ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen"

Transkript

1 ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen

2 ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen

3 Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box Stockholm Fax: E-post: Hemsida: Publikationen utarbetad av Curt Johansson Pia Hultberg Layout Lena Wesslund, Ekonomistyrningsverket Tryck Tryckhus 2 AB, Stockholm februari 2000 ESV 2000:5 ISBN:

4 Innehållsförteckning Inledning... 7 Finansieringsanalysens syfte och användning... 8 Finansieringsanalysens uppställningsform... 9 Finansieringsanalysens samband med resultat- och balansräkningarna Justeringar Finansieringsanalysens olika avsnitt Drift Investeringsverksamhet Låneverksamhet Uppbörd Transfereringar Förändring av likvida medel Nyckeltal Drift Investeringsverksamhet Finansieringsanalysen från ett koncernperspektiv Statsbudgeten Årsredovisning för staten Definitioner... 27

5 Inledning I finansieringsanalysen finns information om hur myndigheten har finansierat hela den verksamhet myndigheten ansvarar för, om betalningsströmmar och investeringar. Det är information som är av väsentlig betydelse vid styrning av den statliga verksamheten. Denna skrift är i första hand utarbetad för dem som är mottagare av myndigheters årsredovisningar och som har svårt att tolka en finansieringsanalys. Mottagare finns både i regeringskansliet och i myndighetens ledning. Skriften vänder sig inte i första hand till dem som upprättar finansieringsanalysen. Utgångspunkten har varit att tillämpa ett praktiskt perspektiv snarare än ett teoretiskt. Detta innebär visserligen att beskrivningarna inte är fullständiga men vår förhoppning är att detta inte skall störa läsaren utan, tvärtom, bidra till förståelsen för helheten. Den första delen behandlar finansieringsanalysen i ett övergripande perspektiv. Sedan görs en genomgång av respektive avsnitt i finansieringsanalysen utifrån en fiktiv myndighet. Skriften tar även upp vilka nyckel som kan vara intressanta att följa upp och hur finansieringsanalysen kan användas för att se hur myndighetens verksamhet påverkar staten som helhet. Denna skrift har utarbetats inom verksamhetsområdet Resultatstyrning och finansiell styrning vid Ekonomistyrningsverket. Frågor kan ställas på telefon och fax

6 Finansieringsanalysens syfte och användning Årsredovisningens finansiella delar resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys har olika informationsinnehåll och olika syften. De kompletterar på så sätt varandra när det gäller att tillhandahålla information. Balansräkningen syftar t.ex. till att redovisa myndighetens ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle. Resultaträkningen och finansieringsanalysen är däremot så kallade flödesrapporter. De visar vad som hänt mellan två tidpunkter, dvs. under en period. När finansieringsanalysen ställs samman hämtas information både från resultat- och balansräkningarna. Finansieringsanalysen syftar till att för en viss period ge information om betalningsflöden, finansiering av verksamheten, och investeringar. Inom den privata sektorn är numera finansieringsanalysens huvudsakliga syfte att visa betalningsströmmar. Myndigheternas finansieringsanalyser används också för detta ändamål men även som ett styrdokument inom staten. Det kan t.ex. vara frågan om att bedöma storleken på låne- och kreditramar. I staten finns ett intresse av att kunna se hur myndigheten har finansierat sin verksamhet. Information om vilka investeringar eller försäljningar som myndigheten har gjort eller hur verksamheten har finansierats finns exempelvis samlad i finansieringsanalysen. Det finns flera fördelar med att använda finansieringsanalysen, i synnerhet när man gör jämförelser över tiden och prognoser inför framtiden. Inbetalningar och utbetalningar uppfattas ofta som mer objektiva än intäkter och kostnader. Detta beror på att intäkter och kostnader medför värderingar som ibland kan vara subjektiva. I finansieringsanalysen finns inte heller periodiseringar som ibland också grundas på bedömningar. Finansieringsanalysen är det enda dokumentet i årsredovisningen där betalningsflöden kan utläsas och där det framgår hur olika verksamheter har finansierats. 8

