Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17"

Transkript

1 Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

2 ISBN: FÖRFATTARE: Curt Johansson LAYOUT: Lena Rebeling, ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON: FAX:

3 Förord Denna handledning är framtagen för att stödja myndigheter vid tolkning av de regler som finns om redovisning av utlåningsverksamhet. Handledningen innehåller såväl principiella resonemang som praktiska exempel. Utgångspunkten för handledningen är de formella kraven som reglerar redovisningen av utlåning i form av förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Till dessa förordningar finns föreskrifter och allmänna råd framtagna av Ekonomistyrningsverket (ESV). I denna handledning läggs betoningen på hur transaktioner och händelser avseende utlåning bör redovisas i de finansiella dokumenten. Den kommer däremot inte gå in på specifika värderingsfrågor hänförbara till utlåningsverksamhet. Värderingen påverkas i stor utsträckning av de unika villkor som är kopplade till respektive verksamhet och som skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Handledningen är uppbyggd så att kapitel 1 beskriver de allmänna förutsättningar som gäller för utlåningsverksamhet. Av kapitel 2 framgår hur utlåningsverksamheten bör redovisas i de finansiella dokumenten. Hur utlåningsverksamhet ska rapporteras framgår av kapitel 3 och i kapitel 4 finns konterings- och redovisningsexempel. I konteringsexemplen används konton enligt den statliga baskontoplanen om inte annat anges. Baskontoplanen publiceras på ESV:s hemsida och uppdateras löpande. Handledningen innebär inte att några nya regler införs utan det är befintligt regelverk som gäller. Däremot kan den i vissa fall innehålla förtydliganden av regeltolkningar som tidigare varit oklara. Frågor som gäller handledningen eller principiella redovisningsfrågor kan ställas till avdelningen Redovisning och intern revision vid ESV telefon ).

4

5 Innehåll 1 Utlåningsverksamhet Definition av utlåning Finansiell leasing Användning av nuvärdesberäkningar Diskonteringsränta Finansiering av utlåning Redovisning av utlåning Anpassning av uppställningsformer Var bör utlåningsverksamhet redovisas? Tilläggsupplysningar Kompletterande information till de finansiella dokumenten Koder vid inrapportering Konterings- och redovisningsexempel Utbetalning av lån och bidrag som finansieras med anslag Räntor och amorteringar som inbetalas till myndigheten Nedskrivning av lån för befarade förluster Redovisning av utlåningsverksamhet i årsredovisning Avskrivning av lån vid konstaterade förluster Redovisning av utlåningsverksamhet i årsredovisningen år

6 redovisning av utlåningsverksamhet

7 utlåningsverksamhet 1 Utlåningsverksamhet I enlighet med 9 kap. 2 regeringsformen (1974:152) får inte statliga myndigheter bedriva utlåningsverksamhet utan att riksdagen genom anslag, låneramar eller i någon annan form beslutat att statens medel får användas för detta ändamål. Det innebär att endast de myndigheter som har fått statsmakternas medgivande kan bedriva utlåningsverksamhet eller leasa ut statens tillgångar. Statens utlåningsverksamhet redovisas i balansräkningen under balansposten Utlåning. Det är ibland svårt att klart definiera vad som ska redovisas under balansposten Utlåning. Ibland används begreppet lån trots att villkoren och hanteringen pekar på att det är fråga om bidrag, snarare än lån. I andra fall kan en viss del klassificeras som lån medan en annan del klassificeras som bidrag, vilket innebär att en uppdelning måste göras i redovisningen. Definitionen av utlåning finns i 4 kap 2 FÅB och kraven på tilläggsupplysningar finns i 7 kap 1 FÅB. 1.1 Definition av utlåning ESV har i föreskrifterna till 4 kap 2 FÅB tydliggjort att det är lånefordringar i utlåningsverksamhet som ska redovisas under posten utlåning. I allmänna råd definieras lånefordringar enligt nedan. Med en lånefordran avses en finansiell tillgång som uppstår när en långivare överlämnar kontanter eller andra tillgångar till en låntagare som är skyldig att återbetala dessa, antingen på en angiven dag, på angivna dagar eller vid anfordran. En lånefordran löper vanligtvis med ränta. Ränta får läggas till en fordran och bli räntegrundande endast i de fall där det är särskilt föreskrivet i lag eller förordning eller om långivare och låntagare kommer överens om det. Förfallna men obetalda ränteintäkter redovisas normalt som fordringar. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en transaktion ska klassificeras som lån eller bidrag. I många fall används benämningen lån även om det inte finns någon återbetalningsplikt. Det är därför viktigt att transaktionens innebörd istället för dess benämning blir avgörande vid klassificeringen. Det är i samband med utbetalningen som avgörandet huruvida transaktionen bör betraktas som utlåning eller bidrag behöver göras. I de fall myndigheten redan vid utbetalningstillfället bedömer att hela eller delar av utbetalningen inte kommer att återbetalas ska den andelen redovisas direkt som ett lämnat bidrag, om det inte är en ren kreditförlust i en verksamhet med krav på full kostnadstäckning. Bidrag ska normalt inte återbetalas. Återbetalning kan dock förekomma om mottagaren inte iakttar villkor och föreskrifter för bidraget i fråga eller om någonting oväntat inträffar som rubbar förutsättningarna för bidraget. Ett sådant återkrav av bidrag redovisas under balansposten Övriga fordringar. I de fall ett lån har utbetalats på felaktiga grunder och det uppstår ett återkrav på det utlånade beloppet bör även det redovisas under Övriga fordringar. redovisning av utlåningsverksamhet

