Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Transkript

1 1/6 Datum ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta bör användas och hur ska bestämmelserna om nuvärdesberäkning tillämpas i delårsrapporten? Av ESV:s allmänna råd till 5 kap. 14 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att: Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och som inte har en marknadsmässig ränta bör värderas till nuvärdet av framtida betalningar. Med marknadsmässig ränta avses i detta sammanhang den ränta som motsvarar statens finansieringskostnad för upplåning med motsvarande löptid, med räntepåslag motsvarande kostnaden för förväntade förluster. Om en ränta inte tas ut som täcker den förväntade kreditförlusten (inklusive statens upplåningskostnad) bör utgångspunkten för att fastställa diskonteringsräntan vara de räntesatser som finns på Riksgäldskontorets finansiella instrument med olika löptider. 1 Av ESV:s allmänna råd till 8 kap. 1 framgår att det inte är samma krav på precision när delårsrapporten upprättas som i årsredovisningen. Detta ger en möjlighet att i större utsträckning använda uppskattningar vid upprättande av delårsrapporten. Vad ska redovisas som lånefordringar och när bör förväntade kreditförluster redovisas? Det kan ibland vara svårt att avgöra om en transaktion ska klassificeras som lån, bidrag eller på annat sätt. I många fall används benämningen lån även om det inte finns någon återbetalningsplikt. Det är därför viktigt att transaktionens innebörd istället för dess benämning blir avgörande vid klassificeringen. I samband med 1 Information om ränta på statsobligationer med olika löptider finns bland annat på Riksbankens webbplats. Riksgälden har även information om statslåneräntan som är den genomsnittliga räntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Drottninggatan 89 Tfn Bankgiro Org.nr/F-skattebevis Faktureringsadress Box Fax Postgiro Ekonomistyrningsverket Stockholm SE (EU) FE 27 registrator@esv.se Strömsund

2 2/6 utbetalningen ska ni avgöra om en transaktion bör redovisas som utlåning eller bidrag. I de fall myndigheten redan vid utbetalningstillfället bedömer att hela eller delar av utbetalningen inte kommer att återbetalas ska den andelen redovisas direkt som ett lämnat bidrag, om det inte är en ren kreditförlust i en verksamhet med krav på full kostnadstäckning. Exempel på lån som inte kommer att återbetalas är så kallade avskrivningslån. Den del av en utbetalning som låntagaren har en skyldighet att återbetala bör redovisas som lånefordring under posten Utlåning. ESV har bedömt att det inte finns ett krav att redovisa förväntade kreditförluster redan vid utbetalningstidpunkten. Värdering av lånefordringar görs normalt i samband med att delårsrapport eller årsredovisning upprättas. Tar myndigheter ut en ränta som motsvarar den förväntade kreditförlusten? De tillgångar som bör nuvärdesberäknas är lånefordringar som ska regleras senare än inom ett år och där en ränta tas ut som är lägre än den förväntade kreditförlusten. Om lånefordringarna uppgår till mindre belopp behöver inte någon nuvärdesberäkning ske. Om det finns lånefordringar som uppgår till väsentliga belopp måste ni först bedöma om den ränta som tas ut motsvarar den förväntade kreditförlusten. Statens upplåningskostnad bör normalt motsvara en ränta på statsobligationer med motsvarande löptid när lånet ges ut. För vissa lån tas en ränta ut som motsvarar statens avkastnings- och utlåningsränta, som är ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senast tre åren 2. Det finns även exempel på att räntan på lån utgår från inflation, vilken även kan anses vara en ränta som motsvarar statens upplåningskostnad. Den ränta som motsvarar statens upplåningskostnad bör alltså fastställas med beaktande av lånens löptid och lånevillkor. Om räntan understiger en ränta motsvarande den förväntade kreditförlusten bör framtida betalningar nuvärdesberäknas. Myndighetens egna kostnader för att hantera lånefordringar ska inte inkluderas i förväntade kreditförluster. En nuvärdesberäkning av framtida betalningar bör alltså ske om lånefordringarna uppgår till väsentliga belopp och där ni inte tar ut en ränta motsvarande den förväntade kreditförlusten. Metod för nuvärdesberäkning när inte ränta tas ut som motsvarar den förväntade kreditförlusten Ni måste först ta fram en metod för att beräkna framtida betalningar, inklusive räntebetalningar. 2 Statens avkastnings- och utlåningsränta fastställs varje år av Riksgäldskontoret.

