AKK. Johnny Andersson
|
|
- Åsa Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AKK Johnny Andersson
2 Lyssna fem gånger, tänk tio gånger och tala en gång
3 När en talar lyssnar alla, men om alla talar, vem lyssnar då?
4 Om du förstod allt som jag sa, så skulle du vara jag
5 Det värdefullaste i ett tal är pauserna
6 Du står inte bara i ansvar för vad du säger utan också för vad du låter bli att säga
7 Det är skrämmande hur lätt det går att delta i ett samtal utan att nämnvärt lyssna på vad de andra säger
8 Tala är silver,,ga är guld? Motsatsen,ll a5 tala är inte a5,ga. Motsatsen,ll a5 tala är a5 vänta En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.
9 Vad är kommunika4on? Tänk Mul4modalt Tal, ljud, gester, miniatyrer, ansiktsu5ryck, kroppsspråk, GAKK, teckenspråk, talapparater, symboler, kontaktböcker, bokstäver, musik, konst, media, bilder, saker, TAKK, smak, hörsel, känsel, förfly5ning Sä5et a5 kommunicera är situa,onsbundet och beroende på avsikten med budskapet och de inblandade
10 Varför kommunicerar vi? för a5 få konkreta behov uppfyllda för a5 känna gemenskap och vara delak,ga för a5 ge, få och förstå informa,on för a5 lära oss och utvecklas för a5 vi har den förmågan
11 Alla har rä> 4ll en god kommunika4on! fråga välja säga nej ropa på och inleda samspel veta vad som händer insatser för a5 utveckla kommunika,on bekrähelse och svar andra kommunika,onsvägar än tal god kommunika,v miljö,lltalas värdigt ta del av samtal föra meningsfulla samtal Na#onal Joint Commi-ee for the Communica#ve Needs of Persons with Severe Disabili#es. Guidelines for mee#ng the communica#on needs of persons with severe disabili#es. (1992). ASHA 34, (suppl. 7): 1-8.
12 Barnet Barnet/den vuxne Redskapen Omgivningen som behöver som behövs för runt barnet/ AKK a> u>rycka eller förstå: den vuxne symboler, tecken, hjälpmedel AKK ersä>er och/eller komple>erar e> bristande tal/språk i kommunika4onen mellan människor en BRO (Heister Trygg, Andersson, Hardenstedt, Sigurd Pilesjö, 1998; Vad är Alterna#v och komple-erande kommunika#on? 2001).
13 Barnet/Eleven Målgruppen för AKK
14 Barnet/Eleven AKK som u>rycksmedel förstår mer än man kan u5rycka god språkförståelse behovet av AKK finns hela livet man kan lära sig AKK som man lär sig andraspråk AKK som komplement nedsa5 språkförståelse behovet av AKK är ibland övergående: på väg mot tal ibland behövs AKK bara i en viss situa,on man måste lära sig AKK som man lär sig förstaspråk AKK som alterna4v nedsa5 språkförståelse behov av AKK finns hela livet man måste lära sig AKK som man lär sig förstaspråk (von Tetzchner (1996), fri5 översa5)
15 Barnet/Eleven Vilka svårigheter har Hur mycket förstår Hur u5rycker sig Vad u5rycker. Om vad u5rycker sig.. Vilka fysiska möjligheter har han/hon?
16 Barnet/Eleven Tidsperspek,vet År
17 Barnet/Eleven Tidsperspek,vet
18 Tecken som Alterna4v och Komple>erande Kommunika4on TAKK Hjälpmedelsoberoende Används,llsammans med tal Endast huvudord tecknas Används både som u5ryckssä5 och stöd för förståelse Fördelar: enklare än tal, tydliggör, dämpar den vuxnes talflöde, har man all,d med sig, mm Nackdelar: fungerar bara med de som kan TAKK, svårt om man har stora handmotoriska svårigheter, mm
19 TAKK Naturliga reak,oner Signaler Gester Tecken
20 Grafisk Alterna4v och Komple>erande Kommunika4on GAKK Hjälpmedelsberoende Föremål, saker Foton Symboler
21 Symboler
22 Är de5a en stol?