8 utlåningsverksamhet 1.2 Finansiell leasing Det har funnits en oklarhet om hur finansiell leasing bör redovisas. Syftet med finansiell leasing är att finansiera förvärv av anläggningstillgångar. I ESV:s föreskrifter till 4 kap. 2 FÅB definieras finansiell leasing enligt följande: Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Äganderätten kan men behöver inte slutligen övergå till leasetagaren. ESV har reglerat att fordringar som uppkommer vid finansiell leasing, där myndigheten är leasegivare, ska redovisas under balansposten Utlåning och särredovisas i not (4 kap 2 och i 7 kap 1. FÅB). I regelverket och i handledningen om materiella anläggningstillgångar (ESV 2004:10) har ESV beskrivit hur finansiella leasingavtal där statliga myndigheter är leasetagare bör redovisas. 1.3 Användning av nuvärdesberäkningar Utgångspunkten vid värdering av fordringar och skulder i statliga myndigheters redovisning är att dessa ska värderas till nominella värden. Det finns alltså inget generellt krav på att i staten nuvärdesberäkna framtida betalningar. Däremot används nuvärdesberäkning i vissa fall, t.ex. vid beräkning av pensionsskulden. Det är dock mindre vanligt att fordringar och skulder hänförbara till utlåningsverksamhet nuvärdesberäknas. I bank- och försäkringsverksamhet tas en riskavspeglad ränta ut. Vid lånetillfället sätts låneräntor med utgångspunkt från de risker som är förknippade med utlåningen. Inom staten däremot finns inbyggda subventioner, dels genom att utlåningen inte helt kommer att återbetalas, dels genom att kapitalkostnader som är förknippade med utlåningen inte helt kommer att täckas. Ofta tar staten inte ut avgifter eller räntor som finansierar samtliga kostnader hänförbara till utlåningen. Det finns dessutom stora skillnader mellan olika lånefordringar när det gäller om kapitalkostnaden förs ut till verksamheten. I de fall anslag tillförs direkt vid utlåningstillfället uppstår vanligtvis ingen kapitalkostnad för myndigheten, däremot om utlåningen finansieras med lån i Riksgälden. Det finns dock alltid en kapitalkostnad för staten som helhet även om inte verksamheten direkt belastas. Det är alltså vanligt med subventioner i statens utlåning. Om subventionsinslaget under lånets löptid är betydande kan motiven till att använda en nuvärdesberäkningsmodell ifrågasättas. I andra fall är syftet med utlåningsverksamheten att lånen ska återbetalas, men lånen kan skrivas av om vissa oförutsedda händelser inträffar. Det är framförallt för de senare typerna av lån om de uppgår till väsentliga belopp som det kan vara lämpligt att nuvärdesberäkna betalningar hänförbara till lånefordringar. redovisning av utlåningsverksamhet

9 utlåningsverksamhet Diskonteringsränta Vilken diskonteringsränta som används har ofta stor betydelse vid nuvärdesberäkning av fordringar och skulder. Det är därför viktigt att tydliggöra utgångspunkter för hur denna ska beräknas. Finansinspektionen föreskriver (FFFS 2003:11) 1 att det verkliga värdet på en finansiell tillgång eller skuld ska beräknas som summan av alla framtida in- eller utbetalningar, diskonterade, om effekten av att göra detta skulle vara väsentlig, till rådande marknadsränta för liknande instrument (liknande avser valuta, löptid, typ av ränta, och andra faktorer) från en emittent med liknande kreditvärdighet. Räntan som används för att diskontera framtida avtalade betalningar ska alltså avspegla risken i de framtida betalningarna. Banker och finansieringsbolag har olika räntesatser för lånefordringar beroende på vilka risker som finns för respektive lånetyp. För statlig utlåning föreskrivs ofta vilken räntesats som ska tas ut och övriga villkor för utlåningen. Vid nuvärdesberäkning av avtalade betalningar utan att betalningarna före diskonteringen justeras för kreditrisken - används en riskavspeglande diskonteringsränta. Om man däremot utgår från framtida förväntade betalningar ska en riskfri diskonteringsränta användas, eftersom den bedömda betalningsströmmen redan avspeglar kreditrisken. En utgångspunkt för att bestämma en diskonteringsränta då det skulle kunna vara aktuellt kan alltså antingen vara den riskavspeglande räntan eller en ränta som bygger på statens upplåningskostnad. För lån som behöver nuvärdesberäknas används antingen: 1. Avtalade framtida kassaflöden/(1 + riskavspeglande ränta) t eller 2. Förväntade framtida kassaflöden/(1 + riskfri ränta) t Om summan av de diskonterade kassaflödena understiger det utlånade beloppet uppkommer en befarad förlust. Inom staten är det vanligt att beräkningen utgår från förväntade framtida kassaflöden. Det är ofta den mest naturliga metoden för värdering när det finns subventioner. I dessa fall bör utgångspunkten för att bestämma diskonteringsräntan vara de räntesatser som Riksgälden har för finansiella instrument med motsvarande ekonomisk livslängd. Det är viktigt att ta hänsyn till lånens löptid om en diskonteringsränta behöver fastställas. Att använda en kortsiktig rörlig ränta som kan fluktuera kraftigt mellan perioder för att diskontera framtida betalningsströmmar om10-20 år skulle medföra att värdet på balansposten skulle kunna variera kraftigt mellan åren. I sådana fall kan det vara lämpligt att använda en mer trögrörlig ränta. 1 Finansinspektionen är en myndighet som övervakar företag på finansmarknaden. I dess uppgifter ingår bl.a. att ge ut regler (Finansinspektions författningssamling (FFFS)) om redovisning i bank- och försäkringsverksamhet. redovisning av utlåningsverksamhet