7 Finansieringsanalysens uppställningsform Finansieringsanalysen är uppdelad i följande avsnitt Drift Investeringsverksamhet Låneverksamhet Uppbördsverksamhet Transfereringar Drift och investeringsverksamhet är huvudavsnitt. I de fall myndigheten har låneverksamhet, uppbördsverksamhet och/eller transfereringar ska dessa verksamheter redovisas i egna avsnitt i finansieringsanalysen. I respektive avsnitt redovisas vilka betalningar som myndigheten har gjort, hur verksamheten har finansierats, och hur verksamheten har påverkat myndighetens likvida ställning. I följande bild visas uppställningsformen för finansieringsanalysen. För att tydliggöra hur de olika avsnitten har finansierats används olika färger för finansiering: grön färg markerar finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar, röd färg markerar finansiering från Riksgäldskontoret och blå färg avser annan finansiering. 9

8 Finansieringsanalys I detta avsnitt framgår bl.a. hur myndigheten har finansierat driften (med anslag och på annat sätt). Här redovisas justeringar för förändringar av obetalade skulder och fordringar (se sidan 14). Denna typ av justeringar återkommer i varje avsnitt. I detta avsnitt kan investeringar och deras finansiering analyseras. Drift Kostnader exklusive avskrivningar m.m. Finansiering genom avgifter och ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift Underskott av medel från driften Ökning ( - )/ minskning ( + ) av lager Ökning ( - )/ minskning ( + ) av kortfristiga fordringar Ökning ( + )/ minskning ( - ) av kortfristiga skulder Kassaflöde från/till drift Investeringsverksamhet Investeringar i finansiella tillgångar (exkl låneverksamhet) Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringar Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret - amorteringar - Andra långfristiga lån - amorteringar - Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten - Försäljning av anläggningstillgångar - därav medel som tillförts statsbudgeten - Tillförda driftmedel Bidragsmedel Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet Över-/underksott av medel från investeringsverksamhet Ökning ( + )/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar Kassaflöde från / till investeringsverksamhet 10

9 Låneverksamheten Nyutlåning - Amorteringar Räntekostnader - Finansiering Lån från Riksgäldskontoret Amorteringar - Ökning / minskning av statskapital +/- Ränteintäkter (disponibla) Tillförda anslagsmedel för räntekostnader De myndigheter som bedriver låneverksamhet, t.ex. CSN, redovisar den i detta avsnitt. Kassaflöde från/till låneverksamhet Uppbördsverksamhet Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten Erhållen uppbörd Ökning ( - ) / minsking (+) av kortfristiga fordringar avseende uppbörd Kassaflöde från uppbördsverksamhet Myndigheter som erhåller avgiftsinkomster och uppbörd som ska in på inkomsttitel redovisar dessa i detta avsnitt. Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Transfereringar Utbetalade bidrag Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende bidrag Kassaflöde till transfereringar Finansiering av bidragsutbetalningar - medel från statsbudgeten - medel från andra myndigheter Summa medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning ( + ) / minskning ( - ) av kassa och postgiro Ökning ( + ) / minskning ( - ) tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Ökning ( + ) / minskning ( - ) banktillgodohavande Ökning ( + ) / minskning ( - ) av fordran på statsverket Ökning ( - ) / minskning (+) av skuld till statsverket Ökning ( - ) / minskning ( + ) av skuld till Riksgäldskontoret Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut Avsnittet visar bl.a. vilka bidragsutbetalningar som myndigheten har gjort och hur dessa är finansierade. Slutsumman i finansieringsanalysen visar förändring av likvida medel. Den specificeras nedan. Intern finansiering Statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Intern finansiering Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt 11

