Ändring i kapitalförsörjningsförordningen
|
|
- Gerd Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 juli och innebär att löptiden för lån till anläggningstillgångar inte längre behöver överensstämma med tillgångarnas ekonomiska livslängd. Syftet är att förenkla administrationen av modellen med lån i Riksgäldskontoret (RGK) för att finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i en myndighets verksamhet. Nya lånemodellen Att lånens löptid inte längre behöver stämma överens med tillgångarnas ekonomiska livslängd innebär i praktiken att antalet lån kan reduceras väsentligt, i princip behöver varje myndighet bara ha ett enda lån. Förutom detta medför förändringen möjlighet att förenkla administrationen även i andra avseenden, exempelvis genom enklare rutiner vid upplåning. Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Följande ändring har gjorts i 6 första stycket kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188): Tidigare lydelse: Ny lydelse: Ett låns löptid skall anpassas till tillgångarnas ekonomiska livslängd. Flera tillgångar får finansieras med ett gemensamt lån. Ett lån som inte är amorteringsfritt skall amorteras minst två gånger per år. Riksgäldskontoret skall fastställa ränta och andra lånevillkor på marknadsmässiga grunder. Ett lån som inte är amorteringsfritt skall amorteras minst två gånger per år. En myndighets samlade lån enligt 5 får inte väsentligt avvika från motsvarande tillgångars bokförda värden per den 30 juni och per den 31 december. Riksgäldskontoret skall fastställa ränta och andra lånevillkor på marknadsmässiga grunder.
2 Produkter Grundprodukten i den nya lånemodellen är ett s.k. avistalån vilket fungerar som en löpande kredit, mot vilken nyupplåning och amortering görs. Avistalånet har precis som räntekontot en repobaserad ränta. Räntan betalas kvartalsvis och amortering sker genom egna inbetalningar till RGK alternativt genom nettoförfarande vid nyupplåning (se även avsnittet amortering nedan). Om myndigheten inte önskar binda räntan för delar av lånet behövs endast ett enda lån för myndighetens samlade anläggningstillgångar. I det fallet kommer den nya lånemodellen rent finansiellt att fungera precis som om investeringarna finansierades direkt från räntekontot. Det vill säga precis som tillgångar som myndigheten inte behöver låna till. Då myndigheten inte lånar till investeringen belastas räntekontot med utgiften. Om investeringen finansieras via avistalånet belastas istället detta konto med motsvarande belopp. Eftersom båda dessa konton har en repobaserad ränta blir det ingen skillnad när det gäller faktiska framtida räntebetalningar. Räntekostnaden på avistalånet kompenseras av motsvarande minskning av räntekostnaden (alternativt ökning av ränteintäkten) på räntekontot. Skillnaden blir endast redovisningsteknisk, d.v.s. de belopp som belastar avistalånet registreras hos RGK som lån till anläggningstillgångar. För de myndigheter som vill binda räntan för delar av lånestocken finns möjligheten att göra detta genom att ta upp ett eller flera amorteringsfria lån (s.k. bulletlån). Ett amorteringsfritt lån återbetalas, till skillnad från ett amorteringslån, i sin helhet på slutförfallodagen. Amortering sker även i detta fall genom avistalånet. Av detta skäl måste de myndigheter som går över till nya lånemodellen ha åtminstone en liten andel rörliga lån i sin portfölj. Hur stor denna andel måste vara beror på flera faktorer. Exempelvis behöver myndigheten ha en större andel på avistalånet om det bokförda värdet på anläggningstillgångarna varierar mycket från år till år, annars blir det svårt att hantera amorteringar utan att behöva förtidsinlösa amorteringsfria lån. Amortering Amortering sker i den nya lånemodellen genom att myndigheterna själva tar initiativet och gör en inbetalning till RGK för att minska skulden på avistalånet. Amortering kan precis som upplåning ske när som helst under året. Då syftet med modellen bl.a. är att minska administrationen kommer förmodligen huvuddelen av amorteringarna ske i samband med upplåning genom nettoförfarande. Avskrivningarna kommer sannolikt att vara styrande för amorteringarnas storlek. Exempel: Antag att myndigheten under första halvåret har gjort investeringar i anläggningstillgångar motsvarande 8 mkr (varav 1 mkr ska direktamorteras). Under samma period görs avskrivningar som uppgår till 6 mkr på redan lånefinansierade tillgångar. Myndigheten begär då en 2