10 utlåningsverksamhet 1.4 Finansiering av utlåning Utlåningen kan antingen finansieras med anslag eller med lån i Riksgälden. Utgångspunkten när statsmakterna tar ställning till finansieringsformen är om utlåningen i huvudsak förväntas att återbetalas eller inte. Om det finns stora subventioner i utlåningsverksamheten brukar den finansieras med anslag. Däremot är det naturligt att finansiera utlåningen med lån i Riksgälden om den till stor del förväntas att återbetalas. När lån finansieras med anslag påverkas statsbudgeten direkt med hela utlåningsbeloppet. Myndigheten redovisar ett statskapital motsvarande det utlånade beloppet. När räntor och amorteringar inbetalas redovisas dessa mot inkomsttitel och betalas till Statens centralkonto i Riksbanken (SCR). En amortering innebär att statskapitalet minskas med motsvarande belopp. Däremot skrivs statskapitalet inte ner när nedskrivningar för befarade förluster redovisas. Statskapitalet minskas normalt först när förlusten är konstaterad. Räntor redovisas som intäkter under uppbördsavsnittet i resultaträkningen. Däremot ska amorteringar redovisas endast i balansräkningen eftersom de är ett återbetalt kapital och inte en intäkt. I de fall utlåningen finansieras med lån i Riksgälden görs en redovisning mot anslag först när förlusterna är konstaterade. Det innebär att nedskrivningar för befarade förluster påverkar årets kapitalförändring och därmed även myndighetskapitalet. När utlåningen finansieras med lån i Riksgälden uppstår räntekostnader som antingen kan finansieras med inbetalda ränteintäkter eller från anslag på statsbudgeten. 10 redovisning av utlåningsverksamhet

11 redovisning av utlåning 2 Redovisning av utlåning Lånefordringar ska skrivas ned till det värde som förväntas inflyta i enlighet med grundläggande redovisningsprinciper. I samband med att delårsrapport och årsredovisning upprättas ska alltså en värdering av balansposten Utlåning göras. Vid en nedskrivning för befarad förlust ska lånet inte tas bort förrän förlusten är konstaterad, vilket innebär att myndigheten redovisar nedskrivningar av lånefordringar under speciella konton under posten Utlåning. I not är det lämpligt att redovisa både det ursprungliga lånebeloppet minskat med amorteringar och ackumulerade befarade förluster (se avsnitt 2.2 Tilläggsupplysningar). Utgångspunkten är att lånefordringar ska värderas var för sig, men en kollektiv värdering kan göras om det innebär en mer rättvisande värdering. För att kunna använda en kollektiv värderingsmetod krävs att det finns befarade förluster som inte kan kopplas till enskilda låntagare utan endast kan beräknas med hjälp av en generell värderingsmetod. Myndighetens utlåning ska värderas till det belopp som förväntas inflyta och den befarade förlusten ska redovisas som en nedskrivning. Storleken på nedskrivningen bör specificeras i not. Den befarade förlusten bör följas upp löpande, dock minst i samband med att årsredovisningen och delårsrapporten upprättas. Förändringar i nedskrivningen ska redovisas över resultaträkningen. En identifierad bidragsdel i ett lån ska vid utbetalningstillfället inte redovisas som en tillgång/fordran i balansräkningen utan direkt redovisas som bidrag, dvs. kostnadsföras i resultaträkningen. I de fall lånefordringar har klassificerats om under året bör det framgå i not till årsredovisningen. Finansiella kostnader och intäkter, såsom räntor, ska periodiseras till rätt räkenskapsperiod. Dessa periodiseringar redovisas vanligen som periodavgränsningsposter. Exempel på hur olika transaktioner och händelser hänförbara till utlåning bör konteras finns i avsnittet 4 Konterings- och redovisningsexempel. 2.1 Anpassning av uppställningsformer Av föreskrifterna till 4 kap 1 och 2 (FÅB) som reglerar resultat- och balansräkningens innehåll framgår att: De rubriker och poster som anges i uppställningsformen (bilaga 1 Uppställningsform för resultaträkningen och bilaga 2 Uppställningsform för balansräkningen) ska tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Benämningen på rubriker får inte ändras. Myndigheten ska dock ta bort en rubrik eller post om den saknar en sådan verksamhet. Posternas benämning får anpassas till den egna verksamheten och nya poster får tillföras under respektive rubrik. En förutsättning är dock att nya poster kan inrapporteras till statsredovisningen i enlighet med ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 21 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. redovisning av utlåningsverksamhet 11

12 redovisning av utlåning De generella uppställningsformerna för de finansiella dokumenten är inte anpassade för utlåningsverksamhet. För att läsarna av årsredovisning och delårsrapport ska få en bättre förståelse behöver uppställningsformerna i många fall anpassas genom att nya poster tillförs. I vissa fall är utlåningsverksamheten en mindre andel av myndighetens totala verksamhet och i dessa fall är det lämpligare att lämna information om utlåningen i noter till de finansiella dokumenten. Utlåningsverksamhet kan i resultaträkningen redovisas både i verksamhetsavsnittet och under transfereringar beroende på om utlåningsverksamheten har ett tydligt inslag av transferering/subvention eller ej. Det kan bl.a. bedömas utifrån om den modell för avgifter/räntor som gäller för verksamheten i fråga finansierar verksamhetens kostnader eller ej. Oberoende av var verksamheten redovisas kan det vara aktuellt att införa nya rader för framförallt kostnader i utlåningsverksamhet. Naturligtvis måste alltid en avvägning göras mellan vad som bör redovisas på poster och vad som bör redovisa som kompletterande information i noter Var bör utlåningsverksamhet redovisas? När staten ger ut garantier tas en riskavspeglande avgift ut som avser att täcka den vid garantitidpunkten beräknade förväntade förlusten. Om samma principer skulle gälla för lån med kreditrisk borde kreditmyndigheterna också ta ut en riskavspeglande avgift (ränta) av låntagaren. Avsaknaden av ett motsvarande regelverk som för garantier leder till att kreditmyndigheterna oftast inte har möjlighet att ta ut en riskavspeglande ränta på lån och därmed inte har möjlighet att kompensera sig för den kreditrisk som uppkommit genom utlåningen. I vissa fall regleras vilken ränta som en myndighet ska ta ut på sina lån i förordningar, d.v.s. räntan saknar koppling till kreditrisken. I de allra flesta fall är den föreskrivna räntan lägre än en riskavspeglande ränta. Endast i enstaka fall tas riskavspeglande räntor ut av låntagarna. De flesta lån som staten ställer ut innehåller alltså idag en betydande subvention. Räntesubventionen uppgår till skillnaden mellan den faktiska räntan som tas ut och en bedömd riskavspeglande ränta. Myndigheter som bedriver utlåningsverksamhet har inte heller några möjligheter att ta ut avgifter för att täcka kostnader för förluster. Det finns även inbyggda subventioner som innebär att låntagaren om vissa förutsättningar föreligger inte behöver betala tillbaka utlånat belopp. Principen om full kostnadstäckning gäller vanligtvis inte för utlåningsverksamheten. Anslag tilldelas antingen för att finansiera hela utlåningen direkt vid utlåningstillfället eller, om utlåningen initialt finansieras med lån, för att täcka konstaterade förluster i utlåningsverksamheten. När subventionsinslaget är väsentligt är det lämpligt att redovisa kostnader och intäkter knutna till utlåningsverksamheten i transfereringsavsnittet i resultaträkningen. Om däremot utlåningen bygger på självkostnadsprincipen och myndigheten tar ut räntor eller avgifter för att täcka verksamhetens kostnader bör utlåningen redovisas i verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. 12 redovisning av utlåningsverksamhet

13 redovisning av utlåning 2.2 Tilläggsupplysningar ESV anger i föreskrifterna till 7 kap 1 FÅB att posten Utlåning i not ska delas upp i Lånefordringar Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/royalty I fall där myndigheten är leasegivare ska fordringar hänförbara till finansiella leasingavtal särredovisas under aktuell kategori, vanligtvis Lånefordringar. Uppdelningen har till syfte att tydliggöra de olika lånekategorierna utifrån deras respektive grad av stödinslag/subvention. Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty har oftast större stödinslag än de fordringar som redovisas under Lånefordringar. Uppdelningen ger en tydlighet mellan olika kategorier av lån. Det är svårt att dra en entydig gräns mellan lån och bidrag eftersom det finns inbyggda subventionssystem också i utlåningsverksamheten. Det gäller i första hand för Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty. I de fall mottagaren har en återbetalningsskyldighet och det förväntas att mottagaren kommer att betala tillbaka medlen bör de redovisas som lån. Om däremot myndigheten redan vid utbetalningstillfället vet att en del av utbetalningen inte kommer att återbetalas bör myndigheten först göra en uppdelning mellan bidrag och lån. Bidragsdelen redovisas som lämnade bidrag under rubriken Transfereringar i resultaträkningen. Den del som förväntas återbetalas redovisas som Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet eller i förekommande fall som Utvecklingskapital/royalty. Vad som menas med lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty har tydliggjorts i de allmänna råden till 7 kap 1 FÅB. När det gäller Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty framgår det av lånevillkoren att låntagaren under vissa förutsättningar är skyldig att återbetala medlen. Återbetalningsskyldigheten kan exempelvis baseras på intäkter, vinster och kostnadsbesparingar hos mottagaren. För Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet är återbetalningen begränsad till utbetalt belopp (plus eventuell ränta) medan för Utvecklingskapital/royalty kan betalningen uppgå till ett belopp som överstiger det utbetalda beloppet. Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Med lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet avses en finansiell tillgång som uppstår när en långivare överlämnar kontanter eller andra tillgångar till en låntagare där det av lånevillkoren framgår att låntagaren - under vissa förutsättningar - är skyldig att återbetala dessa. Det kan t.ex. vara villkor där mottagaren som amortering/återbetalning förbinder sig att redovisning av utlåningsverksamhet 13

