenstämmelse med standard, också för sökoptimering Rekommendationer och förslag till plan för fortsatt arbete För att komma till rätta med den undermåliga sökfunktionalitetet på falun.se föreslås två huvudsteg. Förklarande bilder finns i bilaga. Steg 1, innehåll, sökbegrepp och fortlöpande engagemang Detta steg innebär endast investeringar i tid av webbagenterna i organisationen. En lista behöver tas fram över vad besökare förväntas hitta på varje sida och vad det finns för varianter av benämningar. Renhållning, återvinning, avfall, soptipp, tipp, tippen är exempel på begrepp som alla bör ge ett sökresultat, även om vissa begrepp inte längre anses korrekta. Sidor behöver skapas till vanligt efterfrågad information som ligger utanför Falu kommuns huvudområden, till information på FEV, Kopparstaden, Visit Södra Dalarna och liknande, men även till information på exempelvis Landstinget och Högskolan Dalarna. Ett fortlöpande arbete är avgörande för en välfungerande sökfunktion. Sökningar utan träffar behöver ses över och lösas, med hjälp av dagens statistikverktyg. En rekommendation är att i den nya webborganisationen ge någon det övergripande ansvaret för att organisera arbetet med sökoptimering och uppföljning, föreslagsvis ingår det i den digitala strategens roll. Sök- och statistikuppföljning bör alltid finnas på dagordningen för det digitala 17

18 rådet och på webbredaktionsmöten. Steg 2, ny sökmotor Nuvarande sökmotor bör ersättas med en modernare, vilket medför en årskostnad för indexeringsverktyg och visst integrationsarbete för att nuvarande och framtida informationskällor ska kunna indexeras av en och samma indexeringstjänst. Krav på sökmotor som framkommit under förstudien: sökresultat ska visas på ett tillgängligt och användbart sätt, även i mobila enheter, utifrån besökarnas behov. Vid sortering av sökresultat ska resultatet presenteras efter relevans, datum och efter typer av träffar (ämnen, sidor, kartor, publikationer, filer osv.) automatiserad taggning och möjlighet att få ut rapporter över icke taggade sidor. inbyggt statistikverktyg, projektet bör se över behov av statistik/verktyg. Detaljerad kravspecifikation behöver tas fram av projektet, och vi rekommenderar samma sökmotor för intranätet och falun.se, därför bör kravställning ske redan under intranätprojektet. I det nya verktyget bör ett taggningsarbete initieras med syfte att kunna filtrera sökresultat Mobilanpassad webb - responsiv webb design Nedan förklaras olika begrepp som förekommer då man anpassar en webbplats för mobila enheter. Responsive webbdesign (RWD Webbplatsen byggs så att layout, text och bilder förändras beroende på besökarens skärmupplösning. Hänsyn tas även till skärmens höjd, bredd och orientering. Besökare kan använda läs/surfplatta, mobiltelefon eller dator, innehållet på webbplatsen kommer att anpassas efter enheten och om besökaren vrider sin skärm 14. Adaptiv webbdesign (AWD) Webbplatsen byggs så att den visas olika på olika webbenheter, men även aktivt utformar webbupplevelsen för olika webbesökare. Till exempel kan viss information uteslutas för små enheter eller där bandbredden är låg. Native app (appar) Så kallade appar designas och byggs med olika utvecklingsverktyg och godkänns för distribution innan besökare kan ladda ner dem från exempelvis itunes eller Android Market. Appar är sällan en hel organisations webb, utan skräddarsydda e-tjänster för kunder och/eller anställda. Varje plattform har sitt eget utvecklingsspråk och en offentlig webbplats måste utveckla och distribuera appar åtminstone för de fyra större plattformarna. Hybridformer Kan vara vanliga responsiva webbplatser där man vill utnyttja vissa egenskaper hos de mobila enheterna som inte finns i en vanlig stationär dator. Exempelvis GPS, för att hänvisa till närmaste parkeringsplats, klickbara telefonnummer eller anmälningsformulär med möjlighet att fotografera och lämna GPS för felanmälan. Liksom vanlig responsiv webb byggs de med HTML5 och CSS3, men oftast tillkommer skriptspråket JavaScript för att få tillgång till mobila enheters speciella utrustning, men även för att få möjlighet att förbättra användbarheten i form av allmän upplevelse, icke online-lösningar. Om man surfar in på facebook.com med exempelvis en iphone kan man jämföra utseende och prestanda med den native app som många 14 För mer ingående förklaring, se bilaga. 18

