Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 10/11

2 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten, elevernas trivselenkät, resultaten från nationella proven, den psyko-sociala enkäten samt Skolinspektionens yttrande. Mål Kommunfullmäktige antog sista augusti 2009 bun:s Skolplan Där skrivs inledningsvis om skolans värdegrund, likvärdig utbildning överallt, hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd samt motverkande av alla former av kränkande behandling. Därefter preciseras mål inom fyra områden: Miljö hälsa Delaktighet inflytande Samverkan omvärldsorientering Rimforsa skola har utifrån bun:s mål formulerat sina mål i den Lokala arbetsplanen. : Personalen sätter sig in i de nya läro- och kursplanerna. Miljö hälsa: Alla klasser arbetar med något miljötema under läsåret. Vi arbetar med en lokal strategi för miljö och hälsa. Delaktighet inflytande: Elever och föräldrar ger synpunkter genom enkäter. Klassråd hålls varje vecka, elevråd samlas varannan vecka, föräldrasamråd två gånger per termin. Matråd, föräldramöte och utvecklingssamtal hålls varje termin. Inom klassens ram ska eleverna ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka arbetet. Elever och föräldrar ges möjligheter att vara delaktiga i elevernas lärande. Samverkan omvärldsorientering: Skolan samverkar med föreningar och företag i närsamhället. Insatser Organisation Skolans 289 elever var fördelade på tre avdelningar med en förskoleklass och en klass ett på varje, två klasser i vardera årskurs två, tre, fyra, fem och sex. Antal elever i respektive årskurs: förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Flickor Pojkar Totalt Några elever har fått viss undervisning i små undervisningsgrupper under de lektioner som de inte klarat av att vara med i den stora klassen. Andra elever har periodvis fått enskild undervisning eller undervisning i liten grupp hos speciallärare. 1

3 På skolan arbetade 32 lärare på 19,34 tjänster, varav tre är speciallärare på två tjänster. Tio procent logopedtjänst har köpts in. Alla undervisande lärare är lärarutbildade. Varje klass har ett eget klassrum, och från årskurs två har man också ett grupprum i anslutning till klassrummet. Till varje avdelning förskoleklass-årskurs ett finns ett klassrum, två smårum och ett kök. Utöver dessa utrymmen finns ett skolbibliotek, ett litet datarum och ett rum för varje speciallärare. Skolpsykolog och logoped delar på ett litet rum. I ett klassrum arbetade en liten grupp. Av den tilldelning skolan får till läromedel och material avräknas gemensamma kostnader för exempelvis kopiering. Idrott, musik, hemkunskap, specialundervisning och bibliotek har egna konton. Resten av pengarna fördelas per elev till varje årskurs och lärarna ansvarar för den tilldelning man fått. I klassrummen för årskurs fyra sex finns en smartboard och två datorer, i salarna för årskurs ett tre finns en dator. I datarummet finns ytterligare sex datorer och i anslutning till personalrummet finns två plus en scanner. Ett tiotal AlfaSmart finns att tillgå i första hand för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har sedan flera år haft en handlingsplan för att följa upp varje elevs utveckling i svenska och matematik. Speciallärarna ansvarar för att tester/diagnoser i dessa ämnen görs och följs upp varje termin. Arbetslagen har gjort terminsplaneringar för alla ämnen. För att tydliggöra målen för eleverna har flera lärare dem synligt uppsatta i klassrummet. Inför klasskonferenserna gör lärarna en skattning av elevernas måluppfyllelse i varje ämne. Verktyget Dexter började användas och elever/föräldrar kunde gå in och läsa kunskapsbedömningarna inför utvecklingssamtalen. För de elever i årskurs 6 som inte hade klarat nationella proven i årskurs fem gjordes en plan, vilken innebar viss förstärkning av undervisningsresurs. Personalens kompetensutveckling syftar till att förbättra elevernas kunskapsutveckling. En inventering av lärarnas behörighet och kompetens gjordes under våren. Redan under höstterminen påbörjades planering av hur implementeringen av den nya läroplanen och kursplanen skulle ske. Under vårterminen lades mycket tid på att sätta sig in i de nya planerna. Vid skolstarten bjöds på föreläsningar om etik-värdegrund och matematik. En dag ägnades till näringslivskontakt. Lärare utbildades i NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) och utomhuspedagogik. Förutom styrd kompetensutveckling har många gått individuella kurser, till exempel Bok- och biblioteksmässan, neuropsykiatrisk (NP) problematik, Utvecklingsstörning-utvecklingsmöjligheter. Skolan investerade i projektorer så att det finns i alla klassrum. Sex interaktiva tavlor inköptes och finns i alla klassrum för årskurserna fyra, fem och sex. 2

4 Miljö och hälsa Vid schemaläggningen har teoretiska lektioner varvats med rent hälsofrämjande aktiviteter, vilka fritidspersonal organiserar och ansvarar för. Alla hälsofrämjande aktiviteter som görs på skolan har kartlagts för att leda till en dokumenterad strategi. I klasserna arbetar man för att förebygga tendenser till mobbning och kränkningar. Personalen organiserade alla eleverna i åldersblandade grupper för gemensamma aktiviteter på en pysseldag under hösten. I varje klass har elever och lärare upprättat en likabehandlingsplan, vilken presenterats för föräldrarna på föräldramöten. Skolan har ett trygghetsteam där varje stadium och verksamhet finns representerad. Skolans trivselregler och hur teamet arbetar beskrivs i den Lokala arbetsplanen. En elevvårdsgrupp bestående av rektor, skolsköterska och speciallärare träffas varannan vecka. Vissa veckor finns även skolpsykolog och logoped tillgängliga. Elevvårdsgruppen reviderade arbetsgången i elevvårdsärenden under våren. Man har försökt vara tydligare än förut med återkoppling till föräldrar och personal samt vem som är ansvarig. I slutet av höstterminen hålls klasskonferenser, där rektor och berörda får information om det allmänna läget i klasserna och huruvida elever behöver åtgärder. Personal har fått handledning kring elever med svår problematik. Skolan har satsat på att flera elevassistenter är utbildade pedagoger. Delaktighet - inflytande På skolan finns ett elevråd, där varje klass från förskoleklass till och med årskurs sex är representerade. Elevrådet träffas varannan vecka, och klasserna har klassråd varje vecka. I klasserna har valts föräldrarepresentanter till skolans Samråd, vilket sammankallas två gånger per termin. Elever har där varit delaktiga genom att berätta och visa från sin verksamhet. De har även haft utställningar i matsalen. Varje termin träffas Matrådet, vilket består av elev-, föräldra- och personalrepresentanter förutom rektor och någon från kostenheten. Varje månad avsätts efter behov en konferens till arbetsplatsträff. En gång per månad plus vid behov träffas skolans samverkansgrupp. Den senare består av rektor och de fackliga ombuden. Vid utvecklingssamtalen diskuterar elever, föräldrar och lärare tillsammans elevens måluppfyllelse och formulerar elevens fortsatta utveckling i en individuell utvecklingsplan. Samverkan - omvärldsorientering Skolan har kontakt med en schackexpert, som kommer till skolan och instruerar eleverna i årskurs fyra. Ett bra samarbete har etablerats med det kommunala biblioteket, kyrkorna, idrottsföreningar, fiske- och bouleklubb, reningsverket, hemvärnet, Folktandvården, räddningstjänsten, Linköpings stift, Erikshjälpen och delar av det lokala näringslivet. De senaste åren har skolan tagit emot lärare från andra länder genom Outdoor Education. Eleverna i årskurs fyra - sex får inblick i samhällets 3

5 kringliggande miljö på vandringsdag, cykelorientering samt hembygdsdag, dagar som arrangeras varje läsår. Till den sistnämnda engageras personer i hembygdsföreningen. För övrigt utnyttjas den omgivande naturen, framför allt området kring Björksund, till studier och hälsofrämjande aktiviteter. Föräldrar inbjuds att visa och berätta om sina arbeten. Skolan har använt sig av material och idéer från Framtidsfrön och Håll Sverige Rent Skolans kulturkort används för att resa med en klass under en dag inom länet. Detta har gjort det möjligt att besöka till exempel museer i Linköping. Resultat Lärares fortbildning Inga lärare studerade engelska, ett ämne som flera inte har behörighet i. Läs- o skrivscreening årskurs ett - sex Vid skolstarten i augusti 2010 hade drygt 57 procent av eleverna knäckt läskoden, i februari hade alla gjort det. Undervisningen i mindre grupper Eleverna i gruppen med de äldre kunde under året vistas mera tid i sina respektive klasser och även de yngre påbörjade utskolning under vårterminen. Nationella proven årskurs tre våren 2011 På Skolverkets sida (Siris) har det blivit något fel, så nedanstående resultat är från skolans egen sammanställning. Av skolans 37 elever i årskurs tre genomfördes de flesta av nationella provens delprov av alla 37. På grund av funktionsnedsättning kunde en elev inte göra alla delproven. Andelen elever vilka uppnått målen i svenska på de åtta delproven ligger på mellan 86 och 100 procent. I matematik var det sju delprov och 76 94,5 procent av eleverna uppnådde målen. Inga nationella prov gavs i årskurs fem. I personalens utvärdering av årets verksamhet framgår att satsningen på projektorer och interaktiva tavlor i klassrummen har varit mycket positiv. Skolinspektionen påpekade i mars att trots vidtagna åtgärder når inte alla elever målen i samtliga ämnen att det i den individuella utvecklingsplanen inte alltid och/eller tydligt framgår vilka skolans insatser är 4

