Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ändring i kapitalförsörjningsförordningen"

Transkript

1 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 juli och innebär att löptiden för lån till anläggningstillgångar inte längre behöver överensstämma med tillgångarnas ekonomiska livslängd. Syftet är att förenkla administrationen av modellen med lån i Riksgäldskontoret (RGK) för att finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i en myndighets verksamhet. Nya lånemodellen Att lånens löptid inte längre behöver stämma överens med tillgångarnas ekonomiska livslängd innebär i praktiken att antalet lån kan reduceras väsentligt, i princip behöver varje myndighet bara ha ett enda lån. Förutom detta medför förändringen möjlighet att förenkla administrationen även i andra avseenden, exempelvis genom enklare rutiner vid upplåning. Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Följande ändring har gjorts i 6 första stycket kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188): Tidigare lydelse: Ny lydelse: Ett låns löptid skall anpassas till tillgångarnas ekonomiska livslängd. Flera tillgångar får finansieras med ett gemensamt lån. Ett lån som inte är amorteringsfritt skall amorteras minst två gånger per år. Riksgäldskontoret skall fastställa ränta och andra lånevillkor på marknadsmässiga grunder. Ett lån som inte är amorteringsfritt skall amorteras minst två gånger per år. En myndighets samlade lån enligt 5 får inte väsentligt avvika från motsvarande tillgångars bokförda värden per den 30 juni och per den 31 december. Riksgäldskontoret skall fastställa ränta och andra lånevillkor på marknadsmässiga grunder.

2 Produkter Grundprodukten i den nya lånemodellen är ett s.k. avistalån vilket fungerar som en löpande kredit, mot vilken nyupplåning och amortering görs. Avistalånet har precis som räntekontot en repobaserad ränta. Räntan betalas kvartalsvis och amortering sker genom egna inbetalningar till RGK alternativt genom nettoförfarande vid nyupplåning (se även avsnittet amortering nedan). Om myndigheten inte önskar binda räntan för delar av lånet behövs endast ett enda lån för myndighetens samlade anläggningstillgångar. I det fallet kommer den nya lånemodellen rent finansiellt att fungera precis som om investeringarna finansierades direkt från räntekontot. Det vill säga precis som tillgångar som myndigheten inte behöver låna till. Då myndigheten inte lånar till investeringen belastas räntekontot med utgiften. Om investeringen finansieras via avistalånet belastas istället detta konto med motsvarande belopp. Eftersom båda dessa konton har en repobaserad ränta blir det ingen skillnad när det gäller faktiska framtida räntebetalningar. Räntekostnaden på avistalånet kompenseras av motsvarande minskning av räntekostnaden (alternativt ökning av ränteintäkten) på räntekontot. Skillnaden blir endast redovisningsteknisk, d.v.s. de belopp som belastar avistalånet registreras hos RGK som lån till anläggningstillgångar. För de myndigheter som vill binda räntan för delar av lånestocken finns möjligheten att göra detta genom att ta upp ett eller flera amorteringsfria lån (s.k. bulletlån). Ett amorteringsfritt lån återbetalas, till skillnad från ett amorteringslån, i sin helhet på slutförfallodagen. Amortering sker även i detta fall genom avistalånet. Av detta skäl måste de myndigheter som går över till nya lånemodellen ha åtminstone en liten andel rörliga lån i sin portfölj. Hur stor denna andel måste vara beror på flera faktorer. Exempelvis behöver myndigheten ha en större andel på avistalånet om det bokförda värdet på anläggningstillgångarna varierar mycket från år till år, annars blir det svårt att hantera amorteringar utan att behöva förtidsinlösa amorteringsfria lån. Amortering Amortering sker i den nya lånemodellen genom att myndigheterna själva tar initiativet och gör en inbetalning till RGK för att minska skulden på avistalånet. Amortering kan precis som upplåning ske när som helst under året. Då syftet med modellen bl.a. är att minska administrationen kommer förmodligen huvuddelen av amorteringarna ske i samband med upplåning genom nettoförfarande. Avskrivningarna kommer sannolikt att vara styrande för amorteringarnas storlek. Exempel: Antag att myndigheten under första halvåret har gjort investeringar i anläggningstillgångar motsvarande 8 mkr (varav 1 mkr ska direktamorteras). Under samma period görs avskrivningar som uppgår till 6 mkr på redan lånefinansierade tillgångar. Myndigheten begär då en 2