23 Främst,ll personer på,dig utvecklingsnivå och/eller synskada T ex för a5 förstå vad som ska hända I den mån det går rik,ga föremål och inte miniatyrföremål Svårt a5 bära med sig begränsat i längden Föremål
24 Exempel på grafiska system BLISS PCS PICTOGRAM REBUS
25 Redskap Kommunika,onspass Underlä5ar mötet mellan omgivning/nya personer Leder,ll a5 andra vågar ta kontakt Beskriver kommunika,onen Läjllgängligt och läkörståeligt I jag- form Bilder, text, foton
26 Redskap PECS Picture Exchange Communica,on System Bilder eher föremål och ak,viteter barnet tycker om Bilden i utbyte mot föremålet som hör ihop Lär sig a5 avsiktlig kommunika,on kan ge snabb och konkret, omedelbar respons Lär hur barnet ska vända sig,ll någon annan
27 Redskap TEACCH Treatment and Educa,on of Au,s,c and related Communica,on- handicapped Children Bilder eller föremål används för a5 ge stöd för förståelse och minne för a5 skapa struktur i vardagen
28 Redskapen Kartor och pärmar
29 Redskapen Pratapparater
30 Redskapen IKT e5 komplement,ll omgivningen och det egna lärandet en del av det mul,modala lärandet e5 stöd för kommunika,on en del av individualisering e5 verktyg för kon,nuitet en del av omgivningen en varia,on med ljud, bild, text, film e5 verktyg för självständighet
31 Redskapen Clicker In Print By Choice
32 Redskapen Symwriter SAW
33 Finger/hand Lampa Ögonpekning Manuell skanning Kontakter Joys,ck Huvudmus Ögonstyrning Redskapen Peksä5 och styrsä5
34 Vad behöver vi för a> kommunicera med AKK? Någon a5 prata med Något a5 prata om E5 ord- (tecken-, bild/symbol-, fras- ) förråd som passar (personen och ämnet) Kännedom om vad som finns i ordförrådet Kunskap om hur man frågar, svarar, berä5ar, kommenterar med hjälp av de5a ordförråd Möjlighet a5 prak,skt hantera ordförrådet
35 Omgivningen/Socialt nätverk
36 Omgivning/Kartläggning
37 Omgivningen/Kartläggning Observa,oner ex Marte Meo Öppna samtal Handlingsplan för kommunika4on Vilka insatser ska göras? Hur ska de göras? Vem ska göra dem?
38 Miljöns betydelse Enkelt och välbekant Omgivning/Kartäggning Ru,ner för a5 underlä5a men inte så den blir förutsägbar eller tråkig Förbered förändringar som s,mulerar ak,vitetsnivån och även mo,va,onen Boel Heister Trygg 2008
39 Omgivningen Framgångsfaktorer Tålamod Försök a5 förstå/tolka tecken, gester Stressas inte av pauser Repetera och bekräha budskapet Erkänn när du inte förstår Mo,va,on Intresse Blackstone 1999
40 Omgivningen Hinder Endast Ja och Nej frågor Dominera Avbryta Fokus på teknologi istället för på person och budskap Ingen bekrähelse Fullföljer tankar Göra andra saker Underska5ning av förmågan Överdriven ar,kula,on
41 Omgivningen Policy Praxis Ajtyder Kunskap Färdigheter Beukelman & Mirenda (1998)
42 Omgivningen För a- barn och ungdomar med stora kommunika#onssvårigheter ska kunna utveckla sin kommunika#on och si- språk, krävs a- de som finns i det sociala nätverket är lyhörda för budskap som u-rycks och har nödvändiga och #llräckliga kunskaper om, och färdigheter i de kommunika#onssä- som används och skapar förutsä-ningar för e- fortsa- lärande Vi lär oss Blackstone tala någon & gång Hunt, i ettårsåldern 2003 långt senare lär sig också ett fåtal att lyssna
43 Kommunika,on i en inkluderad undervisning Samarbetsinriktad undervisning Stöd och samarbete med kollegor/yrkesgrupper inom och utanför skolan Samarbetsinriktat lärande Elever som hjälper varandra i genomtänkta grupperingar. Kamratsamarbete Gemensam problemlösning Tydliga överenskommelser som alla är överens om Heterogena grupper För mångfalden i klassrummet Strukturerad undervisning Kartläggning, vägledning, utvärdering, förväntningar. Individuell undervisningsplan
44 Kommunika,on i en inkluderad Hemvister undervisning Begränsat område. Mindre arbetslag med kunskap Alterna,va lärstrategier Modeller för inlärning. Ge barnet större ansvar. Bidra,ll en framgångsrik inkludering Fri- från European Agency for Development in Special Needs Educa#on 2005