3 3/6 Den diskonteringsränta som bör användas för att beräkna nuvärdet av framtida förväntade betalningar bör normalt vara statens upplåningskostnad när lånen togs. Om räntan fastställs från statens avkastnings- och utlåningsränta eller en rörlig ränta kan hela lånestocken beräknas med utgångspunkt från denna ränta. Om betalningar sker vid flera olika tillfällen under året kan det vara svårt att beräkna nuvärdet utan systemstöd. Myndigheter som saknar systemstöd kan i dessa fall använda schabloner för att beräkna nuvärdet av framtida betalningar. Exempel: Nuvärdesberäkning av lånefordringar Regeringen har beslutat att en myndighet ska ge ut näringslån på 10 miljoner kronor som återbetalas successivt under 8 år. En ränta motsvarande 1,65 procent tas ut löpande, men myndigheten bedömer att det finns förväntade kreditförluster som är väsentliga. Myndigheten bedömer att lånefordran bör nuvärdesberäknas. Med utgångspunkt från lånevillkoren beräknar myndigheten att de framtida betalningarna kommer att uppgå till de belopp som framgår nedan. Statens upplåningskostnad fastställs till 1,65 procent 2015.

4 4/6 År Betalningar enligt lånevillkor (tkr) Förväntade framtida kassaflöden (tkr) Nuvärdet av framtida betalningar (tkr) Summa betalningar: tkr Summa kassaflöden: tkr Summa nuvärde: tkr Det nominella värdet av framtida betalningar beräknas till tkr, efter beaktande av förväntade kreditförluster. Nuvärdet av framtida betalningar hänförbara till lånefordringarna är tkr, vilket innebär att lånefordringar behöver skrivas ned med 787 tkr ( ) senast i samband med årsredovisningen. Framtida betalningar inkluderar även räntebetalningarna. I exemplet har vi antagit att de framtida betalningarna görs i slutet av året och att inga förändringar görs av bedömningen om framtida betalningar. Den diskonteringsränta som används för att beräkna nuvärdet av framtida betalningar är statens avkastnings- och utlåningsränta. Värdering av lånefordringar och långfristiga fordringar i delårsrapporten ESV anser att om ni har skyldighet att upprätta en delårsrapport måste nedskrivningar göras för nominella förväntade kreditförluster på lånefordringar. Ni behöver normalt inte beräkna ett nytt nuvärde av ingående lånefordringar som har nuvärdesberäknats vid årsskiftet. I de flesta fall behöver ni inte heller beräkna nuvärdet av utbetalda lån under året i delårsrapporten. Om lånefordringarna uppgår till väsentliga belopp för staten som helhet och där framtida betalningar sker under lång tid kan det dock vara lämpligt att nuvärdesberäkna lånefordringar i delårsrapporten.

5 5/6 Bokföringsexempel: Redovisning av lånefordringar och förväntade kreditförluster Vi antar att lånen betalas ut i början av året och att ingen del vid utbetalningstidpunkten bör redovisas som bidrag. Utbetalningen redovisas alltså vid utbetalningstillfället som årets utlåning. Utbetalning av lån som förväntas att återbetalas Kontobenämning S-kod Debet Kredit Årets utlåning, utomstatlig, S Icke ränteflöde betalningar S Icke ränteflöde, överföringar SCR S Utbetalningar. SCR S Redovisning mot anslag S Statskapital utan avkastningskrav S Myndigheten bokför utbetalda lån som årets utlåning, totalt tkr. Utbetalda lån finansieras med anslag. Redovisning av förväntade kreditförluster i delårsrapporten Kontobenämning S-kod Debet Kredit Lämnade bidrag till företagssektorn, periodiseringsposter S Årets nedskrivning, utomstatlig S Vid delårsrapporten görs ingen ny nuvärdesberäkning av tidigare års lånefordringar och nya lån värderas till det nominella värdet av framtida betalningar, dvs tkr. Ett nedskrivningsbehov uppkommer på total 95 tkr. Redovisning av förväntade kreditförluster i årsredovisningen Kontobenämning S-kod Debet Kredit Lämnade bidrag till företagssektorn, periodiseringsposter S Årets nedskrivning, utomstatlig S I årsredovisningen görs en nuvärdesberäkning av framtida betalningar. Nuvärdet av lånefordringarna är tkr, vilket innebär att de behöver skrivas ned totalt med

6 6/6 787 tkr ( ) i årsredovisningen. Eftersom en nedskrivning har gjorts i delårsrapporten med 95 tkr behöver lånefordringarna skrivas ned med ytterligare 692 tkr. I exemplet har vi antagit att de framtida betalningarna görs i slutet av året och att myndigheten inte gör några ändringar i bedömningar om framtida betalningar. Andra långfristiga fordringar Det är ovanligt att det finns andra fordringar som ni bör nuvärdesberäkna på grund av ovanstående bestämmelser. De fordringar som skulle kunna bli aktuella att nuvärdesberäkna är om ni har en långfristig fordran som ska regleras genom en betalning i framtiden och där ingen ränta tas ut. Förskott som ska regleras genom framtida leveranser av varor och tjänster är inte en finansiell tillgång och ska därför inte nuvärdesberäknas.