3 utbetalning på 1 mkr från avistalånet. 1 Genom ett sådant nettoförfarande reduceras periodens upplåning och amortering till en enda ut- eller inbetalning. Samtidigt minskar problemet med att lånen i RGK ska matcha tillgångarnas bokförda värde. Har exempelvis en tillgång sålts av reglerar myndigheten helt enkelt detta genom att beloppet amorteras i samband med den halvårsvisa avstämningen. Avgifter För närvarande är avgiften på vanliga amorteringslån 0,15 % av lånebeloppet per år vid bunden ränta och 0,20 % vid rörlig ränta (6 månaders bindningstid). Det finns dessutom ett golv och ett tak, 250 respektive kronor. Den nya lånemodellen innebär mindre administration såväl för RGK som för myndigheterna. Ambitionen är därför att de allra flesta ska få lägre totala avgifter och att ingen ska få högre avgifter vid en övergång till den nya lånemodellen. För avistalån kommer avgiften att vara 0,15 %, min 250 kr och max kr. För amorteringsfria lån kommer avgiften att vara 0,10 %, min 250 kr och max kr. Nuvarande avgifter Nya avgifter Produkter Fast ränta Rörlig ränta Fast ränta Rörlig ränta Amorteringslån 0,15 % 0,20 % 0,15 % 0,20 % Amorteringsfria lån 0,10 % 0,10 % Avista lån 0,25 % 0,15 % Riksgäldskontoret kommer inte att ta ut någon administrativ avgift för lösen av befintliga lån vid en övergång till den nya lånemodellen. Lånen kommer dock att marknadsvärderas på sedvanligt sätt, då kompenseras antingen RGK eller myndigheten för skillnaden mellan lånets räntesats och aktuella marknadsräntor (se även avsnittet lösen av gamla lån nedan). Portföljhantering I nya lånemodellen ses alla ingående lån (och motsvarande investeringar) som en portfölj eller korg av lån, det finns ingen direkt koppling mellan olika lån i portföljen och de enskilda tillgångar som låneportföljen ska finansiera. 1 Av avstämningskäl måste liksom tidigare amorteringarnas storlek ändå anges när uppdraget skickas till Riksgäldskontoret. 3
4 Ett steg i planeringen över hur portföljen ska struktureras är att fundera över hur pass känslig myndigheten är för finansiella risker. Med det menas vilka konsekvenser en eventuellt högre räntenivå skulle få. Om räntan bör bindas och i sådana fall hur stor andel som bör bindas varierar från myndighet till myndighet. Det kan generellt sägas att om myndigheten klarar av att bära en ränteuppgång på några procent de närmaste åren talar mycket för att endast avistalånet behöver utnyttjas. För myndigheter med ett stort positivt saldo på räntekontot 2 finns det egentligen ingen anledning att binda räntan (ur risksynpunkt). Om den rörliga räntan stiger ökar räntekostnaderna på lånet men samtidigt ökar också ränteintäkterna på räntekontot. Eftersom de har samma räntebas (Riksbankens reporänta) elimineras risken helt om saldot på räntekontot överstiger lånens storlek. Ett av de huvudsakliga syftena med den nya lånemodellen är att minska administrationen, både för RGK och för myndigheterna. Avsikten är inte att myndigheterna skall ägna sig åt någon mer avancerad/aktiv portföljförvaltning av lånen. Kostnaden för den ökade administration som det skulle innebära, både för RGK och för myndigheten, skulle inte uppvägas av minskade räntekostnader för staten. I bästa fall skulle myndigheten minska sina räntekostnader men detta resulterar endast i en omfördelning inom staten. Syftet med att binda räntan bör snarare ses som ett medel att minska ränterisken på ett par års sikt. Nedan beskrivs hur denna förhållandevis kortsiktiga riskminskning kan åstadkommas på ett enkelt sätt. Ett annat argument för att binda räntan är att det ger en ökad planeringssäkerhet i och med att myndigheten vet hur stora räntekostnaderna blir under räntebindningstiden. Genom att ta upp ett antal amorteringsfria lån som förfaller vid olika tidpunkter framåt i tiden får en förändring av ränteläget fullt genomslag först efter några år. Det skulle exempelvis kunna gå till på följande sätt. I samband med övergången till den nya lånemodellen tas förutom avistalånet tre amorteringsfria lån upp. Ett som förfaller om ett år, ett som förfaller om två år och ett som förfaller om tre år. När ett år gått och det första amorteringsfria lånet förfaller