3 utbetalning på 1 mkr från avistalånet. 1 Genom ett sådant nettoförfarande reduceras periodens upplåning och amortering till en enda ut- eller inbetalning. Samtidigt minskar problemet med att lånen i RGK ska matcha tillgångarnas bokförda värde. Har exempelvis en tillgång sålts av reglerar myndigheten helt enkelt detta genom att beloppet amorteras i samband med den halvårsvisa avstämningen. Avgifter För närvarande är avgiften på vanliga amorteringslån 0,15 % av lånebeloppet per år vid bunden ränta och 0,20 % vid rörlig ränta (6 månaders bindningstid). Det finns dessutom ett golv och ett tak, 250 respektive kronor. Den nya lånemodellen innebär mindre administration såväl för RGK som för myndigheterna. Ambitionen är därför att de allra flesta ska få lägre totala avgifter och att ingen ska få högre avgifter vid en övergång till den nya lånemodellen. För avistalån kommer avgiften att vara 0,15 %, min 250 kr och max kr. För amorteringsfria lån kommer avgiften att vara 0,10 %, min 250 kr och max kr. Nuvarande avgifter Nya avgifter Produkter Fast ränta Rörlig ränta Fast ränta Rörlig ränta Amorteringslån 0,15 % 0,20 % 0,15 % 0,20 % Amorteringsfria lån 0,10 % 0,10 % Avista lån 0,25 % 0,15 % Riksgäldskontoret kommer inte att ta ut någon administrativ avgift för lösen av befintliga lån vid en övergång till den nya lånemodellen. Lånen kommer dock att marknadsvärderas på sedvanligt sätt, då kompenseras antingen RGK eller myndigheten för skillnaden mellan lånets räntesats och aktuella marknadsräntor (se även avsnittet lösen av gamla lån nedan). Portföljhantering I nya lånemodellen ses alla ingående lån (och motsvarande investeringar) som en portfölj eller korg av lån, det finns ingen direkt koppling mellan olika lån i portföljen och de enskilda tillgångar som låneportföljen ska finansiera. 1 Av avstämningskäl måste liksom tidigare amorteringarnas storlek ändå anges när uppdraget skickas till Riksgäldskontoret. 3

4 Ett steg i planeringen över hur portföljen ska struktureras är att fundera över hur pass känslig myndigheten är för finansiella risker. Med det menas vilka konsekvenser en eventuellt högre räntenivå skulle få. Om räntan bör bindas och i sådana fall hur stor andel som bör bindas varierar från myndighet till myndighet. Det kan generellt sägas att om myndigheten klarar av att bära en ränteuppgång på några procent de närmaste åren talar mycket för att endast avistalånet behöver utnyttjas. För myndigheter med ett stort positivt saldo på räntekontot 2 finns det egentligen ingen anledning att binda räntan (ur risksynpunkt). Om den rörliga räntan stiger ökar räntekostnaderna på lånet men samtidigt ökar också ränteintäkterna på räntekontot. Eftersom de har samma räntebas (Riksbankens reporänta) elimineras risken helt om saldot på räntekontot överstiger lånens storlek. Ett av de huvudsakliga syftena med den nya lånemodellen är att minska administrationen, både för RGK och för myndigheterna. Avsikten är inte att myndigheterna skall ägna sig åt någon mer avancerad/aktiv portföljförvaltning av lånen. Kostnaden för den ökade administration som det skulle innebära, både för RGK och för myndigheten, skulle inte uppvägas av minskade räntekostnader för staten. I bästa fall skulle myndigheten minska sina räntekostnader men detta resulterar endast i en omfördelning inom staten. Syftet med att binda räntan bör snarare ses som ett medel att minska ränterisken på ett par års sikt. Nedan beskrivs hur denna förhållandevis kortsiktiga riskminskning kan åstadkommas på ett enkelt sätt. Ett annat argument för att binda räntan är att det ger en ökad planeringssäkerhet i och med att myndigheten vet hur stora räntekostnaderna blir under räntebindningstiden. Genom att ta upp ett antal amorteringsfria lån som förfaller vid olika tidpunkter framåt i tiden får en förändring av ränteläget fullt genomslag först efter några år. Det skulle exempelvis kunna gå till på följande sätt. I samband med övergången till den nya lånemodellen tas förutom avistalånet tre amorteringsfria lån upp. Ett som förfaller om ett år, ett som förfaller om två år och ett som förfaller om tre år. När ett år gått och det första amorteringsfria lånet förfaller tas ett nytt lån upp på motsvarande belopp med förfall om tre år. Fortsättningsvis ersätts de lån som förfaller med ett nytt lån med tre års löptid (se även figur 1 ovan). På detta sätt får en permanent räntehöjning fullt genomslag först efter tre år. Myndigheten får ett gott skydd mot räntehöjningar på medellång sikt samtidigt som endast fyra lån behövs (oavsett hur många enskilda anläggningstillgångar dessa finansierar). Det finns ett närmast oändligt antal varianter på samma tema. En annan löptid kan väljas, lånen kan förfalla halvårsvis och så vidare. Dessutom kan olika stor del av lånestocken bindas i amorteringsfria lån. När varje lån som 2 Stort i förhållande till de totala lånen till anläggningstillgångar. 4

5 förfaller ersätts med ett nytt lån på samma belopp hålls den bundna delen av lånen konstant. Om myndigheten önskar minska den bundna delen ersätts helt enkelt de lån som förfaller inte fullt ut (eller inte alls). Tvärtom ersätts förfallna lån med nya på högre belopp om den bundna delen ska ökas. Totalt lånebelopp Avistalån 2år 1år Tid (år) Figur 1. Skiss över låneportföljens sammansättning över tiden om denna består av ett avistalån och tre amorteringsfria lån vilka förfaller ett per år. Övergång till nya lånemodellen Tidplan Från och med den 1 juli när förordningsändringen trädde i kraft är det möjligt att ta upp avistalån. Övergången kommer för intresserade myndigheter att genomföras med början hösten år Det går givetvis även att gå över i ett senare skede för dem som önskar det. Från och med den 1 oktober är det möjligt att konvertera gamla lån till den nya modellen. I november och december kommer det att vara ett tillfälligt uppehåll p.g.a. att befintliga lån aviseras och amorteras under denna period. Praktiskt tillvägagångssätt Som ett första steg i en övergång kontaktar myndigheten sin lånehandläggare som tar fram en marknadsvärdering över de lån till anläggningstillgångar som myndigheten har i RGK. Av denna marknadsvärdering framgår vilka betalningsflöden som en övergång till den nya lånemodellen medför. Marknadsvärderingen innehåller uppgifter om hur mycket myndigheten skall betala i upplupna räntor och avgifter samt betala/erhålla i räntekompensation. Tillsammans med handläggaren 5

6 bestäms också ett datum då övergången ska ske. Vid detta datum löses befintliga lån och det nominella lånebeloppet omförs till myndighetens nya avistalån. Myndigheten får sedan en faktura på upplupna avgifter, upplupna räntor samt räntekompensation. Lösen av gamla lån Vid en övergång till den nya lånemodellen förtidsinlöser myndigheten befintliga lån till anläggningstillgångar. Vi rekommenderar att samtliga lån löses även om detta inte är nödvändigt. Vid lösen marknadsvärderas varje lån, det innebär att räntan på lånet jämförs med ränteläget det datum lånet ska lösas. Om räntan på lånet är högre än det aktuella ränteläget får myndigheten kompensera RGK för den uteblivna ränteintäkten på mellanskillnaden. Om räntan på lånen är lägre kompenseras myndigheten på motsvarande sätt. Lånets ränta jämförs med den aktuella räntan med bindning fram till varje kommande amortering. För ett femårigt amorteringslån med tre år kvar till slutförfall jämförs räntan alltså inte med räntan för ett femårigt amorteringslån vid lösentillfället. Något förenklat jämförs det istället med ett treårigt amorteringslån. I tabell 1 på nästa sida visas hur räntekompensation beräknas för ett fiktivt lån. Egentligen är diskussionen om räntekompensation inte speciellt intressant, det är ingen merkostnad. Myndigheten hade mött motsvarande kostnader även om lånet inte lösts, de hade bara infunnit sig senare i tiden (vilket tas hänsyn till eftersom beloppet nuvärdesberäknas). Enda tillfället då detta kan ställa till problem är om stora lån med mycket hög ränta och lång bindningstid löses och detta inte ryms i myndighetens budget. Vår bedömning är att detta inte ska behöva bli fallet. Det här innebär analogt att en övergång till nya lånemodellen inte kan ses som ett sätt att bli av med dyra lån genom att lösa in dem, den kostnaden får myndigheten bära ändå. På samma sätt finns det ingen anledning att inte lösa in lån med låg ränta, om detta är fallet kompenseras ju myndigheten för den låga räntan. Rekommendationen är därför att de myndigheter som går över till den nya lånemodellen löser samtliga gamla lån. Den eventuella räntekompensationen bör inte heller vara ett hinder för att konvertera eftersom kostnaden i slutänden ändå blir densamma. 6