10 Avsnitten Drift, Investerings- och Låneverksamhet avslutas med delsummor som benämns Kassaflöde från/till drift Kassaflöde från/till investeringsverksamhet Kassaflöde från/till låneverksamhet Kassaflöde från drift, investerings- eller låneverksamhet innebär att respektive verksamhet har genererat ett överskott av likvida medel, dvs. utbetalningarna har varit mindre än inbetalningarna (finansieringen). I finansieringsanalysen representeras ett sådant kassaflöde av ett positivt belopp (se t.ex. exemplet på sida 20). Kassaflöde till drift, investerings- eller låneverksamhet innebär att avsnittet har genererat ett underskott av likvida medel, dvs. utbetalningarna har varit större än inbetalningarna (finansieringen). I finansieringsanalysen representeras ett sådant kassaflöde av ett negativt belopp (se t.ex. exemplen på sida 15 och 17). I avsnitten Uppbörd och Transfereringar redovisas till skillnad från övriga avsnitt kassaströmmarna brutto. Detta innebär att både kassaflöde till och kassaflöde från uppbördsverksamhet redovisas var för sig. Detsamma gäller transfereringsavsnittet. Delsummorna i uppbördsavsnittet benämns Kassaflöde från uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Delsummorna i transfereringsavsnittet benämns Kassaflöde till transfereringar Medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar De ovan beskrivna delsummorna i varje avsnitt summeras till en slutrad i finansieringsanalysen. Denna benämns Förändring av likvida medel. De poster som på så sätt summeras har i uppställningsformen ovan markerats med fet stil. Sist i finansieringsanalysen specificeras förändringen av likvida medel, dvs. hur de olika posterna i balansräkningen som räknas till likvida medel har förändrats. Av specifikationen framgår om förändringen av likvida medel uppstått på räntekontot och/eller andra likvidkonton. Den huvudsakliga förändringen av likvida medel är när myndigheten får en inbetalning till eller gör en utbetalning från räntekontot (bank- eller postgiro). INBETALNINGAR LIKVIDA MEDEL UTBETALNINGAR 12

11 Finansieringsanalysens samband med resultat- och balansräkningarna Likvida medel är en del av myndighetens tillgångar. När myndigheten gör en utbetalning påverkas likvida medel men även andra tillgångar, skulder eller myndighetskapital. I de fall myndigheten t.ex. anskaffar en tillgång och betalar den från räntekontot minskar likvida medel och andra tillgångar ökar. Myndigheten byter likvida medel mot en annan tillgång. När löner eller andra kostnader betalas minskar de likvida medlen samtidigt som myndighetskapitalet påverkas via kostnaderna i resultaträkningen. I de fall myndigheten får en inbetalning vid en försäljning ökar de likvida medlen men även myndighetskapitalet via intäkter i resultaträkningen (eftersom försäljningen blir en intäkt i resultaträkningen). Balansräkning LIKVIDA MEDEL ÖVRIGA TILLGÅNGAR SKULDER MYNDIGHETS- KAPITAL Resultaträkning + INTÄKTER KOSTNADER = KAPITALFÖRÄNDRING 13