tas ett nytt lån upp på motsvarande belopp med förfall om tre år. Fortsättningsvis ersätts de lån som förfaller med ett nytt lån med tre års löptid (se även figur 1 ovan). På detta sätt får en permanent räntehöjning fullt genomslag först efter tre år. Myndigheten får ett gott skydd mot räntehöjningar på medellång sikt samtidigt som endast fyra lån behövs (oavsett hur många enskilda anläggningstillgångar dessa finansierar). Det finns ett närmast oändligt antal varianter på samma tema. En annan löptid kan väljas, lånen kan förfalla halvårsvis och så vidare. Dessutom kan olika stor del av lånestocken bindas i amorteringsfria lån. När varje lån som 2 Stort i förhållande till de totala lånen till anläggningstillgångar. 4
5 förfaller ersätts med ett nytt lån på samma belopp hålls den bundna delen av lånen konstant. Om myndigheten önskar minska den bundna delen ersätts helt enkelt de lån som förfaller inte fullt ut (eller inte alls). Tvärtom ersätts förfallna lån med nya på högre belopp om den bundna delen ska ökas. Totalt lånebelopp Avistalån 2år 1år Tid (år) Figur 1. Skiss över låneportföljens sammansättning över tiden om denna består av ett avistalån och tre amorteringsfria lån vilka förfaller ett per år. Övergång till nya lånemodellen Tidplan Från och med den 1 juli när förordningsändringen trädde i kraft är det möjligt att ta upp avistalån. Övergången kommer för intresserade myndigheter att genomföras med början hösten år Det går givetvis även att gå över i ett senare skede för dem som önskar det. Från och med den 1 oktober är det möjligt att konvertera gamla lån till den nya modellen. I november och december kommer det att vara ett tillfälligt uppehåll p.g.a. att befintliga lån aviseras och amorteras under denna period. Praktiskt tillvägagångssätt Som ett första steg i en övergång kontaktar myndigheten sin lånehandläggare som tar fram en marknadsvärdering över de lån till anläggningstillgångar som myndigheten har i RGK. Av denna marknadsvärdering framgår vilka betalningsflöden som en övergång till den nya lånemodellen medför. Marknadsvärderingen innehåller uppgifter om hur mycket myndigheten skall betala i upplupna räntor och avgifter samt betala/erhålla i räntekompensation. Tillsammans med handläggaren 5
6 bestäms också ett datum då övergången ska ske. Vid detta datum löses befintliga lån och det nominella lånebeloppet omförs till myndighetens nya avistalån. Myndigheten får sedan en faktura på upplupna avgifter, upplupna räntor samt räntekompensation. Lösen av gamla lån Vid en övergång till den nya lånemodellen förtidsinlöser myndigheten befintliga lån till anläggningstillgångar. Vi rekommenderar att samtliga lån löses även om detta inte är nödvändigt. Vid lösen marknadsvärderas varje lån, det innebär att räntan på lånet jämförs med ränteläget det datum lånet ska lösas. Om räntan på lånet är högre än det aktuella ränteläget får myndigheten kompensera RGK för den uteblivna ränteintäkten på mellanskillnaden. Om räntan på lånen är lägre kompenseras myndigheten på motsvarande sätt. Lånets ränta jämförs med den aktuella räntan med bindning fram till varje kommande amortering. För ett femårigt amorteringslån med tre år kvar till slutförfall jämförs räntan alltså inte med räntan för ett femårigt amorteringslån vid lösentillfället. Något förenklat jämförs det istället med ett treårigt amorteringslån. I tabell 1 på nästa sida visas hur räntekompensation beräknas för ett fiktivt lån. Egentligen är diskussionen om räntekompensation inte speciellt intressant, det är ingen merkostnad. Myndigheten hade mött motsvarande kostnader även om lånet inte lösts, de hade bara infunnit sig senare i tiden (vilket tas hänsyn till eftersom beloppet nuvärdesberäknas). Enda tillfället då detta kan ställa till problem är om stora lån med mycket hög ränta och lång bindningstid löses och detta inte ryms i myndighetens budget. Vår bedömning är att detta inte ska behöva bli fallet. Det här innebär analogt att en övergång till nya lånemodellen inte kan ses som ett sätt att bli av med dyra lån genom att lösa in dem, den kostnaden får myndigheten bära ändå. På samma sätt finns det ingen anledning att inte lösa in lån med låg ränta, om detta är fallet kompenseras ju myndigheten för den låga räntan. Rekommendationen är därför att de myndigheter som går över till den nya lånemodellen löser samtliga gamla lån. Den eventuella räntekompensationen bör inte heller vara ett hinder för att konvertera eftersom kostnaden i slutänden ändå blir densamma. 6
7 Amorteringslån, 5 år, kr. Likviddag: Slutförfallodatum: Lösendatum: Ränta: 5,000 % Saldo Jmf-ränta Skillnad Utebliv rta Nuvärde ,954% 1,046% ,193% 0,807% ,429% 0,571% ,607% 0,393% ,723% 0,277% ,822% 0,178% Räntekompensation: Tabell 1. Beräkning av räntekompensation för ett femårigt amorteringslån med 3 år kvar till slutförfall. Kolumnen Saldo avser saldo sedan senaste amorteringsförfall. I sista kolumnen diskonteras den uteblivna räntan för respektive period, summan av dessa blir räntekompensationen. I det här exemplet får myndigheten kompensera RGK med kr (om räntan på lånet varit 4 % hade istället myndigheten kompenserats med kr). 7
Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015
Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter som
Läs merAllmänna villkor för lån och placeringar - september 2009
Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter
Läs merPromemoria om hantering av skuldportfölj och ränterisk med golv och tak.
Promemoria om hantering av skuldportfölj och ränterisk med golv och tak. Skulden för Tyresö kommun uppgår per 2017-12-31 dagsläget till 680 mkr. Skulden fördelar sig enligt nedan vad gäller räntebindningstider
Läs merFinansrapport augusti 2014
Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar
Läs merLånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB
1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta
Läs merFinansrapport augusti 2017
1 Datum Diarienummer 2017-09-04 KS/2017:766 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2017 Uppföljning av ramar
Läs merFinansrapport april 2015
Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och
Läs merFinansrapport december 2014
Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar
Läs merAnalys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet
Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har
Läs merHur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun?
Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Västerviks kommun har valt att samla kommunens och de kommunala bolagens finansverksamheter under ett och samma tak, nämligen i en internbank. Internbankens
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Läs merKreditgivaren erbjuder Bolån med säkerhet i bostadsrätt. Panten kan eventuellt kompletteras med annan säkerhet.
Kreditgivare Collector Bank AB 556597-0513 Lilla Bommens Torg 11 411 04 Göteborg Bolån Med bolån avses ett lån där banken har en säkerhet i form av panträtt i sådan egendom som anges nedan under Säkerheter
Läs merAllmän information om bolån
Allmän information om bolån Bolån Med bolån avses ett lån där Nordnet Bank AB ( Nordnet ) har en säkerhet i form av panträtt i sådan egendom som anges nedan under Säkerheter. Säkerheter Som säkerhet för
Läs merBUDGET OCH PROGNOS 2014-2018
BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och
Läs merRiktlinjer till finanspolicy
r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt
Läs merUtvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit
Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Regeringsuppdrag ESV 2007:43 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1
Läs merKommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.
Finansrapport 2018-08-31 Finansrapport per 2018-08-31 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittlig ränta. Eftersom
Läs mer2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag:
2004-10-20 5.4 Ärendebeskrivning: Redovisning av finansrapport augusti 2004. Finansrapport augusti 2004 RS/040089 Ordförandens förslag: Regionstyrelsen beslutar att lägga redovisad finansrapport augusti
Läs merräntesäkring Räntesäkra lån
Räntesäkra lån Räntesäkra företagets lån För många företag är lån ett av flera sätt att finansiera verksamheten. Förändringar av ränteläget kan skapa ovisshet om framtida utgifter och därmed också risker.
Läs merFinansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)
Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset
Läs merFinansrapport april 2014
Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning
Läs merKommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.
Finansrapport 2018-03-31 Finansrapport per 2018-03-31 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittlig ränta. Eftersom
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013
KS 6 15 JANUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 20-11-07 KSN-20-84 Finansutskottet Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 20 Förslag till beslut
Läs merÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll
Läs merFinansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7)
Finansrapport 1 2015 2015-09-25 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset
Läs merÅlandsbanken bostadslån
Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett
Läs mer1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116
1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I
Läs merFinansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader 45 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter
Finansrapport 2017-03-28 Finansrapport delår 1 2017 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittliga ränta. Eftersom
Läs merFinansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 39,5 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter
Bilaga 2 Finansrapport för helåret 2016 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittliga ränta. Eftersom kommunen
Läs merFINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147
FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med
Läs merI4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)
Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning
Läs merUtredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB
Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare
Läs merFinansiell rapport tertial 1 2014
Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges
Läs mer4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:
2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000
Läs merFinanspolicy i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:01-049 Finanspolicy i Flens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 24 2 1 Inledning Finanspolicyn är ett övergripande dokument och omfattar den verksamhet som
Läs merFINANSPOLICY. Färgelanda kommun. Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, , Diarienummer
FINANSPOLICY Färgelanda kommun Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, 2013-12-11, Diarienummer 2013-605 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom
Läs merFinansrapport Finansrapport 2 1 (7)
Finansrapport 2 2017 2017-09-26 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 4 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 6 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset
Läs merFrågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor
Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar
Läs merVADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten
VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken
Läs merVägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP
1 (9) Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i ett allmänt råd om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP angett hur bokföringsskyldiga
Läs merRänteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Läs merFe2, redovisning, tentamen 1 - facit
sid 1 [10] Omdöme E 1. När uppstår en utgift? Den uppstår redovisningstekniskt när du erhåller ett kvitto eller en faktura. 2. Vad innebär att periodisera? När du fördelar inkomster och utgifter till rätt
Läs merFinansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007
1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick
Läs merFöretag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.
Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:
Läs merFinansiella riktlinjer i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:14-040 Finansiella riktlinjer i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2017-09-04 111 1 1 Inledning Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-23 fastställdes finanspolicyn
Läs merFINANSRAPPORT AUGUSTI 2015
FINANSRAPPORT 1(6) 2015-09-03 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015 Sammanfattning Riksbanken
Läs merFinanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27
Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning
Läs mer19 Upptagande av lån för avgiftsfinansierade verksamheten KS/2016/941
19 Upptagande av lån för avgiftsfinansierade verksamheten KS/2016/941 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2017-01-10 KS/2016/941 UPPTAGANDE AV LÅN FÖR AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETEN Sammanfattning
Läs merFöreskrifter och anvisningar 4/2011
Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE
Läs merFinansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007
1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Magnus Andersson Tfn:
Läs merSEK:s lilla handbok i exportfinansiering
SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur
Läs merBundna bolån. Vad anser svenska folket
Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se
Läs merFinansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7)
Finansrapport 3 2014 2014-11-24 Finansrapport 3 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset
Läs merRedovisning av lånekostnader
REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två
Läs merFinanspolicy. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 97
Finanspolicy Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2017-06-12, 97 Innehållsförteckning 1. Finanspolicyns syfte... 3 2. Finansverksamhetens mål... 3 3. Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1
Läs merBolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.
Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära
Läs merAllmän information om bolån
Allmän information om bolån Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Allmän information om bolån 1 Denna information har tagits
Läs merAktiv ränteriskhantering Har du fastighetskrediter, leasingavtal eller planerar du ett företagsförvärv?
Aktiv ränteriskhantering Har du fastighetskrediter, leasingavtal eller planerar du ett företagsförvärv? Ditt företag påverkas av rörelser på räntemarknaden. Nordea Markets erbjuder skräddarsydda lösningar
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Finanspolicy Antagen av fullmäktige 2016-10-13 128 Innehållsförteckning Finanspolicy... 1 1 Introduktion... 2 1.1 Målformulering... 2 1.2 Placeringshorisont och riskhantering... 2 1.3 Syftet med finanspolicyn...
Läs merDel 4 Emittenten. Strukturakademin
Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit
Läs merVÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY
VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy
Läs merKommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.
Finansrapport Bilaga 3 2017-08-31 Finansrapport delår 2 2017 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittlig ränta.
Läs merJOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb
JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt
Läs merSTATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING
2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat
Läs merFINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY
FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet
Läs merVALDEMARSVIKS SPARBANK
VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2008 Allmänt om verksamheten Spara och Försäkra Året har präglats av oro på de finansiella marknaderna, föranlett av problem i den amerikanska bolånemarknaden.
Läs merRedovisning av derivat och säkringsredovisning
Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella
Läs merFinansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö
PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro
Läs merKoncernbanken Delårsrapport augusti 2016
Koncernbanken Delårsrapport augusti 2016 1 1. Sammanfattande kommentar Det har hittills varit ett turbulent år på aktiemarknaden med både upp- och nedgångar och fortsatt låga räntenivåer. Koncernbanken
Läs merTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng
HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng
Läs merDel 16 Kapitalskyddade. placeringar
Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad
Läs merFinansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 36 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter
Finansrapport Bilaga 2 2016-05-0226 Finansrapport delår 2 2016 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittliga ränta.
Läs merDelårsrapport januari juni 2014
Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret
Läs merFinansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21
Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...
Läs merInstruktion till Balansstatistik mot utlandet:
1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...
Läs merFINANSRAPPORT JUNI 2015
FINANSRAPPORT 1(6) 2015-07-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT JUNI 2015 Sammanfattning Två lån på
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 26 Obligationer Innehåll Vad är en obligation?... 3 Obligationsmarknaden... 3 Företagsobligationer... 3 Risk och avkastning... 3 Kupongobligationer... 4 Yield to maturity... 4 Kupongobligationers ränterisk...
Läs merVALDEMARSVIKS SPARBANK
VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014
KS 12 26 NOV 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 Förslag
Läs merRESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )
RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299
Läs merRedovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp
Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen
Läs merSnabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank
Till kunder i Statens internbank 2012-04-16 Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank Den 21 maj 2012 går Riksgälden med i Bankgirots dataclearing. Det är ett led i vårt arbete med
Läs merAnvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting
Landstingskontoret Ekonomi 2002-01-07 Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting 1. Inledning och syfte 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att i enlighet med den av landstingsfullmäktige
Läs merFINANSPOLICY. Hörby kommun. Beslutshistorik. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen
FINANSPOLICY Hörby kommun Beslutshistorik Antagna av kommunfullmäktige 2009-11-30 138 Reviderad 2010-12-20 av kommunfullmäktige 153 Reviderad 2018-11-26 av kommunfullmäktige 213 Innehållsförteckning 1.
Läs merALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009 1 Inledande villkor 1.1 Riksbanken kan enligt D.1.2.2 Huvuddokumentet i Riksbankens
Läs merDatum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott
Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -
Läs merVarför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?
Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor
Läs merALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009 1 Inledande villkor 1.1 Riksbanken kan enligt D.1.2.2 Huvuddokumentet
Läs merÄrende 8 Finansiell rapport 2018
Ärende 8 Finansiell rapport 2018 Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Per Nordin Kommunstyrelsen Finansiell rapport kommunkoncernen per 2018-11-30 Karlskoga kommun och bolag
Läs merKapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen
Läs merSENIORLÅN En trygg väg till ett rikare liv
www.handelsbanken.se/seniorlan SENIORLÅN En trygg väg till ett rikare liv Seniorlån Att gå i pension innebär ofta en ökad frihet, men många gånger också en minskad inkomst. Äger du en bostad som är lågt
Läs merFINANSPOLICY. Vårgårda Kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y
FINANSPOLICY Vårgårda Kommun Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med
Läs merBudgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003
Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad
Läs merFinansrapport avseende perioden 1 januari 31 mars 2016
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2016-05-02 KSN-2016-0467 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 31 mars 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merÄrende 5. Finansiell rapport kommunkoncernen per
Ärende 5 Finansiell rapport kommunkoncernen per 2017-12-31 Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Kommunstyrelsen Finansiell rapport kommunkoncernen per 2017-12-31
Läs merFördjupad finansrapportering 2015-04-30
Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.
Läs merAllmän information om bolån
Allmän information om bolån Svenska bankförneingen Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 2018-03-20 Allmän information om
Läs merESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen
ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30
Läs merInnehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97
Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-
Läs mer