FN konventionen för personer med funktionshinder
|
|
- Barbro Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några /special/ pedagogiska aspekter på AKK och Tecken som stöd i kommunikation - vad utmanar hållbarheten? Projektet TAKK för språket Göteborg lotta.anderson@mah.se FN konventionen för personer med funktionshinder Artikel 24 om Utbildning handlar om Kommunikation.och andra konventioner Skollagen Kunskap om och förståelse för AKK -familjen och kognitivt stöd lyser den fram.? Kursplaner eller andra styrande dokument. Definitioner Tecken som : En process i ett system där individer anv. en variation av icke - talade bet. och symboler för att tillgodose sina kom. behov och begripliggöra sin verklighet. Pedagogik: Läran om utbildning. Strategier och tekniker för undervisning - didaktik. Tvärvetenskapligt ämne. Utmana: Inbjuda el. locka till kamp; trotsa, reta, provocera. Att ta itu med en uppgift. 1
2 Det enda som är konstant under en elevs pedagogiska karriär är eleven själv. Program, kamrater, lärare, uppgifter, miljöer, verktyg förändras allteftersom eleven utvecklar färdigheter och eleven måste anpassa sig till dessa förändringar kan vi kräva det? TAKK /tal med stöd av tecken /manuella symboler/tecken till tal/teckenkommunikation/visuellgestuell auditiv vokal kommunikation/manuella symboler som stöd i kommunikation.. Vem äger agendan för begrepp och innebörder? (Fried-Oken, Bersani & Bowser, 1998) Avsaknad av adekvat Teckenanvändning är korrelerad med generellt negativa resultat inom T-AKK- området (Lund & Light, 2007) Det är en utmaning att skriva Tecken/AKK-mål. De formuleras bäst genom samverkande team (Soto m fl, 2001) och med ett antagande att barn har en potential att göra betydelsefulla vinster (Beukelman & Miranda, 2005) IP/IUP/ÅP mål relaterade till Tecken/AKK är länken mellan individens nuvarande kommunikativa funktion och en effektiv intervention. Specialpedagogik innebär att undanröja hinder för delaktighet och lärande och kan kopplas till organisation och ledning, lärares relationskompetens, lärandets innehåll (didaktik) och individens förutsättningar och behov (Ahlberg, 2001, 2009).. Om alla hinder vore undanröjda, ja då skulle inte specialpedagogiken fylla någon funktion. Kritik mot specialpedagogiken: kategorisering av barn som inte faller inom ramen i ett eller annat avseende. Dvs skapar specialpedagogiken fler hinder än möjligheter? ICF-CY AKK??..men det saknas riktlinjer för hur lämpliga Tecken/AKK mål kan formuleras och åtgärdas. Relevansen för TAKK för språket? 2
3 Fler begrepp.. En skola för alla Utbildning till alla Inkluderande/exkluderande undervisning Individer med svårigheter Individer i svårigheter Individer i behov av särskilda rättigheter Uppfattningar om Barnet Eleven - den vuxne Kunskap Lärande Hur inverkar olika begrepp på mitt förhållningssätt och mitt bemötande till/av den andre generellt och till personer i behov av AKK och Tecken som stöd i synnerhet? Övergripande perspektiv kring specialpedagogisk forskning (= tvärvetenskapligt kunskapsområde) Medicinskt psykologiskt Sociologiskt Organisatoriskt (Skidmore, 2004) Kompensatoriskt Kritiskt Dilemma skolans uppdrag i relation till elvers behov (Nilholm, 2007; 2012) Punktellt Relationellt (von Wright, 2000) Vad är kunskap? Fakta? Färdighet? Förmåga? Förståelse? Att skriva kursplaner; efter kursen ska personen kunna:????.. och hur värdera måluppfyllelse i relation till målen? Hurhanterarvi mångfaldocholikhet i relation till personer i behovavteckenssomstöd? 3
4 Perspektiv på lärande. Behavioristisk teoribildning Kognitiv teoribildning Sociokulturell teoribildning (Vygotsky, Bahktin, Dysthe, Säljö)* *..Det sociala sammanhangets betydelse för utveckling och lärande. Den ständiga växelverkan mellan kontext/ situation, aktivitet och person (Rogoff)..ex Lärares/förälders medierande och meningsskapande roll i relation till elevens/barnets språk- och kommunikationsutveckling Relationell pedagogik.dvs hur interpersonella relationer påverkar och definierar undervisning och lärande (Bingham, 2004). Förhållandet mellan pedagogiska möten och pedagogiska tillvägagångssätt (Aspelin & Persson, 2011) Individens samspel med miljön Flerspråkighet Psykologi Sociologi Modersmål- det nya landets språk AKK Teckens om stöd i kommunikation Biologi (G. Kyléns modell Helhetssyn på människan) Fysik Några reflektioner från Gonda Pickl s avhandling (2008): Children with complex communication needs : The parents' perspective Kopplingen till ICF s begrepp Struktur, Funktion, Aktivitet, Delaktighet, Omgivningsfaktorer, Personlighetsfaktorer kan skönjas. 4
5 Framgångsfaktorer Utmaningar. Regelbundenhet i kontakten Lärares kunskap om fam intresse, språk anv, kom behov i fam Kontakten mellan hem och skola* Lärares kunskap om barnets kultur, tradition och 1:aspråk Lärares kunskap Om kom möjligheter I barnets 1:a språk För lärare: Svårt att nå familjen Språkbarriärer Svårt att utvärdera barnets första språk Hjälpmedel används inte eller missbrukas Återkoppling från rektor och familj För föräldrar Barnets oförmåga att uttrycka känslor Orealistiska förväntningar Isolering i den egna familjen Otillräckliga kunskaper i det nya språket Jfr min studie om Samverkan mellan föräldrar och profession en studie om ICF I Barn och ungdomshabiliteringen (2010) Slutsats Situationen i klassen Lärarens öppenhet och erfarenhet av AKK Föräldrars delaktighet och intresse av att dela med sig Vilket perspektiv står i förgrunden? 5
6 Vad utmanar oss mer inom tecken som -området? 6
7 Mellanmänskliga utmaningar Människor skapar kommunikation inte kommunikationssätt och hjälpmedel Omgivningens möte med ALLA som är i behov AKK- familjen för sin språkliga och kommunikativa utveckling hur sker den? Tecken som stöd i kommunikation inkluderas i vardagliga sammanhang vad betyder det? Initiera, etablera och utveckla kontakt Trygghet, lyhördhet och samspel Intressen, glädje och kamratrelationer 7
8 Mångfald flerspråkighet allas lika värde - innanförskap eller utanförskap Stimulans, aktivitet, kunskap och reflektion Se mig och mina förutsättningar och behov Begriplighet, Meningsfullhet, Hanterbarhet och Känsla av Sammanhang (K A S A M, Antonovsky, 2005) Pedagogiska broar -Grundfundament -Organisation/ramverk/system -Ekonomiska/personella resurser -Vision -Lärandemiljö -Policy -Kunskap och förståelse -Färdighet och förmåga -Förhållningssätt -Byggnadsställningar/stöd/kompetens -Hjälpmedel och Teknik 8
9 Var, När, Hur kan man starta..? Behov av tvärfacklig samverkan och koordination Kommunikationsbygge tar tid men måste utmanas! Vi har alla en proximal utvecklingszon Vilka byggnadsställningar behövs i varje enskilt fall för att skapa kommunikativ- och språklig utveckling? 9
10 En sammanfattande modell (fritt efter Illeris, 2007) Yrkesspråk Vuxenpedagogik Samarbete och samverkan Samtalets kraft (Solders, 2008) Innehåll, Förståelse Professionell AKK Tecken som stöd i kom.kompetens Drivkraft, Motivation Organisation/ Systemfaktorer Pedagogiska möten Relationer, Samspel Plattform för specialpedagogisk kunskapsbildning Delaktighet Kommuikation Lärande Inkludering Multimodala och hållbara antagna utmaningar i framtiden omfattar Oss Alla oavsett vilka vi är eller var vi verkar inom detta mångfacetterade kommunikationsfält (Ahlberg, 2009, s.25) 10
11 Referenser Ahlberg, A. (2001) Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg. A. (red.) Specialpedagogisk forskning- en mångfasseterad utmaning. Lund: Studentleitteratur. Anderson, L. (2010). Samverkan mellan föräldrar och profession en studie om ICF i Barn- och Ungdomshabiliteringen. Malmö högskola: Lärande och samhälle. Anderson, L. (2011).Med kommunikation i sikte: Socialt nätverk som modell för samverkan och utveckling av samspel och kommunikation. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium.natur & Kultur. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups. Beukelman, D., & Mirenda, P. (2005). Augmentative and alternative communication: Supporting children and adults with complex communication needs (3rd ed.) Baltimore: Paul H. Brookes. Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet.lund: Studentlitteratur. Fried-Oken,M. Bersani, H.A. (1998). Speaking Up and Spelling It Out Hunt, P. Soto, G., Maier, J., Doering, K. (2001).Collaborativ Teaming to Support Students at Risk and Students With Severe Disabilities in General Education Classrooms. Exceptional Children, Vol. 69, No. 3, 2003, pp Illeris, K. (2007).Lärande. Lund: Studentlitteratur. Kylén, G. (1979). Helhetssyn på människan. Stockholm: Forskningsstiftelsen ala. Pickl. G. (2008). Children with complex communication needs : The parents' perspective. Stockholm: Pedagogiska institutionen Rogoff, Barbara (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press. Solders, L. (2008). Föräldralärande inom habiliteringen. Teori och praktik. Handikapp & Habilitering. Stockholms läns landsting. Säljö, R. (2001). Lärande I praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 11
Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock
Läs merVälkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g
Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merSkolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira
Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet 2 Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å
Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merAKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merPedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp Education A, Special Education Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merLärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F
Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LLU360, Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Theoretical Perspectives on Language and
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merVälkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013
Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merDiskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP200, Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15.0 higher education credits
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merTrygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.
Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merSkolans perspektiv. på audiologin. Audiologiskt perspektiv. på skolan. 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund
Audiologiskt perspektiv Skolans perspektiv på skolan på audiologin 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund leg.logoped och specialpedagog Elever med hörselnedsättning Grundskola vanlig kommunal/privat skola
Läs merLitteraturlista UQ1SLY ( )
1 (5) Kurs: Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp, AN Kurskod: UQ1SLY Institution: Specialpedagogiska institutionen Beslut: Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen 2016-06-15 och
Läs merFörskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Läs merProgram Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom
Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merEn tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.
En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs mer2014-09-17. Kultur för alla. Utgångspunkter. Funktionsmöjligheter i det
Kultur för alla Funktionsmöjligheter i det museipedagogiska mötet Presentation vid Specialpedagogisk konferens i Växjö 2014-09-16 Elisabet Frithiof Universitetslektor Institutionen för pedagogik Utgångspunkter
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LKK30G, Sociala relationer, konflikthantering och specialpedagogik för ämneslärare, 7,5 högskolepoäng Social relations, conflict management and special education
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merGULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen
GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010 2015 Inledning Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all utbildning i Gullspångs kommun. Det
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
Läs merMST Vetenskapsteori och etik
MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merElevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
Knutsbo/Junibackens skolområde Åsa Strömberg 0240-861 96 Asa.stromberg@ludvika.se 1(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2017/2018 Elevhälsans
Läs merHjälpredan. Dövblindhet
Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs meralla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merTeam för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merUtvecklingsarbete som inspirerar
Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merSpecialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring
Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring Nina Mohss masterexamen i specialpedagogik Rådgivare SPSM Vad finns skrivet om specialpedagogik i förskolan? Syfte Syfte med studien är att få en
Läs merUNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Läs merLitteraturlista UQ1SPL ( )
1 (5) Kurs: Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp, AN Kurskod: UQ1SPL Institution: Specialpedagogiska institutionen Beslut: Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen 2016-06-15 och
Läs merLitteraturlista UQ1SPL (2015-06-17)
1 (6) (2015-06-17) Kurs: Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp, AN Kurskod: Institution: Specialpedagogiska institutionen Beslut: Denna litteraturlista är fastställd på delegation av institutionsstyrelsen
Läs mer1.2 Utbildningens mål
Utbildningsplan för utbildning av specialpedagoger Genomförda studier enligt denna plan leder fram till Specialpedagogexamen (Postgraduate Diploma in Special Educational Needs) Avancerad nivå 1. Statsmakternas
Läs merMetod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merVÄLKOMNA Röselidsskolan Att gå vilse i sitt ledarskap en inspirationsföreläsning av Josefin Axelson och Jenny Jonasson
VÄLKOMNA Röselidsskolan 20190308 Att gå vilse i sitt ledarskap en inspirationsföreläsning av Josefin Axelson och Jenny Jonasson Så här ser vår förmiddag ut... 08:30-10:00 Tillgängliga lärmiljöer (E Persson)
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merRemiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Riksförbundet för barn, unga REMISSVAR och vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2018-02-02 Handläggare: Zarah Melander Skolverket, Skolverkets diarienummer 2017:783 Remiss: Förslag till reviderad läroplan
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LLU360, Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Theoretical Perspectives on Language and
Läs merSpecialpedagogik och skolsvårigheter -vems svårigheter pratar vi om?
Specialpedagogik och skolsvårigheter -vems svårigheter pratar vi om? Specialpedagogik för lärande, Skolverket, Malmö den 16 maj 2019 Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning
Läs merHjälpredan. Synnedsättning
Hjälpredan 2015 Synnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs merVerksamhetsplan. Bonobos förskola
Verksamhetsplan Bonobos förskola 2017 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan(lpfö 98) som underlag. Bonobos förskola är en privatägd förskola som startade
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik B, Pedagogiska villkor och verksamhet i särskolan, 30 högskolepoäng
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merTEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter
TEKNISKA SYSTEM Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter Maria Svensson Göteborgs universitet it t Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se se VAD
Läs merUtbildningsplan för utbildning av speciallärare
Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Genomförda och godkända studier enligt denna plan leder fram till Speciallärarexamen (Graduate Diploma in Special Teacher Education) Avancerad nivå 1. Statsmakternas
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Specialpedagogik 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Läs merLOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019
LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merBarn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring
Barn och fritidsprogrammet Nuläge och förslag på förändring Barn och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merMål med språksamtalet
Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG218, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv, 15,0 högskolepoäng Neuropsychiatric Disabilities in an Inclusive Perspective, 15.0
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merRelationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist
Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist Här får ni ta del av hur relationell pedagogik skapar möjligheter för att arbeta med förskola i förändring. Vi kommer dela med oss av praktiska exempel,
Läs mer