LUSTGARDEN iêæ/ ;t%j/ 'ÆJø. 'äm. «>v. r\"m. -ÿ1, tfäsfo f. Í i. /evwi -To. :ha- w< m. «j/i « '' _/ii)u. -- < ÿ. =2iï& â y* 3 / «Si. % w 1.

Transkript

1 r tfäsfo f C '' '"'ý» :ha- : ;t%j/ I v» r<*r v =2ï& N F* / f/ù 'ÆJø» K. K- '4S V rvf w & <<]>* rhï 'ä êæ/ % \ y \ : /? G- 3 / & :«v-*, /: r\ n <î" % w H Í / ;.. «S U SS tø x" / É ü ' w< &Eé ï & >_ «j/ «f» w* Í - - të'j V v7 5- A n <> / 'Cl 1.1 $ ll 75 A 4 2 t NV> â y* N Æ %- r\" v O- K. T«V gfíf ;-, */ 'V : /evw -To «>v / -ÿ1, LLh. vl «4» A> y K 4 "N -G / U d '' _/)U.r» SK S a» U Ast y.-y t-~ <\\ 'Örc r t K « < ÿ a N * Z' S? çzy V foéutûyffe v r -lÿv r' -JT «=ÿ - - o LUSTGARDEN

2 LUSTGÅRDEN Årsskrft 1976 ÅRGÅNG 57 FÖRENINGEN FÖR DENDROLOGI OCH PARKVÅRD

3 HELSINGBORG 1976 SCHMIDTS BOKTRYCKERI AB

4 DENDROLOGI Innehåll jcontents TORD G. NITZELIUS Arboretu Drafle 85 år The Drafle Arboretu 85 years. Englsh suary SVEN A. HERMELIN Askstubbens årsrngar THORSTEN THUNMAN Olof Thunan och träden RESOR GORAN GREYER LARSSON Resan München/Oberbayern septeber 1975 VERA GADE VVehenstephan ESTER DAHLGREN Pupplnger Aue VERA GADE Münchens botanska trädgård WALTER BAUER text och foto LISA BAUER tecknngar Parkstuder Oberbayern Der Englsche Garten 68 Lnderhof 70 Olypapark 72 Schlesshe 74 Nyphenburg 76 CHRISTOPHER THACKER The Bounty of Sweden Dcndrologutflykt tll Leufsta Bruk TRÄDGÅRDSHISTORIA WALTER BAUER Leufsta Bruk. Trädgårdens restaurerng Leufsta Manor Works. The restoraton of the garden. Englsh suary D. j. SALES Hur Natonal Trust bevarar och restaurerar trädgårdar (övers. Gösta Adelswärd ) SMÄRRE MEDDELANDEN OCII NOLISER Tord G. Ntzelus: Alnus ncana (L) Moench f. tortuosa. Skruval ny for av gråal. Englsh suary Walter Bauer: En ovanlg Rhanusart Carl /. Kjellberg: Trädgårdsresa England 1975 Gösta Adelswärd : Planerad Englandsresa 1977 RECENSIONER en Nan Farbrother: The Nature of Landscape Desgn (Lavender Sundberg) 113 Hugh Johnson: En bok o träd (Walter Bauer) 113 EÖRENINGSMEDDELANDEN Styrelseberättelse för

5 Förenngen för dendrolog och parkvård (The Swedsh Socety for Dendrology and Park Culture) Vllavägen 8, Uppsala. Postgrokonto Medlesavgft : 25: studerande, 20: faljeavgft. årlgen, Ordförande: Översten, frherre Ebbe Gyllensterna, Gyllensternsgatan 10, Stockhol, tel. 08/ Vce ordförande: Btr. professor Magnus Fres, Ynglngavägen 7, Djurshol, tel. 08/ Sekreterare: Docent Örjan Nlsson, Bellansgatan 166, Uppsala, tel. 018/ Skattästare: Akadeträdgårdsästare Heluth H. Wanderoy, Vllavägen 8, Uppsala, tel. 018/ Redaktör för förenngens årsskrft: Frherre Gösta Adelswärd, Slefrnge, Åtvdaberg, tel. 0120/ Redaktonskotté: Btr. professor Magnus Fres, Docent Örjan Nlsson, Akadeträdgårdsästare Heluth H. Wanderoy. Oslagsbld: Fjällbjörk nära Dårronskalet. Cover. Brches near the ountan Dårronskalet.

6 Arboretu Drafle 85 år Av TOR G. NITZELIUS Bland vårt lands större arboreta är Drafle ett av de äldsta. Det är beläget på Hernsön vd Ångeran älvens ynnng (Lat. 621J 4I'N., Long. 18 J 1 E. Gr.) och fågelvägen 7 k från Härnösands centru. År 1890 förvärvade bruksägare Seth M. Kepe Drafs le egendo på södra delen av Hentsön. Vd den t den fanns nära anslutnng tll vllan några utländska barrträd, so planterats av den föregående ägaren. C.L. Carleson, nälgen Abes alba, A. balsaea A. sbrca, Pcea glauca, P. arana, Larx decdua och Pnus cebra. Av dessa fnns fortfarande fera kvar so ycket stora och vackra träd, bl.a. Abes alba (No 1, rutorna 2C och 3C på kartan). Sannolkt kan denna lyckade planterng ha påver kat hans växande ntresse för försöksodlng av frä ande träd, fraförallt barrträd, på Hernsön. Myc ket snart började han nälgen själv, tll en början ed lednng av tysk dendrologsk ltteratur, att an skaffa och plantera nya exoter. Efter det han 1912 företagt en gvande studeresa tll Tyskland, där vd denna td sådana betydande dcndrologer so Lud wg Bessner, Graf von Schwern och Callo Schne der var verksaa no det nybldade dendrologsällskapet, utökades planterngarna på Drafle kraftgt. Det kan tlläggas att Seth Kepe på ett ganska tdgt stadu hade kontakt ed och utbyte av såväl erfarenheter so växter ed en annan ponjär no nordsk dendrolog, nälgen Dr. Carl Gustav Tgerstedt, so hade fortsatt och utvecklat det av hans fader, Axel Fredrk Tgerstedt påbörja de beståndsarboretet Mustla vd Eläk sydöstra Fnland. Det är sannolkt att Seth Kepe också på verkades och stulerades av den stora dendrolo gska aktvtet so utvecklades vd det redan då beröda Arnold Arboretu Boston, Mass., U.S.A., so under decennerna krng sekelskftet stod un der dynask lednng av sn skapare, professor Char les Sprague Sargent. So stor Norrlandsvän var han även angelägen att vsa vad so kunde växa Norrland. ra utländska arter evad det gäller tllverknngen av sågverksprodukter eller cellulosa, tvvlar jag på att någon frälng kan bl oss tll nänvärd nytta n o vårt barrskogsoråde. Möjlgen kan an tänka sg att Abes sbrca, Larx sbrca och Pcea cana denss (P. glauca), härstaande från trakter ed hårt klat Sbren eller Canada, kunde vd vår trädgräns ot fjällen vsa en värdefull härdghet (Seth M. Kepe 1940). Bl.a. vlle Seth Kepe prova vnterhärdghet och användbarhet ur skoglg synpunkt hos fräande barrträd. Deras öjlghet att so skogsträd konkur rera ed våra nheska ansåg han eellertd gans ka snart vara rnga. Då våra nheska barrträd fråga o vrkets kvaltet cke stå tllbaka för någ- Sedan han prövat flertalet av de barrträd so och även vsade sg tvvelaktga, ko odlngsförsöken att även ofatta ett ganska stort antal lövträd och prydnadsbuskar ävenso flerårga örter. Under de år, so han arbetade ed uppbyggnaden av arboretet, var det eellertd barrträden, so ko att spela huvudrollen. kunde frågakoa och ånga so ansågs - Ett flertal arboreta av större eller ndre ofatt nng har anlagts Sverge en nget av de har resultaten redovsats så uttöande och under så lång td, so fallet vart ed Arboretu Drafle. Redan 1912 onäner Seth Kepe en artkel Skogsvårdsförenngens tdskrft (S. Kepe 1912) 93 st odlng befntlga barrträdsarter. Ett flertal av des sa har förtecknngen försetts ed bokstäverna h, th och ö, dvs. härdg, tälgen härdg och ötålg. Sannolkt bygger dessa uppgfter tll en del på tyska odlngserfarenheter, fraförallt Bessners handbok (Bessner 1891). Artkeln är vssa delar en beskrv nng av barrträdens naturlga förekostoråden en därtll följer koentarer o härdghet och odlngsvärde hos ett antal arter, ed vlka vd den na td en vss erfarenhet vunnts. Intressanta är upp gfterna att t.ex. Scadoptys verlcllala (Thunb.) Seb. & Zucc. (C. och S. Japan), Calocedrus decurrens (Torrey) Florn (Lbocedrus d. Torr., V. Nord aerka) och Sequoadendron gganteu (Lndley) Buchh. ( Sequoa ggantea (Lndley) Decnc) väg rat växa på Drafle, edan exepelvs Pnus tlunberg Par. (Japan.) och Gnkgo bloba L. (ursprung lg Kna) ansågs lovande. Fratden skulle vsa, att ej heller dessa kunde nå noral utvecklng på Drafle. Hans redan på detta tdga stadu gjor da bedönng av sådana barrträd so Abes alba, A. balsaea, A. sbrca, Pcea oorca, P. engelann, Larx sbrca, L. decdua, L. geln och 5

7 L. leptoleps skulle däreot stå sg ända n vår td. En koentar, so artkeln fråga vsar att Seth Kepe ej ensdgt betraktade sna försök ur forstlg synpunkt, förtjänar att cteras:--- Larx sbrca uppvsar en rakare och ndre greng sta än den japanska lärken, so synes växa yvga re och era utbreda sg grenar. Ser an saken ur prydnadssynpunkt (se fg. 11 förelggande art kel) är dock japanen ed sna rödbruna årsskott att föredraga. Går an längre fra tden, fnner an en ar tkel Lustgården av professor Nls Sylvén Överskt av de Sverge odlade Abes-arterna (Sylvén 1924) Seth Kepes försök ed barrträd och då specellt ädelgranarna och deras forer onända. Av 12 dttlls so härdga ansedda arter hade efter den hårda vntern ej ndre än 5 åst utrang eras so ndre härdga. Sylvén näner so av gjort ötålga efter några års odlng på Drafle föl jande arter: Abes bracteata D. Don (Kalfornen), A. ccphalonca Loud. (Grekland), A. clcca Carr. (M. Asen), A. fra Seb. & Zucc. (Japan), A. nordannana (Stev.) Spach, (M. Asen, Kauka sus), A. ublcata Mayr ( A. hooleps var. ubellala (Mayr) Wlh.), (Japan), A. webbana Lndl. (A. spectabls (D. Don) Spach), (Halaya) och A. pnsapo Boss (Spanen). Sett ed nutdens ögon och ed stöd av vår geno tden förvärvade större erfarenhet o härdghetsprovenenserna och deras bättre anpassnngsföråga tll ett relatvt hårdare klat, får nog denna förtecknng, åtnstone delvs, ej uppfattas allför bokstavlgt. Att A. ublcata, so är en lokalfor tll A. hooleps Seb. & Zucc. (eller en naturhybrd ellan denna art och A. fra) anses ndre härdg, är svårt att förstå, då ngen tng, so vårt land odlats under detta nan, vsat en säre härdghet än Nkkogranen. En sådan art so A. cephalonca karakterseras av en stor varatonsapltud härdghetsavseende, varför ej heller den får uppgvas för vdare försök på Drafle. Lstan på de saa artkel so härdga ansed da Abes-arterna lyder: A. alba, A. aabls, A. balsaea, A. fraser, A. hooleps, A. sachalness, A. sbrca och A. subalpna (A. lasocarpa). Satlga befnner sg dag odlng på Drafle so uppvuxna träd, varför bedönngen redan på detta tdga stadu åste anses vara god. So tälgen härdga anses A. concolor, A. ares och A. vetch ed anärknngen vlka dock alla synes stå de fullt härdga relatvt nära, även detta en fullt besannad akttagelse. En epok Drafles hstora so arboretu nträf fade 1940 och ed att Seth Kepe utgav sn välredgerade och vackert llustrerade bok Arboretu Drafle (Seth Kepe 1940). Vd ut arbetandet av denna, so också nnehåller en tre sdor lång engelsk-språkg saanfattnng, hade han so edarbetare aanuensen vd Uppsala bota nska trädgård, Carl G. Al. Denne, so årlgen under ett decennu besökte Drafle och var väl för trogen ed salngarna, stod för artbestänngar na och redgerngen av växtförtecknngarna. Han hade också bearbetat klatuppgfterna från Här nösands etereologska staton, so tagts ur arbe ten av H. E. Haberg och Anders Ångströ sat kopletterats ed uppgfter länade av statsetereologen Bror Hedeo. En kortfattad en tll räcklgt upplysande artkel o berggrund och lösa jordarter no orådet för planterngarna på Draf le, författad av statsgeologen Alvar Högbo, ngår också boken. I artförtecknngen över odlade träd på Drafle vd tden för bokens utgvande är 126 barrträdsarter och -forer upptagna. Antalet lövfällande träd och buskar eller halvbuskar var vd denna tdpunkt up pe 366. Härav utgjorde träden och ett antal for er av dessa ett drygt hundratal. Idag exsterar ett knappt 90-tal arter och forer av lövträd. Även o det är ganska svårt att bedöa utfallet en del boken ej nända trädarter har senare planterats - och orsakerna tll detta, kan an dock Seth Kepes förtecknng redan ana, vlka arter, so förr eller senare av klatska skäl kunde förväntas för svnna ur salngen. Sådana träd so exepelvs Populus lasocarpa Olv, och Juglans rega L. krä ver varare och fraförallt längre vegetatonspe roder än de so kännetecknar Drafle för att kun na otstå hårda vntrar och ha en chans att nå acceptabel trädstorlek. De fnns därför ej längre kvar. Svårare är det däreot att från klatsk synvnkel kunna förklara varför t.ex. sådana arter so Salx elegantssa K. Koch, Zelkowa serrata Mak., Cercdphyllu japoncu Seb & Zucc. och Cladrasts lutea (Mchx.) K. Koch ej fnns kvar, efterso de erfarenhetsässgt kan ges ett högt härdghetsbetyg. Möjlgen kan orsakerna tll deras för svnnande vara andra, t.ex. soartorka, för hård gräskonkurrens etc. Vnterskadorna från åren ( svntrar na ) fnner an redovsade Lustgården (Anony us 1943). Härdghetsbedönngen är här grade rad skalan 0 5, varvd 0= oskadade och 5= helt 6

8 hjälfrusna. Här å endast nänas några tll sft ursprung ej närare angvna arter, so gått ut. Bland barrträden: Abes cephalonca Loud., A. clcca Carr. A. delavay Franchet, A. lowana Murr., A. agnfed Murr., A. pnsapo Boss., Pcea ornda Lnk ( P. slhana Boss.), Cedrus atlantca (Endl.) Manett Glauca, Pnus densjlora Seb. & Zucc., P. grffth McLelland, Chaaecypars lawsonana (Murr.) Par., Calocedrus decurrens (Torrey) Flo rn ( Lbocedrus d. Torr.) Bland lövträden: Carya cordfors (Wangh.) K. Koch, fuglans rega L., Fagus orentals Lpsky, Quercus cerrs L., Q. acrocarpa Mchx., Q. palustrs Muenchh., Zelkowa serrata Mak., Cercdphyllu japoncu Seb. & Zucc., Lrodendron tulpfera L. Crataegusarnoldana Sarg., Prunus cerasfera Ehrh. Atropurpurea (Pc. var. pssard Baley), Davda nvolucrata Ball., Fraxnus paxana Lngelsh. I Nls Sylvéns ycket vktga en tyvärr prak tken alltför ltet uppärksaade och utnyttjade arbete Härdgheten hos barrträden våra parker och planterngar (Sylvén ), vlken stort sett alla vårt land odlade barrträdsarter och ånga av deras forer och deras reakton på 40-talets köldvntrar redovsas ed hjälp av kartor och tabel ler, fnns även Arboretu Drafle ed bland de talrka nventerade odlngslokalerna. Här skönjer an nu vlka arter, so efter års försöksodlng vsat sg specellt härdga och användbara på Drafle. De återfnns också den förtecknng, so Seth Kepes son, Fl. Dr. Ragnar Kepe, 14 år senare uppgjorde nför dendrologförenngens besök på Draf le jun 1959 och so publcerades Lustgården Han hade efter faderns bortgång 1946 över tagt Drafle egendo och har sedan dess ed stort ntresse fullföljt ntentonerna ed arboretet, där vd specellt koncentrerande sg på barrträden. (Det ta är fallet även sedan Ragnar Kepe, so allt jät soartd bebor gården, år 1968 överlått egendoen tll sn son Anders). I Ragnar Kepes förtecknng redovsas för första gången de största exeplarens höjd av varje art eller for (även o vssa höjd- och daeteruppgfter länats av Ano nyus 1943). Ännu en hård vnter skulle koa efter 23 rela tvt norala år, nälgen vntern , då köldrekordet från 1893 (-35 C. enl. uppg. boken Arboretu Drafle sd. 48), nästan tangerades februar ed 33.2 C. Även denna händelse har bl vt utförlgt behandlad vad rör barrträden på Draf le av fl. lc. Gösta Stenbeck Antecknngar röran de nverkan av den extret kalla vntern på barrträden Arboretu Drafle (Stenbeck 1969). Vd sdan av klatdagra för tden okto ber aj och synpunkter rörande graden av köld skador, ternologen vd bedönng av köldska dor, provenensfrågan etc., är ca 160 barrträdsarter och -forer uppställda talbellfor. Härvd an gves den bedöda graden av vnterskador ej blott ed hänsyn tll vntern utan också so jäförelse enlgt de tdgare redovsade nventerng arna. Av arter och forer nända vd satlga eller någon av dessa nventerngar saknas nu ett sjut total. Över hälften av dessa, bland vlka kan nä nas sådana arter so Abes braeteata, A. speetabls, Cedrus atlantca, Pcea sthana, Sequoadendron, Pnus thunberg och Gnkgo, åste nog anses alltför värekrävande för att någonsn kunna an ses ha en reell chans att växa upp tll norala träd på Drafle. En del av de övrga, bland vlka fräst Abes concolor var. lowana, Pcea rubra, Pnus arstata, P. resnosa och P. arand bör nänas, är nuer provenensässgt bättre kända och för tjänar sålunda att planteras på nytt läplga lä gen på Drafle. Arboretu Drafle nutd Efter ett drygt halvsekels försöksodlng fnns på Drafle enlgt bfogade förtecknng dag nära ntto talet barrträd och ca 85 lövträd. Man kan säga att de verklgt uppvuxna och noralt utvecklade trä den (hos en del av barrträden också dokuenterat spontan reprodukton på växtplatsen) representerar en första klatsk urvalsfas, på vlken an kan bygga vdare för fratden. (I vssa fall även en andra urvalsfas. Se rörande Mustla under rub. Pro venenser!). Í stort sett är barrträdssalngen där för avsevärt värdefullare än kollektonen av lövträd, so på ett antal ganska lovande undantag när knap past nnehåller några ur urvalssynpunkt specellt n tressanta och användbara eleent. Detta är eel lertd en brst, so enlgt undertecknads enng lätt låter sg repareras ed hjälp av det stora och varabla ateral av lövfällande lgnoser, so dag står tll förfogande plantskolorna. För att göra arboretet full utsträcknng tllgäng lgt för vdare forsknng på det dendrologsk-hortkulturella ävenso på det forstlga orådet, ansåg Dr. Ragnar Kepe att en förnyad kontrollbestä nng och en saband däred utförd noggrann et ketterng sat karterng av huvuddelen av plante- 7

9 rngarna skulle bl nödvändg. Han föreslog därför att undertecknad skulle utföra artbestänngar på hela det planterade lgnosateralet och skrva före lggande saanfattnng av retrospektva och ak tuella data o arboretet. Detta arbete har utförts angenät saarbete ed Dr. Kepe själv och ajor Ulf Tholn, so är bosatt på Hesön och so är lvlgt dendrologskt ntresserad. Major Tho ln har utfört nätnng av ttdelen av Arboretu Drafle och dess planterade träd på grundval av be stänngarna sat upprättat kartorna över orå det. Han har vdare saband ed revsonen av art förtecknngarna utfört höjdätnng av högsta exeplaret av varje art eller for. För att ge en uppfattnng o arkförhållandena på Drafle skall uppsatsen Berggrund och lösa jord arter Seth M. Kepes bok cteras sn helhet. Kl atdagraen, so saanställts på grundval av äldre och nyare rapporter från SMHI Härnösand har utrtats av Göran Söderberg och Maranne Wahl strö, bägge Vsby. Artlstorna stöder sg beträffan de noenklaturen på arbeten av A. Rehder (1954), Den Ouden-Boo (1965), Tang-shu Lu (1971), G. Krssann (1972) och H.G. Hller (1974). Berggrund och lösa jordarter (efter Alvar Högbo Seth M. Kepe: Arboretu Drafle 1940) Berggrunden no orådet för planterngsförsöken består hufvudsaklgen af en så edelkorng, rödlätt eller gråaktg s.k. uskovtgrant. Denna berg art nnehåller ljus gler och har en jäförelse vs hög alkalhalt (här KaO 5,37 %, NaaO 1,41 %). Det är påtaglgt, att saansättnngen af de lösa jordlagren häraf påverkats cn för vegetatonen för delaktg rktnng. Vd Karlsholens skogvaktareboslälle påträffas ett part perdottsk grönsten, so sannolkt geno sn relatvt höga fosforhalt kan va ra tll värde för växtlgheten. De lepttska eller lepttgnejsga bergarter, so förekoa t.ex. vd o rådets sydvästra gräns, torde däreot läna ytterst närngsfattga förvttrngsprodukter och alltså vara utan betydelse för vegetatonen. Hvad jordarterna beträffar, utgöras de praktskt taget helt af orän, so undantagslöst är er el ler ndre ursköljd, sat af från oränen urspoladt fnateral. Det oråde, so tagts bruk för planterngar, synes hafva legat ganska skyddadt ot brännngar, när Hesön höjde sg ur hafvet. Mo ränen är därför föga genoarbetad och orfolo gen har cke fått några utpräglade strandlnjeföre teelser, hvarken strandhak, klappervallar eller strand- grusplatåer. Häraf följer, att rena sand- eller jä laoråden (-terrasser eller -plan) hafva obetydlg ofattnng. Nära den otalade grönstensförekosten fnns ett ndre oråde ed fnkorngt sedent, jäla på gränsen tll lera. Fraldne statsgeologen fl. dr. Alvar Högbo besökte Drafle den 14 jun 1939 för geologsk re kognoscerng. Förestående beskrfnng är utredge rad på grundval af hans efterlänade koncept. Något o klatförhållandena på Drafle rande tll Klatdagraen) (refere So Carl G. Al påpekar sn artkel o klatet boken Arboretu Drafle, är teperatur- och nederbördssffrorna hätade från Härnösand. Man kan nstäa hans uppfattnng att extretepe raturerna på Drafle är ndre utpräglade än Här nösand. Tlläggas bör att kroklatska dfferen ser ej blott ellan Härnösand och Drafle utan även no Drafles oråde kan vara betydelsefulla. När heten tll vattnet kan spela en vss väreförlängande roll, specellt under trädens avognadstd på hös ten. Skogsklatet (skärskydd) kan vara postvt verkande under senvntern och våren geno att ut jäna stora teperaturdfferenser ellan natt och dag och geno att försena savstgnngen och knoppsprcknngen hos en del lgnoser av kontnental eller alpn typ. Det är det postva saspelet ellan kl atet på Drafle och de där planterade exoternas anpassnngsapltud so resulterat dessas överlev nad. Det vore därför att begära för ycket alt vän ta sg att t.ex. en provenens av Larx geln, so vaknar tll vegetatv verksahet på senvntern eller förvåren redan vd några få plusgrader, skall rea gera lka långsat på lokalklatets växlngar el lan ldväder och kyla so t.ex. en Pcea oorca, so kräver avsevärt högre teperatur under en re latvt längre perod och av den anlednngen för en begynnande vegetatv verksahet är okänslg för fluktuatoner vårteperaturerna. Sffror beskrvande edelteperaturförloppet un der året är ganska oanvändbara, när det gäller att bedöa förutsättnngarna för nförda träds övervntrngsföråga och odlngsbarhet överhuvudtaget. Ej ens ånadsedel kan ge en rktg uppfattnng o det teperaturförlopp, so är avgörande för trädens avognad på hösten eller savstgnng på våren. Av större värde är dygnsaxa och dygnsna under vssa krtska ånader såso augus- 8

10 JAN A** M OKT JAN APR JLL OfT J 19ÿ JftN APR JUL OftT J/>N APR JUL QKT JfrNÿPRJÿÖKT AN APR JU. Cy T :1935ÿ _ L J I936AJ L AN APR JUL OKT JAN APR JUL gg JAN APRjy OKT JAN AfR JUL QKT EKb'.L j»38 _. 193Mj 194a 20 l T ~4 í- I0 s o *5-10 H H- 1 tf h t V 'Æ',944/\; J * \ 5 10ES n V o 1 S 4 19ÿW"; 948 t Í -5 : r T I I / -20 f-r ! JO, r 25 f19?1? T n[1957/ T : -19S-ÍV*, Í19 I951 95I Í19«. ZELAI! J 20 "1. 10 o -10 h t ft I T5 V 1 ± 1 - L -15 y Ú r -JO L S 15 HL ī T - I Ë - 19?n H! 1959ÿ Hr , ,.. 196! 4- --H j =t ±A \ r V \ - T V!V# 4. t \ d t o > l h-.?,197! a X L3 n o JO ftj N t Fg. 1. Dagra vsande de absoluta n- och axteperaturerna uppätt vd Härnösands eteorologska staton under peroden Dagra showng the nu- and axu teperatures n Härnösand durng the perod

11 SOO eoo soo Fg. 2. Dagra vsande den vd Härnösands eteorologska staton uppätta årsnederbörden under peroden The yearly precptaton n Härnösand durng the perod t Septeber oktober och ars aprl - aj. Under köldånaderna januar - februar ars spelar de absoluta na och dessas varak tghet en stor roll. Kortare peroder av ldväder eller extre kyla torde knappast vara lka farlga. Vd analys av bfogade teperaturkurvor för ab soluta ax- och nteperaturer för åren 1931 t.o kan an konstatera att julte peraturerna genogående är höga. Carl G. Al anärker: för jul uppgår axteperaturen regel tll nst 25, däreot sällan över 30. Den na sffra har eellertd under peroden 1941 t.o uppnåtts eller överskrdts ganska ofta, nä lgen under åren 1941, 1945, 1947, 1953, 19, 1958, 1966, 1969 och Ser an på absoluta na är de verklga extreteperaturerna relatvt få, nä lgen 1940, 1947, 1956 och Verklgt ödesdgra var svntrarna (-30 C.) och (-27 C.) för träden på Drafle, dels gvetvs därför att plantateralet var artrkt och oprövat, dels där för att tre hårda vntrar ko följd och kulne rade cn lång köldperod från tten av noveber 1941 n aprl Ser an vdare på de dagra rörande absoluta dygnsna och -axa, so erhållts (SMHI 1941 och ) lägger an ärke tll att 1941 nusgrader föreko under 16 dygn början och slu tet av ånaden oktober. Dessa sffror kan dock knappast sägas sgnfkatvt avvkande från noralvärdena för denna ånad. I noveber blev kylan hållande även o nga specellt djupa teperatu rer nåddes. Under 4 dygn noterades okr. -10 och under 24 dygn teperaturer ellan detta värde och -1. Maxvärdena låg ett fåtal grader över 0 un der 20 dygn. I deceber blev kylan era påtaglg. Under 23 dygn sjönk teperaturen tll -10 C. och lägre (den 14/12= den 27 och 28/12= -23 C.) och var endast under 8 dygn över 0. I januar och februar 1942 ko sannolkt den största påfrestnngen för växterna på Drafle. Härnösand noterade då januar 30 dygns oavbrutna nus teperaturer (endast den 2/1 = +3.0 C.!) av vlka 18 dygn vsade 20 och därunder (den 11/1-26 och den 23/1-27 C.). Februar var ej helt så kall so januar en hade 26 dygn ed tepera turer under -10 och 5 dygn under -20 (den 26/2-26 ). Endast 1 dygn steg teperaturen tll +0.2 C.! Mars bjöd på 8 dygn ed -20 och därunder (tll ) en också en del högre axvärden, nälgen 11 dygn ed plusgrader. Aprl hade 2 dygn ed -10 och därunder, 14 dygn ed nus grader överhuvud och 17 dygn ed plusgrader, f aj föreko 8 dygn ed nusgrader och jun slutlgen, noterades nga nusgrader alls. - Isen låg er eller ndre fast Bottenvken och Botten havet fr.o. deceber tll början av aj. Det 10

12 axala snödjupet regonen krng Härnösand uppgavs tll ca. 75 c. Denna sffra gäller uppenbar lgen den tdgare delen av vntern, ånaderna ja nuar ars var extret snöfattga, säkert också det en bdragande orsak tll det stora bortfallet av lgnoser på Drafle. Att göra jäförelser ellan olka års vnter teperaturer såso ellan 40-talets vntrar och den extret kalla vntern är, so Gösta Stenbeck påpekar, av olka skäl ycket vansklgt. Här skall dock korthet ett par synpunkter frafö ras. För det första enar jag att extreteperatu ren C. (århundradets djupaste Härnösand) den 2 februar och C. den 5 s.. ej spelar nå gon större roll för skadeverknngarna på de större lgnoserna Drafle. Köldperoden var stort kor tare och lndrgare än den på 40-talet, även o å naderna januar och februar var extret kalla. Dygnsaxa var genosnttlgt högre och era frekventa under ånaderna oktober, noveber, de ceber 1965 lkso också under ars och aprl Snötäcket var tllfredsställande under hela t den ed en arkant öknng under februar ars (djupast ars över 100 c). En oständghet, so är värd att påpeka detta saanhang är, att ånaden ars hade rätt höga dygnsaxa under större delen en att ntnteperaturerna tten av ånaden blev anärknnsgvärt låga (den 10/3 14/3 ellan -12 och -23 C.). Även under aprl var kontrasterna stora dygnsteperaturer så sent so tten av ånaden (lägs ta teperatur den 17/4-15 C.). Det lgger nära att tänka, att det var under denna td, so de största skadorna på; träden Drafle nterades. Seth Kepe skrver sn bok : skarpa teperaturväxlngar under vntern edföra naturlgtvs också rsker. Men en större fara hotar ars och aprl, då trä den före tjälens bortgång kunna geno solens n verkan bl ldande geno torka.. - Tll sst något o nederbördsförhållandena. Sff rorna från Härnösand är endast relatvt använd bara för Hesön och Drafle då säkerlgen lokala skllnader fnnas en ger dock en vss upplysnng. So fragår av dagraet för peroden 1931 t.o , var det 10 år, so hade under 600 årlgen, 4 år under 0 och 2 år (1942, 1947) under 500 årsnederbörd. Vdare hade 13 år över 700 nun, 8 år över 800, 4 år över 950 och 1 år (1945) över Saanfattnngsvs kan sä gas att torråren är sällsynta och att den genosntt lga nederbörden förenng ed goda grundvattensförhållanden gynnar odlngen av barrträd på Drafle. Provenenser. I Seth M. Kepes bok redogörs på sdorna 5 och 6 kortfattat för lgnosernas på Drafle ursprung, vlket här å cteras: Planterngsateralet har jag första hand sökt anskaffa från svenska trädskolor, bland vlka Alnarp särsklt å nänas för en del sällsyntare arter. För dylka har jag eljest åst gå tll utlandet och då fräst vänt g tll den gala tyska trädskolan Her. A. Hesse (Es), sat på senare år även tll de plantskolor, so är knutna vd det beröda Ar boretu Mustla Fnland. Mna förbndelser ed fran Hesse tog sn början 1907 och har sedan fort gått ed avbrott blott under två krgsår. Förrådet av sällsyntare barrträd på Drafle är huvudsaklgen uppbyggt på leveranser från denna stora och välkän da plantskola. Leveranser från andra håll utlan det än de båda ovan nända har ofta ej vart tll fredsställande -. Något orgnalateral vare sg for av frö el ler plantor drekt från respektve lgnosers heland synes Seth Kepe ed ett undantag (se under Pnus contorta var. latfola sd. 24) ej ha ottagt. Det har vart svårt att exakt fastställa vlka barr träd, so ottagts från Mustla, en det kan an tagas att de så fall vart avkolngar från därstä des uppvuxna och fröbärande orgnalträd eller -be stånd. Tyvärr fnns ed ovannända undantag ej några antecknngar o ursprunget på något av träden på Drafle en an kan vssa fall gssa sg tll det. Flera av vårt lands arboreta har anskaffat lgnoser från Her. A. Hesses plantskolor (åtskllgt torde också ha nköpts Tysklands andra stora plantsko la krng och närast efter sekelskftet, nälgen Ludwg Späth Berln). Man har satlga arbo reta kunnat konstatera att växtateralet regel vart av god kvaltet och vsat en god anpassnngs föråga tll de sklda klattyper, so karakterse ra resp. arboretus belägenhet. Vktgt detta sa anhang är att näna de est fraträdande av dessa arboreta: Kvks Esperöds arboretu nära Srshan, Göteborgs botanska trädgård och Ekolsunds arboretu nära Enköpng. I satlga arboreta nklusve Drafle återfnnas allänhet sa a arter, specellt av barrträd och några fall ock så av lövträd, och dessa vsa en påfallande lkartad utvecklng och god vnterhärdghet. Försöker an 1 1

13 4. vsr -Í & 4í * **! * % v - v; : V., V., ÿ' -à* *. -- *ÿ % '- '. -, *4» V/ y; «L3 $rj.-$w E fckl j&ß.<&f*g* ü Pk >*T TBffTuvSs vfw * Sâ# *rø t; SfeárÆ í'y rss bt/ -.v; 5sa& v.&.>ÿÿ1 a,?. '>á V, :.j 2 «: >. 3 3*8 >. p' * '» StfrTT: 'ÿr' Mg '/» 3 S.Í&I JÉá&sá& % & " > :ÿ Æâ " <ít» *5 0:» ; Htl 3?.< Ä& 4# % &3 s ÍÉ ílvi: tå «WS &V<»v.* ' 'ÿ! *o À: «v* ' *ÿ 12

14 tränga vdare n ursprungs- och leveransfrågorna * stöter an därvd förr eller senare på nanet Jo hannes Rafn. Skovfrökontoret Johannes Rafn & Sön, Köpenhan, var vd denna td en världsbe röd portfra av lgnosfrö. Denna gala fra, vars hortkulturella betydelse knappast kan över skattas, hade kossonärer verksaa runt o världen och synnerhet Japan, det land so då var terra nova för de dendrologska entusasterna. Då porterades ånga lgnoser specellt från de centrala delarna av Japan, enär dessa oråden var lättast tllgänglga. Detta kan också utläsas av det enkla faktu att flera lgnoser, so t.ex. Abes vetch och Pcea koyaae endast förekoer centrala Japan. Johannes Rafn torde också ha sva rat för en betydande del av fröporten från Nord aerka. Vad beträffar lgnoser från Sbren, Östshren, Manchuret och, någon utsträcknng, ock så Korea, torde dessa ha anskaffats och sprdts ge no plantskole- och fröfran Regel & Kesselrng Petersburg. För Drafles del kan öjlgen en del av de sstnända ha ntroducerats geno föred lng av Mustla arboretu. Först senare ko nytt lgnosateral från Kna, norra Japan och Korea fräst geno Jaes Vetch England och Arnold Arboretu U.S.A. Denna växtntroduktonsperod, so brukar kallas den wlsonska eran efter bota nsten och växtntroduktören Ernest Ffenry Wlson, faller eellertd utanför raen för denna fraställ nng. Synpunkter rörande några särsklt och forer på Drafle värdefulla arter Abes alba, slvergran. (Nr. 1, 2C och 3D på kartan) So nlednngsvs nändes, staar de gala trä den ntll vllan från Carlesons planterngar före se kelskftet. Denna art, även o den vore företrädd av sna specellt härdga polska provenenser, kan nor alt ej nå fertl trädstorlek annat än zon I II ( III). Indelnngen av landets zoner för prydnadsoch fruktlgnoser, so dragts upp dåvarande poologska förenngens reg, fnner an den s. k. Växtatlasen (SPF 1961). Enlgt denna räknas Drafle tll zon III. Det vll.a.o. säga att Abes alba kan odlas skyddade lägen zon III. I växtatlasen står eellertd arten angven so odlngsbar t.o.. 4 zon VI, vlket dock är en kraftg felbedönng. Med hänsyn tll att en del ötålgare lgnoser (so t.ex. A. alba) under en lång följd av år vsat full eller nästan full härdghet och en noral tllväxt på Drafle, torde an kunna anta att vssa skyddade lägen därstädes, t.ex. orådena krng vllan och strandorådena lkso även skogsljön, åtnsto ne under noralår bjuder på kroklatska förut sättnngar, so otsvarar zon II. Reproduktonen av A. alba har, åtnstone under det senaste de cennet, vart rklg och ungträd på er än 2 höjd fnns flerstädes er eller ndre oedelbar närhet tll de gala träden. So fragår av Nls Sylvéns utrednng (Sylvén ) vsade A. alba efter 40-talets vntrar en ycket stor varaton be träffande härdgheten landets olka delar. Tyvärr saknas överallt uppgfter o ursprunget på träden no de redovsade lokalerna. För jäförelses skull bör nänas att arten Peter M. Tgerstedts gude o träden på Mustla (Peter M. Tgerstedt 1974) cke anses härdg därstädes. Det oråde, där Mu stla är beläget, torde kunna jäföras ed zon IV den svenska växtatlasen. Abes aabls, purpurgran (No. 3, 3C på kartan) Purpurgranen är otvvelaktgt den vackraste av alla ädelgranarna på Drafle. Detta odöe gäller ej blott de agnfka exeplaren vllans närhet utan även träd ute ren skogsljö, so t.ex. vd Övre Sannavägen (Dl) och Kallsjöstgen (C6). Dr. Rag nar Kepe ätte 1959 höjden på det största exe plaret och fck då sffran Den senaste (1975) utförda höjdätnngen gav 27. Även o an räk nar ed en vss felargnal vd ätnngarna på nå gon eter, åste en tllväxt på c:a 6 på 16 år an ses anärknngsvärd, ehuru dock ej osannolk. De stora träden står ycket gynnsat på sydlgt sluttan de ark ed goda närngs- och grundvattensförhållanden. En lknande utvecklng vsar purpurgranen även på andra ställen Skandnaven en fraför alla dock Mustla aboretu, där den nått ungefär saa storlek och skönhet so på Drafle. På Drafle har föryngrng konstaterats under några av exepla ren. Växtlgheten hos denna avkoa har på detta tdga stadu vart svår att bedöa. Möjlgen gäller även för Drafle-träden det påpekande, so Peter T- Fg. 3. De agnfka exeplaren av purpurgran, Abes aabls, närheten av vllan. De planterades trol gen okrng 1910 och är nu nära 30 höga. The agnfcent trees of Abes aabls were probably planted about 1910 and are now alost 30 hgh. Foto T. Ntzelus

15 gerstedt gör (Peter M. Tgerstedt ) rörande faran för s.k. navelsdepresson, vlken lätt vsar sg hos avkoa uppdragen ur frö nsalat från ett enda eller ett fåtal närstående träd artens heland. Inavelsdepresson vsar sg bl.a. en hög tofröprocent kottarna sat avsevärt nedsatt höjdtllväxt hos ungplantor tredje generatonen, förutsatt g vetvs att pollnaton ägt ru endast ellan föräldraträd tllhörande saa provenens. Både på Drafle och Mustla arboretu har pur purgranen utan alltför stora skador otstått hårda vntrar. För Drafle gäller absoluta na krng -30 C. och för Mustla -42 C. (!). De vara kont nentalsorarna Fnland ger dock hos vssa arter en synnerlgen god avognad och däred följande köldresstens. Frågan o ursprunget hos Abes aabls går att besvara ed ganska god sannolkhet, även o några drekta uppgfter från Seth Kenpe häro ej fnnas tllgänglga. En bekant leverantör av purpurgranen tll kunder Skandnaven var M. P. Andersens plantskola Jönköpng, so upphörde år 19. I Lustgården 1920 onäner plantskoleägare M.P. Andersen saband ed en dendrologexkurson tll Jönköpng och onejd (Sylvén 1920), huru han tll Dr. C. G. Tgerstedt levererat några exeplar av Abes aabls och vd ett senare tll fälle ytterlgare 10 exeplar. I en artkel o barr träden Jönköpng tyska dendrologsällskapets års bok (M.P. Andersen 1914) kan an fnna den vk tga uppgften o ursprunget av hans vackra och härdga typ av purpurgranen. I översättnng heter det: År 1892 lyckades det g att av en Oregon bosatt svensk trädgårdsan skaffa frö av Abes aa bls, A. concolor och A. agnfca. Man kan också ed ganska stor säkerhet anta att de vackra träden på Drafle är av saa ursprung. Abes balsaea (L. ) Mll. (No 4, 3C på kartan) Balsagranen, vars väldga naturlga utbrednngs oråde sträcker sg över en stor del av Kanada från Alberta väster tll Labrador öster en so ock så når ned de nordöstra staterna av U.S.A., är en utpräglat boreal art. So sådan vsar den en av gjort dålg utvecklng vårt lands kustoråden en växer bättre nlandet. På ånga håll självsår den sg rklgt. I Nls Sylvéns arbete o härdg heten hos barrträden fnns den noterad so oska dad tll skadad planterngar ända upp tll 64:e breddgraden Jätland. På Drafle räknas den tll de härdgaste träden. Ett exeplar, so står en tät barrträdsgrupp har nått en höjd av 28 och är trolgen landets högsta träd av arten. Det är eeller td ej särsklt vackert och saa odöe gäller även andra träd av arten på Drafle. Lkso andra högboreala eller kontnentala ädelgransarter lder den också här av lusangrepp, vlket säkert står relaton tll att den under lda senvntrar och vårar lockas tll för tdg utvecklng och skadas av vårfroster ed nedsatt otståndskraft sont följd. Ingenstädes lan det (o an undantager relatvt nyplanterade ung bestånd Göteborgs botanska trädgårds arboretu) fnns, såvtt bekant, provenensuppgfter rörande od lade balsagranar tllgänglga. Fältet är öppet för etodsk provenenstest av denna vttutbredda och varabla art. Tll sst kan sägas att den uppskattnngs vs torde vara odlngsbar zonerna f IV ( V). Abes concolor, coloradogran Coloradogranen hör tll de est planterade ädel granarna vårt land av den anlednngen att den är utoordentlgt dekoratv och härdg. Hos Nls Syl vén ( ) eddelas att den vsat en geno snttlgt god härdghet ända upp tll Klarälvsdalen Värland, där den dock svårt skadades resp. dö dades under svntrarna. Han frahåller att den ljusbarrga typen vart den gröna överlägsen härdg het. På Drafle har den vart helt härdg och är re presenterad av ycket stora träd. Ett av dessa, be tecknat Volacea (No 6, 3C på kartan) räknas tll saans ed Larx decdua (No 32, 3C på kartan) tll de högsta träden arboretet, so uppnått 30 höjd. So fallet är på de flesta odlngsplatser lan det, so t.ex. Ekolsunds arboretu (Ntzelus 1962), når A. concolor so c:a 60-årgt träd sn optala utvecklng och börjar sedan deklnera. Sypto härpå är torra och rsga parter krona och staröta. Växtplatsen för dessa ycket stora exeplar på Drafle är sydsluttnngen SV vllan, vlken so berörts kännetecknas av goda närngs- och grundvattensförhållanden. Artens naturlga utbrednngs oråde ofattar S. Oregon (öjlgen staa ånga Sverge odlade träd av arten härfrån), Kalfornen sat nlandsstaterna Nevada, Utah, Arzona, Colorado och New Mexco. Vertkalt förekoer den ellan 600 och A. con color vsar en avsevärd varaton ej nst beträffan de barrfärgen. Sannolkt är denna er eller ndre slvrgt blågrön hos höjdläges- och nlandtyperna. Att sätta denna egenskap relaton tll graden av härdghet vore eellertd förhastat, någon statstk 14

16 *» $.;1-' V.-v fe. a. PMf r $ Fg. 4. Abes fraser är ed stt sala, eleganta växt sätt värdefull so parkträd. Vd trädet Ulf Tholn. The Fraser fr has a beautfully narrow-shaped crown and akes an excellent tree for landscapng. Foto T. Ntzelus k < SHHfcrt - EEr. k\ l5 I/» [. Ir? * -"p t. H åf Q SP Fg. 5. Kottarna hos Abes fraser har fraträdande täckfjäll. The cones of the Fraser fr has vsble, reflexed bracts. Foto T. Ntzelus

17 häröver exsterar veterlgen ej rörande Skandna ven odlade exeplar. Spontan föryngrng har kon staterats på ånga håll Sverge, sålunda även på Drafle. Oregongranen, A. concolor (Gord.) Lndl. ex Hldebr. var. lowana (Gord.) Le., so ersätter arten Kaskadbergen södra Oregon, Mt Shasta, Serra Nevada och Kalfornens kustberg, är rela tvt sällsynt so odlad Sverge jäfört ed coloradogranen. Den förekoer nänd och avbldad Seth Kepes bok och betecknas Gösta Stenbecks tabeller so ötålg. Den frös bort under 40- talets vntrar. Den är eellertd ycket varabel ur härdghetssynpunkt. Provenenser från de torrare nre orådena av S. Oregon är ungefär att jäfö ra ed härdga nlandsforer av Abes grands. Ett exepel härpå är det över 30 höga, agnfka exeplaret på Kasens gård vd Uddevalla tllhöran de zon III. Av den anlednngen bör den försökas gen på Drafle. Abes fraser, vrgnagran (No 8, 3B på kartan) Utbrednngsorådet för denna art saanfaller ed balsagranens sydöstgräns staten W. Vrg na, där den bldar en spontanhybrd ed denna, A. x phaneroleps (Fern.) Lu, vlken dock ej är känd odlng. I övrgt har A. fraser en ycket be gränsad areal Appalacherna tll N. Georga och växer höjdlägen ellan och I västskandnavsk odlng är den avsevärt vackra re än balsagranen och detta gäller också Drafle, där A. fraser räknas tll de est dekoratva bland barrträden på grund av stt eleganta, sala växt sätt och sna vanlgen rklg ängd producerade kottar, so otsats tll de hos balsagranen har synlga täckfjäll ellan fröfjällen (fg. 5). Den fnnes nänd redan 1912 hos Seth Kepe och får väl ej anses vara specellt snabbvuxen, då den nu endast äter drygt 16. I Gösta Stenbecks tabell betecknas den so tälgen härdg tll härdg. So parkträd är den jäförbar ed Pcea oorca och borde räknas so en fratda tllgång specellt Härnösands och Sundsvalls parker och trädgårdar. Abes grands, kustgran (No 9, 2E på kartan) Kustgranen är representerad av tre träd på Drafle. Två står på fuktg skogsark av Vaccnu yrtllustyp vd Källorna. Bägge är vackra och det ena 23 högt. De bedös so ötålga av Stenbeck och hade starka köldskador efter vntern Dess naturlga utbrednngsoråde ofattar dels kustorådet SV. Brtsh Coluba (Vancouver), Washngton, V. Oregon och NV. Kalfornen, dels också nlandsstaterna Idaho och Montana. Vertkalt förekoer den ellan 900 och Även be träffande denna art är provenensuppgfterna spar saa. På Drafle saknas de. Det bör saan hanget nänas att erfarenheter Tyskland och Dan ark entydgt vsat att nlandsforerna är avse värt härdgare än kustforen. I Göteborgs botans ka trädgård skadades vntern plantor av Vancouver-provenens svårt, edan plantor upp dragna ur frö från Whte Mts. Idaho var helt oska dade. Mnteperaturen låg okrng 25 C. Någon självföryngrng hos de nända träden på Drafle har ej konstaterats. Generellt kan nog A. grands rekoenderas för odlng zonerna I II och skogsljö zon III. Abes holophylla, anchursk gran (No 10, 2E på kartan) Räknas tll de vnterhärdgaste bland de östasats ka ädelgranarna. Förekoer Korea från Cheju Island (Quelpart) söder ända tll landets nordl gaste delar och fortsätter n Manchuret, där den når upp tll Ussurorådet. Dessuto har den en ycket nordlg utpost så Khnganbergen pro vnsen Helungkang (Lat. 49 N.). Absoluta n teperaturen uppgves (S.D. Rchardson 1966) lgga ellan -32 och -45 C. Det nnebär, att den skulle kunna tänkas vara odlngsbar t.o.. zon V vårt land. Nls Sylvén rapporterar den so helt oskadad efter svntrarna, dock från få odlngslokaler, bl.a. från Drafle. Här fnns den nu på flera stäl len, bl.a. vd källorna på sluttande granskogsark av Vaccnu yrtllus-typ. Det största exeplaret är 11. Satlga är jängala och planterades på 30- talet. Sannolkt har alla Sverge odlade träd av A. holophylla nförts vd denna td eller något td gare. Detta gäller föruto Drafle också Ekolsunds ar boretu och Göteborgs botanska trädgård. I Göte borg fnns ett par exeplar på c:a 15. De bär ursprungsbetecknngen Chosen 1928 resp. Aksel Ol sen Det förstnända har trolgen sänts drekt från Korea ( jap. Chosen) geno föredlng av ja panska skogstjänsteän. Ekolsundsexeplaren har sannolkt kot va Hesse. Beträffande Drafle-träden kan tyvärr ej sägas o de staa från saa källa eller o de kot från Dr. Tgerstedt Mustla. Detta arboretu hade sn tur redan td gare (vd sekelskftet) erhållt frö av arten från Kes- 16

18 40- och 60-talet. Med hänsyn tll dess ycket syd lga naturlga utbrednng Korea (från Lat N.) är detta anärknngsvärt. Den är en ty psk s.k. paleo-ekotyp (rörande detta begrepp se under Pcea oorca, sd. 20). Då Abes koreana no plantskoleproduktonen representerar ett cke obetydlgt ekonoskt värde såso härdgt och dekoratvt parkträd kan det ha stt ntresse att här redogöra för dess utbrednngsgeograf, dess nförngshstora och de öjlgheter kän nedoen häro kan ge växtförädlaren på det hortkulturella planet. Den franske botansten och kännaren av floran Fjärran Östern, Urban père Faure var den förste, so konfronterades ed denna från då kända arter avvkande ädelgran och so sände den första frö kontngenten tll Vlorns plantskola vd Verreres utanför Pars. Årtalet var 1907 och fyndplatsen det höga berget Halla-san på ön Quelpart (jap. Cheju) strax söder o Korea. Denna ö har sna lägre oråden ett vartepererat klat ed ctrusodlngar en bjuder över 1000 på berget Halla-san på svalare och fraförallt nederbördsrkare (c: a /år) klatförhållanden. Här uppe fnns tll stt ofång begränsade skogar eller bestånd av ovannända ädelgran. Ett år efter Fau re ko en annan fransk ssonär, Père Taquet, tll berget och salade frön av granen, so han sände tll arboretu Les Barres, också närheten av Pars. Plantorna spreds Frankrke och England under nanet Abes vetch, då an trodde att det rörde sg o denna japanska art. Något senare ko ytterlgare en botanst tll ön, nälgen japanen T. Naka, so har nlagt de störs ta förtjänsterna o det tdga utforskandet av den koreanska floran. Han uppfattade ädelgranen på Mt. Halla såso tllhörande Abes nephroleps (Trautv.) Max., en art, so dock först uppträ der på det koreanska fastlandet och so går vda re n Manchuret och Ussurorådet. To år efter père Faure besökte slutlgen den engelsk-aerkanske botansten och växtsalaren Ernest Henry Wl son på uppdrag av Arnold Arboretu Korea och första hand Quelpart och Mt. Halla. Han blev övertygad o att det rörde sg o en ny ädelgransart, so han 1920 beskrev under nanet Abes koreana. Vd detta tllfälle salade han ock så frö av arten, so va Arnold arboretu spreds tll de botanska trädgårdarna och därfrån tll plant skolorna. Senare fann han A. koreana på Mt. Chr (kor. Jl) södra delen av det koreanska fastselrng Petersburg (A.F. Tgersted 1922). Axel T-» gerstedt näner sn bok att Kesselrng erhållt frö ateralet från Manchuret geno den ryske bota nsten Koarov. Varfrån Hesse hade erhållt frö eller plantor är f.n. höljt dunkel. Abes holophylla är relatvt långsavuxen en dess vackra växtsätt och grågröna, spetsga och något bågböjda barr lkso dess stora, grågröna kottar gör den tll ett första klassens parkträd specellt för den norrländska kusten. Det är anärknngsvärt, att den så rnga grad fångat stadsträdgårdsästarnas n tresse. Abes hooleps, nkkogran (No 11, 4C på kartan) Nkkogranen är tll sn utbrednng huvudsaklgen koncentrerad tll de ellanjapanska alporådena (okr. Lat. 36 N.) en har även en sydlgare före kost på ön Shkoku (Lat N.). Vertkalut brednng 700 tll drygt Den är ofta beståndsbldande en t.ex. Nkko-orådet norr o Tokyo kan nan ofta se den so soltärträd höjande sg över lövvegetatonen. Kontrasten ellan de örka, cederlknande nkkogranarna och Prunus spp. ed rosa bloskyar på våren eller höstfärger karn och gult går knappast att beskrva. Nkkogranen är ej sällsynt so parkträd s. Sverge. Den fnns företrädd av flera träd på Drafle. Olycklgt är o an av ssrktat forstlgt nt planterat arten täta bestånd, där den ej får tllfälle att utveckla sn sär egna asatska habtus. Dessbättre har ej detta skett på Drafle, där den flerstädes förekoer so soltär. Det största exeplaret är Arten räk nas so tälgen härdg resp. ötålg Gösta Stenbecks förtecknng. Hos Nls Sylvén ( ) får den ett genosnttlgt gott härdghetsbetyg från K vks Esperöd Skåne va Grenshol Östergötland och Edane Värland tll Drafle Ångeranland. 1 stort sett torde den kunna anses vara fullt härdg zonerna I II och skyddade lägen även zon III. Abes koreana, koreansk ädelgran kartan) (No 12, 2E på Den koreanska ädelgranen har vart odlng sedan vårt sekels första decennu och är ett ycket po pulärt prydnadsträd parker och trädgårdar över nästan hela den norra hesfären. På Drafle är den av orsaker, so närare skall beröras, ett av de n tressantaste barrträden. Den planterades här slutet av 30-talet. Rapporterna från Drafle tala o dess fullkolga härdghet under de hårda vntrarna på 17

19 VrísSE ;%(& kll 'ÿ*fc\n V ' wagfc. - r». 14, Ka»gpr > ÿ',: ÿ E,> (fs *4*j vÿ **21 r I MT.*;./ a - nr Fg. 6. Ett exeplar av Abes koreana The ko rean fr was probably n troduced fro Mustla Ar boretu towards the end of They are supposed to have orgnated fro the korean anland. Foto T. Ntzelus 1975 b,...* &. '-'* *?, gl" "3 1 í» v "ÿ &* - "ÿmgr BWAc - t-æ I*,; < A landet (Lat. 35 N. Long. 127 Ö. GR.), där den växer ellan och Härfrån edför des varken frön eller plantor. Fotografer tagna av Wlson från bägge dessa växtlokaler fnns arkvera de Arnold Arboretu. Ett av dessa fotografer är reproducerat Unsere Freland-Nadelhölzer (Schneder-Slva Tarouca 1923), nälgen det från Mt. Chr, sd Bldtexten har eellertd blvt okastad ed texten tll en bld av A. holophylla, sd Så långt bekant är det endast bestanden på Quelpart, so fått läna frö tll det allra största fler talet plantskolor och trädgårdar världen över och specellt Västeuropa. Då bestånden på Mt. Halla är begränsade tll sn areal, fnns det anlednng att föroda, att s.k. navelsdepresson kan uppträda plantskolornas ur frö uppdragna senare generato ner av arten. Detta har uppenbarlgen också vart fallet, långsavuxna och er eller ndre kopak ta tll dvärgforade typer förekoer tllsaans ed relatvt noralvuxna träd. Endast två arboreta, nälgen Mustla och Drafle, har bestånd av arten, so ed vss sannolkhet härstaar från någon växtlokal på det koreans ka fastlandet. Det är ganska säkert att de vackra och drygt 10 höga exeplaren av koreansk ädel gran på Drafle kot från Mustla slutet av 30-talet. De lknar också dessa tll växtsättet och av vker från Quelpart-typen geno salare och högre habtus. Dr. Gustav Tgerstedt näner brev 18

20 och dagboksantecknngar so Peter Tgerstedt lått g ta del av att han början av 30-talet Mustla arboretu planterat ett antal A. koreana, so han so frö skulle ha fått av japanska skogs än Korea tllsaans ed frö av Thuja koraenss (so Drafle ed säkerhet fått från Mustla) och en storbladg och storblog, geografsk for av Rhododendron brachycarpu, satlga enlgt uppgft från Daantbergen (jap. Kongo-san, kor. Geugang) provnsen Kangwon Do ellersta Ö. Korea, strax norr o 38:e breddgraden. Denna växtlokal fnns eellertd ej ed på utbrednngskartan över arten prof. Tang-shu Lu s stora o nograf över släktet Abes. Den nanes ej heller hos Wlson, so besökte Daantbergen och so där fotograferade bestånd av Abes holophylla. Daantbergen so växtlokal för A. korcana har starkt frågasatts av flera dendrologer en ej kunnat kon trolleras, då orådet, so tllhör Nordkorea, ej är tllgänglgt. Vad so dock gör, att an ej helt kan släppa tanken på att A. koreana skulle kunna ha nförts från Daantbergen eller något annat berg på det ko reanska fastlandet är den oständgheten att Dr. Tgerstcdt näner att frö av arten ko satdgt ed frö av Thuja koraenss. Denna tuja har dock ej noterats söder o 38:e breddgraden något g tllgänglgt arbete. Det förefaller under alla oständgheter so o den koreanska granen vore en tll sn utbrednng starkt begränsad art. Ur genetsk-dendrologsk syn punkt vore det därför ntressant och värdefullt att korsa exeplar av sådana uppenbarlgen navlade bestånd av Quelpart-typen ed sådana från fast landet ed varandra för att eventuellt häred upp nå s.k. navelsheteross, d.v.s. en stegrad tllväxt. Arbeten häred har redan nletts på Mustla. Abes ares, aoorgran (No 14, 3C på kartan) Den sk. aoorgranen är vårt land bara känd so odlad på Drafle, Ekolsund, Kvks Esperöd och Göte borgs botanska trädgård. På den senare växtplatsen har den dock planterats först början av 60- talet. De stora exeplaren på Drafle, av vlka det största äter 15 höjd, är störst och äldst landet. Avbldnngen fg. 7 ger endast en föreställnng av trä dets storlek en har ej helt lyckats återge de regel bundna, yvga grenarnas och hela kronans skönhet. Den bld, so Lustgården åtföljer artkeln o barr trädens härdghet (Sylvén ) är bättre. På Drafle har A. ares aldrg skadats av frost, ej hel- gs? 'l fa v! t / C yl P PM lt.gws Fg. 7. Aoorgranen, Abes ares, är ed sna 15 n landets största exeplar av arten. A specen of Abes ares has n Drafle attaned 15 and s the largets tree of ts knd n Sweden. Foto T. Ntzelus er på någon annan av sna svenska odlngsplatser uto Göteborgs botanska trädgårds arboretu, där ett helt bestånd av ungefär 10-årga plantor frös bort barfrostvntern Dessa härstaade från Mt. Hakkoda, norra änden av den japanska huvudön Honshu, so tvärteot vad so vanlgen antages, har ett relatvt lt och fuktgt klat. Saa negatva erfarenheter har gjorts ed ett flertal andra lgnoser från detta berg, bl.a. den oftast so härdg ansedda Thujopss dolabrata. var. honda. Bättre klarade sg ett antal ed Hakkoda-typen jängala Abes ares från berget Hachanta prefekturen Iwate, cn knapp breddgrad söderut. Stt huvudutbrednngsoråde har arten eeller td alporådet centrala Honshu, där den också - tc t >? 19

21 f?.a x\ k 1'v_ Fg. 8. Kotten hos Aonorgranen har göda täck fjäll. - The cone of Abes tnares has hdden bracts. Foto T. Ntzelus 1975 är alpn och förekoer ellan och I de högre lägena sjunker vnterteperaturen noralt tll -35 C. I otsats tll Hakkoda-typen har den ellan japanska A. aress trots sn alpna karaktär en sen säsongstart, ett drag geensat för ånga lgnoser växande ellersta och S. Ja pan. Med all säkerhet är träden av denna art på Drafle, Ekolsund och Kvks Esperöd av ellanjapansk provenens. Aoorgranen är ett fratdsträd för skandnavska barrträdsplanterngar, och är odlngsbar zon I III. Abes vetch, fujgran (No 22, 3B på kartan) Fujgranen är känd och uppskattad hela Skan dnaven so ett högelgen dekoratvt och härdgt parkträd. Dess detta avseende stora ekonoska! betydelse accentueras också geno användbarhe ten so leverantör av s.k. kransgrönt. Knappt nå gonstans vsar arten en sådan fn utvecklng so på Drafle, där den växer nära anslutnng tll vllan lkso även ute skogsparterna. Det högsta trä det är uppätt tll 24. Med andra ord har arten här nått en storlek, so lgger ycket nära den opt ala (25 30 ) artens naturlga utbrednngso- råde de centraljapanska alperna. Här växer den so ett subalpnt tll alpnt träd ellan och Lkso nkkogranen, A. hooleps, är fujgranen bäst läpad so soltär eller glest planterade grup per, so ger det dekoratva snett uppåtrktat-horzontala grenverket tllräcklgt utrye. Någon vara ton förekoer eellertd fråga o grenvnklar na. So bekant är den kanske est uppskattad so leverantör av kransgrönt på grund av barrens krt vta undersda. På översdan är barren vanlgen nå got glänsande örkgröna. Mer eller ndre ljust blågröna forer uppträder dock, ehuru sällsynt, bå de spontant och odlng. Ett påfallande ljust blåeller grågrönt exeplar fnns på Drafle strax ne danför vllan (No 22, 3C på kartan). Det har fått arbetsnanet Vackra vetch och är nu föreål för föröknng geno ypnng såso varande en plustyp ur parksynpunkt. I härdghetsavseende är A. vetch varabel och den angves hos Sylvén såso tälgen härdg tll härdg från olka delar av landet. Fröateral hätat från de högsta läge na Central-Japan torde sannolkt ge fullt härdga typer även för zon III (IV). 20

22 Ädelgranarna jrän Sbren Pchtagranen, Abes sbrca, förekoer no ett stort oråde Sbren, det största, so noterats för någon av släktets arter. Det sträcker sg från NÖ. europeska Ryssland över Ural geno V. Sbren sat vdare ot SO tll Helungkang Manchuret en uppträder också Katschtka. I norr når den över Polcrkeln vd floderna Pur och Taz (Lat N.) och söder tll Tenshan gränstrakterna ellan Kna och Sovjet (Lat N.). Vnter teperaturen kan vssa delar av det centrala o rådet sjunka tll 40 C och lägre en gengäld är kontnentalsorarna ycket vara ed axa på över 35 C. Det har också vsat sg att pchtagra nen är släktets vnterhärdgaste art de norra de larna av vårt land, där den når saa vackra ut vecklng so hetrakterna. Nls Sylvén ( ) noterar oskadade träd ända uppe Norrbotten (Vuoller och Murjek) och vsar också ett foto (bld 27) av ett typskt salt pyradforat ex eplar vd Burträsk Västerbotten. Det vll ed andra ord säga att arten är odlngsbar zonerna IV t.o.. V (VI). I de ldare och artt på verkade orådena har det vsat sg att den lockas tll för tdg vårutvecklng och därvd skadas av frost. På Drafle fnnas storvuxna och vackra träd på upp tll 26 (No 20, 3C på kartan). Träd av pchtagranen har ofta rotslående nedre grenar, so växer upp tll nya träd. Ett vackert och ntressant exepel härpå står nedre delen av parken (No 20, 3B på kartan) ed en hel grupp av på detta sätt uppvuxna ungträd salade krng det 20 höga oderträdet. Utan tvvel är den en värde full exot för parkerna Norrland och nre Svea land lkso högläntare delar av nre Götaland. På Drafle fnner an några träd av hybrden, A. sbrca x vetch. Dessa är eellertd ej särsklt vackra och ett träd lder starkt av lusangrepp. Abes sachalnenss, sachalngran (No 19, 4C på kar tan) Sachalngranen, so hör hea på Sachaln, S. Ku rderna och på hela ön Hokkado Japan, är tllsa ans ed Pcea jezoenss, P. \glehn och Larx geln var. japonca det donerande barrträdet n o det nordostasatska boreala barrskogsbältet. Det förekoer sålunda ellan 41: a och 53:e bredd graden. Det förefaller so o denna orfologskt och säkerlgen också provenensässgt varabla art ge- Sachaln Ussur» nosnttlgt fnner bättre betngelser för sn trvsel på Drafle än pchtagranen, ty den är ycket växt lg och frsk. Dess naturlga föryngrng är ycket lvlg, specellt närheten av de stora träden skogs partet öster o vllan av vlka det största nått 25 höjd. I otsats tll exepelvs A. Iooleps, A. ares och A. vetch kräver sachalngranen ur landskapsdekoratv synpunkt ej soltärställnng utan läpar sg bra grupp eller skogsbestånd. Rörande härdgheten är den närast att jäföra ed pchta granen, dock ed den skllnaden att den har en vä sentlgen bättre utvecklng än denna S. Sverge. Nls Sylvén vsar av 40-talets vntrar helt oskadade träd från Kvks Esperöd söder tll Västerbotten norr. So städsegrönt parkträd, fraförallt de norrländ ska kuststäderna, bör den vara det näraste dea lsk. Från Fnland angves den vara specellt snabb vuxen och starkt själföryngrande och sålunda ycket läplg för skogsodlng (Peter M.A. Tgerstedt ). På Mustla ger den upphov tll spontana hybrder ed A. vetch, vlket också sstänkes vara fallet på Drafle. På Drafle fnns nga säkra pro venensuppgfter för denna art. Abes nephroleps, Khngangran (No 15, ID på kar tan) Den Skandnaven nst kända och odlade av ar terna från Fjärran Östern. På Drafle är den repre senterad av ett 18 högt exeplar vd Övre San navägen och övrgt ett fåtal träd skogsparterna ovanför vllan. Abes nephroleps ntar såväl orfologskt so geografskt en ellanställnng ellan pchta och sachalngranarna. Den har stt huvudut brednngsoråde Ussur och Helungkangprovnsen Manchuret sat Ö. Sbren. Dessuto har den sprdda förekoster egentlga Kna. I Korea är den tälgen allänt förekoande norr. Den upp gves (Tang-shu Lu 1971) också förekoa bl.a. Daantbergen östra ellersta Korea och Mt. Chr söder. Sannolkt skulle ett varabelt provenens ateral kunna nnehålla användbara typer för de norrländska kustorådena såväl för parkbruk so för skogsodlng. Släktet Pcea Att här dskutera satlga på Drafle förekoan de arter är av utrynunesskäl ej öjlgt. Några är eellertd specellt ntressanta och värdefulla av den anlednngen att de är endeer ed ett rela tvt begränsat utbrednngsoråde vlket ger en gans ka god uppfattnng o ursprunget. De övrga, så- 21

23 so P. pungens, P. engelann och P. orentals, vsar tabellen dock geno sn storlek vlka öj lgheter so rys Arboretu Drafle. Pcea jezoenss, ajangran (No 39, 2D på kartan) Ehuru ajangranen på grund av stt stora nordost asatska utbrednngsoråde och geno att den på Drafle ej är känd tll stt ursprung, egentlgen bor de räknas tll den sstnända kategorn, kan den ej här förbgås. Skälet är följande. Den uppdelas nälgen två geografskt och fysologskt sklda vareteter, var. jezoenss, so Japan enbart är koncentrerad tll de nordlgaste delarna en so också förekoer på Kurderna och det kontnen tala Nordostasen, sa var. hondoenss, so bara växer ellersta Japans berg ellan och Den förstnända är på Drafle företrädd av ndre träd på flera ställen skogsparterna NV och Ö. o vllan. Det högsta är Ajangranen åste räknas tll de härdgaste av släktets arter och uppges också av Sylvén ( ) so oskadad hela landet efter 40-talets vntrar. Från vntern får den av Gösta Stenbeck (1969) betyget tä lgen härdg på Drafle. Provenens okänd. I sn egen skap av kontnentalart beter sg eellertd ajangranen lkadant so pchtagranen (Abes sbrca) geno att lda vntrar lockas tll för tdg vegetaton ed frostskador so följd. Längre söderut, so t.ex. Gö teborgs botanska trädgårds arboretu, där ajangra nen är företrädd av ett antal provenenser från Hok kado, har skadorna vart svåra. Några särsklt vackra träd av ajangran fnns det knappast södra Sverge. Däreot fnns var. hondoenss, för vlken det svenska nanet hondogran föreslås, på flera ställen S. Sve rge (t.ex. Göteborgs botanska trädgård) represen terad av stora och vackra träd, so aldrg skadats. Anlednngen härtll synes vara den, att knoppsprcknng och skottutvecklng hos var. hondoenss nfaller 3 veckor tll en ånad senare än hos träd av var. jezoenss. Träd av var. hondoenss, so enlgt na fenologska antecknngar under en följd av år vsat en påfallande konstans detta avseende, lö per sällan eller aldrg rsk att skadas av vårfroster. På Drafle, där hondogranen tdgare förtecknng ar förväxlats ed en annan en ycket sällsyn- tare gran från de centraljapanska alperna, nä lgen P. bcolor (Max.) Mayer. (P. alcockana Carr.), har den också haft en tllfredsställande ut vecklng. Den köldskadades eellertd tälgen svårt under den kalla vntern (G. Sten beck 1969). Saanfattnngsvs bör provenenser av ajangranen (t.ex. från Katschatka eller Central-Hokkado) kunna odlas zonerna III IV (-V) edan hondogranen helst bör nskränkas tll zonerna I II (-III). Pcea koyaae, koyaagran (No 51, 2A på kartan) Denna ärklga granart, so uppkallats efter sn japanska upptäckare, Mtsua Koyaa, växer bara ellan och på nordsluttnngen avberget Yatsugadake centrala Japan. Endast ett fåtal träd fnns no ett ltet oråde, och de är ej särsklt stora, okrng 20. Arten står under na turskydd och en ganska rklg föryngrng förhnd rar t.v. dess utdöende även o naturlgtvs rsken för navelsdepresson förefnnes. Mn egen erfaren het av de gala träden på Yatsugadake var en re latv enhetlghet såväl växtsätt so barrfärg. Ar ten har efter sn ntrodukton tll Arnold Arbore tu geno E.H. Wlson 1914 sprdts tll trädgår darna väster och är nu ej alltför sällsynt plant skolorna. Tll Sverge torde den ha nförts slutet av 30-talet, sannolkt från Her. A. Hesse, tll någ ra få barrträdssalngar, såso Kvks Esperöd, Göteborgs botanska trädgård, Ekolsund och Draf le. På Drafle växer den på flera ställen skogspar terna ovanför vllan. Flera av dessa exeplar har erhållts under nanet P. asperata Mast., en kne ssk art, so utan kottar kan vara svår att sklja från Koyaa-granen. Ett av de större exeplaren av P. koyaae so är 13 högt, står vd strand vägen (No 51, 2A på kartan). Det är enastående vackert (fg. 9) och väcker uppärksahet ge no stt regelbundna växtsätt, något hängande gre nar och skott sat slvergrå barr. Denna ljusa sl vergrå färg på barren kan här och var uppträda hos exeplar av P. koyaae en hos detta träd är den specellt ögonfallande. Exeplaret har av den anlednngen ansetts vara av specellt prydnads- Fg. 9. Det slvergrå exeplaret av Pcea koyaae vd strandvägen. Pcea koyaae, wch has conspcuosly slvery-gray needles. A rearkably beautful pecen of Foto T. Ntzelus

24 r& 9T p A x %#*> t h wsk é h. tat! -.. n* SS Wå sé K J- s /V z K> M w- > / ft»5 SU å Ç/ : * ; t -;; 3 ' y K* fe 'Lfr k* t-3 < s*. fléf G t SW \ ras n& îém %ÿ WM -.'> 'S flg sß&fafc *-6F 1, «j 9 a råsa * «na ' /ÜÉI sa æ \ lî S H V j «S r. tó'-síft' r* s I. r** n. s -S ltfjsg f»- P ' K -ÿ? uáf M8í& Wßz ÊÊ az.f r,< IVL u s K&f -.*"'** :! w :\ Av-r,.í:'-' *1 52 ;.»ÿ 23

25 värde och värt sprdnng. Ypateral har ed Dr. Kepes benägna tllstånd sänts tll specalplantsko lor för föröknng under cultvar.-nanet Pcea koyaae Slver. Hos Rehder (1954) och ett flertal andra dendrologer råder uppfattnngen att P. koyaae även skulle förekoa Korea. Den typ, so föreko er där, anses dock orfologskt väl skld från koyaagranen och får räknas antngen tll P. koraenss Naka eller P. pungsanenss Uyek, två arter, so står den sbrska foren av vår egen gran, Pcea abes (L.) Karst, f. obovata (Ledeb.) Lnd. närare. P. koyaae torde kunna anses fullt härdg zonerna I II ( III). Den har ycket sen knoppsprcknng och är alltså odlngsbar även Sydsverges kustoråden. Pcea oorca, serbsk gran (No 53, 3D på kartan) Den serbska granen är välbekant för de flesta ge no stt elegant sala växtsätt ed något häng ande, ot spetsen svagt uppåtböjda skott, so gör den särsklt läpad för odlng snörka trakter, efterso den knappast rskerar att skadas av snö brott. I Skandnaven en ännu högre grad Central- och Västeuropa spelar den en stor roll so rusgestaltande parkträd. So sådant har den va rt och är fortfarande ett av plantskolornas största produktonsobjekt. I någon utsträcknng är den ock så föreål för skogsodlng och anses användbar på grund av god tllväxt och tllfredsställande kvst rensnng. Det är eellertd so prydnadsträd par ker och trädgårdar den spelar den ojäförlgt störs ta ekonoska rollen. På Drafle har P. oorca vsat sg fullkolgt härdg och förekoer ångenstädes såväl en staka skogsparterna so grupp. En vacker grupp (fg. 10) står vd vägen tll Karlsholen utanför det karterade orådet. Detta bestånd är c:a 45 år gaalt. Det största exeplaret på Drafle är c: a 19 och återfnnes ONO vllan. Arten torde ha n först tll Drafle på 30-talet en Seth Kepe näner ngentng sn bok varfrån han fck plan torna. Med hänsyn tll artens rnga utbrednngsoråde, so ofattar några få relktståndorter på kalkberg vd floden Drna och dess bflod L östra Bos nen och V. Serben, är provenensfrågan av gans ka entydg karaktär. Den serbska granen är ycket lkforg tll stt växtsätt, vlket åste anses bero på utarnng av det genetska ateralet, då ar ten har en ycket begränsad utbrednng. Här å också påpekas att den ej reagerar på förflyttnng av ända tll 19 breddgrader från sn naturlga växtplats tll Drafle. Den förefaller alltså oberörd av skllnaderna dagslängd lkso även av betydande skllnader beträffande såväl vnter- so soar teperaturer ellan hetrakterna och sn nord lga odlngslokal. Lkso ett par andra odlng väl kända barrträd från Balkan, nälgen Pnus peuce Grseb. och P. heldrech Chrst., är den en tertärrelkt. Geensat för alla tre är att de odlng vårt land fördrager avsevärt lägre vntertepera turer än de, so nutd är rådande no deras naturlga utbrednngsoråde. Förslagsvs kan de här benänas ekologska relkter eller paleo-ekotyper, ett begrepp, so endast delvs täcker det av Engler präglade arktotertärt eleent. Med andra ord, de spegla under specella odlngsbetngelser (t.ex. ett borealt klat) ej nuvarande eko logska stuaton helandet utan en sådan, so vart rådande där under ett tdgare, borealt kl atskede. Man kan anta att de gener, so påver ka anlaget för vnterhärdghet under lång td kun nat förbl relatvt oförändrade, då de ej utsatts för ett selektvt tryck av ett nu varare klat. Av slutnngsvs kan sägas att Pcea oorca låter sg odlas zonerna I III. Lärkträden Genosnttlgt vsar satlga tabellen uppställda lärkträdarter en god utvecklng på Drafle. Den europeska lärken, Larx decdua (No 32, 5B och 6B på kartan) betecknas både hos Sylvén ( ) och G. Stenbeck (1969), so oskadad geno åren. Den växer på flera ställen runt vllan, där bl.a. ett 30 högt exeplar står (No 32, 3C på kartan) lkso ute terrängen, bl.a. uted vägen ot Karlsholen. Provenens okänd, öjlgen är den av s.k. skotsk typ, en härdg och relatvt kräftresstent ras, so öjlgen är dentsk ed polsk lärk, Larx decdua Mll. var. polonca (Racb) Ostenf. & Syrach Larsen, en geografsk övergångsfor ellan europesk och sbrsk lärk. Hybrden ellan europesk och japansk lärk, Larx x euroleps Henry, fnns också företrädd på Drafle av ett par frskt växande träd (No 33, 6D på kartan), av vlka det största äter 18 höjd. De har aldrg frostskadats. I saanhanget kan nänas, att ett spontant uppkoet och växtlgt 24

26 f 'A f - S - I 7, Fg. 10. En grupp av ser bska granar, Pcea oorca, trolgen planterade o krng 1930 och nu c:a 17. A stand of about 45 years old and now 1 7 hgh Serban spruces. Foto T. Ntzelus 1973 W. «Çj Î%- V? t f V *ÿ f V-> - *ÿ' -A Ijj x Éfà *5..1(K ÿ -T'- - rf *" >," ' " 1 : A- "r /Afe'. * 'ÿý 'V *X>. ' '.,JB# \-, 'üw s ÿkj v í&lÿÿrvs'-ífs*'- %- träd av lärk vd strandvägen (bet. ed? 3B på kartan) antages vara en hybrd ellan sbrsk och japansk lärk. En c:a 25 hög lärk, so står tätt ntll Kallsjö stgen (No 31, 5C på kartan) är dahursk lärk, Larx geln. Flera träd (några dock svårbestä da) av denna art fnns no saa oråde. Mark vegetatonen doneras av Vaccnu yrtllus Pyrola. Några uppgfter rörande provenens fnns ej. Då arten växer no norra hesfärens kont nentalaste oråden, Östsbren och Mandshuret tll Katschatka, kan den tänkas vara läplg för skogsplanterng och även so parkträd zonerna IV tll VI Norrland. I anslutnng härtll koer kurlerlärken, Larx geln var. japonca (No 34, 3C på kartan), so väl knappast kot att spela någon större roll skogsplanterngarna vårt land ehuru den, vlket kanske ej är så bekant, företräds av typer karakter serade av stor storfasthet. På Drafle förekoer kurlerlärk ett fåtal exeplar. Det största, so är planterat frstående nära anslutnng tll vllan, är 16 högt och ungefär lka brett. Det deonstrerar ganska väl artens värde so parkträd geno kronans brett horsontala grenverk, so ger trädet en vss lk het ed ceder. I Sverge används kurlerlärk tyvärr ej alls eller ycket sällan so landskapsträd, vlket däreot tycks vara fallet Fnland, sannolkt geno påverkan av Mustla, dt en provenens av arten från Iturup på Kurderna för rätt länge sedan nfördes. Kurlerlärken är föruto på Kurderna vldväxande på Sachaln. Den torde vara odlngsbar zonerna I IV. Larx sbrca, sbrsk lärk Den sbrska lärken är ycket ångforg no stt stora utbrednngsoråde, so sträcker sg från nordöstra Ryssland geno Sbren tll Bakalsjön. 25

27 På få ställen vårt land fnns uppgfter o här stanngen hos gala uppvuxna träd av denna art, varför det är vansklgt att uttala sg o dess härdghet och allänna värde. Nls Sylvén ( ) rapporterar arten so genosnttlgt härdg från Skåne söder tll Frostvken Dorotea Boden Luleå norr en näner satdgt ock så orter, varfrån skadade träd rapporterats. Under 40-talets kalla och långa vntrar klarade sg arten säkert bättre än senare år karakterserade av stora teperatursvängnngar under senvntern, då den lätt lockas tll för tdg växt och skadas av natt froster. På Drafle fnns sbrsk lärk no det kar terade orådet, av vlka den största är 27 (No 38, 3B på kartan). De största träden staar från de allra tdgaste planterngarna en rapporteras utan skador satlga publcerade redogörelser. Två arter aerkansk lärk fnns också represen terade på Drafle, nälgen taarack eller kanadalärk, Larx larcna, (No 35, 3B på kartan) och västaerkansk lärk, L. occdentals. Den förstnän da, so lätt känns gen på sna så kottar, räknas tll de härdgaste barrträden här och är rätt ofta före koande både nnanför och utanför det karterade orådet. Det största exeplaret är 14 högt. I all änhet är arten välvuxen och synes trvas. Provenens okänd. Larx larcna har ett stort utbrednngso råde, från Alaska väster tll Labrador öster. I Alaska når den upp tll polcrkeln. I söder går den ned tll de stora sjöarna och Alleghanybergen. Fältet är öppet för provenensförsök ed denna art, sär sklt so den skogsodlng på vssa håll vsat sg snabbvuxen även på arker ed låg bontet. Dess värde so parkträd är ej närare känt. I varje fall säkert härdg zonerna I IV ( V). Larx occdentals, västaerkansk lärk (No 37, 3B på kartan) Denna lärk, so förekoer från Brtsh Colu ba tll Oregon, Montana och Idaho, är också lätt att känna gen på kottarna. Dessa är relatvt stora och har fraträdande täckfjäll. Den är företrädd av få träd på Drafle, det största 19 högt. Inga rapporter o vnterskador förelgger. Sannolkt här dg zonerna I III ( IV). Larx leptoleps, japansk lärk (No 36, 3B på kartan) Den japanska lärken är utan tvvel ntressantast bland lärkträden på Drafle, fraförallt geno det äktga exeplaret (fg. 11) på sluttnngen ot strandvägen (No 36, 3B på kartan). Det är 29 högt och har en staokrets vd brösthöjd av 260 c. Det vsar tydlgt artens utoordentlga värde so vdkrongt parkträd. Särsklt Sydsverge har denna art på grund av sn resstens ot lärklrädskräfta kot ganska ycket tll användnng skogsplanterngar, där den vd tätställnng är ganska unfor. Det förefaller dock tälgen obegrp lgt, att arten så rnga utsträcknng, so nu är fallet, blvt använd so parkträd. Trots att den är vnterkal, har den alltd en stor dekoratv verkan geno sn kraftfulla kronbyggnad och sn rödbru na, grovt skulpterade stabark. Barrsprcknngen på våren och den lysande roströda höstfärgen b drar också tll att göra den tll ett av våra värde fullaste nförda barrträd. I Japan är Larx leptoleps nskränkt tll de cen trala alporådena, där den, ofta rena bestånd, förekoer ellan 600 och nr. På Fujyaa går lärkbestånden upp tll en är där slutlgen krypande. Då den japanska lärken de högre tll högsta växtlokalerna no stt förekostoråde uthärdar vnterteperaturer, so noralt lgger okrng -35 C, är det ganska naturlgt att provenenser från sådana oråden äger en större anpassnngsförå ga även under ganska hårda klatförhållanden norra Sverge. Saanfattnngsvs kan an räkna ed att den torde vara odlngsbar zonerna I III ( IV). Släktet Lnus På Drafle fnns dag 12 nförda tallarter represen terade. Bland de 5-barrga arterna är det fräst den acedonska tallen, Lnus peuce, (No 67, 6C på kartan) so funnt så goda betngelser för sn trvsel att den spontant förökat sg. Det största exeplaret växer på Vaccnu-ark vd Kallsjöstgen (No 67, 6C på kartan) och äter 20 höjd. Arten fnns på flera håll skogsparterna, specellt uted vägen tll Karlsholen, och vsar den relatvt breda krontyp, so brukar känneteckna exeplar av bulgarskt ur sprung, d.v.s. från Rla-orådet. Möjlgtvs kan bruksägare Kepe ha fått den geno Dr. Tgerstedt. En annan tänkbar källa är Hesse en även träd därfrån torde vara av bulgarskt ursprung. Den salkronga typen från jugoslavska Montene gro och Macédonen är en relatvt sen ntrodukton. Lnus peuce är ett av de värdefullaste barrträden för parker, och den är ed säkerhet härdg zoner- 26

28 ' 1; / ' 4à. A /* ' 3 I é? *1 PW-;. 4#1 % aprfe-ÿ, *ÿ<$?'» r*3l &W / t«* * v:-; 'f&s v* TTt 3S-. Ig J. r. ÍV sae -'f/; e» F/C?,v V? *. 75 tå - sfc' R.V, tl 11 Fg Den japanska lärken, Larx leptoleps, räknas tll cle största barrträden på Drafle och deonstrerar artens värde so parkträd. The japanese larch s represented by a huge, 29 n hgh tree. Foto T. Ntzelus 1975 Fg. 12. Dr. Ragnar Kepe vd ett jätteträd av van lg tall, Pnus slvestrs. Blden llustrerar artens stora värde so skyddsvärt landskapsträd. Dr. Ragnar Kepe beneath a large, spontaneously growng tree of Pnus slvestrs, one of Sweden s ost portant forest trees but also ndspensable for the landscape. Foto T. Ntzelus 1975 ntll parterren. De hör säkert tll de första barrträ den, sont planterades redan av Carleson före De är ej särsklt vackra geno att gaffelgrenng upp stått tdgare. Några uppgfter o generella frostska dor har ej antecknats, även o gaffelgrenngen öj lgen kan tydas so resultat av negatv klatpå verkan. Det är ej bekant o dessa exeplar är av europesk-alpn typ, vlken donerar planterngar na, öjlgen undantagandes de nordlgaste orådena, dt den avsevärt vackrare (se Juhln ) och fraförallt härdgare sbrska cebratallen, Pnus cebra L. var. sbrca (Du Tour) Loud, öjlgen kan ha ntroducerats. Den sbrska cenbratallens väldga naturlga utbrednngsoråde, so sträcker sg från Ural geno V. och C. Sbren tll N. Mon golet och so norr når över polcrkeln, nryer stora provenensässga öjlgheter såväl för parkna 1 III ( IV). Geno sn sena säsongstart rå söder o vllan den stora gruppen av barrträd kar den sällan eller aldrg ut lör vårfroster och den har också en tdg höstavnognad. Enlgt httlls varande erfarenheter är den, otsats tll weynouthtallcn, resstent ot båsrosten, Cronartu rbcola. Föruto P. cebra är P. peu.ee den enda 5-barrga tallen Europa. Dess näraste släktng är halayatallen, P. grffthn McLelland. Lkso Pcca oorca är Pnus peace en tertärrelkt och förekoer på tll höjd endast gränsorådena ellan Albanen och Jugoslaven lkso också no sprdda bergsoråden Bulga ren. Pnus cebra, cebratall (No 58, 3C på kartan) Cebratallen hör tll de äldsta träden på Drafle. Två stora träd, av vlka det ena äter 21, står 27

29 vård so för skogsodlng nordlgaste Sverge. Ytterlgare några febarrga tallarter fnnas odlng på Drafle, nälgen weyouthtall, PnuS/ strobus (No 70, 5B på kartan) från Ö. Kanada och Ö. U.S.A., P. flexls från de nre delarna av Klp pga Bergen och P. ontcola från de västlgaste de larna av saa bergskedja. Satlga kan sägas vara noralutvecklade och vsar httlls föga tecken på angrepp av båsrosten, Cronartu. Störst bland weyouthtallarna är ett träd skogspartet norr o första delen av vägen tll Karlsholen, so äter 19.5 och so aldrg ska dats någon anärknngsvärd grad. Tllsaans ed bl.a. P. peuce förekoer arten flera yngre exeplar uted vägen tll Karlsholen utanför kar tan. Här står också grupper av P. ontcola, weyouth-tallens storvuxna företrädare V. Nordae rka. Det största trädet äter nästan 20. Satlga exeplar bär noralt utvecklade kottar en det är ej känt huruvda några grobara frön utvecklats. Den na art är ycket sällsynt skandnavsk odlng, och Drafleträden är utan tvvel de största landet. Säll synt är också P. flexls, på Drafle företrädd av ett ndre (11 ) en fullt frskt träd. Bland 2 3-barrga tallar (undersläktet Dploxylon) på Drafle bör ett par okrng 16 höga exeplar av gultallen, P. ponderosa, nänas, ock så de växande skogsparterna utanför kartans o råde. Arten hör hea centrala och V. U.S.A. sat Brtsh Coluba. Det ena trädet står an slutnng tll de ovannända grupperna och det andra vd övre Sannavägen (utanför Dl på kar tan). Tll de äldsta av Seth Kepe planterade barr träden hörde ett stort exeplar av P. ponderosa, so hade uppnått en höjd av 25, när det 1970, öjlgen på grund av svapskador, bröts tt av. Generellt sett torde goda provenenser av denna tall ha en härdghet jäförlg ed Abes aabls och sålunda vara odlngsbara även zon HI (IV), d.v.s. kustorådena söder o Örnsköldsvk. Återstår så endast något att säga o urrayanatallen, Pnus contorta var. latfola, so fnns beståndsvs utplanterad på Hesön. Här länar Seth Kepe en provenensuppgft på sd. 12 sn bok: Våren 1929 sådde jag ed vackert resultat Pnus Murrayana ed frö från Cypress Hlls, Assnboa, Canada. O dess skoglga egenskaper skall här ej ordas, det bör länas åt den forstlga expert sen. So landskapstråd är den ej specellt ntres sant, då den knappast kan ersätta vår vanlga tall, P. slvcstrs, ur skönhetssynpunkt. Dess svartgrå stabark och örka, ltet kopakta krona, låter den eellertd användas so kontrast tll ljusare barrträd. Den anses ur skogssynpunkt vara använd bar på agrare arker, där den tllväxt lär över träffa den vanlga tallen. Härdgheten är god, då den förekoer so vldväxande ända upp tll Yukon V. Kanada, d.v.s. norr o polcrkeln. Den är jäförbar detta avseende, ed Abes bal saea och sålunda odlngsbar zonerna I- IV (-V). Det kan ej undvkas att här näna något o douglasgranen, Pseudotsuga enzes, so på Drafle representeras såväl av den blå vareteten glauca (72, 2C på kartan) från de nre delarna av Klppga Ber gen so den s.k. grå övergångsforen f. caesa (71, 3C på kartan) ellan blå och s.k. grön douglasgran (var. vrds ) från kustorådena V. Nordaerka. So ofta är fallet, är de grå douglasgranarna även på Drafle störst och växtlgast (21 ), edan den blå typen är betydlgt långsaare en också ge nosnttlgt härdgare. Hos douglasgranen spelar provenensen en ycket stor roll en uppgfter sak nas o ursprunget hos de träd, so växer här och var skogsterrängen. Generellt sett torde den vara odlngsbar zonerna I IV under förutsättnng att läplga provenenser koer tll användnng. Från Mustla Fnland näner Peter Tgerstedt ( ) huruso en provenens från Upper Fraser Rver Brtsh Coluba ( ö.h.) vsat sg fullt härdg. Beståndet har bloat rklgt och presterat spontan föryngrng. So tdgare nänts kan SÖ. Fnland närast jäföras ed zon IV Sverge. Några lövträd på Drafle En fragångsrk planterng ed gråvalnöt, Jug ons cnerea (No 40, 3C på kartan) onänes Seth Kepes bok och en fruktbärande gren är också av bldad. Här avses en rad på 4 träd av arten, so står vd vägen tll växthuset och vlka nu är 15 höga. De har uppenbarlgen aldrg skadats anärknngsvärt av vntrarna. Efter vara sorar har de producerat ogna, ätbara nötter. Såväl på Drafle so vd den tdgare trädgårdsskolan på Söråker har nötter från dessa träd såtts och gvt upphov tll plantor. Grå valnöten förekoer vldväxande över större delen av centrala och NÖ U.S.A. lkso också New Brunswck och St. Lawrence-flodens dalgång Ka nada. Detta betyder att den har en ycket god här dghet en också krav på en lång och var soar. Från Mustla onänes att Juglans cnerea och /. andshurca frös ned ända tll arken den hårda 28

30 A Bjg- fjö V. 1% :-r M r-v J fe K f - -v, *.'j v.a r' w? 3 r7' (13 [* «! Ä«n Fg. 13. Det av professor Nls Sylvén beskrvna ex eplaret av T suga rnertensana Colunars nära vllan, so nu är 20 högt. A colunar ountan helock now easurng 20. Foto T. Ntzelus 1975 A r% O ~;*,v..>1 ú*j r>vr>~!ggsgg :-ÿ s* W., -. r*'; 42 ÍíísFÿl *3*8 e1ëàslï. «??*& trÿ r%: 5 5. >% V3T sskvssfcs»..-»*r < vntern Sannolkt är att denna art, även ed hänsynstagande tll härdga provenenser, ej kan odlas annat än zonerna I III ( IV). Under nanet Juglans andshurca växer no rutorna 2B och 3B (No 41) på kartan 3 stycken drygt 10 höga valnötsträd, vlka trolgen också planterades slutet av 30-talet. Dessa är eellertd ej typska anchurska valnötsträd. Skotten lkso bladen är nästan helt glatta och bladen saknar dessuto den fna sågtandnng kanten, so är ty psk för /. andshurca. De har breda, helbräddade såblad ed ett ovanlgt stort uddblad. Tll lukten pånner de starkt o bladen hos äkta val nöt, /. rega L. De har ännu aldrg bloat eller burt frukt. Enlgt n enng representerar alla tre träden en F-generaton uppkoen ur kors nngen /. andshurca x /. rega. O plantorna har kot från Hesse, förefaller en sådan korsnngsprodukt ycket öjlg, då ycket av Hes ses trädateral vd denna td hade dragts upp ur 29

31 frön skördade frans plantskola eller s.k. oderträdskvarter, där fr pollnaton ellan olka närplanterade arter var tänkbar. Den dendrologska ltteraturen (Rehder 1940, Krüssann 1972) o näner ånga sådana spontana eller fraställda hybrder ellan valnötsarter. Ovannända ko bnaton fnns eellertd ej onänd annat än so en spontan naturhybrd, Juglans x snenss (DC) Dode från Kna. I Oslo botanska trädgård fnns under nanet /. andshurca stora träd av saa hybrd. Den är ycket ntressant både so prydnads- och sannolkt också so fruktträd, då den är avsevärt härdgare än den äkta valnöten. Frukterna och nötterna hos denna hybrd har jag ännu ej haft tllfälle att se. Någon skandnavsk ve tenskaplgt nrktad försöksodlng ed hybrden är g ej heller bekant. Bland övrga lövträd, so här kan anses förtjän ta att kort beröras, är några poppelarter, so på Drafle vsat sg odlngsvärda. Först och fräst na turlgtvs lagerpoppeln, Populus laurfola (No 53, 2D på kartan), so vd sdan av den s.k. jätlandspoppeln P. balsafera L. var. elongata (Dppel) Hyl. stora delar av Norrland och även Svealand spelar en stor roll so park- och gatuträd. Lagerpoppeln är vldväxande Sbren (Alta), vlket gör den ot ståndskraftg ot vnterkyla. Trots sn karaktär av kontnentalträd har den en jäförelsevs sen lövsprcknng på våren. Av den anlednngen har den utan svårghet lått sg odlas även jäförelsevs vnterlda trakter, so exepelvs Västkusten eller Mälardalen. Vackrast är den dock Norrland, där den växer upp tll äktga träd på närare 30. Från Haparanda nänes (Juhln ) den so stadens största träd. På Drafle är ett exeplar när heten av vllan 27. Mycket vacker är en grupp av Populus son (No, 3B på kartan) ed slanka, grågröna sta ar och ljusa, nästan björklknande kronor. Det högsta trädet är 29. So fallet är ed ånga popplar odlng är P. son en hanklon, förökad från ett träd ursprunglgen nfört tll Europa under tten av 1800-talet från norra Kna närheten av Pekng. Den användes nuer stor utsträck nng Kna för uppskognng av eroderade orå den. Härdgheten är god och den torde hos oss kun na odlas zonerna I III (IV). Lkso lagerpop peln har den en relatvt sen lövsprcknng och kan av den anlednngen även odlas ldare oråden utan att skadas av vårfroster. Suary The Drafle Arboretu s stuated on Hesö Island at the outh of the rver Ångeransälven (Lattude North) only 7 k north of Härnösand. The plantngs wth ntroduced speces of trees were begun by Seth M. Kepe at the end of last century soon after he acqured the Drafle estate. The arboretu s the largest and oldest of ts knd n the northern half of Sweden, and t contans an aazngly vared assortent of speces n spte of ts northerly locaton. The ld arte nfluence of the Gulf of Bothna cobned wth the long Nordc suer days and favourable edaphc con dtons have, however, played a certan part n the successful establshent of exotc trees. The plantngs are anly concentrated n the sur roundngs of the buldngs. They have to a certan extent been ncorporated wth the natural forest vegetaton, ether as sngle specens or n stands. The stand arboretu (populaton) whch, co pared wth the old style sngle tree arboretu type, gves a certan advantage fro the genetc pont of vew, was frst used n Scandnava at Mttstla. Wthn a perod of 85 years ore than 150 speces and fors of confers and ore than twce as any decduous trees and shrubs have been grown at Drafle wth the an a of testng ther hardness and value n general, also as park trees. It was, however, anly the confers whch nterested Seth Kepe. Severe wnters (hat have happened wth ntervals, especally n and , wth pro longed low teperatures (around -30 C) have caused a hard selecton aong the trees. Speces such as e.g. Gnkgo bloba L., Sequoadendron gganteu (Lndley) Buchholz, Calocedrus dccurrens Florn, Abes bracleata Nutt., Pcea sthana Boss., Cedrus atlantca Manett, and juglans rega L. have, anly accordng to the cold wnters and coparatvely short rpenng autun season, pro ved too dffcult to grow here. The above-entoned clate selecton has, how ever, gven any, perhaps unexpected, postve re sults. At Drafle certan confers reached develop ent and sze whch s slar to the ones n ther natve habtat. The Pacfc slver fr, Abes aabls (Dough) Forbes, represented by an extreely hardy prove nance (fro Oregon), has reached a sze (27 e ters) and beauty whch could hardly be expected 30

32 at ths northerly lattude. Ehe sae apples to the* Vetch fr, Abes vetch Lndley, whch wth ts 24 eters has alost attaned a heght whch s consdered optal n ts natural range. The Korean fr, Abes koreana Wls., s of spe cal nterest whch, n spte of beng oved ore than 27 degrees North, e.g. fro a short day re gon wth a consderably lder clate n Korea to the long-day ste at Drafle, has shown perfect hardness and good developent. The Serban spruce, Pcea ornorca Pancc, whose natural ste s 19 degrees south of Drafle, gves the sae good result. It has survved teperatures of below -30 C wthout daage and s obvously copletely n senstve to changes n day length. Both represent typcal so-called paleo-ecotypes, a new ter descr bed n the Swedsh text, whch s only partally den tcal to Englers prnt arcotertary eleent. Aong the ost noteworthy confers s a specal for of the d-japanese spruce Pcea koyaae Shras, wth conspcuously lght blue needles, and partly pendulous branches and shoots. It has been consdered partcularly valuable as a park tree and has therefore been taken nto nursery propagaton n Gerany under the nae P. koyaae Slver. Accordng to the lst 88 speces and fors of confers are to-day growng at Drafle. Aong the decdous trees are soe poplars of par tcular nterest, e.g. the exceedngly hardy Sberan Populus laurjola Ledeb., whch at Drafle, as n other parts of northern Sweden, grows tall. Soe very tall and slender specens of the Chnese Po pulus son Carr, can also be found. Ths speces s an excellent park tree n any parts of Sweden. An alleged hybrd between the coon walnut, Juglans rega L. and the Mandshuran walnut, /. andshurca Max., s represented by soe beaut ful and apparently hardy trees. They have, how ever, not yet gven any frut. But four specens of Juglans cnerea L. reachng 15 n heght, have gven rpe fruts, fro whch seedlngs have been grown. Note. Foregn vstors to Drafle Arboretu are, for ltary reasons, not allowed to vst the sland wthout persson, whch can be appled for at the Polce Dstrct at Härnösand. Anonyus, Antecknngar rörande nverkan av vntern , och på träd och buskar Arboretu Drafle. - Lustgården 24: Bessner, L., Handbuch der Nadelholzkunde. Berln. Den Ouden, P. & Boo, B. K Manual of cul tvated Confers. The Hague. Hller, H. G., Hllers anual of trees and shrubs. Newton Abbot, Devon. Juhln, E., Träd och buskar Haparanda. Lustgården 39 40: Kepe, R., Barrträd odlade Arboretu Drafle. Alfabetsk förtecknng upprättad jun Lustgården 41 : , S. M., Försök ed utländska barrträd å Hesön Ångeranland. Skogsvårdsför. Tdskr. 10: , -, Arboretu Drafle. Upsala och Stock hol. (50 sdor, 88 planscher.) Krüssan, G., Handbuch der Nadelgehölze. Ber ln. Lu, Tang-shu A onograph of the genus Abes. Tape. Ntzelus, T. G Boken o träd. Stockhol.., Ekolsunds arboretu och barrträdskollekton. Lustgården 43: Rehder, A Manual of cultvated trees and shrubs. 2. ed. New York. Rchardson, S. D., Forestry n Counst Chna. Baltore. SMHA, Månadsskrft över väderlek och vattentllgång. Stockhol. SM HI, Månadsöverskt över väderlek och vattentllgång. Stockhol. Stenbeck, G., Antecknngar rörande nverkan av den extret kalla vntern 1965/66 på barrträden Arboretu Drafle. Insttutonen för skogsbotank, Skogshögskolan 187: Sylvén, N., Tll Jönköpng, Vsngsö och Ryfors. Lustgården 1 : , överskt av de Sverge odlade Abes-arterna. Lustgården 5 : , Härdgheten hos barrträden våra parker och planterngar Tgerstedt, A. F., Arboretu Mustla I. Porvoo., P. M. A., Dendrologska experent på Arboretu Mustla. Lustgården : Lustgården 25: Arboretu Mustla Kotkunnas. Opubl. gude. LITTERATUR Ullströ, K E., SPF :s växtatas. Krstanstad. Andersen, M. P., Uber das Gedehen auslän dscher Konferen nteren Schweden. Mtt. Tryckt ed bdrag av Stftelsen Seth M. Kepes d. Dendr. Ges. 23: nne. 31

33 Förtecknns över barrträd Arboretu Drafle år Enueraton oj confers n Arboretu Drafle På kartan utärks barrträd ed tecknet och nr enlgt nedan The confers are ndcated wth a A on the ap and a nuber referrng to the lst. Nr Släktnan Artnan och auktor Växtplats enl karta (exepel) Högsta exeplar ca An Abes alba Mll. 2 C 26 2 Pyradals 6 C 1,5 3 aabls (Dough) Forbes 3 C balsaea (L) Mll. concolor (Gord.) Lndl. ex Hldebr. 3 2 C C Volacea 3 C farges Franch. var. faxonana (Rehd. & Wls.) Lu fraser (Pursh) Por. 5S grands (Dough) Lndl 2 2 E E ,5 23 Kl 1 1 (A. exelsor Franco) holophylla Max. hooleps Seb. & Zucc. 2 4 E C ,5 12 koreana Wls. 2 E lasocarpa (Hook) Nutt. 5 B ares Mast. nephroleps (Trautv.) Max. procera Rehd. (A. nobls Lndl.) procera Glauca nordannana (Steven) Spach sachalnenss (Fr. Sch.) Mast. sbrca Ledeb. sbrca x vetch vetch Lndl. 3 C 1 D 6 B D 18 4 D C 25 '20 3 C I) B Chaaecypars lawsonana (A. Murr.) Par. nootkatenss (Lab.) Spach 5 4 B C 0,5 0,5 25 Nana 4 D 0,5 26 obtusa (Seb. & Zucc.) Endl. 2,5 27 psfera (Seb. & Zucc.) Endl. 5 B Flfera 5 B Squarrosa Squarrosa Sulphurea 3 1 C A Larx geln (Rupr.) Kuzeneva (L. dahurca Turcz.) 5 C decdua Mll. 3 C x euroleps Henry (L. leptoleps x decdua) geln var. japonca (Reg.) Plg. (L. kurlenss Mayr.) 6 3 D C larcna (Du Ro) K. Koch (L. aercana Mchx.) 3 B Utanför kartan Dålgt ex. ej uppta get på kartan Så ex. Utanför kartan 32

34 Växtplats Högsta enl karta exeplar Nr Släktnan Artnan och auktor (exepel ) ca An 36 Larx leptoleps (Seb. & Zucc.) Gord. 3 B (L. kaepfer (Lab.) Sarg.) occdentals Nutt. 3 B sbrca Ledeb. (L. russca 3 B 27 (Endl.) Sabne cx Trautv.) 39 Pcea jezoenss (Seb. & Zucc.) Carr. 2 D 16,5 40 (P. ajanenss Fsch.) var. hondoenss (Mayr) Rehd. 3 C (P. alcockana ) asperata Mast. 6 C 8 42 glauca (Moench) Voss 3 D 23 (P. canadenss (Mll.) B.S.P. 43 engelann (Parry) Engel. 6 C Glauca 3 B abes (L) Karst. 6 C Forer av P. abes 49 (P. excelsa Lnk.) 2 A är ej uppt. på kart. 50 glehn (Fr. Schdt) Mast. 3 C koyaae Shras. 3 D arana (Mll.) B.S.P. 3 C (P. ngra At.) oorka (Pancc) Purkyne 3 C orentals (L.) Lnk. 2 D 24 pungens Engel. 4 C stchenss (Bong) Carr. 3 C Pnus banksana Lab. 13,5 58 cetnbra L 3 C contorta Dough ex Loud. 19 Utanför kartan 60 var. latfola S. Wats. 17 Utanför kartan 61 (P. urrayana Balf.) flexls Jaes. 11 Utanför kartan 62 ontcola Dough ex D. Don 19,5 Utanför kartan 63 nugo Turra 3 1) 5 64 rostrata (Ant) Gord. 5 C (P. uncnata Mrbel) ngra Arnold. 5 Utanför kartan 66 parvflora Seb. & Zucc. l D 8 67 peuce Grseb. 6 C ponderosa Dough ex Laws. 16,5 Utanför kartan 69 pula Reg. 4 D 1 70 strobus L. 5 B 19,5 71 Pseudotsuga enzes (Mrb.) Franco (P. douglas Carr.) f. caesa (Schwer.) Franco 3 C var. glauca (Bessn.) Franco 2 C Scadoptys vertcllata (Thunb.) Seb. & Zucc. 1 D 1,5 74 Taxus cuspdata Seb. & Zucc. 3 C 4 33

35 Växtplats Högsta enl karta exeplar Nr Släktnan Artnan och auktor (exepel) ca An 75 Thnja plcata D. Don (T. ggantea Nutt.) 6 A koraenss Naka. 2 A 6 77 occdentals L. 3 B Crstata Utanför kartan 79 Flfors 3 B 7 80 Lutescens 2 D 9 81 standsh (Gord.) Carr. 4 C 7 82 Thujopss dolabrata (L.f.) Seb. & Zucc. 5 B 5 83 Tsuga canadenss (L.) Carr. 5 B 8 84 carolnana Engel. 6 B 6 85 dversfola (Max.) Mast. 4 C 13,5 86 heterophylla (Raf.) Sarg. 1 Utanför kartan 87 ertensana (Bong) Carr. 3 C Colunars 21 34

36 Förtecknng över lövträd Arboretu Drajle år 1$75. Enueraton of decduous trees n Arboretu Drafle På kartan utärks lövträd ed tecknet O och nr enlgt nedan The decduous tree are ndcated wth a O on the ap and a nuber referrng to the lst. Växtplats Högsta enl karta exeplar Nr Släktnan Artnan och auktor (exepel) ca An Acer gnnala Max. 2 B 8 2 negundo L. 3 B 12 3 platanodes L. 2 B 14 4 Palatfdu 10 Utanför kartan 5 Schwedler 3 B 16 6 pseudoplatanus T. 2 I) 16 7 Purpureu 3 C 14 8 saccharnu L. 3 B 10 9 saccharu Marsh. 2 1) 8 10 tatarcu L. 3 B 10 Aesculus x carnea Hayne 3 B glabra Wlld. 2 C 4 13 hppocastanu T. 3 C octandra Marsh. 2 C 4 15 Alnus vrds DC 2 B 5 15b ncana (L.) Moencl. Aurea 3 B Aelancher asatca (Seb & Zucc.) Endl. 2 Utanför kartan 17 canadenss (L.) Med. 4 C florda Lndl. 6 Utanför kartan 19 laevs Weg. 3 B 6 20 Betula eran Chan. 12 Utanför kartan 21 lcnta!.. 3 B 9 22 lutea Mchx. 14 Utanför kartan 23 papyrfera Marsh. 4 C verrucosa Ehrh. Dalecarlca 3 B Carpnus betulus L. '4 C 5 26 Fastgata 5 Utanför kartan 27 Corylus colurna L. 3 C 11,5 28 Crataegus onogyna Jacq. 3 Ej utsatt på kartan 29 oxyacantha L. Rosea 3 Ej utsatt på kartan 30 Fagus sylvatca E. 6 B Atropuncea 1 A sylvatca Lacnata 12 Utanför kartan 33 (F.s. f. heterophylla Loud.) Fastgata (F.s. Dawyck ) 12 Utanför kartan 34 Fraxnus aercana E. 1 A 17,5 35 var. juglandfola (La.) Rehd. 3 B 12 Ej utsatt på kartan 36 exelsor L. 2 B Dversfola 3 B Pendula 3 C 10 38b andshurca Rupr. 3 B pennsylvanca Marsh. 2 A Juglans cnerea L. 3 C andshurca Max, x cfr. rega L. 3 B 11

37 Nr Släktnan Artnan och auktor Växtplats enl karta (exepel) Högsta exeplar An ca 42 Juglans ngra L.? 10 Utanför kartan 43 Vakant 44 Laburnu alpnu Bercht & Prsl. 5 C 7 45 Malus baccata L. 3 C 6 Ej utsatt på kartan 46 x schedecker (Spaeth) Zab. 2 C 6 47 x zu (Mats.) Rehd. 2 C 6 48 Ostrya vrgnana (Mll.) K. Koch 3 B 8 49 Phellodendron Sachalnense (Fr. Schdt) Sarg. 3 B 11,5 50 Populus x berolnenss Dpp. 2 B 21,5 51 koreana Rehd. 14 Utanför kartan laurfola Ledeb. 2 D axowcz Ffenry 15 Utanför kartan son Carr. 3 B treula L. Erecta 15,5 Utanför kartan 56b Ggas 2 A treula L. (P. treulodes ) A trchocarpa Hook. 25 Utanför kartan 59 wlson Schned. 4 C Prunus avu L. 3 C 5 Ej utsatt på kartan 61 grayana Max. 3 B 5 Ej utsatt på kartan 62 vrgnana L. 2 C 7 63 Pterocarya fraxnfola (La.) Spach 2 B 7,5 64 Quercus rubra L. 2 B acranthera Fsch. & Mey 2 B 9,5 66 robur L. 2 B Fastgata 2 B 9 68 falcata 5 Utanför kartan 69 Salx alba L. Vttelna 3 B daphnodes Vll. 2 C fragls L. 2 A 17 Ej utsatt på kartan 72 Sorbus aercana Marsh. 1 C ara (I..) Crantz. 2 B aucupara L. Edths 3 B 10,5 75 Pendula 3 C 6 76 x ench (Lndb.) Hedl. 5 C dscolor (Max) Hedl. 3 B ntereda (Ehrh.) Pers. 2 B Tla cordata Mll. 2 B x euchlora K. Koch 2 D x europaea L. 15 Utanför kartan 82 platyphyllos Scop. 3 B 17,5 83 toentosa Moench. 2 B Ulus glabra Huds. 4 B Atropurpurea 2 A Crspa 2 B carpnfola Gledtsch Cornubenss 3 B 3 *

38 I A* A*M A*/ &ZO&SS 45 &Z0 A«> 431 f*ga- A** A«* ATAS'ÿ* A*» «fn, -ûî2a*a 4** A5* M3 43"«oTj 7ÿ3 44 A'* A /4 A** A*5 A5a 4?o 48 Al o A*A* A A3* &20 0*4 SS &L &o 040 A35 Az * G>5*ÿ Q 477 A3* All A*4 OJ4 N > ' r 0 2 A3fc A20 04/ Oao 0/tf \ f A3Ö A 4 0/4 444 A3? 0«A? A*?4?o A?/ Åtruncl - v&ß*.n, 44 v' 04? <*4o 04o 37

39 y* ' Askstubbens årsrngar Skldrar bygdens odlngshstora AV SVEN A. HERMELIN Fraför g lgger skvan av en asksta. Den är nte ponerande, bara 31 c daeter. Den koer från en ask so stod vd gaveln på vår rt- och gäststuga. När den byggdes, var det ett vk tgt träd. Så vktgt att det t.o.. avgjorde stugans längdått. Saken var nälgen den, att det här på Enholen redan fars de tre byggnader so hör en lten roslagsgård tll storstugan rakt fra och so flyg lar en ladugård tll höger och en lllstuga tll vänster. Ytterlgare en stuga skulle egentlgen bl en för ycket. Ylen när nte ens den erfarne arktekten Artur von Schalencee kunde fnna ett godtagbart sätt att bygga tll lllstugan ed de två ru v saknade återstod ntet annat än att bygga en fjärde stuga. Då gällde det att göra den så dskret so öjlgt. Den klädes n ellan tre askar, so hjälptes åt att raa n den och trycka ner den. Askarnas nbördes avstånd gjorde att v åste korta av stugan 1 eter. Arktekten var ssnöjd. Huset och ruen blev för knubbga. Men just då be döde jag det estetska värdet av asken så väsent lgt att jag valde det kortare huset. Nu, när asken är borta, saknar v ycket den felande etern. Fraförallt nohus. Varför fälldes då det träd, so en gång ansågs så värdefullt? Backstugan, so v kallar den, har ed åren bäddats n frodga bestånd av vta bondsyrener, schersner, hagtorn och anshöga roslagsrosor, en gräddvt pnellros so är så vanlg -* -:* *ÿ y. v JÈ& C, V J:'UTU F* V vyra >s, fk jræs? w H f pn,>,a Ifctø] /V UL t fâ v WM-Sî MÊàÆ:U; ' v ' A- R VF * A X? F 4 å Æ H ' -. A., : ÉÉs,e-V ; 4 ' T. t 5R > TF - ÎH ~ Fg. 1. Ënholen, Grsslehan. Storstugan skytar tll höger. L 1lstugans ost gavel våtter ot den häv dade lövängen

40 ' 1 >?, fe > fv\ tífö' S3S& c Cl "' 1 I gy B $ À w r y gj -., ut/.; 'n\r{'' Kr,-'- *1 fr 13 Fg. 2. Den nybyggda back stugan klädes n bland de hanlade askarna n I; :. v >ÿ V* längs roslagskusten. De fyller nu på ett ycket bättre sätt den uppgft so asken en gång nödtorf tgt klarade. Och det gör de ändå bättre, när de slpper rotkonkurrens från det nu fällda trädet. När trädet höggs 1969 tog jag vara på en skva av staens nedre del. Sedan den putsats, så att årsrngarna blev tydlga, vsade det sg att de hade en hel del av ntresse att berätta o trädets och gårdens hstora. Det är den jag här vll försöka skldra. Med hjälp av en kraftg fotoförstorng och en upp går det bra att räkna årsrngarna från den yttersta årsrngen 1969 tllbaka tll Därfrån och n ot centru lgger årsrngarna så tätt, att det är oöjlgt att exakt ange det år askfröet grodde. Mycket tyder dock på att det var okrng Där årsrngarna är svårtydda på ett ställe, reder det ofta upp sg o an följer de sdoled tll en annan stasektor. Den karta över Stockhols höfdngadöe, so 1802 utgavs av n farfars farfar, Sauel Gustaf Here ln, vsar att Enholen vd denna td fått fast landförbndelse tack vare den fortgående landhöj nngen. De sund so förr sklde Enholen från Byletcsark Under sna första år nådde staen bara en daeter av 3 c. Det tyder på att den då blev hårt nerbetad. Heanet heter än dag Enholen. På en karta från 1734 är det en hole utan land förbndelse. Enlgt gala bvhandlngar hade Byhola by, tll vlket heanet hör, ont o betes arker. Enholen var då säkerlgen en hårt betad hole, där betesdjuren bara länade enarna kvar. Från 1787 ökade tllväxten stadgt. Kronan av det unga trädet hade väl då nått över betesnvån. Men redan 1794 hände något so stäckte den då 5 c tjocka staens tllväxt. Kanske kan an gssa, att någon det året tog en stör att fästa gäddryssjan ed. Därtll var den lago grov och den växte ntll dåvarande strandlnjen. Det tog 4 5 år, nnan kronan återtog sn tdgare voly, så det kunde bl full fart på tllväxten. Årsrngarna på de bredaste ställena blev hela 3. Ängsark och lövtäkt 39

41 * fr* - 'Ur, 'j V- J' > II,' TI S? ao tl l&l * M--- ' SMé M %c ;Æ «1 M Míþ'Æ f; tv... v ÜÜ! Fg. 3. Den trvsaa vn keln ellan lllstugans sö dervägg och backstugans vstgavel, raad av tukta de askkronor holalandet och där an fordo åkte skrdsko o vntern och fångade lekgäddor o våren, hade nu blvt sdvallsängar. Där lrodades för att ctera Karlfeldts Roslagen saftg sältnng för nötens vånnnar (Trglochn arta) det förstt korna söker upp när de släpps på strandbete. Satdgt blev Enholen en osorgsfullt slagen hårdvallsäng, där bete endast sporadskt fck före koa på eftersoaren. Ett ulens landskap blev stället ett lens. I Roslagens nederbördsfattga kust land är höskördens storlek avgörande för kreaturens övervntrng. Här är årsnederbörden bara ed ett nu under växtperoden och vanlgen ett axu när skörden skall bärgas. En skärgårdsbonde åste därför väl ta vara på varje hötapp. Mången gång åste foderförrådet också kopletteras ed bladvass, so skördades så långt ut att skägget flöt på vattnet. I den rka ltteratur, so under senare år behand lat ängen, skldras arkvården ngående en sällan lövtäkten.* Ilar ånne ordet handng blvt ett fult * Ett föredölgt undantag utgör skrften Änget (Safundet för Hebygdsvård 1974.) ord? Ändå är det just lövtäkten so ger ängen ycket av dess specella karaktär. Inte nst Ros lagen. Låt oss eellertd återgå tll vår Enhols-ask. Dess årsrngar ger entydga belägg för upprepade halngar. År 181f> när trädet nått en daeter av 13 c upphör plötslgt årsrngarnas tllväxt för att sedan successvt öka. Saa önster upprepas Därefter ångdubblas tllväxten tlls tredje halngcn sker Den fjärde utfördes 1840, den fete 1858 och den sjätte På 48 år hade asken halats sex gånger, alltså genosntt ed 8 års ellan ru. Det var skärgårdsbondens självklara sätt att dry ga ut de agra höskördarna. Asklövet var detta avseende hans frästa tllgång. Enstaka björkar halades också, en då asken förekoer allänt på den kalkrka arken, föredrog an den. Det var på eftersoaren an skar grenarna, bröt kvstarna, buntade de tll kärvar, soltorkade de några dagar och hängde sedan n de på logen. För fåren be traktades de so nödvändga, för hästarna so önskvärda en so kofoder tnsågs de ndre vär defulla. 40

42 1 Efter ar 1866 kan ngen halng spåras under d<* näraste decennerna. Förklarngen torde vara, att det llla heanet då avsöndrades från stahe anet uppe byn. Det köptes av en båtsan, se nare lots. Han hade väl bara någon ko tll en början och tll den räckte väl höskörden. Men följer v årsrngarnas perodskt återkoande tllväxtryt fn ner v att asken åter halades 1890, 1903, 1916 och Alltså även nu ed ungefär 8 års ellanru. Skall v tro vad årsrngarna på just denna askstubbe berättar, skulle rospggarna dela n sna askbestånd en 8-årg crkulaton. Borrkärnor tagna ur andra halade askar på heanet tyder också på att n tervallerna ellan halngarna edeltal varerade ellan 7 och 8 år. Trolgen ökade lövtäkten år ed agra höskördar och nskade vd goda. Den arrendator so brukade det llla heanet sedan lotsen lagt upp och n svärfar blvt dess ägare, fortsatte leslåttern av de torra backarna ända n på 30-talet. Det var också han so utförde lövtäkt 1916 och Sedan vår arrendator alltera övergått tll askner har v själva fått sörja för slatter av de vktgaste ängsytorna. Med ungefär 10 års ellanru har v också upprepat halngcn av askarna vår näraste ogvnng. Årsrngarna på vår askstubbe bär vttnesbörd o halng åren 1940, 1953 och Att årsrngarnas tllväxt stop pade upp 1953 berodde eellertd nte på handng utan på att v just det året schaktade grunden tll backstugan så nära asken, att v gck lla åt rötterna. Så ko slutlgen år 1969 när trädet fälldes. * L\ j : w Fg. 4. En del av askstanen Årsrngarna skldrar trä dets hstora (ungefär) grodde askfröet. Den unga telnngen betades hårt når kronan över beteshöjd. Årsrngarna ökar bredd händer något so stäcker tllväxten 5 6 år fraåt J halnge.n präg1ar årsrngarna halngcn halngen var lndrg IV halngen. Därefter upphör det unga trädets snabba tllväxt V halngen 1866 VI halngen. Enholen blr eget hean och bebyggs VII halngen VIII halngen IX halngen X halngen XI halngen ngen halng, tllväxten nskad geno rotbeskärnng vd schaktnng för backstugan XII och ssta halngen fälldes asken, so då tjänat ut. So en följd av den upprepade halngen hade den 220-årga asken en genoskärnng av endast 31 c. ; -S ;. _ ' TSî; _1953 _ I960 4I

43 När asken stod där vd backstugans gavel var den föga ponerande. I basen hade den en genoskär nng av 31 c. Åldern tppade jag då tll på sn höjd 100 år. Att stubbens årsrngar sedan vsade att den var 220 år, var en verklg överrasknng. Det är tydlgen lätt att bedra sg på åldern av tuktade träd. Det är kronans salade bladyta so avgör tllväxten. Den här asken har genosntt endast ökat sta daetern ed 1,4 /år. Under den td den harnlades fortlöpande ökade stadaetern endast 1,25 / år. När den däreot var opåverkad av betesskador och lövtäkt, ökade den hela 5,3 /år. Hade den fortsatt den takten skulle den nu ha en genoskärnng av över 1 stället för drygt 30 c. Geno att fortsätta halngen har v velat bevara den ångtusenårga tradton so staar från den td våra förfäder ännu ej hade tllgång tll järn ålderns slpade skaror, so gjorde höslåtter öjlg. Att bryta spröda askkvstar var det enklaste sättet att skaffa vnterfoder. De knotga kronorna på halade askar sätter sn karaktär på det uråldrga odlngslandskapet. 1 det glesa trädbeståndets lätta skugga frodas ängens fag raste bloster. Kobnatonen av ängsslåtter och lövtäkt forade en bondes kulturljö av annan och älsklgare art än herreannens barockträdgård ed buxbosparterr och tuktade lndalléer. Båda är lka värda att vårda och bevara. 42

44 Olof Thunan och träden THORSTEN THUNMAN, Jv *4 w A -:vt 8E % j:«v 'V- s? S& g A f!*dl,tr.r S*í jw I <r P ; k,, Fg.!. Kungseken vd Kungshan nära Flottsund nsprerade kanske er än något annat träd tll avbldnngar under olka årstder och olka perspektv. Rutger Sernander lät en gång på frdlysnngsskylten gravera: Ol lonet grodde en gång under edeltden, trolgen ej långt från nnersta vken av dåtda Östersjön. Gale än Alske vet berätta, att deras fäder hört av sna, att Gustav Vasa bundt sn häst vd trädet och vlat dess skugga. Denna ånghundraårga, sägenospunna ek har nu förtvnat tll en torr gadd. Den går tll hstoren geno Thunans tecknngar. Olof Thunan ( ), skald och konstnär, huanst och naturälskare, var en ärklg gestalt, känd och uppskattad stt helandskap Uppland, ganska okänd utanför landskapets gränser. Denna artkel, skrven av Olof Thunans bror Thorsten Thunan Uppsala, skldrar ord och bld Oloj Thunans särsklt stora ntresse för träden parken och ute skog och ark och för träden änn skans föreställnngsvärld gala dagar. För dendrologcr bör det särsklt frahållas, att vänskapen ellan Olof Thunan och Rutger Sernander var nsprerande för båda ånga avseenden. Hos våra förfäder fanns en utbredd trädkult. Trä den betraktades av de so goda väsen. De skänk te föda en också skydd ot dålgt väder. Man ansåg träden vara bonngar för de avldnas andar och ur denna tro frako vårdträdets dé. Helt naturlgt besjöngs träden de gala gudasagorna och gudasångerna. Nordborna tänkte sg världen so ett allt ofattande världsträd. Trädet blev sybol för lvet. Träddyrkan är sedan länge försvunnen hos oss, en so offer tll ärklga träd och so tro på kraften hos vålbundna träd har den levat kvar näs- 43

45 tan ett stycke n på detta sekel. Även hos nutds ännskorna fnns alltjät hos ånga en stark sa hörghetskänsla ed träden. V planterar de vd gårdar och vägar, v lyssnar tll deras sus och följer ed blckarna grenarnas lnjespel och fröjdas åt lövverkets skftnngar under olka årstder. Att skalder och konstnärer ofta hätar nspra ton hos träden är självklart. I uppsatsen Lukt och doft skrver Karlfeldt: Männskan kan stta under gala träd so vd vsa ästares fotter, och när vnden rör de. kan det vegetatva hennes väsen stäa n allsången edan hon tänker: Så ha dessa talat sedan begynnelsen. Lgger det nte nå got av gaal träddyrkan detta? Olof Thunan var en stor trädvän. Träden ntar en fraskjuten plats både hans bldkonst och lyrk. En av hans träddkter börjar: Träd, so ur hebygdens ylla äktga stgen luft och ljus, ntet tt bröst kan fylla så ed fröjd so ert åldrga sus. Er vll jag hälsa och hylla, träd, so sjungen henejdens skog. Tryckt Olands sånger 1927.) Hans bekantskap ed träden följde hono ända från barnsben. I en uppsats, so handlar o barn dosnnen krng Flottsundsbron, skrver han o den beröda en nu döda Kungseken följande: Denna knotga jätte kunde jag aldrg gå förb ensa utan en besynnerlg rysnng. Jag fck för g, att den nte alltd stod och låtsades vara ett träd, och jag var alldeles säker på att han fck stt rätta trollutseende bara jag vände ryggen tll. Och den övertygelsen tog det nte ånga sekunder att ta backen ned tll bron fyrsprång, varvd den vlda jakten nte stannade förrän vd spsen köket tll stort en för na skenben och vattenhnken. Thunan förevgade sederera kungseken olka versoner, vntertd, då det robusta grenverket av tecknade sg ot hlen eller soartd, då den knotga staen kröntes av tätt lövverk. ï \ smc Pf cfe I V t Vj E* ts fe À t*: fmsü Í > I % är YAÆRBéí V ÍM K BS ;ÿ a* y. 'þ* jpé ý 44

46 Det lgger nära tll hands att saanställa Thun-* ans barndosupplevelse av Kungseken so nå got övernaturlgt och skräcknjagande ed en av hans träddkter, Trädet, so byggs upp krng forn nordsk trädytolog. Han skldrar den dkten sn upplevelse en natt under en gaal lnd på en ödslg runnng djupt nne Olandsskogen. f undran såg jag dna grova grenar fördela sg skönhet städs tll särre, so sdgt löpte ut nya vägskäl för att tll sst haron förtona hän ett luftgt nät av lätta kvstar, so buro jukt en värld av blad och sånger. Han tyckte sg se hur saven steg ed nullens saft tll nsta blad kronan. Han förna ett dån, en stjärna föll, en Nordens stjärna satt naglad trä dets topp: 1 skräck och undran såg jag plötslgt Trädet, av våra fäder förr skälva skådat, det träd, vars rötter suga dolda krafter ur lvets brunn so ock är dödens källa, det träd, so sträcker geno no världar sn fasta sta, so alltng bär och stöder. en en nlednng kan en lång uppsats Upsala Nya Tdnng (22/2 1928) sägas vara, lkso de föredrag han höll uppländska bygder änet. Han efterlyste därvd vägträd, suptallar, brännvnstallar, skvättekar, fsktallar på vlka an stänkte drcka för att få god fskelycka, krånktallar, jölktallar, på vlka an o våren hällde jölk från skälkon, vålbundna trän (ed hål geno staen av två saanvuxna staar eller rötter), tandvärksgranar och tandvärksenar och andra trän vlka an satte bort sjukdoar, t.ex. torrvärk, och han efterlyste uppgfter o hur det hade tllgått vd botandet och offrandet. Några dussn sådana träd hann Thunan av blda ed stt rtstft. En vacker salng fnns på Växtbologska nsttutonen Uppsala. Vd den Thunanutställnng, so vsades Uppsala hösten 1975, fck allänheten tllfälle att se en del av de och andra trädblder. Ett särdeles ärklgt träd är jättepäronträdet vd Hara Fröslunda socken. W Han har fått en vson av världsträdet Ygdrasl vd Urdkällan. Dkten slutar: -»..T/ T Vad var jag själv? En droppe blott havet. Aln levnads hastverk? Blott en fläkt natten blott dröen o ett sus och ntet era. Stolt och förfärad såg jag Trädet stånda ed grenar glande av stjärnors frukter gyllene glans Segergudens sal. (Tryckt Från färdväg och fornbygd 1929.) O världsträdet sägs det gudasångerna, att det grönskar Urdkällans grusängda, glande flö de och att dagg därfrån faller dalarna. O träden Thunans dkt och konst skulle an kunna säga att de grönskar fantasens glande flöde och att dagg från de faller hans verk. Det är naturlgt att Thunan ed sn nlevelse fädernas gala trädkult var ntresserad av att söka efter ännu levande offerträd och att forska efter o det ännu på tjugotalet fanns rester kvar av trädoffer. