FN konventionen för personer med funktionshinder

Transkript

1 Några /special/ pedagogiska aspekter på AKK och Tecken som stöd i kommunikation - vad utmanar hållbarheten? Projektet TAKK för språket Göteborg lotta.anderson@mah.se FN konventionen för personer med funktionshinder Artikel 24 om Utbildning handlar om Kommunikation.och andra konventioner Skollagen Kunskap om och förståelse för AKK -familjen och kognitivt stöd lyser den fram.? Kursplaner eller andra styrande dokument. Definitioner Tecken som : En process i ett system där individer anv. en variation av icke - talade bet. och symboler för att tillgodose sina kom. behov och begripliggöra sin verklighet. Pedagogik: Läran om utbildning. Strategier och tekniker för undervisning - didaktik. Tvärvetenskapligt ämne. Utmana: Inbjuda el. locka till kamp; trotsa, reta, provocera. Att ta itu med en uppgift. 1

2 Det enda som är konstant under en elevs pedagogiska karriär är eleven själv. Program, kamrater, lärare, uppgifter, miljöer, verktyg förändras allteftersom eleven utvecklar färdigheter och eleven måste anpassa sig till dessa förändringar kan vi kräva det? TAKK /tal med stöd av tecken /manuella symboler/tecken till tal/teckenkommunikation/visuellgestuell auditiv vokal kommunikation/manuella symboler som stöd i kommunikation.. Vem äger agendan för begrepp och innebörder? (Fried-Oken, Bersani & Bowser, 1998) Avsaknad av adekvat Teckenanvändning är korrelerad med generellt negativa resultat inom T-AKK- området (Lund & Light, 2007) Det är en utmaning att skriva Tecken/AKK-mål. De formuleras bäst genom samverkande team (Soto m fl, 2001) och med ett antagande att barn har en potential att göra betydelsefulla vinster (Beukelman & Miranda, 2005) IP/IUP/ÅP mål relaterade till Tecken/AKK är länken mellan individens nuvarande kommunikativa funktion och en effektiv intervention. Specialpedagogik innebär att undanröja hinder för delaktighet och lärande och kan kopplas till organisation och ledning, lärares relationskompetens, lärandets innehåll (didaktik) och individens förutsättningar och behov (Ahlberg, 2001, 2009).. Om alla hinder vore undanröjda, ja då skulle inte specialpedagogiken fylla någon funktion. Kritik mot specialpedagogiken: kategorisering av barn som inte faller inom ramen i ett eller annat avseende. Dvs skapar specialpedagogiken fler hinder än möjligheter? ICF-CY AKK??..men det saknas riktlinjer för hur lämpliga Tecken/AKK mål kan formuleras och åtgärdas. Relevansen för TAKK för språket? 2

3 Fler begrepp.. En skola för alla Utbildning till alla Inkluderande/exkluderande undervisning Individer med svårigheter Individer i svårigheter Individer i behov av särskilda rättigheter Uppfattningar om Barnet Eleven - den vuxne Kunskap Lärande Hur inverkar olika begrepp på mitt förhållningssätt och mitt bemötande till/av den andre generellt och till personer i behov av AKK och Tecken som stöd i synnerhet? Övergripande perspektiv kring specialpedagogisk forskning (= tvärvetenskapligt kunskapsområde) Medicinskt psykologiskt Sociologiskt Organisatoriskt (Skidmore, 2004) Kompensatoriskt Kritiskt Dilemma skolans uppdrag i relation till elvers behov (Nilholm, 2007; 2012) Punktellt Relationellt (von Wright, 2000) Vad är kunskap? Fakta? Färdighet? Förmåga? Förståelse? Att skriva kursplaner; efter kursen ska personen kunna:????.. och hur värdera måluppfyllelse i relation till målen? Hurhanterarvi mångfaldocholikhet i relation till personer i behovavteckenssomstöd? 3

4 Perspektiv på lärande. Behavioristisk teoribildning Kognitiv teoribildning Sociokulturell teoribildning (Vygotsky, Bahktin, Dysthe, Säljö)* *..Det sociala sammanhangets betydelse för utveckling och lärande. Den ständiga växelverkan mellan kontext/ situation, aktivitet och person (Rogoff)..ex Lärares/förälders medierande och meningsskapande roll i relation till elevens/barnets språk- och kommunikationsutveckling Relationell pedagogik.dvs hur interpersonella relationer påverkar och definierar undervisning och lärande (Bingham, 2004). Förhållandet mellan pedagogiska möten och pedagogiska tillvägagångssätt (Aspelin & Persson, 2011) Individens samspel med miljön Flerspråkighet Psykologi Sociologi Modersmål- det nya landets språk AKK Teckens om stöd i kommunikation Biologi (G. Kyléns modell Helhetssyn på människan) Fysik Några reflektioner från Gonda Pickl s avhandling (2008): Children with complex communication needs : The parents' perspective Kopplingen till ICF s begrepp Struktur, Funktion, Aktivitet, Delaktighet, Omgivningsfaktorer, Personlighetsfaktorer kan skönjas. 4

5 Framgångsfaktorer Utmaningar. Regelbundenhet i kontakten Lärares kunskap om fam intresse, språk anv, kom behov i fam Kontakten mellan hem och skola* Lärares kunskap om barnets kultur, tradition och 1:aspråk Lärares kunskap Om kom möjligheter I barnets 1:a språk För lärare: Svårt att nå familjen Språkbarriärer Svårt att utvärdera barnets första språk Hjälpmedel används inte eller missbrukas Återkoppling från rektor och familj För föräldrar Barnets oförmåga att uttrycka känslor Orealistiska förväntningar Isolering i den egna familjen Otillräckliga kunskaper i det nya språket Jfr min studie om Samverkan mellan föräldrar och profession en studie om ICF I Barn och ungdomshabiliteringen (2010) Slutsats Situationen i klassen Lärarens öppenhet och erfarenhet av AKK Föräldrars delaktighet och intresse av att dela med sig Vilket perspektiv står i förgrunden? 5

6 Vad utmanar oss mer inom tecken som -området? 6

7 Mellanmänskliga utmaningar Människor skapar kommunikation inte kommunikationssätt och hjälpmedel Omgivningens möte med ALLA som är i behov AKK- familjen för sin språkliga och kommunikativa utveckling hur sker den? Tecken som stöd i kommunikation inkluderas i vardagliga sammanhang vad betyder det? Initiera, etablera och utveckla kontakt Trygghet, lyhördhet och samspel Intressen, glädje och kamratrelationer 7

8 Mångfald flerspråkighet allas lika värde - innanförskap eller utanförskap Stimulans, aktivitet, kunskap och reflektion Se mig och mina förutsättningar och behov Begriplighet, Meningsfullhet, Hanterbarhet och Känsla av Sammanhang (K A S A M, Antonovsky, 2005) Pedagogiska broar -Grundfundament -Organisation/ramverk/system -Ekonomiska/personella resurser -Vision -Lärandemiljö -Policy -Kunskap och förståelse -Färdighet och förmåga -Förhållningssätt -Byggnadsställningar/stöd/kompetens -Hjälpmedel och Teknik 8

9 Var, När, Hur kan man starta..? Behov av tvärfacklig samverkan och koordination Kommunikationsbygge tar tid men måste utmanas! Vi har alla en proximal utvecklingszon Vilka byggnadsställningar behövs i varje enskilt fall för att skapa kommunikativ- och språklig utveckling? 9

10 En sammanfattande modell (fritt efter Illeris, 2007) Yrkesspråk Vuxenpedagogik Samarbete och samverkan Samtalets kraft (Solders, 2008) Innehåll, Förståelse Professionell AKK Tecken som stöd i kom.kompetens Drivkraft, Motivation Organisation/ Systemfaktorer Pedagogiska möten Relationer, Samspel Plattform för specialpedagogisk kunskapsbildning Delaktighet Kommuikation Lärande Inkludering Multimodala och hållbara antagna utmaningar i framtiden omfattar Oss Alla oavsett vilka vi är eller var vi verkar inom detta mångfacetterade kommunikationsfält (Ahlberg, 2009, s.25) 10

11 Referenser Ahlberg, A. (2001) Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg. A. (red.) Specialpedagogisk forskning- en mångfasseterad utmaning. Lund: Studentleitteratur. Anderson, L. (2010). Samverkan mellan föräldrar och profession en studie om ICF i Barn- och Ungdomshabiliteringen. Malmö högskola: Lärande och samhälle. Anderson, L. (2011).Med kommunikation i sikte: Socialt nätverk som modell för samverkan och utveckling av samspel och kommunikation. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium.natur & Kultur. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups. Beukelman, D., & Mirenda, P. (2005). Augmentative and alternative communication: Supporting children and adults with complex communication needs (3rd ed.) Baltimore: Paul H. Brookes. Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet.lund: Studentlitteratur. Fried-Oken,M. Bersani, H.A. (1998). Speaking Up and Spelling It Out Hunt, P. Soto, G., Maier, J., Doering, K. (2001).Collaborativ Teaming to Support Students at Risk and Students With Severe Disabilities in General Education Classrooms. Exceptional Children, Vol. 69, No. 3, 2003, pp Illeris, K. (2007).Lärande. Lund: Studentlitteratur. Kylén, G. (1979). Helhetssyn på människan. Stockholm: Forskningsstiftelsen ala. Pickl. G. (2008). Children with complex communication needs : The parents' perspective. Stockholm: Pedagogiska institutionen Rogoff, Barbara (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press. Solders, L. (2008). Föräldralärande inom habiliteringen. Teori och praktik. Handikapp & Habilitering. Stockholms läns landsting. Säljö, R. (2001). Lärande I praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 11