Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26"

Transkript

1 Handledning Avräkning med statsverket Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Datum: Dnr: /2008 ESV-nr: 2008:26 Copyright: ESV Rapportansvarig: Curt Johansson Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: ISBN: ISSN: Tryckeri:

3 FÖRORD Förord Den här handledningen handlar om att stämma av och specificera balansposten Avräkning med statsverket. Den grundar sig på de regler för redovisning av posten som finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ekonomistyrningsverket (ESV) har 2008 ändrat reglerna för redovisningen av Avräkning med statsverket. Vi har omarbetat noten till balansposten i årsredovisningen för att tydligt visa postens sammansättning och uppkomst. Dessutom har vi ändrat baskontoplanen och S-koderna. Handledningen har vi tagit fram för att stödja er på myndigheterna i arbetet med att redovisa posten Avräkning med statsverket. Handledningen beskriver de nya reglerna, liksom bakgrunden till dem. Den ger också exempel på hur ni kan tillämpa reglerna och hur ni kan lösa olika problem kopplade till tillämpningen. Handledningen publiceras här i en första version i elektronisk form. Den vänder sig i sin nuvarande form främst till er som har några års erfarenhet av att arbeta med redovisning och finansiering i staten. Vi kommer att komplettera handledningen med ett avsnitt som mer grundläggande beskriver olika begrepp. Vi kan också behöva uppdatera handledningen eftersom vi under 2008 har påbörjat en översyn av föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen (1996:1189) och kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Ställ gärna frågor eller lämna synpunkter till avdelningen Redovisning och intern revision vid ESV, tfn Handledningen har tagits fram av Curt Johansson på ESV. Många olika personer både inom ESV och vid andra myndigheter har även varit delaktiga i arbetet. Pia Heyman Avdelningschef 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Inledning Specifikation av Avräkning med statsverket Specifikation av posten i not Kontostruktur och S-koder från Löpande rutiner och bokslut Identifiera och justera fel i saldot Fördelning av ingående balans Att härleda saldot för anslag i räntebärande flöde Att härleda saldot i icke räntebärande flöde Transfereringar som finansieras direkt från anslag Transfereringar som finansieras från övriga myndigheter eller externt Infrastrukturella investeringar Uppbörd Fordringar och skulder hänförbara till transaktioner som redovisas kassamässigt mot statsbudgeten Kontroll av att härlett saldo överensstämmer med redovisat saldo Hantering av avvikelser Hantering av dubbla betalningsflöden Hantera dubbla betalningsflöden i elektroniska fakturahanteringssystem Uppdelning av noten i årsredovisningen Uppbörd Inkomsttitlar Anslag i icke räntebärande flöde Transfereringar Anslag i räntebärande flöde Verksamhet Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Överföring av betalningar till respektive kontogrupp Bilaga Statliga inrapporteringskoder Bilaga Jämförelse mellan dagens struktur och strukturen före Bilaga Konterings- och redovisningsexempel Uppbörd Anslag Redovisning och uppdelning av Avräkning med statsverket Årsredovisning

5 INLEDNING 1 Inledning Balansposten Avräkning med statsverket är en post som är specifik för de statliga myndigheternas balansräkningar. Posten visar den skuld- och fordringsrelation som myndigheten har mot statsbudgeten och statens centralkonto i Riksbanken (SCR). I 7 kap. 1 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att balansposten Avräkning med statsverket i not bör delas upp på fordringar och skulder som avser: Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Anslag i icke räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken (bidrag som betalas till icke räntebärande flöde) Noten gör det möjligt att utläsa exempelvis om en uppbörd som har redovisats mot inkomsttitel faktiskt har betalats in till statens centralkonto eller om transfereringar som finansieras från anslag i icke räntebärande flöde har betalats ut. Dessutom framgår det om det finns oförbrukade bidrag som har betalats in till bankkonton i icke räntebärande flöde. Myndigheten behöver ha goda löpande avstämningsrutiner för att säkerställa att anslag och inkomsttitlar redovisas rätt och att betalningar går i rätt flöde. Kravet på specificering av Avräkning med statsverket i årsredovisningen medför att de löpande avstämningsrutinerna måste fungera. Vid upprättandet av årsredovisningen får myndigheten en extra kontroll av att rutinerna har fungerat som avsett. Denna handledning beskriver vad som redovisas under Avräkning med statsverket och hur myndigheten kan gå tillväga för att specificera posten enligt de krav som finns i regelverket. Däremot beskriver handledningen inte hur de löpande avstämningsrutinerna bör vara utformade eftersom dessa behöver anpassas till myndighetens verksamhet. 5

6 SPECIFIKATION AV AVRÄKNING MED STATSVERKET 2 Specifikation av Avräkning med statsverket ESV har inför årsredovisningen 2008 ändrat regelverket kring hur noten till balansposten Avräkning med statsverket bör specificeras. Syftet med ändringen är dels att öka förståelsen för vad som påverkar Avräkning med statsverket, dels att förbättra möjligheterna att kontrollera att myndigheten redovisar transaktioner och händelser rätt. Myndigheterna har redan tidigare varit skyldiga att kunna förklara förändringar av balansposten Avräkning med statsverket. Det som har tillkommit är att saldot under posten bör delas upp och specificeras på fyra avsnitt. De nya reglerna innebär alltså inte att några nya transaktioner eller händelser ska redovisas som påverkar balansposten. 2.1 Specifikation av posten i not Av föreskrifter till 7 kap. 1 FÅB framgår: Avräkning med statsverket Postens sammansättning ska redovisas i en not. Myndigheterna har alltså en skyldighet att specificera balansposten Avräkning med statsverket i en not. Hur noten bör ställas upp framgår av de allmänna råden till 7 kap. 1 : Avräkning med statsverket Postens sammansättning bör i noten delas upp i -uppbörd, -anslag i icke räntebärande flöde, -anslag i räntebärande flöde och -övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken och specificeras på följande sätt. Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Fordringar/Skulder avseende Uppbörd 6

7 SPECIFIKATION AV AVRÄKNING MED STATSVERKET Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-) Saldo Belopp under utredning Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken. Uppdelningen av posten bör göras under 2008, men om det finns hinder för detta kan en fullständig uppdelning redovisas i årsredovisningen för Beräkning av postens fyra delar kan vanligen göras genom att i första hand balansräkningens poster på bokslutsdagen analyseras utifrån påverkan på Avräkning med statsverket. Det innebär att främst fordringar och skulder hänförbara till icke räntebärande flöde delas upp på uppbörd, anslag i icke räntebärande flöde samt övriga fordringar och skulder på statens centralkonto i Riksbanken. Betalningsflödena för respektive delavsnitt kan därefter beräknas som skillnaden mellan saldo och faktisk avräkning av anslag och inkomsttitlar. I en komplicerad verksamhet kan det vara naturligt att använda schabloner vid fördelningar mellan avsnitt. Samtidigt gäller föreskrifter och allmänna råd till 2 kap. 5 om väsentlighet för specifikationerna. Om det visar sig att saldo för respektive delområde inte är korrekt eller stora belopp måste hänföras till Belopp under utredning analyseras betalningar och andra transaktioner under året eller tidigare år. En myndighet som efter utredning har väsentliga belopp på utredningskonto kan samråda med Ekonomistyrningsverket om hur denna differens ska avvecklas. I de fall slutraden i ett avsnitt är negativt benämns raden Skulder avseende I de fall slutraden är positiv benämns raden Fordringar avseende I vissa fall kan det vara komplicerat att göra specifikationen i årsredovisningen för år Om det finns hinder kan myndigheten avvakta med fullständig uppdelning till 7

8 SPECIFIKATION AV AVRÄKNING MED STATSVERKET årsredovisningen för Sådana hinder kan utgöras av det faktum att saldot kan vara svårt att utreda och dela upp på grund av fel som härrör från en tidpunkt flera år tillbaka, att felet har uppstått i en myndighet som införlivats i den berörda myndigheten eller att verksamheten till sin karaktär är komplicerad. I dessa fall bör myndigheten påbörja utredning och fördelning av saldot under Kontostruktur och S-koder från 2008 Kontostrukturen i kontogrupp 17 i baskontoplanen har ändrats så att den överensstämmer med den nya uppdelningen av noten. Samtidigt har kontoplanen utformats så att det ska vara möjligt för en myndighet att ändra sin bokföring med så få kontoändringar som möjligt. Därmed kan det till exempel vara möjligt att behålla många av de konteringsinstruktioner och automatiska konteringar som använts före omläggningen. I nedanstående tabell framgår vilka konton och S-koder som har ändrats I bilaga 1 finns samtliga S-koder under balansposten Avräkning med statsverket. I den nya strukturen finns två helt nya konton med tillhörande obligatoriska S-koder 1759 Återbetalning av anslagsmedel, som ska användas då myndigheten faktiskt betalar tillbaka pengar vid indragningar, och 1798 Utredningskonto, som i första hand ska användas för del av saldot som ännu inte kunnat fördelas i den nya strukturen. Ny kontostruktur i baskontoplanen och S-koder 2008 (kontoplanen är frivillig) Konton i baskontoplanen S-koder Kommentar 172 Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) 1720 Ingående balans, uppbörd S-1720 Ny S-kod och nytt konto 1721 Redovisning mot inkomsttitel S-1721 Samma S-kod och konto inkomster 1722 Redovisning mot inkomsttitel S-1722 Samma S-kod och konto utgifter 1728 Medel från räntekonto som S-1728 Ny S-kod tillförts inkomsttitel 1729 Redovisning av betalningar, uppbörd S-1799 Frivilligt att använda 8

9 SPECIFIKATION AV AVRÄKNING MED STATSVERKET 174 Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 1740 Ingående balans, anslag i icke räntebärande flöde 1741 Redovisning mot icke räntebärande anslag utgifter 1742 Redovisning mot icke räntebärande anslag inkomster 1749 Redovisning av betalningar, anslag S-1740 Ny S-kod och nytt konto S-1741 Samma S-kod och konto S-1742 Samma S-kod och konto S-1799 Frivilligt att använda 175 Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde 1750 Ingående balans, anslag i S-1750 Ny S-kod och nytt konto räntebärande flöde 1751 Redovisning mot S-1741 Samma S-kod men nytt konto räntebärande anslag utgifter 1752 Redovisning mot S-1742 Samma S-kod men nytt konto räntebärande anslag inkomster 1758 Anslagsmedel som tillförts S-1758 Ny S-kod räntekonto 1759 Återbetalning av anslagsmedel S-1759 Ny S-kod och nytt konto 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto i Riksbanken 1790 Ingående balans, övriga S-1790 Ny S-kod och nytt konto fordringar/skulder på SCR 1793 Inbetalningar i icke S-1793 Samma S-kod och konto räntebärande flöde, uppbördsmedel m.m Utbetalningar i icke S-1794 Samma S-kod och konto räntebärande flöde, transfereringar m.m Utredningskonto S-1798 Ny S-kod och nytt konto 1799 Omföring av betalning S-1799 Frivilligt att använda 9

10 SPECIFIKATION AV AVRÄKNING MED STATSVERKET I den nya strukturen finns två baskonton som får nya kontonummer för att bättre passa in i den nya strukturen. Men det innebär i sak ingen förändring mer än själva kontonummerbytet och att S-koderna ändras: 1791 byter till byter till Bokföring mot anslag i icke räntebärande flöde och mot inkomsttitlar påverkas inte alls av förslaget. Däremot rekommenderar ESV att anslag i räntebärande flöde förs över till en ny underkontogrupp, 175 Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde. S-koden är dock densamma som tidigare, varför den särskilda underkontogruppen är frivillig. Den del av saldot som inte kan hänföras till någon av de ovanstående grupperna redovisas på konto 1798 Utredningskonto, med S-kod I samband med bokslutsarbetet kan myndigheten föra om betalningar till respektive grupp. Myndigheten lägger då upp skilda konton för betalningar i de olika grupperna. Men det är frivilligt, vilket markeras av att S-koden 1799 används för dessa omföringar. Den får tills vidare endast funktionen av hjälpkonto och kommer att vara densamma i kredit som debet. Bilaga 2 visar skillnaden mellan den nya strukturen och den gamla strukturen i kontoplanen. 10

11 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT 3 Löpande rutiner och bokslut Arbetet med att dela upp balansposten görs lämpligen i flera steg. Här följer ett förslag till arbetsordning, där kommentarer till varje steg finns i de kommande textavsnitten. Notera att de myndigheter som endast har räntebärande flöde inte behöver utföra steg 4 i arbetsordningen. 1 Identifiera och justera fel i saldot 2 Fördela den ingående balansen 3 Härled saldot för anslag i räntebärande flöde 4 Härled saldot för anslag, uppbörd och övriga fordringar och skulder som redovisas i icke räntebärande flöde 5 Stäm av totalt härlett saldo (3+4) mot redovisat saldo under Avräkning med statsverket 6 Dela upp noten enligt kraven i 7 kap. 1 FÅB 7 Överför betalningar till rätt underkontogrupp i baskontoplanen De myndigheter som har dubbla betalningsflöden bör se över om fordringar och skulder i icke räntebärande flöde kan identifieras vid bokslut utan omfattande manuellt arbete eller om nya rutiner behöver utvecklas för att detta ska vara möjligt. 11

12 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Nedan finns en checklista för när saldo normalt uppkommer i respektive avsnitt. Uppbörd Myndigheter som inte fakturerar uppbörd har oftast inget saldo i detta avsnitt. Anslag i räntebärande flöde De flesta myndigheter redovisar ett saldo i detta avsnitt som överensstämmer med anslagssparandet för anslag i räntebärande flöde. Anslag i icke räntebärande flöde Myndigheter som endast betalar ut kontantbidrag har normalt inget saldo i detta avsnitt, om den inte har lönekostnader eller andra förvaltningskostnader som belastar anslag i icke räntebärande flöde. Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Myndigheter som har oförbrukade bidrag i icke räntebärande flöde eller belopp under utredning redovisar ett saldo i detta avsnitt. 3.1 Identifiera och justera fel i saldot steg 1 Att saldot under Avräkning med statsverket är fel kan både bero på att myndigheten har betalat i fel flöde och att anslag eller inkomsttitlar inte är rätt avräknade mot statsbudgeten. En grundläggande fråga när myndigheten börjar analysera beståndsdelarna i posten Avräkning med statsverket är vilken utgångspunkt analysen ska ha. Ett sätt är att kontrollera om de faktiska transaktioner som har ägt rum bakåt i tiden har redovisats korrekt och rätta felaktigheterna. Ett sannolikt mer effektivt sätt är att utgå från det redovisade saldot och vid behov justera för konstaterade differenser på en övergripande nivå. Det handlar då om att analysera påverkan på posten Avräkning med statsverket från alla delar av balansräkningen, inklusive myndighetskapitalet. 3.2 Fördelning av ingående balans 2008 steg 2 Myndigheten behöver ta ställning till hur man kan fördela den ingående balansen på respektive avsnitt. Den del av den ingående balansen som är av kortfristig karaktär kommer med automatik att upplösas under året och således ha försvunnit till bokslutet. Om delar av den ingående balansen undantagsvis inte kan härledas behöver man utreda orsaken till detta. Efter utredning kan den del av den ingående 12

13 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT balansen som eventuellt inte har klarlagts och som kvarstår i årsredovisningen för 2008 redovisas på konto 1798 Utredningskonto. ESV rekommenderar att myndigheten överför den del av ingående balansen som är hänförbar till anslag i räntebärande flöde från konto 1710 i den gamla kontostrukturen till konto 1750 Ingående balans, räntebärande anslag i bokföringen och i årsredovisningen Detta är nödvändigt för att få avräkning av anslag och tillförda anslagsmedel att överensstämma med anslagsredovisning och regleringsbrev. Det kan även vara lämpligt att fördela den ingående balansen hänförd till icke räntebärande flöde på kontona 1720 (uppbörd), 1740 (anslag), och 1790 (övriga fordringar och skulder) om det är möjligt. 3.3 Att härleda saldot för anslag i räntebärande flöde steg 3 För myndigheter som enbart har räntebärande flöde kommer hela saldot under Avräkning med statsverket att vara hänförbart till anslag i räntebärande flöde. Men det finns ett undantag: om myndigheten tar emot statsinkomster i mindre omfattning enligt 26 anslagsförordningen och betalar dessa till statens centralkonto genom en betalning till Riksgälden. Det är oftast inga problem att få fram hur anslag i räntebärande flöde påverkar Avräkning med statsverket eftersom anslagsmedel normalt tillförs räntekontot i tolftedelar. Saldot i avsnittet är ofta detsamma som skillnaden mellan vad som tillförts räntekontot och vad som avräknats anslaget. Saldot överensstämmer alltså med anslagssparandet/-krediten om myndigheten har återbetalt indragna anslagsmedel och tillförts samtliga anslagsmedel. 13

14 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Schematisk bild av saldot i räntebärande flöde Avräkning statsverket Tillförda anslagsmedel (12:e-delar) Saldo = anslagssparande/-kredit Avräkning mot anslag Saldot för anslag i räntebärande flöde påverkas alltså av Anslagssparande/-kredit Indragningar av anslag som myndigheten inte har återbetalat Tillförda anslagsmedel som myndigheten ännu inte har fått I de fall indragningar har skett ska anslagsmedel betalas tillbaka. Betalningen redovisas från och med år 2008 på konto 1759 Återbetalning av anslagsmedel. Denna särredovisning gör det möjligt för myndigheten att enkelt stämma av att indragningar verkligen har betalts tillbaka. Eftersom kontot infördes i baskontoplanen först år 2008 behövs andra metoder för denna avstämning när det gäller tidigare år. Vad som är viktigt att tänka på är att om beslutet om indragningar sker i slutet av året görs ofta återbetalningen först efterföljande år. I vissa fall minskar Riksgälden vid indragningar de tillförda anslagsmedlen under resten av året, vilket medför att dessa inte ska särredovisas på nämnda konto. Normalt får myndigheten anslagsmedel med automatik månadsvis genom att Riksgälden betalar ut tolftedelar av anslaget. I undantagsfall kan det förekomma att tillförda anslagmedel inte har betalats ut. I dessa fall kommer överföringsbelopp på anslag i räntebärande flöde inte att överstämma med saldot för anslag i räntebärande flöde. 14

15 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Om myndigheten inte har återbetalt tillförda anslagsmedel rättas det genom en betalning till Riksgälden inklusive ränta. Återbetald ränta ska dock inte redovisas på konto 1759 Återbetalning av anslagsmedel. 3.4 Att härleda saldot i icke räntebärande flöde steg 4 Transfereringar och uppbörd redovisas vanligtvis kassamässigt mot statsbudgeten och hanteras i icke räntebärande flöde. Då uppkommer inget saldo under Avräkning med statsverket. Viss uppbörd avräknas dock i samband med fakturering och det finns transfereringar som består av varor och tjänster. I sådana fall finns fordringar och skulder för uppbörd och transfereringar som påverkar saldot under Avräkning med statsverket. Då påverkas posten Avräkning med statsverket delvis vid andra tidpunkter och på annat sätt än vad som gäller för myndighetens egen verksamhet (förvaltning), som hanteras i det räntebärande flödet. De fordringar och skulder som normalt kan uppkomma i verksamheten som hanteras i icke räntebärande flöde är: leverantörsskulder vid transfereringar av varor och tjänster, innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter i transfereringsverksamhet, skulder och fordringar hänförbara till återhämtning av moms, uppbördsfordringar, medel för finansiering av transfereringar som betalats in i icke räntebärande flöde, men som ännu inte utbetalats (huvudsakligen inomstatliga bidrag) och olika typer av avräkningstransaktioner eller andra fordringar och skulder hänförbara till uppbörds- eller transfereringsverksamhet. Därutöver kan det finnas utgifter eller inkomster som betalats fel eller gemensamt i ett flöde och som därför behöver justeras, till exempel olika typer av personalkostnader som ska fördelas på finansiär eller belopp som betalats i fel flöde av andra skäl. Transaktioner påverkar Avräkning med statsverket när avräkning med statsbudgeten och betalningar i det icke räntebärande flödet sker vid olika tillfällen. Transaktionerna påverkar då alltid andra poster antingen i balans- eller resultaträkningen. Det är viktigt att kartlägga vilka transaktioner och händelser som leder till att fordringar/skulder i icke räntebärande flöde uppkommer eftersom dessa vanligtvis påverkar Avräkning med statsverket. Vid bokslutet behöver myndigheten ta fram uppgifter om fordringar och skulder i det icke räntebärande flödet för att kunna beräkna och fördela det saldo som hör till flödet. Om en verksamhet är helt finansierad från ett så kallat sakanslag kan samtliga fordringar och skulder i den verksamheten hänföras till det icke räntebärande flödet. 15

16 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT De flesta myndigheter med dubbla betalningsflöden har relativt få fordringar och skulder i det icke räntebärande flödet. Det är då möjligt att särredovisa dessa på speciella konton. Om myndigheten har väsentliga fordringar och skulder kan objektsplanen eller reskontror användas för att ta fram information om utestående fordringar och skulder. När det gäller leverantörsskulder kan det vara lämpligt att antingen använda en särskild leverantörsgrupp eller ett objektfält för löpande skulder som ska betalas i icke räntebärande flöde. De myndigheter som upprättar finansieringsanalys ska dela upp fordringar och skulder i respektive avsnitt i finansieringsanalysen. Denna uppdelning är inte lika fullständig som i specifikationen av Avräkning med statsverket, men myndigheten ska ändå särredovisa fordringar och skulder hänförbara till transfereringar, uppbörd och investeringar. Denna information kan då vara en utgångspunkt för att ta fram och härleda saldot som påverkar Avräkning med statsverket. Schematisk bild av saldot i icke räntebärande flöde Avräkning statsverket (statsbudget) Betalningar (Uppbörd och Anslag) Avräkning mot anslag och inkomsttitlar Saldo = Fordringar/skulder anslag och uppbörd En myndighet kan använda förenklingar för att dela upp saldot mellan avsnitt, enligt de allmänna råden till 7 kap. 1 FÅB. En metod som kan användas i vissa fall är att hänföra samtliga förändringar av skulder i icke räntebärande flöde till anslag. Den kan användas om myndigheten finansierar transfereringar med anslag och inte har skulder hänförbara till uppbörd 1. 1 Normalt uppkommer en skuld i uppbördsverksamhet endast om myndigheten ska återbetala uppbörd som har betalats in till myndigheten eller i de fall uppbörd har betalas in i förväg. 16

17 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT På motsvarande sätt kan fordringar i icke räntebärande flöde vanligtvis hänföras till uppbörd (förutom eventuella fordringar som är hänförbara till återhämtning av moms i icke räntebärande flöde). Myndigheten bör dock alltid analysera om det finns transaktioner och händelser i verksamheten som medför att schabloner är direkt olämpliga att tillämpa. Bidrag som myndigheten fått i det icke räntebärande flödet för att finansiera transfereringar och som sedan inte använts redovisas som oförbrukade bidrag eller eventuellt under Övriga skulder. Dessa medel påverkar Avräkning med statsverket. Myndigheter behöver redan idag kunna dela upp bidragsmedel på respektive betalningsflöde. Det görs normalt antingen genom att använda olika konton, objektfält eller en sidoordnad reskontra. Myndigheten bör eftersträva att vid årsbokslutet minska utestående fordringar och skulder hänförbara till det icke räntebärande flödet. I de fall justeringar måste göras mellan flöden kan det vara lämpligt att göra detta före årsskiftet, i den mån detta är möjligt. Den nya uppdelningen av noten kan innebära att myndigheten behöver se över sin redovisningsplan eller förenkla sin hantering av dubbla betalningsflöden. Det gäller särskilt om myndigheten har en komplicerad verksamhet och det är vanligt att fordringar och skulder uppstår i uppbörds- eller transfereringsverksamhet. Även myndighetens avstämningsrutiner kan behöva förändras för att möjliggöra att eventuella fel upptäcks löpande Transfereringar som finansieras direkt från anslag Anslagsmedel för transfereringar betalas inte till myndigheten. I stället har myndigheten tillgång till Statens centralkonto i Riksbanken (SCR) via bankkonton som täcks dagligen därifrån. Bokföring på Avräkning med statsverket påverkas när anslag avräknas och vid betalning i icke räntebärande flöde. I de flesta fall avräknas anslag samtidigt som utbetalningen sker. Det beror på att utgifter för transfereringar avräknas det budgetår då betalning sker enligt 16 anslagsförordningen. Det innebär att konto 1741 debiteras samtidigt som konto 1794 krediteras. Därmed påverkas inte saldot på posten Avräkning med statsverket i dessa fall. Men det finns flera situationer där saldot påverkas. Definitionsmässigt gäller att saldot på posten Avräkning med statsverket kommer att påverkas om en utbetalning i icke räntebärande flöde görs vid en annan tidpunkt än den då anslag avräknas eller en tillhörande inbetalning mottas. 17

18 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT De situationer som påverkar saldot på Avräkning med statsverket är vanligtvis när myndigheten: transfererar varor och tjänster återhämtar moms i icke räntebärande flöde har lönekostnader eller övriga förvaltningskostnader som får finansieras från så kallade sakanslag håller inne skatt och/eller arbetsgivaravgifter på transfereringar Om myndigheten transfererar varor och tjänster belastar det anslaget när fakturan kommer in till myndigheten. Av föreskrifterna till 16 anslagsförordningen framgår nämligen att anskaffning av varor och tjänster som ska förmedlas vidare ska avräknas mot anslag det budgetår som utgiften hör till. Det innebär att myndigheten visserligen kommer att belasta anslaget när fakturan kommer in, men att betalningen oftast kommer att ske 30 dagar senare. De utestående fakturorna vid bokslutet kommer att påverka saldot under Avräkning med statsverket. Myndigheten kommer i dessa fall att ha en fordran på statsverket fram till dess att betalning sker. Myndigheten måste vid bokslut kunna ta fram uppgifter om de utestående fakturor som är hänförbara till anslag i det icke räntebärande flödet. Myndigheten har rätt att återhämta moms för inköp av varor och tjänster, även när de betalas i icke räntebärande flöde. I de fall det finns en momsfordran (momsskuld 2 ) som är hänförbar till det icke räntebelagt flödet påverkar denna Avräkning med statsverket. Den bör i noten till Avräkning med statverket normalt redovisas under avsnittet Övriga fordringar och skulder. Lönekostnader får ofta finansieras från icke räntebärande flöde, men det gäller även andra verksamhetskostnader. Till exempel betalas sociala avgifter och skatter ut nästföljande månad, vilket medför att anslaget belastas före utbetalningen. Myndigheten betalar vanligtvis ut verksamhetskostnader som löner och lokaler i räntebärande flöde. Därefter gör myndigheten en justering mellan flödena. Det är viktigt att se till att hanteringen av dubbla betalningsflöden inte blir alltför administrativt betungande. Ofta är det lämpligt att justera mellan flöden samtidigt som anslaget belastas. Därmed kommer det inte att finnas några fordringar eller skulder i det icke räntebelagda flödet. Om det underlättar hanteringen kan det även vara lämpligt att avräkna en schablonmässigt kalkylerad kostnad istället för faktisk 2 I de flesta fall förekommer inte utgående moms i icke räntebelagt flöde. 18