12 Justeringar En metod att upprätta en finansieringsanalys är att utgå direkt från betalningarna, vilket innebär att en direkt metod tillämpas. I analysen redovisas i sådana fall endast betalningsströmmar, t.ex. inbetalningar från kunder och utbetalningar till leverantörer och anställda etc. En anledning till att inte använda denna metod är att det är svårt att ur redovisningssystemen få fram den information som behövs om betalningarna. Myndigheterna använder i dag en s.k. indirekt metod som utgår från de redovisade intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen och räknar om dessa till betalningsströmmar genom att göra olika justeringar. Justeringarna kan utifrån den innebörd de har delas upp i två kategorier: Justeringar för resultatpåverkande poster (kostnader och intäkter) som inte medför några betalningar, t.ex. avskrivningar. Härigenom tar man bort sådana belopp som inte alls avser betalningar. Justeringar för förändringar av kortsiktiga fordringar och skulder samt lager. Härigenom räknar man om kostnader och intäkter så att de i stället avser betalningar. Justering för förändringar av kortfristiga fordringar och skulder kan förekomma i samtliga avsnitt i finansieringsanalysen. Myndigheten redovisar förändringen under det avsnitt där fordringarna och/eller skulderna uppkommit. I uppställningsformen för finansieringsanalysen benämns dessa förändringar Ökning / Minskning av kortfristiga fordringar eller Ökning / Minskning av kortfristiga skulder. Båda ovan nämnda typer av justeringar avser poster i resultaträkningen som är resultatpåverkande. Skillnaden är dock att den första typen i princip aldrig påverkar likvida medel (t.ex. avskrivningar) medan den andra typen påverkar likvida medel, men med en fördröjning. Det rör sig om kostnader och intäkter som inte omedelbart genererar betalningar. T.ex. redovisas en försäljning som intäkt i resultaträkningen och som en fordran i balansräkningen i samband med att en faktura skickas. De likvida medlen påverkas först när betalningen kommer myndigheten tillhanda och då redovisas att denna fordran har betalats genom att fordringskontot minskas. De likvida medel som ännu inte flutit in vid redovisningsperiodens/årets slut motsvaras således av en kortfristig fordran hos myndigheten. Motsvarande gäller för kreditköp. Köp av en vara redovisas som en kostnad i resultaträkningen när fakturan kommer myndigheten tillhanda, men de likvida medlen påverkas först när fakturan betalas. De likvida medel som ännu inte betalats ut vid redovisningsperiodens/årets slut motsvaras således av en kortfristig skuld hos myndigheten. 14

13 Finansieringsanalysens olika avsnitt I det följande behandlas respektive avsnitt i finansieringsanalysen utifrån en fiktiv myndighet. Beloppen i exemplen är därmed också fiktiva men har tagits med för att öka förståelsen och för att förklara sambanden mellan olika delar i finansieringsanalysen. Drift Driftavsnittet utgår som tidigare nämnts från myndighetens resultaträkning. Första raden visar myndighetens kostnader justerade för kostnader som inte har medfört några betalningar, t.ex. avskrivningar och realisationsförluster. Dessa justeringar särredovisas inte. Det medför att det kan vara svårt att härleda beloppet i finansieringsanalysen från resultaträkningen. På motsvarande sätt räknas i förekommande fall realisationsvinster bort från raden Övriga intäkter. För att det ska kunna gå att se hur kostnader som har uppkommit i verksamheten har finansierats redovisas anslagsmedel, avgiftsintäkter och bidrag m.m. på egna rader. Justeringar av förändringar av lager och skulder/fordringar redovisas längst ner i avsnittet. Drift Kostnader exklusive avskrivningar m.m Finansiering genom avgifter och ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift Underskott av medel från driften Minskning ( + ) av lager 400 Ökning ( - ) av kortfristiga fordringar -450 Ökning ( + ) av kortfristiga skulder Kassaflöde till drift -950 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Kostnader från resultaträkningen exkl. avskrivningar är Myndigheten har finansierat driften med annan finansiering än anslag med Myndigheten har finansierat driften från anslag med Förändringar av utestående fordringar, skulder och lager har medfört att betalningsnettot ökat med

