LOGN83 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation

Transkript

1 KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU LOGN83 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation AAC - Augmentative and Alternative Communication 7,5 högskolepoäng Nivå A1N Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi Typ av kurs Kursen, som är på avancerad nivå, är valbar inom logoped- och audiologiutbildning senare del samt inom masterprogram logopedi/audiologi och kan ges som fristående kurs eller uppdragsutbildning för yrkesverksamma. Kursen följer bestämmelserna i Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. Undervisningsspråk Svenska Mål Kursens övergripande syfte är att ge fördjupad teoretisk underbyggnad med anknytning till aktuell forskning och klinisk/pedagogisk verksamhet inom området alternativ och kompletterande kommunikation. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: fördjupat beskriva området AKK utifrån brukare/målgrupp, redskap och omgivning, fördjupat resonera kring ställningstaganden kring AKK utifrån ett multifaktoriellt och multiprofessionellt synsätt, fördjupat resonera kring ställningstaganden kring AKK utifrån ett utvecklingsperspektiv, diskutera pedagogiska, habiliterande och omvårdande aspekter kring AKK-insatser identifiera hinder och möjligheter i olika problemställningar. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att: beskriva grundläggande begrepp inom området AKK inklusive språk och kommunikation för olika målgrupper från lekmän till specialister inom andra områden, beskriva och diskutera AKK-process från bedömning till utvärdering och uppföljning för olika målgrupper från lekmän till specialister inom andra områden, bedöma och beskriva förutsättningar hos individen i förhållande till tillgängliga kommunikationsformer och omgivningsfaktorer,

2 KURSPLAN Dnr 2(6) jämföra, värdera och argumentera kring skillnader mellan olika kommunikationsformer i förhållande till kommunikativ och språklig nivå, formulera en frågeställning på AKK-området och belysa denna ur olika aspekter. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att: fördjupat resonera kring etiska och pragmatiska aspekter och miljö-/omgivningsfaktorer. Kursinnehåll Teoretisk översikt och fördjupning inom området alternativ och kompletterande kommunikation i förhållande till språklig och kognitiv utveckling. Begrepp och definitioner. Kommunikativa rättigheter, lagstiftning och styrdokument. Urval och bedömning utifrån målgrupp/funktionshinder, kommunikationsformer och omgivningsfaktorer. Metodik och handledning. Uppföljning och utvärdering. Provmoment Presentation av artiklar och av utgångspunkt för fördjupningsuppgift, 3 hp Begreppstentamen, 3 hp Fördjupningsuppgift, 1,5 hp Undervisning och examination Undervisning Kursen består av föreläsningar, seminarier, gruppsessioner och egna studier. Examination För godkänd kurs krävs: aktivt deltagande sammanställning och presentation av valbara artiklar godkänd begreppstentamen presentation av fördjupningsuppgift Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Förkunskapskrav Tillträde till kursen har studerande som antagits till logopedutbildningen och genomfört minst 180 högskolepoäng. Vidare ges tillträde för studerande som har grundläggande behörighet samt examen som logoped, audionom, specialpedagog-/speciallärare, psykolog, arbetsterapeut eller motsvarande inom området kommunikation och funktionshinder. Litteratur Se bilaga.

3 KURSPLAN Dnr 3(6) Övrigt Antal prov, ny examinator mm Teoretiska kurser För varje kurs anordnas ett ordinarie och ett omtentamenstillfälle i direkt anslutning till kursen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts i prov på teoretisk kurs har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ny examinator En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. (SFS 2006:1053)

4 KURSPLAN Dnr 4(6) Bilaga: Litteratur LOGN83 Alternativ och kompletterande kommunikation 7,5 högskolepoäng Nivå A1N Del 1 AKK i ett svenskt perspektiv. (2004). Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi. Lunds universitet. AKK i mångfald. (2008). Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet. Christensen, M.; Wriedt, O.; Brandt, Å.; Bender Mortensen, M. (2008). Evidensbaseret praksis og kommunikationshjælpemidler. Resultater og erfaringer fra systematisk litteraturgennemgang om valg af vokabular til kommunikationshjælpemidler til børn uden talesprog. VIKOM og Hjælpemiddelinstituttet. Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation i teori och praktik. Malmö: SÖK. Heister Trygg, B. (2003). Förslag till POLICY FÖR INSATSER - barn med grav tal- och språkstörning och behov av alternativa kommunikationsvägar (AKK). Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Malmö. SÖK. von Tetzchner, S. & Grove, N. (2003). Augmentative and alternative communication. Developmental issues. London: Whurr Publishers von Tetzchner, S. & Hygum Jensen, M. (1996). Augmentative and alternative communication. European perspectives. London: Whurr Publishers. Del 2 Brouwer, R,; Rasmussen Hougaard, A. & Rasmussen Haugaard, G. (2008). Pegetavler en kommunikativ ressource og begraensning. Dansk Audiologopaedi 4/2008, s Emms, L. & Gardner, H. (2010). Study of two graphic symbol-teaching methods for individuals with physical disabilities and additional learning difficulties 2010; 26; 5 Child Language Teaching and Therapy. Heister Trygg, B. (2005). GAKK GRAFISK AKK. Om saker, bilder och symboler som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. SÖK. Heister Trygg, B. (2010). TAKK - Tecken som AKK. Malmö: SÖK. Sigurd Pilesjö, M. (2005). Hur kommer vi igång med kommunikationskartan? Specialpedagogiska skolmyndigheten. TAKK - Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Projektrapporter genomförda vid kurs i specialpedagogisk påbyggnadsutbildning (2006). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Del 3 Augustsson, A. & Nylander, E-M. (2007). Utveckling och klinisk prövning av en AKK-modell inom vuxenhabilitering : ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation. Rapport/Västra Götalandsregionen, FoU, Handikappförvaltningen. Blackstone, S. & Hunt Berg, M. (2007) Socialt nätverk Kartläggning av individer med komplexa kommunikativa behov och deras kommunikationspartners. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Einarsdottir, G. (2006). Lärandemiljö för elever som använder alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Magisteruppsats i specialpedagogik. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.