19 har på sin iphone. I hybridformen måste en halv miljon rader JavaScript vara tillgängliga under hela uppkopplingen, vilket förklarar en del av prestandaskillnaderna. Wrapper-appar Kan vara aktuella då man bara vill omsluta sin responsiva webb eller hybrid webb med ett appskal. Denna typ av appar är till för att det finns många användare som vant sig med att ladda ned appar. SVT Play är ett typiskt exempel på responsiv webb med wrapper-app. Även här kan man jämföra form och prestanda mellan app och att surfa in på svtplay.se Nuläge För ca tio år sedan skulle alla företag och kommuner utveckla så kallade WAP-sidor för att kunna nå ut med information till mobila enheter, men vanligtvis fanns där ett mycket blygsamt antal sidor, ofta med bara telefonnummer och e-post. Det var en stor hype kring detta, framförallt från de som sålde systemen. Idag vet vi att detta blev mest en fluga, men man kan säga att det var början till att distribuera ut webben till mobila enheter. Då appar började dyka upp upplevde webbranschen åter den okritiska haussen efter att vi måste ha en app. Det viktigaste var att ha en app, vad den skulle användas till talades det sällan om. Än idag förekommer fenomenet och många appar som besökare laddar ner visar sig vara rena länkar till befintliga webbplatser. Idag talar alla om responsiva webblösningar som också är ett bra och lönsamt grepp. Det kan få bort fokus från att göra meningslösa appar och att stuva om den befintliga webben till att visas på ett bättre sätt i mobila enheter, framförallt små mobila enheter, är något som kan göras på några timmar. Numera kan man även utveckla app-liknande hybridlösningar där man, framförallt i små mobila enheter kan införliva egenskaper som GPS, telefonera, med mera. Idag finns ingen responsiv anpassning för falun.se. Däremot är befintliga sidor uppmärkta för HTML5, så utformning för responsiv webb kan påbörjas. Webbsidor på falun.se är indirekt anpassade för iphone, då de flesta sidor följer strukturerad semantik och fungerar därför med den inbyggda läsfunktionen för att visa innehåll: Inbyggt läsläge för iphoneanvändare Upplevt problem För besökare ovana att använda sin telefon eller surfplatta på falun.se kan den upplevas problematisk då man måste zooma in för att kunna läsa information och klicka på länkar. Mognaden i användningen av mobila enheter varierar. Det finns också besökare som använder gamla telefoner med låg upplösning och utan touchgränssnitt. Dessa besökare är dock ett fåtal. Det finns besökare som är vana att använda en mobil enhet på icke-responsiva webbar men de flesta upplever att det är krångligt om inte webbplatsen är responsiv. Användbarheten kan öka avsevärt med relativt små justeringar. 19

20 Undersökning, analys och resultat Appar kommer även framöver att vara en viktig mobil lösning, men inte för att ersätta mobil visning av företagswebbar, utan som effektiva program för att lösa uppgifter. En viktig förändring för mobila enheter är att de oftast är uppkopplade mot Internet. Men i situationer då man inte är uppkopplad, kan en app-lösning vara ett alternativ, även för att visa information som annars finns tillgänglig via Internet. En webbsida med information om Falu gruva fungerar till exempel inte så bra när man befinner sig i gruvan, inte heller kommer skid-vm i Falun att göra sig så bra via webben om man befinner sig på plats och webbkapaciteten ska delas med tiotusentals människor samtidigt. Appar är också överlägsna i prestanda då det gäller att exempelvis använda ett tidredovisningssystem. Företagsappar kommer framöver att vara betydligt vanligare än appar för allmänheten. Företagslösningar behöver dessutom i regel bara utvecklas för en plattform (iphone för Falu kommuns anställda och förtroendevalda). Statistik och forskning visar att idag besöks webbplatser generellt oftare från mobila enheter än från traditionella datorer. Besöksstatistik för falun.se visar att var femte besökare är från en mobil enhet och av dessa är mer än hälften från små enheter, som iphones och androidtelefoner, och övriga hälften från större mobila enheter, exempelvis surfplattor. Google förespråkar responsiv webb, eftersom det alltid är samma sida som indexeras. Varje sida finns bara i ett exemplar. För att möjliggöra Responsiv webb krävs att webbsidor byggs upp med sidbeskrivningsspråket HTML5 och att besökarnas webbläsare klarar detta. Besökarnas webbläsare är inte ett problem, eftersom alla enheter där man vill utnyttja responsivitet redan stödjer HTML5 och de stationära enheter där besökare surfar med exempelvis Internet Explorer 8 eller äldre, fortfarande ser webbsidan som tidigare och de har inte någon nytta av den uteblivna responsiviteten. Det finns två huvudspår att gå när det gäller responsiv webb. Den ena är att skicka användarna till en separat webb som är mobilanpassad, till exempel mobil.falun.se. En sådan separat webb skulle förmodligen kunna utnyttja samma innehåll, navigering och struktur som den vanliga webben utan att redaktörer behöver göra extra jobb, men att webbsidorna renderas med sina egna mallar och CSS:er. Det andra sättet är att göra falun.se dynamiskt anpassningsbar så att sidan anpassar sig efter skärmens storlek hos den som besöker sidan. Sidmallar utformas alltid i förväg med rätt inställningar för responsivitet så att redaktörer aldrig behöver tänka på detta, det sker automatiskt Rekommendationer och förslag till plan för fortsatt arbete Responsive webbdesign är det mest attraktiva alternativet för att bygga specialanpassade webbplatser, för samtliga skärmupplösningar, på ett effektivt och resurssnålt sätt. Därför är rekommendationen att redan från början bygga på den allmänna formen för falun.se med en allmän responsiv webbdesign och alltid med HTML5. Längre fram bör man lägga till ytterligare funktionalitet där HTML5, CSS3 och JavaScript samverkar, vilket innebär att man jobbar med hybridlösningar, där det redan idag finns flera utmärkta avgiftsfria utvecklingsplattformar. Den allmänna layouten, i synnerhet navigeringen, för den vanliga webben bör utformas med responsive design i åtanke. Det vore olyckligt om besökare upplever alltför stora skillnader mellan de olika presentationerna så stor att man inte känner sig trygg med alternativen. Ett alternativ där man kan välja traditionell webbvisning även för små enheter är önskvärt, en sådan lösning medför inget merarbete om det görs från början. Användbarhet och tillgänglighet får inte glömmas bort i samband med att man bygger för mobilitet. HTML5 kan öppna upp för ännu bättre tillgänglighet. Det inbyggda läsarhjälpmedlet för iphone måste fortfarande fungera i responsiva webbar, vilket inte ska vara något problem om man håller sig till väl strukturerad information. 20