6 Miljö och hälsa Trivselenkäten Svaren anges i procent. vår 2009 höst 2009 vår 2010 höst 2010 vår 2011 trivs på Rimforsa skola bra på rasterna hör fula ord det finns vuxen att vända sig till har arbetsro i klassen Skolinspektionen påpekade i mars att skolans likabehandlingsplan saknar en redogörelse för hur föregående läsårs åtgärder genomförts. Årskurs ett och en klass i årskurs tre har inte tillgång till grupprum. I personalens utvärdering av årets verksamhet framgår att dialog och samarbete fungerar bra i de flesta arbetslagen. Då flera i personalen går utbildningar, några har splittrade tjänster och andra arbetar deltid är det mycket svårt att hitta tid för samarbete. Dessa faktorer komplicerar även schemaläggningen. Psyko-sociala enkäten Enkätsvaren är generellt positiva, medel låg på 1,4, föregående år på 1,6. De områden som ligger över två ska åtgärdas, och det gör Negativ stress. Annat förbättringsområde ligger på 2,0. I personalens utvärdering av årets verksamhet framgår att trångboddheten har negativ inverkan på verksamheten. På avdelningarna med förskoleklass och årskurs ett är det för trångt i kapprummen. För övrigt tycker lärare, att det ibland brister i hur information går ut. Delaktighet inflytande Alla råden har träffats enligt planering. Två datum för Samråd sköts dock upp. Samverkan omvärldsorientering Kontakter med näringsliv och föreningar har tagits i den planerade omfattningen. 5

7 Bedömning av måluppfyllelse Lärarna är nöjda med måluppfyllelsen utifrån förutsättningarna. De menar, att mycket beror på att det finns utbildad personal, att arbetet följs upp och dokumenteras samt att tillräckliga resurser ges till elever i behov av särskilt stöd. Insatserna för eleverna i årskurs sex ledde till att undervisningen och materialet anpassades bättre efter elevernas behov. Miljö hälsa De hälsofrämjande aktiviteterna upplevs positivt och är oftast väl planerade. Det har blivit mer förekommande att viss undervisning sker utomhus. Beträffande Miljö och hälsa anses att den fysiska miljön, skolgården varit eftersatt. Studiedagen om miljö-hållbar utveckling uteblev. Elevvårdsgruppen har reviderat sin arbetsmodell, men den verkar inte implementerad hos alla. Delaktighet inflytande I några klasser fungerar mailen som ett utmärkt medel för information och samverkan mellan hem och skola. Alla har kommit igång med Dexter och föräldrarna kopplades på inför läsåret. Elever och föräldrar får därigenom information om elevens kunskapsutveckling inför samtalet och vid samtalet skriver man tillsammans elevens individuella utvecklingsplan. Elevernas inflytande sker förutom genom klass- och elevråd- främst i värdegrundsarbetet men också i slöjdprocessen. De flesta anser, att ålder och mognad måste styra i vilken utsträckning eleverna kan påverka undervisningens utformning. Samverkan omvärldsorientering Skolan har många positiva kontakter med föreningar, företag, enskilda personer samt olika institutioner. 6

8 Analys På nationella proven i årskurs tre var lägsta resultaten i svenska på läsning av faktatexter och att skriva berättande text. Bästa resultaten i svenska var Läsning av skönlitterära texter och Muntlig uppgift. På fem av de åtta delproven i svenska låg Rimforsas treor över riksgenomsnittet, på ett av proven på snittet och på två under riksgenomsnittet. Lägsta resultatet i matematik var på Massa och tid, och bäst var eleverna på delproven Mönster och linjal samt Kommunikation och begrepp. I fyra av de sju delproven i matematik ligger resultaten över riksgenomsnittet. Genom att den extra satsningen på elever i årskurs sex gav ett positivt resultat konstaterar vi, att vissa elever kräver mer tid och lärarstöd än andra, och att om de får det så har de goda chanser att klara målen. Miljö hälsa När det gäller Likabehandlingsplanen har elever och föräldrar på klass-, samråd samt föräldramöten tagit del av och haft möjlighet att påverka skolans och den egna klassens trivselregler. Skolans övergripande plan innehåller citat ur lagar och Läroplan, definitioner av olika slags kränkande behandling samt beskrivningar av hur skolan hanterar dem. Vid klasskonferenserna beskriver lärarna med vad och hur man arbetar med värdegrunden. Skolinspektionen har dock påpekat att Likabehandlingsplanen saknar en beskrivning av hur föregående års värdegrundsarbete fungerat. Vid utvärderingen av planen har märkts, att tidsplaneringen inte är bra beträffande arbetet med kartläggning av vilka behov som finns. Eleverna trivs på skolan, men alltför många anser, att de inte har tillräcklig arbetsro. Trots att skolans mål under läsåret var att förbättra språkbruket var det i april fler elever som tyckte sig höra fula ord. Trängseln i kapprummen beror på stora barngrupper. Det orsakar onödiga konflikter mellan eleverna. Elevvårdens arbetsgång är fortfarande inte helt tydlig. Personal från fritids ansvarar för de hälsofrämjande aktiviteterna. Den personalen finns ofta till förfogande för klasser ytterligare lite tid under skoldagen. Tid är en bristvara, bland annat på grund av att kraven på bedömningar och dokumentation har ökat. Delaktighet inflytande Det är svårt att hitta bra samverkansformer utan att hålla för många möten. Rutinerna kring Elevrådet fungerar bra, eftersom träffarna hålls så ofta att det blir en dialog mellan klasserna, elevrådet och personalen. Samverkan omvärldsorientering Kulturkortet ger möjligheter att göra studiebesök utanför samhället. I arbetslagens utvärderingar framkommer att det förekommer många och positiva kontakter med föreningar och företag. Även de besök man tagit emot både i skolan och på fritids var positiva. 7

9 När det gäller samarbete och samverkan mellan skola och fritidshem är tidsbristen ett hinder. Lärarpersonalen har under våren diskuterat värdegrundsfrågor i samband med implementeringen av nya läroplanen, men känner ett behov av att kunna göra det tillsammans med personalen på fritidshemmen. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Mycket tid kommer att läggas på att bli insatt i den nya läroplanen och de nya kursplanerna och att utifrån de nya styrdokumenten formulera nya mål och bedömningsgrunder. Det behövs träffar med alla lärare där man gemensamt tittar på målen och de nationella proven samt diskuterar bedömning. Den kartläggning av personalens behörighet och kompetens som är gjord ska leda till en inventering av utbildningsbehovet. Personal efterfrågar allt oftare handledning och större/djupare kunskap om olika funktionsnedsättningar. I kompetensutvecklingsplanen prioriterar vi matematik, engelska, NP-problematik samt miljö. Miljö hälsa Elevvårdsgruppen ska bli ännu tydligare med vem som tar ansvar för de olika återkopplingarna till föräldrar och klasslärare. Elevvårdens arbetsgång behöver ses över ytterligare. En studiedag om miljö och en om värdegrunden står högt på önskelistan över fortbildning. Den övergripande likabehandlingsplanen måste revideras och implementeras så att innehållet blir en naturlig del i verksamheten. I klasserna ska man dokumentera sitt arbete med likabehandling. Samverkan omvärldsorientering Vi måste arbeta vidare på att hitta möjligheter till möten mellan personal. Vi arbetar för att behålla alla goda omvärldskontakter vi har. Delaktighet inflytande De nya målen och bedömningsgrunderna ska konkretiseras så att de blir tydliga för eleverna. När Skolinspektionen intervjuade elever framkom att de inte ansåg, att Elevens val var deras val. Då skolan inte har enkäter för eleverna, är det oklart hur eleverna skulle svara nu. Ett förbättringsområde är att göra enkäter både till elever och föräldrar med olika slags frågor. Rimforsa skola Lotta Engdahl Rektor 8