7 Amorteringslån, 5 år, kr. Likviddag: Slutförfallodatum: Lösendatum: Ränta: 5,000 % Saldo Jmf-ränta Skillnad Utebliv rta Nuvärde ,954% 1,046% ,193% 0,807% ,429% 0,571% ,607% 0,393% ,723% 0,277% ,822% 0,178% Räntekompensation: Tabell 1. Beräkning av räntekompensation för ett femårigt amorteringslån med 3 år kvar till slutförfall. Kolumnen Saldo avser saldo sedan senaste amorteringsförfall. I sista kolumnen diskonteras den uteblivna räntan för respektive period, summan av dessa blir räntekompensationen. I det här exemplet får myndigheten kompensera RGK med kr (om räntan på lånet varit 4 % hade istället myndigheten kompenserats med kr). 7

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter som

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Regeringsuppdrag ESV 2007:43 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag:

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag: 2004-10-20 5.4 Ärendebeskrivning: Redovisning av finansrapport augusti 2004. Finansrapport augusti 2004 RS/040089 Ordförandens förslag: Regionstyrelsen beslutar att lägga redovisad finansrapport augusti

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Fe2, redovisning, tentamen 1 - facit

Fe2, redovisning, tentamen 1 - facit sid 1 [10] Omdöme E 1. När uppstår en utgift? Den uppstår redovisningstekniskt när du erhåller ett kvitto eller en faktura. 2. Vad innebär att periodisera? När du fördelar inkomster och utgifter till rätt

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7)

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7) Finansrapport 3 2014 2014-11-24 Finansrapport 3 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP

Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP 1 (9) Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i ett allmänt råd om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP angett hur bokföringsskyldiga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting

Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting Landstingskontoret Ekonomi 2002-01-07 Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting 1. Inledning och syfte 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att i enlighet med den av landstingsfullmäktige

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013 KS 6 15 JANUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 20-11-07 KSN-20-84 Finansutskottet Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 20 Förslag till beslut

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Sifferunderlaget för KFA-föreläsning 1 1 Personalkostnader Företaget anställer tre personer på deltid. Under året är den normala bruttolönen

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 KS 12 26 NOV 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 Förslag

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2015

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2015-08-21 KSN-2015-0478 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter 1 (5) Landstingsstyrelsen Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter Stockholm Ärendet Principer för och utformning av kapitalstrukturen för Landstingsfastigheter Stockholm

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

FINANSRAPPORT JUNI 2015

FINANSRAPPORT JUNI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-07-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT JUNI 2015 Sammanfattning Två lån på

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank

Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank Till kunder i Statens internbank 2012-04-16 Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank Den 21 maj 2012 går Riksgälden med i Bankgirots dataclearing. Det är ett led i vårt arbete med

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet

Läs mer

KS 9 10 SEPTEMBER 2014

KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-08-17 KSN-2014-0941 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2014 Förslag

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009 1 Inledande villkor 1.1 Riksbanken kan enligt D.1.2.2 Huvuddokumentet i Riksbankens

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg. Kommunstyrelsen

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg. Kommunstyrelsen KS 5 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 31 mars 2014 Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Finansiell rapport tertial 2 2014

Finansiell rapport tertial 2 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-09-10 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 2 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7 Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 Risker i utlåning till småhus och bostadsrätter 2 Prisutveckling på bostadsmarknaden 3 BANKERNAS

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35

Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35 Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35 1 Innehåll... 1 2 Finansverksamhetens mål... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar... 3 3.2

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 1(10) Nordkroken Bredband Ekonomisk förening Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 - balansräkning

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 707 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 323 miljoner kronor sedan

Läs mer

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Närmare riktlinjer för den finansiella verksamheten 1 av 8 1. Inledning 2. Tillgångar 2.1 Placering av överskottslikviditet

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

FINANSRAPPORT MARS 2015

FINANSRAPPORT MARS 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-04-07 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT MARS 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009 1 Inledande villkor 1.1 Riksbanken kan enligt D.1.2.2 Huvuddokumentet

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Datum Sid 1 (1-6) FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Antaget av kommunfullmäktige 1999-04-29, 17. INLEDNING Under 1990-talet har stora förändringar skett på det finansiella området. Finansmarknaden har avreglerats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget

Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget Med utgångspunkt från funktionsbudgeterna och balansräkningen för den 1/1 ska en likviditetsbudget upprättas för januari. I tabellen nedan visas en sammanställning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Författningssamling Ändrad 2009-02-10 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2009-03-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Antagna

Läs mer