14 Underskott av medel från driften är innan förändring av skulder och fordringar har beaktas. De förändringsposter som redovisas i driftavsnittet består av förändringar av lager, kortfristiga fordringar och/eller kortfristiga skulder. I exemplet har lagret minskat med 400, vilket medför att myndigheten har ett mindre belopp uppbundet i lager. Det har förbättrat likviditeten. De kortfristiga fordringar har ökat med 450 från början av året. Det kan vara flera orsaker till att kortfristiga fordringar ökar. I de flesta fall beror det på att myndigheten inte fått in medel motsvarande redovisade intäkter. De kortfristiga skulderna i exemplet har ökat med 600, vilket innebär att av myndighetens redovisade kostnader har 600 ännu inte betalats. Summan av de tre förändringarna innebär att nettobetalningarna är 550 lägre än vad som redovisas under raden Underskott av medel från driften. För läsaren kan det ofta vara svårt att få klart för sig vilken den faktiska orsaken är att förändringsposterna har ökat eller minskat. Att exempelvis kortfristiga skulder i driftavsnittet ökar kan bero på att myndigheten fått en mer effektiv betalningshantering, dvs. att skulder betalas vid rätt tidpunkt. Det kan även bero på tillfällig orsaker, t.ex. att myndigheten har gjort stora inköp i slutet av året som ännu inte betalats. I de fall orsaken till en väsentlig förändring av lager eller fordringar/ skulder inte framgår i årsredovisningen kan det vara lämpligt att man som budgethandläggare tar kontakt med myndigheten. I finansieringsanalysen är det inte möjligt att fördela förändringsposterna till rätt finansieringskälla, dvs. om förändringen har uppkommit i exempelvis anslagsfinansierad eller avgiftsfinansierad verksamhet. Däremot kan läsaren få mer detaljerad information om var förändringsposterna har uppkommit genom att analysera balansräkningen och jämföra den med förgående räkenskapsperiods balansräkning. I t.ex. de fall som myndigheten får in bidrag redovisas oförbrukade bidragsmedlen under skulder. Det innebär att läsaren direkt kan utläsa denna del av förändringen. Saldot i exemplets driftavsnitt är 950, vilket innebär att myndigheten har ett negativt kassaflöde i driftsavsnittet. Det negativa saldot visar att utbetalningar i driften har varit större än inbetalningar. Investeringsverksamhet Investeringsavsnittet är uppbyggt för att visa dels vilka investeringar som har gjorts under året, dels hur dessa är finansierade. I finansieringsanalysen är investeringar uppdelade på samma sätt som i balansräkningen dvs. på finansiella, materiella och immateriella tillgångar. I avsnittet investeringsverksamhet framgår hur stor andel av investeringar som är finansierade med anslag, bidrag etc. Regeringskansliet har möjlighet att följa upp faktiska investeringar i finansieringsanalysen mot budgeterade värden i budgetunderlaget. I de fall utfallet väsentligt skiljer sig från budgeterade värden i finansie- 16

15 ringsanalysen kan det finnas skäl att ta kontakt med myndigheten för att få information om orsaken till detta. Det kan även vara intressant att följa upp hur finansieringen av investeringar har förändrats över tiden. Det är bara i finansieringsanalysen som läsaren kan få information om försäljningsinkomster. I resultaträkningen redovisas endast reavinsten/förlusten från försäljningen, dvs. skillnaden mellan försäljningsinkomsten och det bokförda värdet i balansräkningen. Investeringsverksamhet Investeringar i finansiella tillgångar (exkl låneverksamhet) Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringar Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Andra långfristiga lån - amorteringar A Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten B Försäljning av anläggningstillgångar - därav medel som tillförts statsbudgeten C Tillförda driftmedel Bidragsmedel D Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet Underskott av medel från investeringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar E Investeringar i materiella tillgångar uppgår till Nettobetalningar till RGK är Nyupptagna lån uppgår till Myndigheten har amorterat av tidigare lån. Kassaflöde till investeringsverksamhet Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt 17