5 KURSPLAN Dnr 5(6) Granlund, M., Pettersson, B., Bergdahl, E., Hallander, M. och Feldtman, K. (2000). Hur skapas en kommunikativ miljö för elever med funktionshinder i skolan? Rapport nr 186. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK stöd för stora och små. Malmö: SÖK. Sigurd Pilesjö, M., Einarsdottir, G. & Lindbladh, L. (2004). Att utveckla AKK och självbestämmande hos elever med flerfunktionshinder. Malmö: Team Munkhättan. Stanley Linderö, K. (2005). Rätten till kommunikativ delaktighet - en studie om miljöns betydelse för utvecklingstörda elever. C-uppsats. Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Winlund, G. & Rosenström Bennhagen, S. (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! ala-rapport 97/959. FUB:s forskningsstiftelse ala. Åström, U. (2001). Går det att ha ett vanligt samtal med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)? En studie av den sociala interaktionen hos AKK-användare med utvecklingsstörning i dagcentermiljö. Stockholm: Stockholms läns landsting. Handikapp & Habilitering. Referenslitteratur: Anderson, L (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Doktorsavhandling. Malmö högskola. Beukelman, D. & Mirenda, P. (2005).Augmentative and alternative communication: supporting children and adults with complex communication needs. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co. Beukelman, D., Yorkston, K. & Reichle, J. (2000). Augmentative and alternative communication for adults with acquired Neurologic Disorders. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co. Björck-Åkesson, E. (1996) Att ge och ta emot. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Blomberg, A., Johansson, R-M., och Karlsson, G. (2009). Allas rätt till kommunikation. Förslag till riktlinjer för hur Vuxenhabiliteringen i Värmland ska möta behov hos klienter med kommunikationssvårigheter. Riktlinjerna är baserade på erfarenheter från kliniskt arbete med 25 klienter. Slutrapport av projektet Team Kommunikation. Vuxenhabiliteringen i Värmland Cress, C: & Marvin, C. Common Questions about AAC Services in Early Intervention. Augmentative and Alternative Communication, vol 19, december Ekström, Yvonne (2003). Lära för livet om kommunikationsstöd i skola och vuxenliv för personer med autism och utvecklingstörning. Nr 28, Inst för Individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan Stockholm. Ferm, U. (2006). Using language in social activities at home a study of interaction between caregivers and children with and without disabilities. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik. Göteborgs universitet. Ferreira, J. (2007). Sounds of silence: phonological awareness and written language in children with and without speech. Doktorsavhandling. Linköpings universitet. Heister Trygg, B. (2009). Bygga och utveckla språk - bliss i AKK. Malmö: SÖK. Heister Trygg, B. (2008). Kommunikativ omvårdnad: om alternativ och kompletterande kommunikation för personer med demens, förvärvad hjärnskada och grav utvecklingsstörning. Malmö: SÖK. Heister Trygg, B. (2002). Kommunikation i grupp för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Malmö: SÖK. Holmqvist Äng, Ulla (2000). Jag vill jag kan. Den kommunikativa kompetensen hos tre elever som har hörselskada/dövhet, utvecklingstörning och rörelsehinder. 10 p, Nr 31 Inst för Individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan Stockholm. Jansson, Lena. (2007). Elever med alternativ och kompletterande kommunikation och elevernas förutsättningar för utveckling i grundskolan. C-uppsats, Inst för Beteendevetenskap. Kristianstad Högskola. Käcker, P. (2007). Nycklar till kommunikation. Kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och personernas närstående, anhöriga och personal. Doktorsavhandling. Linköpings Universitet. Lundmark, Lena (2007). Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning Fyra fallstudier av barn i tidiga åldrar. Umeå Universitet. Magnusson, M. (2000). Language in life life in language. Inst f Pedagogik. Karlstad Universitet.

6 KURSPLAN Dnr 6(6) Morell, Anja (2006). AKK med hjälp av pekdatorer för barn med autism : en metodutveckling baserad på tre fallstudier. Lund : FoU-enheten, Habilitering & hjälpmedel, Region Skåne. Nilsson, Marie (2004).Jag vill berätta Specifik AKK som möjlighet i dialog och samspel med en elev i träningsskolan. Nr 41, Inst. för Individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan Stockholm. Olsson, C. (2006).The kaleidoscope of communication. Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities. Department of Human Development, Learning and Special Education. Lärarhögskolan Stockholm. Thunberg, G. (2007). Using Speech-Generating Devices at Home. A study of children with autism spectrum disorders at different stages of communication development. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik. Göteborgs universitet. Tornmalm, M. (2004). Digitala bilder en bro till språket? Fallbeskrivning av språkutveckling hos en icke-talande utvecklingsstörd pojke med autism som ges tillgång till bildspråklig miljö i hemmet. FoU-rapport Stockholm: Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering. Zachrisson, Gerd, Rydeman, Bitte och Eva Björck-Åkesson (2002). Gemensam problemlösning vid alternativ och kompletterande kommunikation (AAK). Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Åkerstedt, S. (2001). Tecken och bilder som alternativ kompletterande kommunikation för barn med språksvårigheter. Linköpings universitet.