19 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT utgift. Det är också den kalkylerade kostnaden som betalas mellan flödena. Vägledning för hantering av kostnadsfördelningar finns i ESV:s handledning Flerfinansierad verksamhet (ESV 2006:38). Betalning mellan flödena kan antingen göras samlat eller i samband med den faktiska utbetalningen från myndigheten. Om en väsentlig ränteintäkt har uppstått till följd av att betalningar mellan flöden har gjorts samlat kan det finnas skäl att betala ränta till SCR och redovisa beloppet mot inkomsttitel. Vissa myndigheter betalar ersättning som är underlag för arbetsgivaravgifter eller som är skattepliktiga direkt i det icke räntebärande flödet. Saldot för Avräkning med statsverket kommer då att innehålla en komponent som motsvarar skulden för arbetsgivaravgifter och den innehållna källskatten Transfereringar som finansieras från övriga myndigheter eller externt Många myndigheter tar emot medel från andra myndigheter eller i undantagsfall externa (icke statliga) givare och använder dem för att finansiera sin verksamhet eller till transfereringar. Medlen påverkar normalt inte posten Avräkning med statsverket, om de ska finansiera myndighetens egen verksamhet. Men om myndigheten hanterar medlen i det icke räntebärande flödet kommer nettot av in- och utbetalningar att påverka Avräkning med statsverket och balansposten Oförbrukade bidrag/upplupna bidragsintäkter. I de fall myndighet har fått in medlen i förväg kommer de att redovisas som Oförbrukade bidrag 3 eller eventuellt som en annan skuldpost fram till att de betalas ut till slutmottagaren. I de fall myndigheten har rätt att betala ut bidrag innan finansieringen har skett uppstår en upplupen bidragsintäkt. För att kunna redovisa en upplupen bidragsintäkt eller en fordran måste bidragsgivaren vara skyldig att betala in medel till myndigheten. 3 När bidrag kommer in till myndigheten kommer bidraget att först redovisas som intäkt. Senast vid bokslut ska den del som är oförbrukad redovisas som oförbrukade bidrag. 19

20 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Schematisk bild av bidrag från andra myndigheter m.m. i icke räntebärande flöde Avräkning statsverket Inbetalningar av bidrag Utbetalningar av bidrag Saldo = Oförbrukade bidrag Det kan i vissa fall vara svårt att veta om medlen kommer att användas för transfereringar eller i den egna verksamheten när de kommer in till myndigheten. Medel som initialt var avsedda för transfereringar, kan i ett senare skede användas för att finansiera vissa kostnader i den egna verksamheten. Myndigheten bör i sådana fall finna en metod som möjliggör en enkel administrativ hantering. Många myndigheter lägger ofta löpande upp betalningar av bidrag i leverantörsreskontran för att enkelt hantera betalningarna. Dessa kommande utbetalningar är formellt sett inte några skulder och får då inte redovisas som leverantörsskulder i årsredovisningen. Men det kan ändå vara lämpligt att löpande under året lägga in dem i leverantörsreskontran för att hantera betalningarna smidigt. Vid fördelning av fordringar och skulder kan myndigheten ofta utgå från att det utestående saldot för oförbrukade bidrag i icke räntebärande flöde hör till Övriga fordringar och skulder i noten till Avräkning med statsverket Infrastrukturella investeringar Myndigheter som finansierar investeringar från anslag i icke räntebärande flöde kan ha utestående skulder vid bokslutet som påverkar Avräkning med statsverket. Myndigheten kan ha fått in fakturor som avräknats mot anslag men som ännu inte betalats. Myndigheten behöver ur sin redovisning kunna ta fram dessa skulder för att kunna härleda saldot. 20

21 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Om investeringarna däremot finansieras från anslag i räntebärande flöde har myndigheten redan fått medel tillförda i tolftedelar. Då ska inte utestående skulder beaktas när Avräkning med statsverket specificeras i not eftersom det är ett eventuellt sparande/kredit på anslag i räntebärande flöde som påverkar saldot Uppbörd Medel i uppbördsverksamhet hanteras i princip alltid i det icke räntebärande flödet. Undantag gäller för uppbördsverksamhet av liten omfattning. Sådana kan löpande hanteras i ränteflödet, med betalning till icke räntebärande flöde någon eller några gånger per år. Det innebär att åtminstone slutligt redovisas alla uppbördsmedel i icke räntebärande flöde. Om myndigheten endast har ett räntebärande flöde betalar myndigheten in medlen till Riksgälden och redovisar betalningen på konto 1728 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel. Det uppkommer ingen effekt på posten Avräkning med statsverket om betalning och avräkning mot inkomsttitel görs samtidigt. Detta gäller för de största flödena av uppbördsmedel: skatt och socialavgifter m.m., bidrag från EU liksom återbetalning av lån. De avräknas mot inkomsttitel samma år som betalning sker enligt 17 anslagsförordningen. I praktiken avräknas inkomsterna löpande mot inkomsttitel när betalning sker. Konto 1793 i baskontoplanen debiteras och konto 1721 krediteras. Posten Avräkning med statsverket påverkas lika i debet och kredit och saldot påverkas inte. Även många andra transaktioner i uppbördsverksamheten hanteras på detta sätt på grund av deras karaktär. Olika typer av inleveranser av medel, överskott, medel från försäljning av egendom, m.m. periodiseras mycket sällan, utan transaktionen avräknas när betalningen äger rum. Finansiella poster som räntor som ska avräknas mot inkomsttitel, utdelningar på aktier och realisationsvinster faktureras oftast inte eller behandlas i förenklade rutiner och avräkning mot inkomsttitel blir därmed inte aktuell förrän betalning mottagits. I uppbördsverksamheten finns alltså inte lika många fall som leder till att ett saldo uppkommer i posten Avräkning med statsverket som i transfereringsverksamheten. De vanligaste transaktionerna som ger ett saldo är fakturerade offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster som avräknas inkomsttiteln när faktura eller motsvarande handling utfärdas, medan betalningen oftast kommer senare. Det innebär att för en myndighet med sådan verksamhet, kommer posten Kundfordringar eller posten Övriga fordringar att kunna innehålla en del som avser uppbördsverksamhet. 21

22 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Ett annat fall är då myndigheten gör nedskrivningar för befarade förluster i uppbördsverksamhet. Det beror på att dessa kostnader inte påverkar statsbudgeten förrän förlusten är konstaterad. Det innebär att det är den ursprungliga fordringen som påverkar posten Avräkning med statsverket. Myndigheter måste ha kvar den ursprungliga fordringen i sin bokföring fram till dess att återbetalning sker eller att förlusten är konstaterad. Ett ytterligare fall är om myndigheten vidarebefordrar uppbördsmedel från en myndighet till en annan. Då kan det förekomma avräkningskonton på skuld- eller fordringssidan som har med uppbördsverksamheten att göra. Ett exempel kan vara skatter och sociala avgifter som kommer in till staten hos en myndighet, men som ska avräknas mot inkomsttitel av en annan eller som ska vidareförmedlas till fonder och liknande. För att medlen ska kunna redovisas rätt i staten som helhet, eller för att kunna redovisa medlen i rätt period, kan myndigheten använda avräkningskonton i balansräkningen som motsvaras av en avräkning mot inkomsttitel hos den slutliga mottagande myndigheten. Det innebär att en del av posten Avräkning med statsverket kommer att innehålla en avräkningsfordran eller skuld som avser uppbördsmedel Fordringar och skulder hänförbara till transaktioner som redovisas kassamässigt mot statsbudgeten I vissa fall kan en myndighet redovisa fordringar och skulder i icke räntebärande flöde som avser transaktioner som avräknas mot statsbudgeten på kassamässig grund. Dessa transaktioner och händelser kan uppkomma i såväl transfererings- som uppbördsverksamhet, men de påverkar inte saldot på posten Avräkning med statsverket. Därför behöver de inte beaktas när myndigheten ska härleda saldot för fordringar och skulder i icke räntebärande flöde. Ofta redovisas sådana fordringar och skulder under periodavgränsningsposter i balansräkningen, men i vissa fall kan de i stället redovisas som vanliga fordringar och skulder. Några exempel på sådana skuld- och fordringstransaktioner är: När myndigheten redovisar en transfereringskostnad som avser kontantbidrag som ännu inte har betalats ut (vanligen försenade utbetalningar). När myndigheten redovisar återkrav som avser transfereringar. När myndigheten redovisar fordringar som avser skatter m.m. När myndigheten tar upp skulder som avser betalda skatter, EU-medel m.m. 22