16 Utifrån exemplet kan man utläsa att myndigheten har investerat i materiella anläggningstillgångar med Nyupptagna lån i Riksgäldskontoret uppgick till Myndigheten har dessutom amorterat av lån med Betalningar för amorteringar har finansierats från driftmedel. Amorteringarna motsvarar normalt i huvudsak den avskrivningskostnad som redovisas i resultaträkningen. En anledning till att amorterat belopp eventuellt inte överensstämmer med gjorda avskrivningar kan vara att myndigheten har sålt lånefinansierade tillgångar och att myndigheten har återbetalat kvarstående lån på försålda anläggningstillgångar. Under Tillförda driftmedel redovisas anslagsmedel från driften som i huvudsak använts till att finansiera amorteringar 1. Att beloppet överensstämmer med amorteringarna innebär att myndigheten inte har finansierat anskaffning av anläggningstillgångar med anslagsmedel. Underskottet på i exemplet har uppkommit genom att myndigheten kortsiktigt har finansierat anskaffning av anläggningstillgång via räntekontot. Myndigheter tar vanligtvis upp lån för investeringar gjorda under sista halvåret redan i början av december. Det medför att investeringar som anskaffas i slutet av december inte lånefinansieras förrän året därpå. Grundregeln är att investeringar för verksamheten lånefinansieras i Riksgäldskontoret och att infrastrukturella investeringar t.ex. vägar och järnvägar anslagsfinansieras. Myndigheten har i vissa begränsade fall möjlighet att finansiera investeringar på annat sätt. Vid A redovisas lån som har tagits upp utanför Riksgäldskontoret och amorteringar på dessa lån. Det vanligaste exemplet är när myndigheten finansierar anläggningstillgångar med hjälp av finansiell leasing 2. För att myndigheten ska kunna finansiera anläggningstillgångar på detta sätt måste det vara den mest förmånliga finansieringsformen för staten som helhet och rymmas inom myndighetens låneram. Anslaget belastas först när myndigheten erhåller leasingfakturor. 1 Myndigheter har möjlighet att finansiera enstaka investeringar i verksamhet till ett mindre värde (ett basbelopp) via anslag. Dessa redovisas i sådana fall också under tillförda driftmedel. 2 Se ordlista. 18

17 Vid B redovisas anslagsmedel som har använts för att finansiera främst infrastrukturella investeringar vilket medför att myndigheten tillförs statskapital. När tillgångar anslagsfinansieras belastas statsbudgeten med hela anskaffningsutgiften. Det innebär att transaktioner som hänförs till dessa tillgångar inte kommer att belasta framtida statsbudgetar. Om myndigheten skall återföra statskapital mot statsbudgeten redovisas denna under raden Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten. Inbetalning av statskapital vid försäljning av anläggningstillgångar redovisas dock vid C. Vid C redovisas försäljning av anläggningstillgångar. Dels redovisas myndighetens hela inkomst från försäljningen, dels den del som har redovisats mot inkomsttitel. I de fall anläggningstillgången är lånefinansierad skall myndigheten lösa kvarstående lån. Återbetalningen av kvarstående lån redovisas under amorteringar. Vid D redovisas dels bidragsmedel som använts till att finansiera investeringar, dels bidragsmedel som använts till att finansiera amorteringar. Myndigheter får finansiera investeringar med bidrag från en icke statlig givare (utan att ta upp lån i Riksgäldskontoret) om bidraget täcker hela anskaffningsutgiften. Vid E redovisas skillnaden mellan utestående fakturor vid årets slut och vid årets början som är hänförbara till investeringar. I de fall en myndighet har anskaffat en tillgång som ännu inte är betald kommer den att ha en utestående skuld till leverantören som påverkar raden Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar. 19

18 Låneverksamhet Några myndigheter har enligt sin instruktion, annan författning eller regeringsbeslut till uppgift att bedriva utlåningsverksamhet, t.ex. CSN och Riksgäldskontoret. Betalningsströmmar som har uppkommit i låneverksamhet, inklusive räntebetalningar, redovisas i avsnittet Låneverksamhet. Avsnittet visar inte enbart nyutlåning till och amorteringar från låntagarna utan även hur myndigheten har finansierat nyutlåningen. Normalt finansieras utlåningen antingen med statskapital (anslagsmedel) eller med lån i Riksgäldskontoret. I vissa fall kan inbetalade amorteringar användas direkt för att finansiera nyutlåning, men vanligtvis används amorterade låneinbetalningar till att återbetala lån eller statskapital. I låneverksamheten har lånats ut och har återbetalats av tidigare utlåning. Räntekostnaderna från utlåningsverksamheten är 100. Låneverksamhet Nyutlåning Amorteringar Räntekostnader -100 Finansiering Lån från Riksgäldskontoret Amorteringar Ökning / minskning av statskapital Ränteintäkter (disponibla) 200 Tillförda anslagsmedel för räntekostnader Kassaflöde från låneverksamhet 100 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt I detta exempel har nyutlåningen på i huvudsak finansierats med lån i Riksgäldskontoret (2 000). Det framgår även av exemplet att en del av nyutlåningen har finansierats med amorteringar från låntagare eftersom nyupplåningen i Riksgäldskontoret är lägre än vad som har utlånats av myndigheten under året. 20

19 Uppbörd Uppbördsavsnittet visar intäkter som myndigheten inte får behålla, utan som förs till statsbudgeten. Det är fråga om avgifter m.m. som inte disponeras och uppbörd av skatter etc. De inkomster som myndigheten har avräknat mot inkomsttitel redovisas på raden Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet. I uppbördsavsnittet redovisas dock aldrig betalningar som har uppkommit vid försäljning av an-läggningstillgångar. Hela försäljningsinkomsten redovisas i sådana fall i investeringsavsnittet, oberoende av om inkomsten får disponeras eller om den överförs till inkomsttitel på statsbudgeten. De avgifter som redovisas i uppbördsavsnittet behöver inte vara lika med vad som under året har betalats till myndigheten. I de fall myndigheten har fakturerat avgifter men dessa inte har inbetalas uppstår en fordran i uppbördsverksamhet. Denna fordran är en intäkt men den har alltså inte betalats till myndigheten. På samma sätt kan det finnas inbetalningar som hänförs sig till föregående års avgiftsintäkter. Förändringen av fordringar mellan åren redovisas som en förändringspost på raden Ökning/minskning av kortfristiga fordringar från uppbördsverksamhet. Uppbördsverksamhet Avgifter som inte disponeras av myndigheten 200 Erhållen uppbörd Ökning av kortfristiga fordringar från uppbördsverksamhet -50 Kassaflöde från uppbördsverksamhet 950 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Uppbördsavsnittet visar att myndigheten har erhållit 200 i offentligrättsliga avgifter och 800 i skatteinbetalningar. Medel som har inbetalats till myndigheten är 950. Myndigheten har avräknat inkomsttitel med Exemplet visar att myndigheten har fakturerat avgifter som den inte disponerar på 200 och erhållit skatteinbetalningar på 800. Av de som avräknats mot statsbudgeten har 950 betalats till myndigheten. Mellanskillnaden på 50 har uppkommit p.g.a. att utestående kundfordringar har ökat i förhållande till förgående år. Det beror på att av de redovisade 200 i avgiftsintäkter har 50 inte betalats in till myndigheten. Saldot i uppbördsverksamhet kan från allmänna utgångspunkter tyckas vara missvisande eftersom det negativa saldot på 50 inte har medfört någon betalning för myndigheten. Myndigheten har endast inbetalat 950 till SCR. Skillnaden beror på att avgifter avräknas med fakturerade och inte inbetalda belopp på 21