14 redovisning av utlåning betala ersättning baserad på eventuella försäljningsinkomster/fakturerat belopp, intäkter, vinster, licensintäkter, kostnadsbesparingar, know-how, spin-off m.m. Återbetalningen ska vara begränsad till utbetalt belopp. Utvecklingskapital/royalty Med utvecklingskapital/royalty avses en finansiell tillgång som uppstår när någon överlämnar kontanter eller andra tillgångar som tillskott till företag eller privatpersoner och där det av villkoren framgår att mottagaren - under vissa förutsättningar - är skyldig att återbetala dessa. Det kan t.ex. vara villkor där mottagaren som amortering/återbetalning förbinder sig att betala ersättning baserad på eventuella försäljningsinkomster/fakturerat belopp, intäkter, vinster, licensintäkter, kostnadsbesparingar, know-how, spin-off m.m. Återbetalningsskyldigheten är inte begränsad till utbetalt/ tillskjutet belopp. Ersättningen kan alltså komma att uppgå till ett belopp som överstiger det utbetalda beloppet. När återbetalning av Utvecklingskapital/royalty sker kan återbetalt belopp i de flesta fall anses vara återbetalning av det ursprungliga utbetalade beloppet som redovisats som Utvecklingskapital/royalty. Det är ovanligt att en royaltyintäkt uppstår och ofta är den dessutom försumbar. Om royaltyintäkten bedöms vara väsentlig bör återbetalningen delas upp mellan ursprungligt utbetalt belopp och royaltyintäkt. Ibland har frågor uppkommit om Utvecklingskapital/royalty bör redovisas direkt under balansposten myndighetskapital istället för att redovisa under Utlåning. Det grundläggande syftet med att staten tillskjuter utvecklingskapital är varken att få ett direkt inflytande i exempelvis ett företag eller att generera avkastning. Utgångspunkten är alltså inte att staten ska få royaltyintäkter som överstiger det utlånade beloppet, även om det i vissa fall kan förekomma. Trots att Utvecklingskapital/royalty skiljer sig från Lånefordringar och Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet - genom att det kan generera avkastning utöver utbetalt belopp - ska det alltså redovisas och hanteras som övriga lånefordringar. Redovisning av respektive grupp av delposter Av föreskrifterna till 7 kap 1 FÅB framgår att: För respektive grupp av lån skall upplysning lämnas om ingående balans, nyutlåning, amorteringar samt avskrivna lån. Om olika huvudtyper av lån förekommer är det lämpligt att uppgifterna specificeras på huvudtyp av lån. Befarade förluster som uppstår under lånens löptid medför att en nedskrivning görs av balansposten utlåning. Lånefordringar får dock inte tas bort från redovisningen förrän förlusten är konstaterad. I not till utlåningen bör en bruttoredovisning av respektive grupp av delposter ske där både totalt utlånat belopp som inte är återbetalt, nyutlåning, amorteringar/avskrivningar och ackumulerade beräknade förluster framgår. Ett exempel på hur en sådan not kan ställas upp framgår nedan: 14 redovisning av utlåningsverksamhet

15 redovisning av utlåning Exempel not utlåning Utlånat belopp i början av året* Nyutlåning Amorteringar Avskrivna lån Nedskrivningar av lån (ackumulerat)** Redovisat värde (bokfört värde) Lånefordringar Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/royalty Totalt * Observera att detta avser fordran utan avdrag för befarad förlust, alltså inte föregående års bokförda värde. ** Nedskrivningar av lån kan delas upp i olika kategorier kopplade till skälen till nedskrivningar. Informationen om ackumulerade befarade förluster är viktig för att kunna bedöma hur utlåningen beräknas påverka statsbudgeten kommande år. I de fall utlåningen är lånefinansierad kommer anslag att behöva tillföras när lånen skrivs av, dvs. när befarade förluster blivit konstaterade Kompletterande information till de finansiella dokumenten Utöver de obligatoriska uppgifterna som måste lämnas enligt 7 kap FÅB kan det dessutom vara lämpligt att lämna annan information om utlåningsverksamheten i noter till de finansiella dokumenten. Det är framförallt räntor och kreditförluster i resultaträkningen som kan behöva specificeras. I vissa fall kan det även vara lämpligt att dela upp utlåningen i balansräkningen på olika löptider, dvs. efter när lånen beräknas förfalla till betalning. Kreditförluster Det är ofta lämpligt att i resultaträkningen införa en specifik rad för att redovisa befarade förluster i utlåningsverksamhet. Det bör i sådana fall göras oberoende av om kreditförlusterna redovisas i verksamhetsavsnittet eller under transfereringsavsnittet. Om posten kreditförluster används redovisas nedskrivningar, avskrivningar för konstaterade förluster och återföringar av tidigare nedskrivna fordringar av betydelse under posten. Kreditförluster kan specificeras i not på följande sätt: 1. Årets konstaterade kreditförluster (-) 2. Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 3. Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster (+) redovisning av utlåningsverksamhet 15

16 redovisning av utlåning 4. Årets förändring (omvärdering) av reservering för befarade kreditförluster (-/+) 2 5. S:a förändring av årets reservering för befarade kreditförluster (2+3+4) 6. Inbetalningar på tidigare års konstaterade kreditförluster (+) Årets kreditförluster (=) Det kan vara lämpligt att dela upp kreditförluster med utgångspunkt från uppdelningen i balansräkningen, dvs. på Lånefordringar, Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty. Räntor I de fall utlåningen redovisas i verksamhetsavsnittet och utgör en väsentlig del av myndighetens verksamhet är det ofta lämpligt att i not dela upp ränteintäkterna. Ränteintäkter kan specificeras enligt följande (i tillämpliga delar): 1. Ränteintäkter lånefordringar 2. Ränteintäkter lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 3. Royaltyintäkter på utvecklingskapital 4. Ränteintäkter i myndighetens övriga verksamhet Observera att ränteintäkter kan uppkomma i både verksamhets- och transfereringsavsnittet. Återbetalningar av Utvecklingskapital/royalty ska redovisas i punkt 3 endast om och när det återbetalda beloppet överskrider det utlånade beloppet. Löptidsinformation En indelning av lånefordringarna efter löptid, dvs. efter när lånefordringarna ska återbetalas eller bedöms vara återbetalda kan utgöra relevant information som är lämplig att lämna i en kompletterande tabell i årsredovisningen. I not kan det bokförda värden för Utlåningens delposter; Lånefordringar, Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och Utvecklingskapital/royalty specificeras på följande löptidsinformation: 1. återstående löptid om högst 1 år, 2. återstående löptid längre än 1 år men högst 5 år, 3. återstående löptid längre än 5 år men högst 10 år 4. återstående löptid längre än 10 år För lånefordringar med amortering räknas återstående löptid som tiden fram till förfallodagen för respektive amortering. För övriga lånefordringar kan en bedömning göras när i tiden återbetalningarna förväntas inflyta. 2 Om myndigheten delvis använder generella metoder för beräkning av kreditförluster kan det vara svårt att göra en uppdelning på återföringar av tidigare beräknade förluster och nya förluster. I dessa fall kan punkt 3 och 4 läggas ihop. 16 redovisning av utlåningsverksamhet

17 koder vid inrapportering 3 Koder vid inrapportering Syftet med de statliga inrapporteringskoderna (S-koderna, som presenteras på är att samla in myndigheternas ekonomiska information i en enhetlig struktur i statsredovisningssystemet. Genom S-koderna kan bl.a. resursförbrukningen och den ekonomiska ställningen inom staten ställas samman och beskrivas. Den statliga baskontoplanen är inte obligatorisk vilket betyder att myndigheter har möjlighet att anpassa sin kontoplan efter den egna verksamheten. Däremot är S-koderna obligatoriska och myndigheterna är skyldiga att rapportera in redovisningsinformation i S-kodstrukturen. Eftersom det normalt endast är Riksgälden som har inomstatlig utlåning finns endast S-koderna för utomstatlig utlåning med i nedanstående exempel och förteckningar. Det finns dock även motsvarande inomstatliga S-koder och konton i den statliga baskontoplanen. Balansräkningen S-koder (utomstatliga) hänförbara till raden Utlåning i balansräkningen är: S1390 Utlåning S1391 Årets utlåning S1392 Årets amorteringar S1398 Årets nedskrivningar Årets nedskrivningar ska redovisas på S-kod Med nedskrivningar innefattas samtliga förändringar under året av balansposten Utlåning som inte är kopplat till nyutlåning, kapitaliserad ränta och amorteringar, alltså nedskrivningar för befarade förluster och i förekommande fall återföringar av sådana nedskrivningar samt konstaterade förluster. När konstaterade förluster redovisas återförs tidigare redovisade befarade förluster. Det innebär att det endast är mellanskillnaden mellan konstaterade och befarade förluster som kommer att påverka resultatet och saldot på S-kod Ingående balansen för ackumulerade nedskrivningar ska däremot redovisas på S-kod Om förfallna ränteintäkter inte behöver betalas utan kapitaliseras bör det betraktas som nyutlåning och redovisas mot S-kod 1391 Årets utlåning 3. Resultaträkningen Utlåningsverksamhet kan antingen redovisas i verksamhetsavsnittet eller i transfereringsavsnittet. I de fall myndigheter tar ut riskavspeglande räntor/avgifter bör kreditverksamheten redovisas i verksamhetsavsnittet. Det vanliga är dock att det finns väsentliga subventionsinslag som är reglerade i lagar eller förordningar och som finansieras av anslag. I dessa fall bör utlåningsverksamheten redovisas i transfereringsavsnittet. Både konstaterade och befarade förluster i utlåningsverksamhet redovisas då på periodisering 3 För att kunna redovisa räntan som lånefordran måste det framgå av lag, förordning eller avtal. redovisning av utlåningsverksamhet 17

18 koder vid inrapportering av lämnade bidrag under S-koder , beroende på vilken sektor bidraget är hänförbart till: S7992 Lämnade bidrag till hushållssektorn, periodiseringsposter S7993 Lämnade bidrag till företagssektorn, periodiseringsposter S7994 Lämnade bidrag till kommunsektorn, periodiseringsposter S7995 Lämnade bidrag till utlandet, periodiseringsposter Finansiella transaktioner hänförbara till utlåningsverksamhet redovisas under raden Finansiella kostnader och Finansiella intäkter på S-koderna: S7552 Räntekostnader i transfereringsverksamhet, utomstatliga S7559 Periodisering räntekostnader i transfereringsverksamhet, utomstatliga S7512 Ränteintäkter i transfereringsverksamhet, utomstatliga S7519 Periodisering ränteintäkter i transfereringsverksamhet, utomstatliga. Om räntorna ska inlevereras till inkomsttitel redovisas de istället på: S7072 Utomstatliga ränteintäkter, inkomster S7079 Utomstatliga ränteintäkter, periodiseringsposter. I de fall utlåningsverksamheten redovisas i verksamhetsavsnittet ska transaktionerna redovisas bland övriga finansiella poster, dvs. som finansiella intäkter eller finansiella kostnader. Om räntor/avgifter tas ut som är riskavspeglande, dvs. som är avsedda att täcka kostnaderna för utlåningsverksamheten i dess helhet, bör verksamheten redovisas i verksamhetsavsnittet. Räntor respektive avgiftsintäkter redovisas då på de särskilda raderna för finansiella intäkter/kostnader respektive intäkter av avgifter, medan kostnader för förluster och eventuella andra direkta utlåningskostnader lämpligen särredovisas i årsredovisningen och rapporteras på S-koder för verksamhetskostnader som ej är driftskostnader. Dessa är: S5822 Andra verksamhetskostnader, utomstatliga S5829 Andra verksamhetskostnader, periodiseringar, utomstatliga Av S-kodsförteckningen framgår att på dessa S-koder rapporteras kostnader som med beaktande av regelverket eller i enlighet med god redovisningssed i övrigt bör redovisas bland verksamhetens kostnader, men som inte har karaktär av myndigheten driftskostnader. Det kan avse kostnader i garanti- eller utlåningsverksamhet som inte ska redovisas som transfereringar, större skadestånd eller försäkringspremier/ersättningar eller andra kostnader av särskild natur. De är främst avsedda för myndigheter som bedriver garanti- eller utlåningsverksamhet och berör övriga myndigheter endast i undantagsfall. I fråga om förluster rapporteras konstaterade förluster som utgifter, medan befarade förluster rapporteras som periodiseringar. 18 redovisning av utlåningsverksamhet

19 konterings-och redovisningsexempel 4 Konterings- och redovisningsexempel I samtliga konteringsexempel används konton i den statliga baskontplanen. I vissa fall behöver myndigheterna dela upp bokföringen på flera konton än vad som framgår av exemplet, t.ex. för att kunna följa upp olika huvudtyper av lånefordringar eller för att kunna ta fram nödvändig information till noter till de finansiella dokumenten. I nedanstående exempel har myndigheten både utlåning som klassificeras som Lånefordringar och Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet. 4.1 Utbetalning av lån och bidrag som finansieras med anslag Tre typer av lån betalas ut. 1) Ett lån betalas ut på kronor. Lånefordringarna finansieras genom lån i Riksgälden. I exemplet redovisas upptagande av lån i Riksgälden vid samma tillfälle som när lånefordran uppstår. 2) En myndighet betalar ut kronor i villkorslån till ett företag från SCR. Vid utlåningstillfället är det uppenbart att endast kronor behöver återbetalas kronor redovisas direkt som lämnade bidrag. Det är inte fråga om att en värdering görs av utlåningen utan endast en bedömning av vad som kan anses vara återbetalningspliktigt. 3) Dessutom betalas ytterligare ett villkorslån ut till ett företag från SCR på kronor som inte till någon del förväntas att återbetalas och som i sin helhet klassificeras som bidrag 4. Även om samma konto används för såväl Lånefordringar som Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet är det lämpligt att i bokföringen använda olika konton eftersom det finns ett krav på att särskilja transaktioner hänförbara till olika kategorier lån. 4 I vissa myndigheter används benämningen avskrivningslån för lån som inte förväntas att återbetalas. redovisning av utlåningsverksamhet 19

20 konterings- och redovisningsexempel Debet Lånefordringar (1) Kredit 1391 Årets utlåning Lån i Riksgälden, årets nya lån Lånefordringar med villkorad återbetalning (2) 1944X Överföringar från SCR X Postgiro utbetalningar 1391 Årets utlåning Utbetalningar i icke räntebelagt flöde 7921 Lämnade bidrag, företag 174X Redovisning mot anslag Villkorslån som inte förväntas återbetalas (3) 1944X Överföringar från SCR 7921 Lämnade bidrag, företag 174X Redovisning mot anslag Statskapital Erhållna medel från statsbudgeten X Postgiro utbetalningar Utbetalningar i icke räntebelagt flöde Erhållna medel från statsbudgeten Räntor och amorteringar som inbetalas till myndigheten Löpande under året återbetalas kronor av utlånat belopp som klassificeras som Lånefordringar. Betalningen görs först till räntekontot 5 och vid ett senare tillfälle amorteras lånet i Riksgälden ned med motsvarande belopp 6. Dessutom betalas 2000 kronor i ränta. Ränteintäkterna betalas in till SCR och redovisas mot inkomsttitel. Debet Lånefordringar (1) Amortering Kredit 1910 Räntekonto Årets amortering Lån i Riksgälden, årets amortering Ränta 1941X Postgiro inbetalningar 1793 Inbetalningar i icke räntebelagt flöde 7211 Medel som tillförts statsbudgeten Räntekonto Ränteintäkter i uppbördsverksamheten Överföringar till SCR X Redovisning mot inkomsttitel Betalningar till räntekontot ska redovisas på in- och utbetalningskonton. I detta exempel görs en förenkling genom att endast använda konto Om amortering av lån i Riksgälden görs i direkt anslutning till betalning används i vissa fall postgirokonton kopplade till SCR. 20 redovisning av utlåningsverksamhet

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26

Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26 Handledning Avräkning med statsverket Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

Innehåll. Bakgrund. Calona Ekonomikonsult AB. Kundseminarium 2009-03-18 AMS 1. Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital

Innehåll. Bakgrund. Calona Ekonomikonsult AB. Kundseminarium 2009-03-18 AMS 1. Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital Carl-Henrik Ottosson Annmarie Skoglund 2009-03-18 Innehåll Översikt Samband SCR, RTA och KAP Exempel på avstämningar - Balansavstämning - Flödesavstämning

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). ESV Cirkulär 2015:6

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen Statliga inrapporteringskoder 2015 (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen ESV 2015:16 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Erhållna bidrag och donationer

Erhållna bidrag och donationer ESV 2005:14 Erhållna bidrag och donationer I handledningen beskrivs hur erhållna bidrag och donationer kan redovisas Innehåll FÖRORD... 3 1. DEFINITION AV BIDRAG... 4 1.1 DONATIONSFÖRORDNINGEN... 5 1.2

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027 Läkemedelsverkets delårsrapport 2010 Dnr: 5829:2010/516027 Innehåll KOMMENTARER 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 2 Allmänt 2 Återrapportering 2 Avgiftsbelagd och bidragsfinansierad verksamhet 2

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER)

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) EKONOMISTYRNINGS- VERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING AV EKONOMISK INFORMATION TILL STATS- REDOVISNINGEN EKONOMISTYRNINGSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING

Läs mer

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 ESV 2004:6 Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 1 (24) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Nyheter samt frågor som bör uppmärksammas...4 2. Principer för beräkningsunderlag...4 2.1 Intäkter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP

Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP 1 (9) Vägledning om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i ett allmänt råd om redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP angett hur bokföringsskyldiga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär 2008:12 Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder)

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 .------------------------ -- -- Årsredovisning för Brf Fiskaren 32 Räkenskapsåret 2008 Brf Fiskaren 32 1(7) Styrelsen för BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

1 januari 30 juni 2014

1 januari 30 juni 2014 www.sevenday.se Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014. Innehåll Verksamheten 3 Affärsidé

Läs mer

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Revisionsrapport. Malmö högskolas årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. Vissa ekonomiadministrativa regler följs inte

Revisionsrapport. Malmö högskolas årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. Vissa ekonomiadministrativa regler följs inte Revisionsrapport Malmö högskola 205 06 MALMÖ Datum Dnr 2004-04-07 32-2003-0285 Malmö högskolas årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Malmö högskolas (högskolans) årsredovisning, daterad 2004-02-19.

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.

Läs mer

Redovisning av fonder och avsättningar

Redovisning av fonder och avsättningar ESV 1998:7 Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning av fonder och avsättningar vid statliga myndigheter Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Harpsundsnämndens årsredovisning 2006. 1 Inledning. Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa 2007-05-23 32-2006-0471.

Revisionsrapport. Harpsundsnämndens årsredovisning 2006. 1 Inledning. Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa 2007-05-23 32-2006-0471. Revisionsrapport Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa Datum Dnr 2007-05-23 32-2006-0471 Harpsundsnämndens årsredovisning 2006 Riksrevisionen har granskat Harpsundsnämndens (nämndens) årsredovisning samt den

Läs mer

Redovisning av kassaflöden

Redovisning av kassaflöden R E K O M M E N D AT I O N 1 6. 2 Redovisning av kassaflöden September 2010 Innehåll Denna rekommendation anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Rekommendationens bindande verkan Text markerad

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2008 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01-2008-06-30 (Då

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer