Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003"

Transkript

1 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp

2 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld Statsskuld enligt nationalräkenskaperna Okonsoliderad statsskuld definieras som samtliga instrument som Riksgäldskontoret ställt ut, det vill säga utan hänsyn till vilka som äger statspappren. Nytt är att skulden beräknas inklusive derivatinstrument och att skuldinstrumenten värderas till nominellt slutvärde enligt samma principer som tillämpas inom EU. Måttet används i styrningen och utvärderingen av skuldförvaltningen och publiceras månadsvis av Riksgäldskontoret. När statliga myndigheters innehav av statspapper exkluderats erhålls den konsoliderade statsskulden. I övrigt definieras den på samma sätt som den okonsoliderade statsskulden. Måttet ger en samlad bild av statens ekonomiska ställning och används i exempelvis budgetpropositionen och årsredovisningen för staten. Det beskriver även statens bidrag till den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som den mäts i EU-sammanhang. Ekonomistyrningsverket tar fram detta mått ur den statliga redovisningen och det publiceras för närvarande årsvis. Statsskulden enligt nationalräkenskaperna värderas till marknadsvärde enligt aktuella marknadsräntor och redovisas tillsammans med finansiella tillgångar så att den finansiella nettoförmögenheten kan belysas. Eftersom nationalräkenskaperna innehar status som officiell statistik föreslås måttet fortsättningsvis även fylla den funktionen. Statistiska centralbyrån ansvarar för detta mått och redovisar det års- och kvartalsvis i finansräkenskaperna. I slutet av Temaavsnittet finns en faktaruta med förklaringar till vissa av de begrepp som förekommer i detta avsnitt. Tidigare skuldbegrepp För att öka transparensen och tydligheten i hur statsskulden beskrivs och redovisas har regeringen beslutat om reviderade statsskuldsbegrepp från och med Riksgäldskontoret har på uppdrag av regeringen lämnat en rapport i frågan och regeringens beslut hittills följer Riksgäldskontorets förslag. Huvuddelen av informationen i detta avsnitt är hämtad från rapporten 1). För att mäta statsskulden måste man besluta vilka definitioner, avgränsningar och värderingsprinciper som skall gälla. Statsskulden påverkas således av hur man avgränsar begreppet staten, vilka låneinstrument som räknas in och hur man värderar dessa instrument. Det är inte alltid självklart hur man gör detta, vilket illustreras av att det tidigare fanns minst sex olika mått på statens skuldsättning. I Riksgäldskontorets löpande externa rapportering fanns det två skuldbegrepp. Det första måttet kallades Statsskuld och definierades som summan av statens utestående skuldinstrument. Detta var även den definition som användes i den officiella statistiken. Värderingsprinciperna var sådana att nominella statsobligationer i kronor (kupongobligationer) redovisades till det nominella värdet, det belopp som skall betalas på förfallodagen. Diskonteringsinstrument, som statsskuldväxlar och reala nollkupongobligationer, redovisades däremot till anskaffningsvärde, det vill säga det belopp som staten fick in när lånet gavs. Lån i utländsk valuta värderades på motsvarande sätt, men med hänsyn tagen 1) Statsskulden hur och av vem skall den mätas och redovisas? Regeringsrapport från (Dnr 2002/104). Se Riksgäldskontorets hemsida (www.rgk.se). 2

3 till aktuell valutakurs. Upplupna räntor och ackumulerad inflationskompensation på reallån skuldfördes inte, utan redovisades först vid förfall (eller eventuellt uppköp/byte). Det andra måttet i den löpande externa rapporteringen kallades Statsskuld inklusive skuldskötselåtgärder. Det utgick från den officiella definitionen, men hänsyn togs även till de derivatinstrument som Riksgäldskontoret använder för att påverka statens åtaganden, framför allt statens exponering mot valutarisk. Eftersom Riksgäldskontoret skapar en stor del av statens valutaexponering via derivatinstrument, ger detta mått en annan bild av statsskuldens sammansättning. Tas hänsyn till derivatinstrument uppgick valutaandelen till 31 procent i slutet av Utan dessa instrument var valutaandelen 17 procent. Andelen nominell kronskuld ändras i motsatt riktning, eftersom skuldbytesavtalen gör att lån i kronor omvandlas till exponering i utländsk valuta. I och med att derivatinstrumentens marknadsvärde påverkas av kronans växelkurs, kunde den totala skulden mätt inklusive skuldskötselåtgärder avvika från den officiella skulden som inte inkluderade dessa. I Riksgäldskontorets årsredovisning finns ett tredje mått på skulden, kallat Statsskulden till marknadsvärde. Utöver att hänsyn tas till aktuella valutakurser marknadsvärderas samtliga instrument på basis av aktuella räntor. Det innebär att skulden blir större om marknadsräntorna i genomsnitt fallit sedan lånen gavs ut och vice versa om räntorna stigit. Dessutom inkluderas upplupna räntor på samtliga instrument. I årsredovisningen för staten användes ett fjärde skuldmått, också kallat Statsskulden. Det motsvarades av den tidigare officiella skulddefinitionen med avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper. Det var alltså ett konsoliderat skuldmått. Skillnaden mellan officiell statsskuld och konsoliderad statsskuld har under senare år varit 3 5 miljarder kronor, eftersom myndigheters innehav av statspapper varit litet. Under andra halvåret 2002 ökade emellertid skillnaden till 39 miljarder kronor till följd av att Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantinämnden omvandlat kontofordringar hos Riksgäldskontoret till statspapper 2). Denna förändring är en anledning till att regeringen från budgetpropositionen för 2002 övergick till att redovisa den konsoliderade statsskulden. Justering av statsskulden för statspapper som innehas av statliga myndigheter ansluter till måttet den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det skuldbegrepp som används i EU-sammanhang, till exempel vid beräkningar av EMU-konvergenskraven. Vid beräkning av den konsoliderade bruttoskulden värderas emellertid de enskilda instrumenten på ett annat sätt än i den dåvarande svenska statsskuldsredovisningen. Huvudprincipen är att alla instrument redovisas till det nominella belopp som skall betalas vid förfall nominella slutvärden. Den metod som i Riksgäldskontorets redovisning används för nominella statsobligationer (såväl tidigare som nu) tillämpas således även för diskonteringsinstrument som statsskuldväxlar. För reala instrument räknas dessutom lånebeloppet upp med upplupen inflationskompensation. Även det kan sägas avspegla huvudprincipen genom att det ger en bild av det nominella belopp som ska betalas vid sluttidpunkten, dock utan att beakta att inflationstakten kan tänkas vara positiv under den återstående löptiden. Hänsyn tas till derivat (swappar och terminer) på samma sätt som i Riksgäldskontorets Statsskuld inklusive skuldskötselinstrument. Den viktigaste skillnaden mellan den dåvarande svenska och den EU-mässiga skuldvärderingen var att nollkuponginstrument i EU-sammanhang redovisas till slutvärde, medan de i Sverige togs upp till anskaffningsvärde. Enligt EU-reglerna skuldförs också upplupen inflationskompensation på realobligationer löpande under lånets löptid, medan dessa enligt tidigare svenska redovisningsprinciper skuldfördes först i samband med utbetalning. Följaktligen var konsoliderad statsskuld i svensk redovisning inte liktydigt med det mått som framkommer om man mäter Statens bruttoskuld, definierat som 2) Även Premiepensionsmyndigheten omvandlade kontofordringar till statspapper, sammanlagt cirka 16 miljarder kronor. Dessa elimineras dock ej vid konsolideringen i likhet med AP-fondens statspapper, med den avgränsning som regeringen beslutat för årsredovisningen för staten. 3

4 statens bidrag till den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU-sammanhang, även om båda måtten exkluderar inomstatligt innehav av statspapper. Slutligen finns det ett mått på statsskulden enligt nationalräkenskaperna (NR). Den nationalräkenskapsmässiga principen är marknadsvärdering, vilket innebär att hänsyn tas till aktuella marknadsräntor på alla typer av överlåtbara instrument. NR-måttet bygger således på den marknadsvärderade statsskulden som den redovisas i Riksgäldskontorets årsbokslut. Motsvarande skuld för hela den offentliga sektorn redovisas med uppdelning på stat, kommun och socialförsäkringssektor. Skulden redovisas tillsammans med finansiella tillgångar så att finansiella nettoförmögenheten kan belysas och redovisas ofta ihop med transaktioner (finansiellt sparande). Vid beräkningen av statsskulden skulle man i princip också kunna argumentera för att andra myndigheters än Riksgäldskontorets upplåning skulle ingå, exempelvis affärsverkens skulder. Något sådant mått tas dock inte fram. Analys av lämpliga mått Vid analysen av lämpliga mått på statsskulden utgick Riksgäldskontoret från ett funktionellt angreppssätt för att säkerställa att rätt mått användes i respektive sammanhang, både vad gäller statsskuldens storlek och sammansättning. Det fanns också en önskan att inte använda alltför många skuldbegrepp, med risk för begreppsförvirring, och att det begrepp som används som officiellt mått bör vara så generellt rättvisande som möjligt. Lämpligt mått för statsskuldsförvaltningen Riksgäldskontoret drog slutsatsen att den dåvarande skulddefinitionen inte var ändamålsenlig. Skuldmåttet bör inkludera skuldskötselåtgärder så att det mäter reell valutaexponering och överensstämmer med de riktlinjer som gäller för statsskuldsförvaltningen. Enligt skuldförvaltningens riktlinjer skall dock skuldbegreppet inte innefatta orealiserade marknadsvärdeändringar orsakade av ränterörelser. Motivet är att låneinstrumenten i liten utsträckning köps upp i förtid och att en värdering som bygger på tanken att hela skulden skall köpas upp och refinansieras på en gång därmed inte är rättvisande. Däremot skall skulden i utländsk valuta värderas på grundval av aktuella växelkurser. Riksgäldskontoret anser att en övergång till de principer som används för att värdera skulden i EU-sammanhang ger en rimlig avvägning mellan rättvisande bild och enkelhet. Den gamla principen var inte enhetlig. De blandade redovisning av nominellt värde för kupongobligationer med anskaffningsvärde för nollkupongobligationer. Ingen hänsyn togs heller till upplupna räntor eller upplupen inflationskompensation på reala instrument. En mer rättvisande värderingsprincip vore den om upplupet anskaffningsvärde. Den betyder att ett låneinstrument redovisas till inbetalt belopp vid emissionstillfället samt att värdet löpande räknas upp med upplupen ränta, inklusive eventuell inflationskompensation. Nackdelen med denna princip vore emellertid att det skulle kvarstå en skillnad gentemot EU:s värderingsprinciper och att man därmed skulle få fler skuldbegrepp. Principen med värdering till nominellt slutvärde leder visserligen till en överskattning av skulden avseende långa nollkuponginstrument men detta är ett begränsat och övergående problem. När det gäller nominella kupongobligationer är skillnaden normalt liten. Den viktigaste skevheten att upplupen inflationskompensation på realobligationer inte skuldförs rättas till även med EU:s regler. Eftersom EU-skulden även inkluderar skuldskötselåtgärder innebär detta att Riksgäldskontoret kan använda ett skuldbegrepp som motsvarar statens bidrag till den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som den mäts i EU-sammanhang när man beskriver förvaltningen av statsskulden. Den enda skillnaden är att måttet bör inkludera statliga myndigheters innehav av statspapper. Det vore inte ändamålsenligt, och är av praktiska skäl olämpligt, att använda ett konsoliderat mått för styrning av statsskuldsförvaltningen. 4

5 I kompletterande syfte kan Riksgäldskontoret i årsredovisningen redovisa statsskulden även i marknadsvärdetermer (liksom hittills) eller till upplupet anskaffningsvärde. Lämpligt mått i budgetpropositionen och årsredovisningen för staten Budgetpropositionen och årsredovisning för staten syftar båda till att ge en samlad bild av statens ekonomiska ställning. Därför är det rimligt att använda ett konsoliderat begrepp, som inte påverkas av inomstatliga skuld- och fordringsförhållanden. Konsolideringen bör göras med utgångspunkt i ett mått som inkluderar skuldskötselåtgärder enligt resonemanget ovan. Det är också mer relevant vid en jämförelse med anslaget Räntor på statsskulden eftersom det påverkas av skuldskötselinstrumenten. Skälen för att byta värderingsprincip är giltiga även för ett mått på konsoliderad statsskuld. Därmed skulle den konsoliderade statsskulden motsvara statens bidrag till den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld som den mäts i EU-sammanhang. Då blir redovisningen av den offentliga sektorns skuldsättning i budgetpropositionen mer begriplig. Officiell statistik Det officiella skuldbegreppet bör vara generellt i meningen att det skall vara användbart i så många tillämpningar och sammanhang som möjligt. Enkelhetsskäl talar samtidigt för att inte ha ett särskilt begrepp som enbart används i officiell statistik. I stället bör något befintligt begrepp ha status av officiell statistikdefinition. Av de två begrepp som har behandlats ovan framstår den konsoliderade statsskulden som bäst lämpad för detta ändamål. Det officiella måttet bör i likhet med budgetpropositionen och årsredovisningen för staten ge en generellt användbar beskrivning av statens ekonomiska ställning. Det finns dock ett tredje skuldbegrepp som redan har status av officiell statistik, nämligen den marknadsvärderade skulden som den redovisas i nationalräkenskaperna (NR). Fördelen med att välja detta begrepp är att man undviker att ha två olika mått i den officiella statistiken. En nackdel med det måttet är dock att det kan överdriva svängningarna i skuldstorleken genom att orealiserade marknadsvärdeändringar till följd av ränterörelser får genomslag, trots att de i många fall förblir orealiserade. Den nackdelen är dock inte av sådan vikt att det motiverar ett ytterligare mått för den officiella statistiken. NR-måttet är också på väg att få en mer framträdande plats i internationella sammanhang. Därför föreslår Riksgäldskontoret statsskuldsmåttet enligt NR som enda definition med status av officiell statistik. Riksgäldskontoret fortsätter att presentera detaljerade upplysningar om sammansättning på den skuld som Riksgäldskontoret förvaltar i månadsbladet Den svenska statsskulden. Informationen har intresse för aktörer på penning- och obligationsmarknaden och kan ses som led i kontorets marknadsvård. Den enda skillnaden mot tidigare är att den inte har status som officiell statistik. För användarna har detta emellertid liten betydelse. 5

6 Effekter av byte av skuldbegrepp De nya statsskuldsbegreppen tillämpas från och med år De nya måtten bygger alltså på att skulden beräknas inklusive derivatinstrument och att samtliga skuldinstrument värderas till nominellt slutvärde enligt samma principer som tillämpas inom EU, vilket ger en bättre bild av statsskuldens storlek och sammansättning. Riksgäldskontoret informerar i årsredovisningen för 2002 om hur det nya måttet, Okonsoliderad statsskuld, skiljer sig från det tidigare ( Statsskulden ). Enligt det nya måttet var skulden vid årsskiftet 44 miljarder kronor högre än mätt på det gamla sättet. Skillnaderna presenteras i nedanstående tabell. Ökningen beror dels på att värderingen av derivatinstrumenten innefattar orealiserade valutakursförluster, dels på att det nominella slutvärdet på statsskuldväxlar och realobligationer är större än anskaffningsvärdet. Sambandet mellan Riksgäldskontorets tidigare och nya statsskuldsmått per den 1 januari 2003 Miljarder kronor Statsskuld enligt tidigare mått ( Statsskulden ) 1 160,3 Förändring till följd av inkludering av derivatportföljen: Orealiserade valutakursförluster 9,9 Förändring till följd av värdering till nominellt slutvärde: Reala nollkuponglån 8,6 Upplupen inflationskompensation (reallån) 13,7 Statsskuldväxlar 8,4 Lån i utländska valutor 2,7 Total förändring 44,0 Statsskuld enligt nytt mått (Okonsoliderad statsskuld) 1 204,3 Det nya måttet konsoliderad statsskuld har förändrats på nästan samma sätt som det okonsoliderade måttet, men från en något lägre nivå eftersom statliga myndigheters innehav av statspapper inte ingår. Den konsoliderade skulden var cirka 40 miljarder kronor 3) lägre än den okonsoliderade enligt det nya sättet att mäta. Översynen leder alltså till att vi nu har dessa skuldbegrepp: Okonsoliderad statsskuld summan av statens utestående skuldinstrument Konsoliderad statsskuld skulden till övriga sektorer än staten Statsskuld enligt nationalräkenskaperna 3) Ungefärligt värde. Beloppet som skall elimineras vid konsolideringen enligt det nya måttet är något högre än enligt det gamla (39 miljarder kronor) eftersom värderingen av statspappren skall ske till nominellt slutvärde. 6

7 Förklaringar av vissa förekommande begrepp. Derivatinstrument Samlingsbegrepp för olika finansiella instrument vars pris är beroende av ett annat instrument. Riksgäldskontorets användning av sådana instrument kallas skuldskötselåtgärder och syftar till att minska upplåningskostnaderna. De vanligaste instrumenten är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps). Riksgäldskontorets skuldbytesavtal innebär att skuld i kronor omvandlas till skuld i utländsk valuta. Diskonteringsinstrument Låneinstrument utan nominell ränta (statsskuldväxlar och nollkupongobligationer) som därför emitteras (säljs) till ett belopp understigande det nominella värdet. Vid inlösen utbetalas nominellt belopp och värdestegringen utgör räntan, vilken således utbetalas först vid inlösen och inte årligen. Konsolidering Innebär att lägga samman de ingående enheterna i en koncern och eliminera mellanhavanden mellan dessa. Syftet är att ge en rättvisande helhetsbild av ingående enheter. När det gäller statsskulden innebär konsolidering att räkna bort statliga myndigheters innehav av statspapper. Kupongobligation Statsobligation med årlig ränteutbetalning. Nollkupongobligation Statsobligation för vilken hela räntan betalas ut vid inlösen. Se diskonteringsinstrument. Real(ränte)obligation Statsobligation som är inflationsskyddad och ger innehavaren dels ränta, dels kompensation för inflation under löptiden. Inflationskompensationen är beräknad utifrån konsumentprisindex. Statsskuldväxel Riksgäldskontorets låneinstrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden. Löptiden vid emission är vanligen tre, sex eller tolv månader. Även längre löptider förekommer. Se diskonteringsinstrument. 7

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret 2000-10-31 Dnr 2000/002542 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Thomas Olofsson 103 33 STOCKHOLM Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret Sammanfattning

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2016 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

Statsskuldens förvaltning

Statsskuldens förvaltning Dnr 2015/995 30 september 2015 Statsskuldens förvaltning Förslag till riktlinjer 2016 2019 Sammanfattning 1 Förslag till riktlinjer 2016 2019 2 Statsskuldsförvaltningens mål 2 Riksgäldens uppgift och upplåningens

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Skrivelse från Kärnavfallsfondens styrelse med förslag till ändrade placeringsregler för Kärnavfallsfondens

Skrivelse från Kärnavfallsfondens styrelse med förslag till ändrade placeringsregler för Kärnavfallsfondens REMISSVAR 2001-05-11 Dnr 2001/668 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Skrivelse från Kärnavfallsfondens styrelse med förslag till ändrade placeringsregler för Kärnavfallsfondens medel

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation Statsupplåning prognos och analys 22:3 Statens lånebehov Prognosförutsättningar 3 Årsprognosen för 22 3 Årsprognosen för 23 Lånebehovet justerat för tillfälliga effekter 5 Månadsprognoser 5 Statsskulden

Läs mer

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 31 januari 2001 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 2001 Riksgäldskontorets prognos pekar på ett överskott i statens betalningar på 70 80 miljarder

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Handbok om Statspapper

Handbok om Statspapper Handbok om Statspapper Innehåll 1. Det här är statspapper sid 4 Olika sorters statspapper likheter och skillnader 2. Varför finns statspapper? sid 5 Den svenska statsskulden Utestående obligationslån 3.

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder REKOMMENDATION 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Oktober 2011 Innehåll Denna rekommendation anger hur finansiella skulder och finansiella tillgångar ska redovisas. Rekommendationen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Statsskuldräntor m.m. 26

Statsskuldräntor m.m. 26 Statsskuldräntor m.m. 26 Förslag till statsbudget för 1999 Statsskuldräntor Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...5 2 Inledning...7 3 Räntor på statsskulden...9 A1 räntor på statsskulden...9

Läs mer

Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer

Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer Anförande av riksgäldsdirektören Thomas Franzén vid ett investerarmöte anordnat av Danske Bank Consensus den 1 oktober 2001 För

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Underlag för utvärdering

Underlag för utvärdering Dnr 214/251 21 februari 214 Underlag för utvärdering Statsskuldens förvaltning 213 1 Underlag för utvärdering 213 1 Mål och utvärdering 1 1.1 Uppdrag 1 1.2 Ramverk för statsskuldsförvaltningen 1 2 Riksgäldens

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1 Innehåll Bilaga 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 3 Utgångspunkter för regeringens riktlinjer... 6 3.1 Skuldens sammansättning... 6 3.2 Kostnadsmått...

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1(14) HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1 INLEDNING... 2 2 ALLMÄN INFORMATION... 2 3 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 3.1 Ställningsvärden... 3 3.2 Omvärderingar... 3 3.3 er... 3

Läs mer

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad.

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad. Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN m 2 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN m 2 förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS. Fonden är godkänd i Norge

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS Årsredovisningens räkenskapshandlingar har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om myndigheters årsredovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna

Revisionsrapport. Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna Revisionsrapport Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna Emil Forsling Fredrik Winter Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Statsskuldens förvaltning

Statsskuldens förvaltning Dnr 2012/1672 27 september 2012 Statsskuldens förvaltning Förslag till riktlinjer 2013 2016 SAMMANFATTNING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 1 Statsskuldens utveckling fram till 2016 2 FÖRSLAG TILL RIKTLINJER 2013 2016

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

Uppdatering av regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Uppdatering av regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 101125, 11 PM DATUM: 2010-11-19 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Administrativa avdelningen Henrik Gardholm ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm

Läs mer

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Här får du svar på de viktigaste frågorna med anledning av att PA Resources rekommenderar dig att i förtid byta dina konvertibler mot aktier. Styrelsen i

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

Rapport Förslag till förordningsändringar

Rapport Förslag till förordningsändringar Rapport Förslag till förordningsändringar Redovisning av regeringsuppdrag rörande förslag till förordningsändringar inom området finansiell redovisning ESV 2014:30 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Uppdaterad med finansdepartementets beräknade skatteintäkter. Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

Uppdaterad med finansdepartementets beräknade skatteintäkter. Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Uppdaterad med finansdepartementets beräknade skatteintäkter Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen

Läs mer

Instruktioner Balansstatistik

Instruktioner Balansstatistik 1(19) Instruktioner Balansstatistik 1 ALLMÄN INFORMATION... 2 2 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 2.1 Ställningsvärden... 3 2.2... 3 2.3 er... 4 3 DEFINITION AV VARIABLERNA... 5 3.1 Finansiella tillgångar...

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002

RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002 Dnr 2003/198 RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002 TILLIKA UNDERLAG FÖR UTVÄRDERING AV STATSSKULDSFÖRVALTNINGEN ÅTERRAPPORTERINGSKRAV TILL REGERINGEN...3 SAMMANFATTNING OCH SAMLAD UTVÄRDERING...4 RIKSGÄLDSKONTORETS

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden Allmänt Kvartalsrapport för AP-fonder ska insändas till Statistiska centralbyrån senast 45

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

I avdelningen Kommunens kontaktperson förprintas uppgifter från tidigare undersökningar. Kontrollera dessa uppgifter och ändra om de är felaktiga.

I avdelningen Kommunens kontaktperson förprintas uppgifter från tidigare undersökningar. Kontrollera dessa uppgifter och ändra om de är felaktiga. Instruktioner KTS 2014-12-09 1(12) Instruktioner 1. Att arbeta med formuläret Allmänt Formuläret innehåller följande avdelningar: Kommunens kontaktperson Finansiella tillgångar Specifikationer av finansiella

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT januari - juni 2015 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2015 Volvo Treasury AB (publ) är ett helägt dotterbolag till AB Volvo (publ) Göteborg (556012-5790). Företaget

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Marknadsföringsmaterial mars 2014 Räntebevis En sparform med möjlighet till hög ränta Räntebevis från Nordea NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Räntebevis ger möjlighet

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning Marknadsföringsmaterial februari 2015 Fasträntebevis En placering med fast ränteutbetalning Fasträntebevis ger en fast ränta, som utbetalas kvartalsvis Den riskfyllda aktiemarknaden och den låga avkastningen

Läs mer

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad.

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Riksgäldens Årsredovisning 2006 Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 2 Riksgäldsdirektören har ordet 3 Sammanfattande resultat

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Förordning om statliga garantier till banker m.fl.

Förordning om statliga garantier till banker m.fl. REMISSVAR 2008-10-27 Dnr 2008/1657 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förordning om statliga garantier till banker m.fl. (Remiss daterad 2008-10-24) Riksgälden har under hand lämnat

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Finansregler. Munkedals kommun

Finansregler. Munkedals kommun 2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning

Läs mer

Översyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna (SOU 2003:85)

Översyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna (SOU 2003:85) REMISSVAR 2004-01-23 Dnr 2003/1778 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna (SOU 2003:85) (Fi 2003/5167) Sammanfattning

Läs mer

Upplåningspolicy vid ett medlemskap i valutaunionen

Upplåningspolicy vid ett medlemskap i valutaunionen Upplåningspolicy vid ett medlemskap i valutaunionen Ett medlemskap i valutaunionen skulle innebära nya utmaningar för Riksgäldskontorets lånestrategi. Upplåning på en stor internationell marknad ställer

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Halvårsredogörelse 2011

Halvårsredogörelse 2011 2 (11) Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond Fondens start AP7 Aktiefond startade i begränsad omfattning den 11 maj 2010. Den mer betydande verksamheten startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) DNR 2011-568-AFS Källa: Sveriges riksbank, Bank for International settlements (BIS), Europeiska Kommissionen och NASDAQ OMX. SELMArapporteringen

Läs mer

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 Dnr 2012/1786 ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057 ( OBLIGATIONER ) 1 Definitioner I föreliggande Villkor skall följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan: "Avstämningsdag":

Läs mer

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Underlag för ett anförande på ett seminarium arrangerat av FIM Kapitalförvaltning 12 maj, 2004

Läs mer

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 27 Dnr 28 /29 Innehåll 1. Mål för statsskuldsförvaltningen 1 2. Statsskuldens kostnader 2 Genomsnittliga emissionsräntor för våra viktigaste

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för majoritetsägda bolag KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 Försäkringsbranschens Pensionskassa DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005 FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 FPK - FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT

Läs mer

Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar

Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar Rapport till Finanspolitiska rådet 2014/4 Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar Konjunkturinstitutet Erik Höglin, Erik Jonasson och Ulla Robling 2 Finanspolitiska rådet är en myndighet

Läs mer