45 Hur bra kommunika#onen blir beror på omgivningens synsä-, värderingar och förväntningar!
46 Li>eraturlista Alterna,v komple5erande kommunika,on Vad är AKK? (broschyr i pdf- format, 11 sidor) (2001). Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B., Andersson, I., Hardenstedt, L., Sigurd Pilesjö, M. (1998). AKK i teori och prak,k. Vällingby: Hjälpmedelsins,tutet. Andersson, I., Heister Trygg, B. & Sigurd Pilesjö, M. (1999). AKK i prak,ken - e5 studiecirkelmaterial. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Granlund, M., Pe5ersson, B., Bergdahl, E., Hallander, M. och Feldtman, K. (2000). Hur skapas en kommunika,v miljö för elever med funk,onshinder i skolan? Rapport nr 186. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet Heister Trygg, B. (2002). Kommunika,on i grupp - för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B. (2003). Förslag,ll policy för insatser - Barn med grav tal- och språkstörning och behov av alterna,va kommunika,onsvägar (AKK). Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B. (2005) GAKK Grafisk AKK. Malmö: SÖK- Södra regionens kommunika,onscentrum Heister Trygg, B. (2005) TAKK Tecken som AKK. Malmö: SÖK- Södra regionens kommunika,onscentrum von Tetzchner, S. & Mar,nsen, H. (1991). Språk og funksjonshemning. Oslo: Gyldendals Norsk Forlag. von Tetzchner, S. & Hygum Jensen, M. eds (1996). Augmenta,ve and alterna,ve communica,on. European perspec,ves. London: Whurr Publishers. von Tetzchner, S. & Grove, N. eds (2003). Augmenta,ve and alterna,ve communica,on. Developmental issues. London: Whurr Publishers. AKK - i e5 svenskt perspek,v. (2005). Projektrapporter genomförda vid Kurs i alterna,v och komple5erande kommunika,on, 10 p. Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet. Blackstone, S. & Berg, Hunt M(2007)Socialt nätverk Du pratar så mycket att du går miste om att få höra en massa trevliga saker
47 Granlund, M. & Olsson, C. (1988). Kommunicera mera - e5 kursmaterial. Stockholm: ALA- s,helsen. Nyhetsbladet för AKK. (1995- ). SÖK. Referat, ar,klar kring AKK. Utges fyra ggr/år. 200 års erfarenhet av AKK. Examina,onsuppgiHer (2000). Kurs i alterna,v och komple5erande kommunika,on 6-10 p. Ins,tu,onen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. Sigurd Pilesjö, M., Einarsdojr, G. & Lindbladh, L. (2004). A5 utveckla AKK och självbestämmande hos elever med flerfunk,onshinder. Malmö: Team Munkhä5an. Samtala och tolka. (1998). Beställes från SÖK. Winlund G & Rosenström Bennhagen S (2004) Se mig! Hör mig! Förstå mig!. Stockholm: ala s,helsen FUB:s forskningss,helse Sigurd Pilesjö, M (2004) Hur kommer vi igång med kommunika,onskartan? Specialpedagogiska skolmyndighetens Gemensam problemlösning vid alterna,v och komple5erande kommunika,on, DARTs hemsida. gbg.org agency.org. Special needs educa,on Ordspråken från En del människor kan prata väldigt länge om väldigt lite
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merPresentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget
Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merKommunicera hur svårt kan det vara?
Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merLOGN01 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU LOGN01 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation AAC - Augmentative and Alternative Communication 15 högskolepoäng Nivå A Allmänna uppgifter
Läs merTeam för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs merLOGN83 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU LOGN83 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation AAC - Augmentative and Alternative Communication 7,5 högskolepoäng Nivå A1N Allmänna
Läs merGUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.
GUIDE FÖR KOMMUNIKATION En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. Mathilda Finne 2014 1 Innehåll Inledning... 3 Bilder... 4 Tecken
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merNämnden för rehabiliteringsutbildning/ Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi
2008-07-03 Nämnden för rehabiliteringsutbildning/ Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Prel. Schema för LOGN01 Alternativ och kompletterande kommunikation, 15 hp Hösten 2008. Kursansvarig:
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merVälkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad
Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merSmå rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Läs merLedarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Läs merpedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening
Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor
Läs merALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION
JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! ALTERNATIV TILL TALSPRÅKSKOMMUNIKATION Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Avd för logopedi, Lunds universitet annika@huh.se Likavärdekonferensen
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merAlternativ och kompletterande kommunikation, AKK
EXAMENSARBETE Våren 2010 Lärarutbildningen Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Författare Ann-Sofie Pettersson Maria Tagesson Handledare Ann-Elise Persson www.hkr.se Pettersson, Ann-Sofie.
Läs merTrygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.
Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merSamtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Läs merBCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI
Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merAlternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Lejla Kocan, Leg. logoped DART
Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK Lejla Kocan, Leg. logoped DART 2 1 Kommunikation, språk och tal språk Hej, hur är det? språk Tal 3 Ägget Kommunikation Kommunikation Språk Tal Språk vårt
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merVa V d a d ä r ä r A K A K K? K?
Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merMedbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk
Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande
Läs merDet ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården
Det ungdomsvänliga mötet Ungdomars rä, i vården AFS Adolescent Friendly Services Mötas med respekt Uppleva a7 man lyssnar Känna a7 problemet tas på allvar Vad vill vi på vår mo7agning? Vi vill göra besöket
Läs mer15 Higher education credits Second cycle
COURSE SYLLABUS Ref 1(7) Board of Rehabilitation Sciences Education, NRU LOGN01 AAC Augmentative and Alternative Communication 15 Higher education credits Second cycle General Information Main field Speech
Läs merRitade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken
Ritade tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Ritade tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken 2012 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvarig på SPSM: Ann-Sofie Forsman
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling
En likvärdig utbildning för alla En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling Rådgivare Jenny Hübinette Rådgivare Catharina Månsson Syfte: Att få kännedom om vår myndighet samt att få kännedom
Läs merAtt bygga språk/engelska för elever med språkstörning
Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel
Läs merHar ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merAnnamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011
Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merRegionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare
Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merUtveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering
Handikappförvaltningen Rapport 2007 : 1 FoU Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering Ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation
Läs merBILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING
BILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING Konstpedagogisk ansats En beskrivning av bildkonstundervisning - estetisk fostran - kulturfostran - sinnlighetsfostran ( Varto, 2001, taidekasvatus)
Läs merAll lära på si+ andraspråk
All lära på si+ andraspråk Språkförmågor som u+rycks i olika ämnes- och kursplaner Utveckla förmågan a+ med hjälp av olika språklig redskap läsa instruk?oner Använda för ämnet centrala begrepp, använda
Läs merKonsten a) förändra sin egen undervisning.
Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merKommunikation och kognitivt stöd i vardagen Fokus på utvecklingsstörning
Kommunikation och kognitivt stöd i vardagen Fokus på utvecklingsstörning 2 april 2009 Helena Hörkeby IdéTorget / Kommunikationsenheten Ulla Ringström Otterstadh Elisabet Lindström Klara Mera Center för
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Specialpedagogik 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merBarn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,
Läs merBilder och modern teknik som stöd för kommunikationen. Livets möjligheter, 10 mars 2014 Bitte Rydeman
Bilder och modern teknik som stöd för kommunikationen Livets möjligheter, 10 mars 2014 Bitte Rydeman DIKO den digitala kontaktboken 1 oktober 2010 30 november 2013 Målgrupp Till a3 börja med familjer som
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merVÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna
VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Vad är Lärvux? Lärvux är en egen skolform som består av en grundläggande och en gymnasial nivå. Du är välkommen att söka kurser hos oss om du behöver
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs merOM VI VUXNA TAR ETT STEG TILLBAKA VAD HÄNDER DÅ?
OM VI VUXNA TAR ETT STEG TILLBAKA VAD HÄNDER DÅ? En kvalitativ intervjustudie av hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja interaktion mellan elever Ulrika Johansson och Therése Lundborg Examensarbete,
Läs merAlternativ Kompletterande Kommunikation AKK
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merDetta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel
Snacka om appar! Detta gör DART Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna Utbildar inom - AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) - Kommunikationsstöd - Tillgänglighet
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merLivsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk
Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö
Läs merAppar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen
Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta
Läs merVälkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten
Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merVälkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13
Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Specialpedagogik 2 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Läs merTecken som AKK Biennalen 2009 1
Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merDaglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt
Läs merKommunikation. MOTTAGARE (receptiv) Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer
Socialkommunikation Sunne v. 5-2018. cristina.dahl@ucautism.se Kommunikation SÄNDARE (expressiv) MOTTAGARE (receptiv) Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer 1 Olika
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merAtt undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov
Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov 2017-10-30 Forum Carpe Mia Grauers & Anna Ohlsén Carpes yrkeskrav Nationella konferenser om kompetensfrågan Samverkansprojekt Sthlm:s län Kompetensutveckling
Läs merGemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende
Läs merÖkade krav på dokumenta0on Vad innebär det?
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det? Eva Mårell- Olsson eva.marell- olsson@edsuci.umu.se Ins7tu7onen för 7llämpad utbildningsvetenskap Avd. Interak7va medier och lärande Umeå universitet Vad säger
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs merSkolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin
Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin eva.melin@sll.se Social delaktighet i teori och praktik Om social delaktighet för barn i förskolans verksamhet Eva Melin { Doktorsavhandling
Läs merKommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk
Kommunikation som daglig verksamhet Lund 19:e april 2016 Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö. Livssituation helhetsperspektiv Kommunikativ miljö. Delaktiga medarbetare.
Läs mer