23 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT 3.5 Kontroll av att härlett saldo överensstämmer med redovisat saldo steg 5 Det härledda saldot består dels av fordringar och skulder i icke räntebärande flöde, dels av anslagssparande eller anslagskredit på anslag i räntebärande flöde (om myndigheten har återbetalat indragningar och fått anslagsmedel). Tabellen nedan visar vilken typ av saldo som hör till vilken kontogrupp. Redovisat saldo Baskontogrupperna 172, 174 och 179 Härlett saldo Fordringar och skulder i icke räntebärande flöde Leverantörsskulder (anslag) Kundfordringar (uppbörd) Oförbrukade bidrag (övriga fordringar/skulder) Andra fordringar/skulder (skatt m.m.) Baskontogrupp 175 Anslagssparande/-kredit (räntebärande anslag) Det redovisade saldot under Avräkning med statsverket bör överensstämma med fordringar och skulder i det icke räntebärande flödet och med anslagssparande/-kredit i det räntebärande flödet Hantering av avvikelser När avvikelser konstateras är det viktigt att analysera orsaken. Den första frågan som bör ställas är om man tagit hänsyn till samtliga faktorer som påverkar saldot eller om det finns ytterligare transaktioner som förklarar avvikelsen. I de fall det kvarstår en avvikelse mellan det härledda saldot och det redovisade saldot är det viktigt att reda ut om hela eller delar av avvikelsen har uppkommit under året eller under tidigare år. Myndigheten bör göra en motsvarande analys av föregående års saldo alternativt saldot vid halvårsskiftet för att se om avvikelsen var densamma. 23

24 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Om avvikelsen har uppkommit under året tyder det på att myndighetens löpande avstämningsrutiner kan vara bristfälliga. Då bör myndigheten ta ställning till om: betalningar har gjorts i rätt flöde, och om belastningen mot anslag och övriga finansiärer är riktig. I vissa verksamheter är det vanligt att utgifter och betalningar finansieras med såväl räntebärande medel som icke räntebärande medel, oberoende av om finansieringen sker från anslag eller bidrag. Om myndigheten tar emot bidrag som både kan användas för egen verksamhet eller för att finansiera transfereringar kan det, när medlen betalas in, vara oklart hur de slutligen kommer att användas. Om finansieringsbilden är komplex behöver vanligtvis justeringar göras mellan betalningsflöden. Detta kan bli aktuellt då utbetalning sker från det räntebelagda flödet, samtidigt som betalningen delvis ska finansieras av medel i det icke räntebelagda flödet. Om avvikelsen kan hänföras till tidigare år utan att den kunnat förklaras kan myndigheten tillfälligt redovisa den på utredningskonto i samband med årsredovisningen för Innan man slutgiltigt tar ställning till hur saldot ska hanteras bör myndigheten gå tillbaka flera år för att utreda orsaken till differensen. Felaktigheter från tidigare år rättas vanligen direkt i balansräkningen. Väsentliga fel bör analyseras djupare. Det är då lämpligt att kontrollera vilket år felaktigheten på en viss post uppkom. Det bör kunna göras genom att gå tillbaka till bokslutsdokumentationen för varje år. Därefter hänförs felet till månad och så vidare och därmed kan den enskilda transaktion som varit upphovet till felet lokaliseras. På så vis bör man kunna hitta väsentliga felaktigheter som till exempel beror på betalningar i fel flöde eller felaktig belastning på statsbudgeten. Bedömningen av vad som kan ses som väsentligt utgår från den aktuella myndigheten och med hänsyn till de risker som bedöms finnas av att felet inte identifieras i detalj. En felaktig utbetalning ger vanligen en större risk än en felaktig bokföring för ett belopp av samma storlek. En felaktig bokföring som påverkar ett beslut ger en större risk än en felaktighet där den aktuella posten inte ligger till grund för något särskilt beslut etc. Det finns knappas anledning att utreda fel av mer begränsad betydelse bakåt i tiden, om det inte kan göras på ett enkelt sätt Hantering av dubbla betalningsflöden I myndigheter som har dubbla betalningsflöden och där fordringar och skulder i icke räntebärande flöde är vanliga kan det i vissa fall vara komplicerat att hantera alla enskilda betalningar i rätt flöde. Det gäller särskilt om myndigheten hanterar transfereringar som finansieras från andra myndigheter m.m. 24

25 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Problem med dubbla betalningsflöden beror ofta på att en faktura kan avse verksamhet i både räntebärande och icke räntebärande flöde. I de fall en betalning avser både räntebärande och icke räntebärande anslag sker utbetalningen normalt från räntekontot. Därefter görs en justering mellan flödena. Detta kan ske i samband med betalning eller vid en tidpunkt då myndigheten avräknar anslaget i det icke räntebärande flödet. En myndighet som belastar anslag i det icke räntebärande flödet med personalkostnader kan alltså justera mellan flödena direkt när anslaget avräknas. Det kan göras även om skatter och sociala avgifter betalas efterföljande månad. I de fall detta förfarande skulle ge upphov till ett väsentligt räntesaldo kan hela justeringen göras vid ett ränteneutralt datum, det vill säga vid ett datum mellan den tidpunkt då anslaget avräknas och betalningstidpunkten. Riksgälden håller för närvarande på att utveckla en rutin som ska underlätta överföring av medel mellan räntebärande och icke räntebärande flöde. Det ska bli möjligt att föra över medel mellan flöden utan att någon faktiskt betalning sker i banksystemet utanför staten. Däremot ska överföringen bokföras som en betalning Hantera dubbla betalningsflöden i elektroniska fakturahanteringssystem I de fall myndigheten har två betalningsflöden kan det i vissa fall vara svårt att avgöra i vilket flöde fakturor initialt ska betalas. I redovisningssystemet kan man styra fakturor till betalningsflöde antingen utifrån leverantör eller finansiär. En lämplig hantering kan vara att myndigheten styr betalningsväg utifrån leverantör. Det innebär att myndigheten för varje leverantör tar ställning till om samtliga fakturor från den leverantören initialt ska betalas i det ena eller det andra flödet. Normalt bör fakturor från en leverantör, som kan förekomma i båda flödena, betalas i det räntebärande flödet. Därefter görs en justering mellan betalningsflödena. För att undvika onödig räntekostnad kan i vissa fall en sådan justering av betalningar behöva göras dagligen. I andra fall, då det rör sig om mindre belopp och således en försumbar räntekostnad, kan justeringen göras senare. En alternativ hantering är att styra betalningsflöde utifrån finansiär. Om myndigheten har flera finansiärer och en faktura ska delas mellan finansiärer i olika betalningsflöden kan myndigheten behöva göra två delbetalningar av fakturan. En sådan hantering kräver att leverantören har godkänt förfarandet. Myndigheten får själv avgöra vilken metod som är mest lämplig. 25

26 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT 3.6 Uppdelning av noten i årsredovisningen steg 6 Som framgått tidigare redovisas samtliga betalningar i icke räntebärande flöde löpande i underkontogrupp 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto i Riksbanken. I många fall sker betalningar vid samma tidpunkt och till samma belopp som redovisningen mot statsbudgeten. Det medför att: Myndigheten redovisar en fordran på konto 1741 Redovisning mot icke räntebärande anslag samtidigt som en skuld uppkommer på konto 1794 Utbetalningar i icke räntebärande flöde, transfereringar m.m. Myndigheten redovisar skatter mot statsbudgeten på konto 1721 Redovisning mot inkomsttitel inkomster samtidigt som betalning redovisas på konto 1793 Inbetalningar i icke räntebärande flöde, uppbörd m.m., om myndigheten har icke räntebärande flöde (jämför avsnitt 3.4). Några myndigheter har fordringar på och/eller skulder till staten som inte är hänförbara till tilldelade anslag, till exempel Statens pensionsverk och Riksgälden. Sådana fordringar/skulder bokförs på ett särskilt konto med S-kod 1797 Övriga fordringar. Det är ofta lämpligt att redovisa dessa fordringar/skulder i ett eget avsnitt i noten till Avräkning med statsverket. Se även bilaga 3 för mer utförliga konterings- och redovisningsexempel Uppbörd Inkomsttitlar Följande bild visar vilka konton som behöver användas för att ta fram den del av noten till årsredovisningen som avser Uppbörd. Understruken text innebär att kontot är nytt från och med 2008 och att det finns motsvarande S-koder som innebär att kontot måste användas. Fetstilad text innebär att ESV rekommenderar att kontot används, men att det är frivilligt. Not i årsredovisningen Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel ( - ) Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde ( + ) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel ( + ) Baskontoplanen 1720 Ingående balans 1721 Avräknat mot inkomsttitel inkomster 1722 Avräknat mot inkomsttitel utgifter 1728 Medel från räntekonto Redovisning av betalningar, uppbörd Fordringar/Skulder avseende uppbörd 26

27 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT När myndigheten redovisar inkomster den inte disponerar mot inkomsttitel på konto 1721 Inkomsttitel inkomster ska inkomsterna också betalas in i icke räntebärande flöde. Inbetalningarna redovisas löpande på kontot 1793 Inbetalningar. Senast vid bokslut är det lämpligt att omföra betalningar hänförbara till inkomsttitel till konto 1729 Redovisning av betalningar, inkomsttitel. När myndigheterna fakturerar offentligrättsliga avgifter m.m. uppkommer samtidigt en skuld till staten och en fordran på utomstående. På motsvarande sätt uppkommer en fordran på staten och en skuld till utomstående vid en eventuell återbetalning av uppbörd. För att myndigheten ska kunna omföra betalningar från underkontogrupp 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto i Riksbanken till 172 Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitlar) behöver därför fordringar och skulder på utomstående som avser uppbörd kunna särskiljas. Normalt beräknas årets betalningar hänförbara till uppbördsverksamhet som inkomster redovisade mot inkomsttitel (1721) +/- förändringar av fordringar (ev. skulder) hänförbara till uppbördsverksamhet Anslag i icke räntebärande flöde Transfereringar Följande bild visar vilka konton som behöver användas för att ta fram den del av noten till årsredovisningen som avser Anslag i icke räntebärande flöde. Understruken text innebär att kontot är nytt från och med år 2008 och att det finns motsvarande S- koder som innebär att kontot måste användas. Fetstilad text innebär att ESV rekommenderar att kontot används, men att det är frivilligt. Not i årsredovisningen Ingående balans Redovisat mot anslag ( + ) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande konto ( - ) Baskontoplanen 1740 Ingående balans 1741 Avräknat mot anslag utgifter 1742 Avräknat mot anslag inkomster 1749 Redovisning av betalningar, anslag Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 27

28 LÖPANDE RUTINER OCH BOKSLUT Det uppkommer normalt sett inga skulder eller fordringar för transfereringar som helt finansieras från anslag och som betalas ut från icke räntebärande flöde. Sådana transfereringar avräknas kassamässigt. Om myndigheten transfererar varor och tjänster uppkommer däremot en fordran under Avräkning med statsverket. Det beror på att transfereringar av varor och tjänster avräknas mot anslag vid fakturatillfället, det vill säga vanligtvis en månad innan fakturan betalas. Avsnitt 3.4 beskriver olika situationer som ger upphov till skulder eller fordringar. Betalningar hänförbara till transfereringar och eventuell annan anslagsfinansierad verksamhet i icke räntebärande flöde, beräknas normalt som utfall på berörda anslag (1741) +/- förändringar av fordringar och skulder hänförbara till den berörda verksamheten Anslag i räntebärande flöde Verksamhet Följande bild sammanfattar vilka konton som behöver användas för att ta fram den del av noten till årsredovisningen som avser Anslag i räntebärande flöde. Understruken text innebär att kontot är nytt från och med år 2008 och att det finns motsvarande S-koder som innebär att kontot blir tvingande att använda. Fetstilad text innebär att ESV rekommenderar att kontot används, men det är frivilligt. Not i årsredovisningen Ingående balans Redovisat mot anslag ( + ) Anslagsmedel som tillförts räntekonto ( - ) Återbetalning av anslagsmedel ( - ) Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Baskontoplanen 1750 Ingående balans 1751 Avräknat mot anslag utgifter 1752 Avräknat mot anslag inkomster 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto 1759 Återbetalning av anslagsmedel För räntebärande anslag uppstår vanligtvis en skuld till staten när tolftedelar tillförs räntekontot. Skulden minskar sedan i takt med att myndigheten utför verksamhet och avräknar anslaget. Det kan uppstå såväl anslagssparande som anslagskredit kopplat till ramanslag. I de fall en myndighet har utnyttjat en anslagskredit har myndigheten en fordran på staten som kommer att regleras nästföljande år när nya anslagsmedel tillförs räntekontot. 28

Innehåll. Bakgrund. Calona Ekonomikonsult AB. Kundseminarium 2009-03-18 AMS 1. Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital

Innehåll. Bakgrund. Calona Ekonomikonsult AB. Kundseminarium 2009-03-18 AMS 1. Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital Avräkning med statsverket, Räntekonto och Myndighetskapital Carl-Henrik Ottosson Annmarie Skoglund 2009-03-18 Innehåll Översikt Samband SCR, RTA och KAP Exempel på avstämningar - Balansavstämning - Flödesavstämning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomihandbok. Dokumentjustering Upprättare av utgåva nr. 1: Cecilia Bruhn/CECBRU

Ekonomihandbok. Dokumentjustering Upprättare av utgåva nr. 1: Cecilia Bruhn/CECBRU Utgåva nr: 1 Sida nr: 1(5) 1 INLEDNING KUNDFORDRINGAR... 2 2 BETALNINGSBEVAKNING... 2 2.1 PÅMINNELSER... 2 2.2 INKASSO... 2 2.3 DRÖJSMÅLSRÄNTA... 3 3 VÄRDERING AV KUNDFORDRINGAR... 3 3.1 OSÄKRA FORDRINGAR...

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). ESV Cirkulär 2015:6

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Bokföring. STHFs lokalföreningar & TandhygienistFöretagare

Information till legitimerade tandhygienister. Bokföring. STHFs lokalföreningar & TandhygienistFöretagare SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Bokföring STHFs lokalföreningar & TandhygienistFöretagare TANDHYG Innehåll Konstituerande möte... 1 Ekonomisk redovisning till medlemmarna... 1 Bokföring...

Läs mer

Handledning Checklista för bokslut. Ett stöd för myndighetens arbete med årsredovisningen ESV 2015:57

Handledning Checklista för bokslut. Ett stöd för myndighetens arbete med årsredovisningen ESV 2015:57 Handledning Checklista för bokslut Ett stöd för myndighetens arbete med årsredovisningen ESV 2015:57 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där

Läs mer

ÅRSSKIFTE Pyramid Business Studio

ÅRSSKIFTE Pyramid Business Studio ÅRSSKIFTE Pyramid Business Studio 2 december 2004 Memo för årsskifte Pyramid Business Studio Denna sammanställning innehåller de vanligast förekommande frågorna inför och efter årsskiftet och redovisar

Läs mer

PAC: s spelregler Avsnitt 4.1.3 Rutinbeskrivning periodavslut

PAC: s spelregler Avsnitt 4.1.3 Rutinbeskrivning periodavslut Utgåva nr: 1.1 Sida nr: 1(28) 3 PERIODAVSLUT... 2 3.1. ÖPPNA NY PERIOD/STÄNG PERIOD/PARKERA PERIOD... 2 3.2. AVSTÄMNING I SAMBAND MED PERIODAVSLUT... 3 3.2.1 AVSTÄMNINGAR INNAN PERIODSTÄNGNING... 3 3.2.1.1

Läs mer

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Läs mer

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport Regeringen Rapport Säkerhet i statens betalningar Slutrapport ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Handledning Avräkning med statsverket ESV 2011:25

Handledning Avräkning med statsverket ESV 2011:25 Handledning Avräkning med statsverket ESV 2011:25 ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas

Läs mer

Vid bokslut ska därmed inga gamla differenser finnas kvar, utan enbart eventuella differenser som uppstått i juni eller december ska finnas.

Vid bokslut ska därmed inga gamla differenser finnas kvar, utan enbart eventuella differenser som uppstått i juni eller december ska finnas. Utgåva nr: 1.0 Sida nr: 1(13) 1. MINIBOKSLUT... 2 1.2 TIDPUNKT FÖR AVSTÄMNING... 2 1.3 DOKUMENTATION... 3 1.3.1 Fliksystem för minibokslut... 3 1.3.2 Checklista minibokslut... 3 1.4 AVSTÄMNING... 4 1.4.1

Läs mer

REDOVISNING AV GRAVSKÖTSEL

REDOVISNING AV GRAVSKÖTSEL REDOVISNING AV GRAVSKÖTSEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning...3 2 Gravskötsel och gravskötselavgift...3 2.1 Gravskötsel och blomstersmyckning...3 2.2 Gravskötselavgift...4 2.3 Tecknandetidpunkt för nya

Läs mer

Exempel på tentamensuppgifter (lösningsförslag följer sist i dokumentet)

Exempel på tentamensuppgifter (lösningsförslag följer sist i dokumentet) Exempel på tentamensuppgifter (lösningsförslag följer sist i dokumentet) Förklara innebörden av försiktighetsprincipen. (2p) Vilka tre kriterier ska vara uppfyllda för att kunna ta upp en tillgång i redovisningen?

Läs mer

Http://mora.se/overformyndare

Http://mora.se/overformyndare Redovisning av ekonomi Årsräkning, sluträkning, redogörelse och arvode Du ska lämna in din årsräkning och redogörelse till överförmyndaren senast den 1 mars. Sluträkning och redogörelse ska vara inlämnad

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Beslutade

Läs mer

En bokföringsguide till att lära sig bokföra

En bokföringsguide till att lära sig bokföra En bokföringsguide till att lära sig bokföra Innehåll Vad har alla framgångsrika företag gemensamt?... 1 Håller din affärsidé?... 1 Kom igång med bokföringens grunder... 2 Dags att börja bokföra... 4 Lär

Läs mer

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens 1/7 Bilaga 11 - Statlig redovisning 1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens redovisning Den statliga redovisningen liknar på många sätt redovisningen hos företag. Det finns dock krav i den statliga

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2015. 1. Delårsrapportens undertecknande... 3

DELÅRSRAPPORT 2015. 1. Delårsrapportens undertecknande... 3 Innehåll 1. Delårsrapportens undertecknande... 3 2. Kommentarer till delårsrapporten... 4 2.1 Verksamhetens kostnader... 4 2.2 Verksamhetens intäkter... 5 2.3 Ekonomiska krav med osäker utgång... 5 3.

Läs mer

Övningsmaterial för Visma eekonomi

Övningsmaterial för Visma eekonomi Övningsmaterial för Visma eekonomi VILL DU HA ÖVNINGAR I VISMA eekonomi? DET HÄR ÖVNINGSMATERIALET ÄR TILL FÖR DIG! Senast uppdaterad: 2016-01-10 Introduktion Välkommen till nya jobbet! Vi på Övningsbolaget

Läs mer

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14 Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra

Läs mer

FLIK 1: BALANSRÄKNING: MASKINELL SAMT NOT... 2 FLIK 2: RESULTATRÄKNING: MASKINELL... 2 FLIK 3: ANSLAGSREDOVISNING... 2

FLIK 1: BALANSRÄKNING: MASKINELL SAMT NOT... 2 FLIK 2: RESULTATRÄKNING: MASKINELL... 2 FLIK 3: ANSLAGSREDOVISNING... 2 RIKSPOLISSTYRELSEN 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLIK 1: BALANSRÄKNING: MASKINELL SAMT NOT... 2 FLIK 2: RESULTATRÄKNING: MASKINELL... 2 FLIK 3: ANSLAGSREDOVISNING... 2 FLIK 4: INKOMSTTITELREDOVISNING... 2

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF KALKBRÄNNAREN I KLAGSHAMN

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF KALKBRÄNNAREN I KLAGSHAMN ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF KALKBRÄNNAREN I KLAGSHAMN 1 2 Öppnar Innehållsförteckning dörren delägarna! Kallelse och dagordning till föreningsstämma 1 HSB Certifiering

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport Probleminventering avseende momsförordningen 2015:60

Regeringsuppdrag. Rapport Probleminventering avseende momsförordningen 2015:60 Regeringsuppdrag Rapport Probleminventering avseende momsförordningen 2015:60 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2015-12-14 Dnr: 3.2-11/2015 ESV-nr: 2015:60

Läs mer

Rapport Modell för momskompensation. Regeringsuppdrag

Rapport Modell för momskompensation. Regeringsuppdrag Regeringsuppdrag Rapport Modell för momskompensation Förslag till förbättrade förutsättningar för neutralitet i valet mellan produktion i egen regi och upphandling av tjänster för Sveriges Radio AB, Sveriges

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223) ESV Cirkulär beslutade den 30 mars 2011.

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Några funderingar idag!? Redovisningens två huvuduppgifter. T - kontot. Fundera på!? Dubbel bokföring. Grundläggande redovisning

Några funderingar idag!? Redovisningens två huvuduppgifter. T - kontot. Fundera på!? Dubbel bokföring. Grundläggande redovisning Grundläggande redovisning Några funderingar idag!? Kapitel 1 3 (t o m sid 81) Den Nya Affärsredovisningen Vad är en årsredovisning? Vad är skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning? Vad är debet

Läs mer

Handledning Att redovisa avsättningar och ansvarsförbindelser ESV 2016:33

Handledning Att redovisa avsättningar och ansvarsförbindelser ESV 2016:33 Handledning Att redovisa avsättningar och ansvarsförbindelser ESV 2016:33 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2016.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Konsekvensutredning med remiss

Konsekvensutredning med remiss 1/1 Datum 2009-10-01 ESV Dnr 49-924/2009 Handläggare Emma Holstad Ert datum Er beteckning Konsekvensutredning med remiss Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram förslag till ändrade föreskrifter och

Läs mer

Fortnox. För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav:

Fortnox. För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav: Krav Fortnox För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav: Föreningen ska ha en ordförande och en kassör registrerad i IdrottOnline, båda två personerna måste ha en e-postadress

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Företagets löpande bokföring. Daniel Nordström

Företagets löpande bokföring. Daniel Nordström Företagets löpande bokföring Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Vem sköter bokföringen? Bokföringslagen Kontering före registrering Praktiskt bokföringsarbete Verifikationer Kontering vid

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär 2008:12 Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder)

Läs mer

Regler för gallring av räkenskapshandlingar

Regler för gallring av räkenskapshandlingar Regler för gallring av räkenskapshandlingar vid Högskolan Dalarna Beslutad: Rektor 2015-05-18 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/862/10 Ersätter: Lokala gallringsbestämmelser vid Högskolan Dalarna, Ö 20/97, avsnittet

Läs mer

Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor

Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor PROMEMORIA 1 (16) Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor PROMEMORIA

Läs mer

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 ISBN: 978-91-7249-246-5 FÖRFATTARE: Curt Johansson LAYOUT: Lena Rebeling, ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX 45316 104 30 STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON:

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den

Läs mer

Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen

Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen Statskontoret Föreskrift 1 (14) 18.8.2014 Dnr VK/687/00.01/2014 Bokföringsenheterna och de statliga fonderna utanför budgeten Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen Enligt 41b (600/1997) i förordningen

Läs mer

Visma Analys. Ekonomilösningar som du vill ha det

Visma Analys. Ekonomilösningar som du vill ha det Visma Analys Analysera ditt företags ekonomi och ta bättre beslut med hjälp av Visma Analys ett effektivt verktyg för nyckeltalsanalyser, spårning av felaktigheter i bokföringen, samt för planering och

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Gott och blandat från ESV

Gott och blandat från ESV Gott och blandat från ESV Årsredovisningen för staten 2014 Intäkter av bidrag och oförbrukade bidrag Intäkter av bidrag vid U/H Miljoner kronor 2014 2013 2012 Totalt 18 007 17 308 15 764 Inomstatliga 9

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Svedala kommun Granskning avseende momshantering

Svedala kommun Granskning avseende momshantering Svedala kommun Granskning avseende momshantering Juni 2015 Bo-Arne Olsson Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 5 3. Momshantering 7 1.Sammanfattning I detta kapitel återfinns en sammanfattning avseende

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/5 2014 30/4 2015 HSB BRF HÖGAHOLM I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/5 2014 30/4 2015 HSB BRF HÖGAHOLM I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/5 2014 30/4 2015 HSB BRF HÖGAHOLM I MALMÖ Kallelse och dagordning Medlemmarna i HSB bostadsrättsförening Högaholm kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se Inledning

Läs mer

Momshantering i Pyramid

Momshantering i Pyramid Momshantering i Pyramid Gäller Pyramid Business Studio (11 februari 2015) Momshantering i Pyramid Hanteringen av moms i det dagliga arbetet i Pyramid, styrs av momskoder. Momskoder används vid registrering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Företagets bokslut med periodiseringar. Daniel Nordström

Företagets bokslut med periodiseringar. Daniel Nordström Företagets bokslut med periodiseringar Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Bokslut med periodiseringar Värdering av anläggningstillgångar Bokföring av anläggningstillgångar Bokföring av avskrivning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

18 Tidpunkt för inträde av redovisningsskyldighet och avdragsrätt

18 Tidpunkt för inträde av redovisningsskyldighet och avdragsrätt ...inträde av redovisningsskyldighet och avdragsrätt Avsnitt 18 399 18 Tidpunkt för inträde av redovisningsskyldighet och avdragsrätt Bokföringsskyldiga Ej bokföringsskyldiga Bokslutsföretag 18.1 Allmänt

Läs mer

Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX

Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX Sida 1(9) 2004-09-08 Högsta domstolen Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX YTTRANDE Det är inte förenligt med bokföringslagen (1999:1078) att verifiera konto- eller kreditkortsfordringar som under

Läs mer

Anvisningar för årsräkning/sluträkning

Anvisningar för årsräkning/sluträkning Sida 1(7) Anvisningar för årsräkning/sluträkning Anvisning faställd: 2014-12-01 Dokumentansvarig: Kerstin Lindén Sida 2(7) Inledning Enligt föräldrabalken är ställföreträdare, d.v.s. gode män, förvaltare

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2013 31/12 2013 HSB BRF BOLLEBYGD I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2013 31/12 2013 HSB BRF BOLLEBYGD I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2013 31/12 2013 HSB BRF BOLLEBYGD I MALMÖ Planerade Kallelse och månadsavgifter dagordning Medlemmarna i HSB bostadsrättsförening Bollebygd kallas härmed till

Läs mer

RiR 2006:6. Redovisning av myndigheters betalningsflöden

RiR 2006:6. Redovisning av myndigheters betalningsflöden RiR 2006:6 Redovisning av myndigheters betalningsflöden ISBN 91 7086 072 6 RiR 2006:6 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till regeringen Finansdepartementet Datum 2006-03-20 Dnr 39-2005-0217 Redovisning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

Uppföljande granskning av landstingets rutiner för utrangering av anläggningstillgångar - Fordon

Uppföljande granskning av landstingets rutiner för utrangering av anläggningstillgångar - Fordon Sa Uppföljande granskning av landstingets rutiner för utrangering av anläggningstillgångar - Fordon Rapport nr 05/2011 September 2011 Monika Norlin, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) SCBFS 2015:25 Bilaga 2 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar

Läs mer

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport Förslag till förordningsändringar med anledning av ny budgetlag ESV 2010:19

Regeringsuppdrag. Rapport Förslag till förordningsändringar med anledning av ny budgetlag ESV 2010:19 Regeringsuppdrag Rapport Förslag till förordningsändringar med anledning av ny budgetlag ESV 2010:19 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Nyheter i version 2015.2, 2015.1 och 2014.4

Nyheter i version 2015.2, 2015.1 och 2014.4 Nyheter i version 2015.2, 2015.1 och 2014.4 Här följer en sammanställning av programförändringar som skett i de senare versionerna av Hogia Ekonomi, Hogia Approval Manager och Hogia Order/Lager/Inköp.

Läs mer

FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20

FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20 FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20 Hur beräkning av semesterskuld fungerar i Flex Lön Detta dokument ger tipps och råd för hur du kan felsöka värden på semesterskuldslistan som du inte tycker stämmer.

Läs mer

Ställningstagande - Betalning med betalningssäkrade medel

Ställningstagande - Betalning med betalningssäkrade medel 1(7) Ställningstagande - Betalning med betalningssäkrade medel (Ersätter ställningstagande 5/08/IND, dnr ) Detta ställningstagande har beslutats av undertecknade verksamhetschefer efter föredragning av

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

AD /05 1(8) Delårsrapport

AD /05 1(8) Delårsrapport AD 12-579/05 1(8) Delårsrapport 2005 2005-01-01 2005-06-30 AD 12-579/05 2(8) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...5

Läs mer

Kontoplan Linnéuniversitetet uppdaterad 131231

Kontoplan Linnéuniversitetet uppdaterad 131231 Innehållsförteckning Balansräkning... 3 1 Tillgångar... 3 10 Immateriella anläggningstillgångar... 4 11-12 Materiella anläggningstillgångar... 4 13 Finansiella anläggningstillgånger, utlåning... 5 15 Fordringar...

Läs mer

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare.

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Här är en praktisk handbok om semestertid. Senast uppdaterad: 2016-04-28 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln är

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Löpande granskning av Umeå universitet 2012

Löpande granskning av Umeå universitet 2012 1 Löpande granskning av Umeå universitet 2012 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Umeå universitet 2012 bl.a. gjort en granskning av universitetets anläggningstillgångar och kostnader

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF PAVILJONGEN I LIMHAMN BRF Paviljongen i Limhamn 769616-7266 KALLELSE TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA I BRF PAVILJONGEN I LIMHAMN Bostadsrättsinnehavarna i BRF Paviljongen

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Versioner. Uppdaterat pga. att Diligentia AB börjar använda Agresso 2007 1 100125 Lotta Gilot 2+4+5 Uppdatering av inloggning via TC

Versioner. Uppdaterat pga. att Diligentia AB börjar använda Agresso 2007 1 100125 Lotta Gilot 2+4+5 Uppdatering av inloggning via TC er Revision Ändrad av Sida Ändring/kommentar 1 060324 SODEMA 5 Ny länk webportal 1 060324 SODEMA 5 Ny manual nedladdning certifikat (externa användare) 1 060324 SODEMA 5-6 Uppdaterade bilder/text (Agresso

Läs mer

Momskatten. Vad är MOMS? Vem betalar MOMS? Redovisning av moms. Hur stor är MOMSEN? En statlig konsumtionsskatt. Mervärdesskatt. Skatt på mervärdet

Momskatten. Vad är MOMS? Vem betalar MOMS? Redovisning av moms. Hur stor är MOMSEN? En statlig konsumtionsskatt. Mervärdesskatt. Skatt på mervärdet Vad är MOMS? Mervärdesskatt MOMS En statlig konsumtionsskatt Skatt på mervärdet INGEN KOSTNAD för företaget Vem betalar MOMS? Momskatten Slutkonsumenten Företagen sköter uppbörden Skattskyldiga är alla

Läs mer

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm

Läs mer

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Försäkringsvillkor Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Gäller fr o m 2007-07-01 (med ändringar per 2011-12-01) 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor är tillämpliga på Swedbank Kapitalförsäkring Depå.

Läs mer

Årsbokslut. Föreningen Fenix

Årsbokslut. Föreningen Fenix Årsbokslut för Föreningen Fenix 802406-1239 Räkenskapsåret 2014 Föreningen Fenix 1 (7) Styrelsen för Föreningen Fenix får härmed avge årsbokslut för räkenskapsåret 2014. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Villkor. Allmän information. S&A Sverige AB 556678-2677, september 2015

Villkor. Allmän information. S&A Sverige AB 556678-2677, september 2015 Villkor S&A Sverige AB 556678-2677, september 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren) som

Läs mer

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Försäkringsvillkor Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Gäller försäkringar tecknade fr o m 2008-04-01 t o m 2009-01-31 (med ändringar per 2011-12-01 och 2012-01-01) 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor

Läs mer

Årsskiftesrutiner. Innehåll. Avsluta sista månaden på räkenskapsåret

Årsskiftesrutiner. Innehåll. Avsluta sista månaden på räkenskapsåret Årsskiftesrutiner Flertalet byter räkenskapsår i samband med nytt kalenderår. Men checklistan gäller även för dig som bryter räkenskapsåret vid annan tidpunkt på året. Man följer samma rutiner. Det är

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

Dnr 2012-894 2014-03-27 D 14

Dnr 2012-894 2014-03-27 D 14 Dnr 2012-894 2014-03-27 D 14 D 14 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan rörande auktoriserade revisorn A-sons revisionsuppdrag i två aktiebolag, G-bolaget och Å-bolaget, och har därför

Läs mer

Rutin för redovisning av dagskassor för enheter kopplade till TakeCare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Rutin för redovisning av dagskassor för enheter kopplade till TakeCare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen RUTIN 1 (14) Senast uppdaterad -02 Rutin för redovisning av dagskassor för enheter kopplade till TakeCare RUTIN 2 (14) Senast uppdaterad -02 Innehållsförteckning Inledning... Verksamheten... 4 Stängning

Läs mer

EKONOMINYTT. GÖTEBORGS UNIVERSITET Information från avdelningen för ekonomistyrning NR 49 DATUM 2003-05-27. Innehåll

EKONOMINYTT. GÖTEBORGS UNIVERSITET Information från avdelningen för ekonomistyrning NR 49 DATUM 2003-05-27. Innehåll EKONOMINYTT GÖTEBORGS UNIVERSITET Information från avdelningen för ekonomistyrning NR 49 Innehåll 1 DELÅRSBOKSLUT PER 2003-06-30 sid Delårsrapport 1 Tidplan, checklista 2 Värdering av kundfordringar 2

Läs mer

Årsredovisning 2012. Förvaltningsberättelse. Sveriges Ornitologiska Förening Org nr 802006-1126. Allmänt om verksamheten. Resultatutveckling

Årsredovisning 2012. Förvaltningsberättelse. Sveriges Ornitologiska Förening Org nr 802006-1126. Allmänt om verksamheten. Resultatutveckling 1 (11) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Resultatutveckling Moderföreningens samlade rörelseintäkter uppgick för verksamhetsåret 2012 till 12 403 tkr (föregående år 9 667 tkr). Intäktsökningen

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal 1702-06, vilka jag förbinder mig att följa.

Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal 1702-06, vilka jag förbinder mig att följa. Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat är riktiga. Jag har tagit del av villkoren i detta Kontoavtal, vilka jag förbinder mig att följa. Jag lämnar härmed samtycke till behandling av personuppgifter

Läs mer

Gå till www.proceedo.net Ange ditt användarnamn (samma som din e-postadress) och ditt lösenord.

Gå till www.proceedo.net Ange ditt användarnamn (samma som din e-postadress) och ditt lösenord. Skapa beställning och leveranskvittera Inköpsprocessen i består av följande moment: A. Beställning B. Godkännande av ansvarig person C. Order till leverantör (skickas automatiskt) D. Leveranskvittens E.

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer