LOGN01 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation

Transkript

1 KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU LOGN01 AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation AAC - Augmentative and Alternative Communication 15 högskolepoäng Nivå A Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi Typ av kurs Kursen, som är på avancerad nivå, är valbar inom magister-/masterprogram i logopedi, senare del, och kan ges som fristående kurs eller uppdragsutbildning för yrkesverksamma. Kursen följer bestämmelserna i Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. Undervisningsspråk Svenska Mål Kursens övergripande syfte är att ge fördjupad teoretisk underbyggnad med anknytning till aktuell forskning och klinisk/pedagogisk verksamhet inom området alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, för personer yrkesverksamma inom området kommunikation och funktionshinder. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: fördjupat beskriva området AKK utifrån brukare/målgrupp, redskap och omgivning, fördjupat resonera kring ställningstaganden kring AKK utifrån ett multifaktoriellt och multiprofessionellt synsätt, fördjupat resonera kring ställningstaganden kring AKK utifrån ett utvecklingsperspektiv, diskutera pedagogiska, habiliterande och omvårdande aspekter kring AKK-insatser identifiera hinder och möjligheter i olika problemställningar. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att: beskriva grundläggande begrepp inom området AKK inklusive språk och kommunikation för olika målgrupper från lekmän till specialister inom andra områden, beskriva en AKK-process från bedömning till utvärdering och uppföljning för olika målgrupper från lekmän till specialister inom andra områden, bedöma och beskriva förutsättningar hos individen i förhållande till tillgängliga kommunikationsformer och omgivningsfaktorer,

2 KURSPLAN Dnr 2(6) jämföra, värdera och argumentera kring skillnader mellan olika kommunikationsformer i förhållande till kommunikativ och språklig nivå, formulera en frågeställning på AKK-området och belysa denna ur olika aspekter. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att: fördjupat resonera kring etiska och pragmatiska aspekter och miljö-/omgivningsfaktorer. Kursinnehåll Teoretisk översikt och fördjupning inom området alternativ och kompletterande kommunikation i förhållande till språklig och kognitiv utveckling. Begrepp och definitioner. Kommunikativa rättigheter, lagstiftning och styrdokument. Urval och bedömning utifrån målgrupp/funktionshinder, kommunikationsformer och omgivningsfaktorer. Metodik och handledning. Uppföljning och utvärdering. Provmoment Presentation av artiklar och av utgångspunkt för fördjupningsuppgift, 3 hp Begreppstentamen, 3 hp Individuellt projekt/fördjupningsuppgift, 9 hp Undervisning och examination Undervisning Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier och eget projektarbete. Examination För godkänd kurs krävs: aktivt deltagande sammanställning och presentation av valbara artiklar godkänd begreppstentamen muntlig och skriftlig presentation av fördjupningsuppgift För varje kurs anordnas ett ordinarie och ett omtentamenstillfälle i direkt anslutning till kursen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos utbildningsansvarig begära att annan examinator utses. Student som underkänts i prov på teoretisk kurs har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd.

3 KURSPLAN Dnr 3(6) Förkunskapskrav Tillträde till kursen har studerande som antagits till logopedutbildningen och genomfört minst 180 högskolepoäng. Vidare ges tillträde för studerande som har grundläggande behörighet samt examen som logoped, specialpedagog-/speciallärare, psykolog, arbetsterapeut eller motsvarande inom området kommunikation och funktionshinder. Litteratur Se bilaga.

4 KURSPLAN Dnr 4(6) Bilaga: Litteratur LOGN01 Alternativ och kompletterande kommunikation 15 högskolepoäng Nivå A Huvudlitteratur AKK i ett svenskt perspektiv. Examinationsuppgifter (2004). Kurs i AKK 1-10 p. Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi. Institutionen för Kliniska Vetenskaper. Lunds universitet. Heister Trygg, B.; Andersson, I.; Hardenstedt, L. & Sigurd Pilesjö, M. (1998). Alternativ och kompletterande kommunikation i teori och praktik. Stockholm: Handikappinstitutet. ISBN Heister Trygg, B. (2003). Förslag till POLICY FÖR INSATSER - barn med grav tal- och språkstörning och behov av alternativa kommunikationsvägar (AKK). Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Heister Trygg, B. (2005). GAKK GRAFISK AKK. Om saker, bilder och symboler som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. SÖK: Heister Trygg, B. (2003). TAKK - Tecken som AKK. Umeå: Specialpedagogiska institutet. von Tetzchner, S. & Hygum Jensen, M. (1996). Augmentative and alternative communication. European perspectives. London: Whurr Publishers. von Tetzchner, S. & Grove, N. (2003). Augmentative and alternative communication. Developmental issues. London: Whurr Publishers. Åström, U. (2001). Går det att ha ett vanligt samtal med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)? En studie av den sociala interaktionen hos AKK-användare med utvecklingsstörning i dagcentermiljö. Stockholm: Stockholms läns landsting. Handikapp & Habilitering. Artiklar efter anvisningar från kursledaren c:a 100 sidor Referenslitteratur Andén, G. & Hellbom, A. (1985). Naturliga reaktioner och signaler - kommunikation för gravt förståndshandikappade. Stockholm: Handikappinstitutet. Andersson, H. (2007). Alternativ och kompletterande kommunikation: en studie av hur sex specialpedagoger inom träningsskolor upplever och förhåller sig till AKK. Examensarbete i specialpedagogik. Linköpings universitet. Andersson, I. & Eriksson, M. (2004). Vems kommunikation är det som bedöms? Magisteruppsats. Institutionen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. Andersson, I.; Heister Trygg, B. & Sigurd Pilesjö, M. (1999). AKK i praktiken ett studiecirkelmaterial. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Anderson, L (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med hörselnedsättning I särskolan. Doktorsavhandling. Malmö högskola. Augustsson, Agneta & Nylander, Eva-Marie (2007). Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom vuxenhabilitering : ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation. Rapport/Västra Götalandsregionen, FoU, Handikappförvaltningen. Beukelman, D. & Mirenda, P. (1998). Augmentative and alternative communication management of severe communication disorders in children and adults. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co. ISBN NY UPPLAGA! Beukelman, D., Yorkston, K. & Reichle, J. (2000). Augmentative and alternative communication for audults with acquired Neurologic Disorders. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co. Björck-Åkesson, E. (1996) Att ge och ta emot. Göteborg: SIH Läromedel.

5 KURSPLAN Dnr 5(6) Blackstone, S. & Hunt Berg, M. Socialt nätverk. Kartläggning av kommunikationen mellan individer med komplexa kommunikativa behov och deras kommunikationspartners. Härnösand: pecialpedagogiska institutet. Brodin, J. (1991). Att tolka barns signaler. Gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. Butler, K. (1994). Severe communication disorders - Intervention strategies. Aspen Publishers Inc. Kapitel ur Butler fördelas bland deltagarna. Gaithersburg NY UPPLAGA? Cress, C: & Marvin, C. Common Questions about AAC Services in Early Intervention. Augmentative and Alternative Communication, vol 19, december (OBS NY!) Cumley, G. & Swanson, S. Augmentative and Alternative Communication Options for Children with Developmental Apraxia of Speech: Three Case Studies. Augmentative and Alternative Communication, vol 15, june Einarsdottir, G. (2006). Lärandemiljö för elever som använder alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Magisteruppsats i specialpedagogik. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet. Ekström, Yvonne (2003). Lära för livet om kommunikationsstöd i skola och vuxenliv för personer med autism och utvecklingstörning p, Nr 28, Inst för Individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan Stockholm. Fallbeskrivningar med beslutsprocess för AKK. Examinationsuppgifter (1996, 1997). Kurs i AKK 0-5 p. Institutionen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. Ferm, U. (2006). Using language in social activities at home a study of interaction between caregivers and children with and without disabilities. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik. Göteborgs universitet. Glennen, S. & DeCoste, D. (1997). Handbook of Augmentative and Alternative Communication. San Diego, London: Singular Publishing Group Inc. Kapitel ur Glennen & decoste fördelas bland deltagarna. ISBN Pris: 904:- (Bokus.com). Hardenstedt, L. & Sigurd Pilesjö, M. (2000). Fickbandspelare som kommunikationsstöd en metodbok. Malmö: KunskapsCentrum-SYD. Heister Trygg, B. & Sigurd Pilesjö, M. (1997). Språkförmåga vid dys/anartri och rörelsehinder. Magisteruppsats. Institutionen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. Heister Trygg, B. (2002). Kommunikation i grupp för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Holmqvist Äng, Ulla (2000). Jag vill jag kan. Den kommunikativa kompetensen hos tre elever som har hörselskada/dövhet, utvecklingstörning och rörelsehinder. 10 p, Nr 31 Inst för Individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan Stockholm. Jansson, Lena. (2007). Elever med alternativ och kompletterande kommunikation och elevernas förutsättningar för utveckling i grundskolan. C-uppsats, Inst för Beteendevetenskap. Kristianstad Högskola. Kent-Walsh, J. & Light, J. General Education Teachers Experiences with Inclusion of Students who use Augmentative and Alternative Communication. Augmentative and Alternative Communication, vol 19, june (OBS NY!) Käcker, P. (2007). Nycklar till kommunikation. Kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och personernas närstående, anhöriga och personal. Doktorsavhandling. Linköping: The Swedish Institute for Disability Research at the Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University. Light, J. & Binger, C.(1998). Building Communicative Competence with Individuals who use Augmentative and Alternative Communication. Kapitel ur Light & Binger fördelas bland deltagarna. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co. ISBN Loncke, F.; Clibbens, J.; Arvidson, H. & Lloyd, L. (1999). Augmentative and Alternative Communication. New Directions in Research and Practice. London: Whurr Publishers. Lundmark, Lena (2007). Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning Fyra fallstudier av barn i tidiga åldrar. Umeå Universitet. Magnusson, M. (2000). Language in life life in language. Inst f Pedagogik. Karlstad Universitet. Morell, Anja (2006). AKK med hjälp av pekdatorer för barn med autism : en metodutveckling baserad på tre fallstudier. Lund : FoU-enheten, Habilitering & hjälpmedel, Region Skåne.

6 KURSPLAN Dnr 6(6) Nilsson, Marie (2004).Jag vill berätta Specifik AKK som möjlighet i dialog och samspel med en elev i träningsskolan. 10 p, Nr 41, Inst. för Individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan Stockholm. Nyhetsbladet för AKK. (1996- ). SÖK. Referat, artiklar kring AKK. Utges fyra ggr/år. Olsson, C. (2006).The kaleidoscope of communication. Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities. Department of Human Development, Learning and Special Education. Lärarhögskolan Stockholm. Sigurd Pilesjö, M. (2005). Hur kommer vi igång med kommunikationskartan? Umeå: Specialpedagogiska institutet. Sigurd PilesjöM. & Hardenstedt, L. (2001a, b). a) KOMPASS - Kommunikationspass datorverktyg, handledning och utvärdering. b) Vågar du prata med en person med talhandikapp? om kommunikationspass. Handledning, datorverktyg och manual. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Sigurd Pilesjö, M., Einarsdottir, G. & Lindbladh, L. (2004). Att utveckla AKK och självbestämmande hos elever med flerfunktionshinder. Malmö: Team Munkhättan. Sporre, M. (2000). Digitala bilders kommunikativa funktion för människor med kommunikationshandikapp. Lund: institutionen för logopedi och foniatri, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. TAKK - Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Projektrapporter genomförda vid kurs i specialpedagogisk påbyggnadsutbildning (2006). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Thunberg, G. (2007). Using Speech-Generating Devices at Home. A study of children with autism spectrum disorders at different stages of communication development. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik. Göteborgs universitet. Tornmalm, M. (2004). Digitala bilder en bro till språket? Fallbeskrivning av språkutveckling hos en icke-talande utvecklingsstörd pojke med autism som ges tillgång till bildspråklig miljö i hemmet. FoU-rapport Stockholm: Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering. von Tetzchner, S. & Martinsen, H. (1991). Språk og funksjonshemning. Oslo: Gyldendals Norsk Forlag. von Tetzchner, S. & Martinsen, H. (2002). Alternativ og supplerende kommunikasjon. En innfǿring i tegnspråksopplǽring og bruk av kommunikasjonshjelpemidler for mennesker med språk- og kommunikasjonsvansker. Oslo: Gyldendals Norsk Forlag AS. Winlund, G. & Rosenström Bennhagen, S. (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! ala-rapport 97/959. FUB:s forskningsstiftelse ala. Zachrisson, Gerd, Rydeman, Bitte och Eva Björck-Åkesson (2002). Gemensam problemlösning vid alternativ och kompletterande kommunikation (AAK). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Åkerstedt, S. (2001). Tecken och bilder som alternativ kompletterande kommunikation för barn med språksvårigheter. Linköpings universitet 220 års erfarenhet av AKK. Examinationsuppgifter (2000). Kurs i AKK 0-5, 6-10 p. Institutionen för logopedi och foniatri. Lunds universitet.