20 statsbudgeten. Att förhållandet ändå är rätt beror på att likviditetsförändringen i finansieringsanalysen också omfattar förändringar som myndigheten har av sina skulder och fordringar på Statsverket. Sådana skulder och fordringar betraktas som likvida. Transfereringar I de fall myndigheter lämnar bidrag redovisas dessa i transfereringsavsnitten. Där redovisas också finansieringen av bidragen. I de fall myndigheten endast förmedlar bidrag från någon utanför staten, t.ex. en kommun, ska dessa bidrag endast redovisas i balansräkningen, vilket medför att de inte redovisas i transfereringsavsnittet. Om mottagaren av bidraget är en annan statlig myndighet redovisas förmedlingen dock i transfereringsavnittet. Finansieringsanalysen kan dock påverkas om in- och utbetalningar inte sker samma år. I sådana fall kommer myndigheten att redovisa en förändring av fordringar/skulder under transfereringsavsnittet. Transfereringar Utbetalade bidrag -500 Utbetalade bidrag är 500 varav 300 har finansierats från anslag och 200 från andra myndigheter. Kassaflöde till transfereringar Finansiering av bidragsutbetalningar - medel från statsbudgeten medel från andra myndigheter 200 Summa medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Exemplet visar att 200 av utbetalade bidrag har finansierats från andra myndigheter. Sådan finansiering kommer vanligtvis ursprungligen från statsbudgeten. Förändring av likvida medel Sist i finansieringsanalysen redovisas en specifikation av förändringen 1ikvida medel. Denna förändring består vanligtvis av två poster; förändring av räntekontot 3 och 3 Några myndigheter har även kassa, postgiro eller banktillgodohavande. Det normala är dock att myndigheten använder räntekontot eller icke räntebärande flöde (SCR) för betalningar. 22

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 ESV 2004:6 Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 1 (24) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Nyheter samt frågor som bör uppmärksammas...4 2. Principer för beräkningsunderlag...4 2.1 Intäkter

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 ISBN: 978-91-7249-246-5 FÖRFATTARE: Curt Johansson LAYOUT: Lena Rebeling, ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX 45316 104 30 STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON:

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till kapitalförsörjningsförordningen (10) ESV beslutade den 30 mars 2011.

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027 Läkemedelsverkets delårsrapport 2010 Dnr: 5829:2010/516027 Innehåll KOMMENTARER 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 2 Allmänt 2 Återrapportering 2 Avgiftsbelagd och bidragsfinansierad verksamhet 2

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Delårsrapport 2015 Dnr. 2015/04521 Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret 2015... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget

Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget Uppgift: Likviditets- och Resultatbudget Med utgångspunkt från funktionsbudgeterna och balansräkningen för den 1/1 ska en likviditetsbudget upprättas för januari. I tabellen nedan visas en sammanställning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen

Läs mer

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Statsbudgetens utfall A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Redovisning av fonder och avsättningar

Redovisning av fonder och avsättningar ESV 1998:7 Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning av fonder och avsättningar vid statliga myndigheter Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Regeringsuppdrag ESV 2007:43 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER)

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) EKONOMISTYRNINGS- VERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING AV EKONOMISK INFORMATION TILL STATS- REDOVISNINGEN EKONOMISTYRNINGSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2009 Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009-100 2009-08-12 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Tidsserier, statens budget 2014

Tidsserier, statens budget 2014 Tidsserier, statens budget 2014 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Utfall på statens budget A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS Årsredovisningens räkenskapshandlingar har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om myndigheters årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav. underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33

Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav. underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33 Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödesanalys genom indirekt metod 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödets rekonstruktion Kassaflödesanalys kan i praktiken genomföras på ett flertal sätt. Målet med analysen är dock alltid detsamma, nämligen

Läs mer

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Väsentliga händelser under tredje kvartalet 2011 Under tredje kvartalet har det sedan tidigare beslutade effektiviseringsprogrammet

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

RiR 2006:6. Redovisning av myndigheters betalningsflöden

RiR 2006:6. Redovisning av myndigheters betalningsflöden RiR 2006:6 Redovisning av myndigheters betalningsflöden ISBN 91 7086 072 6 RiR 2006:6 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till regeringen Finansdepartementet Datum 2006-03-20 Dnr 39-2005-0217 Redovisning

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer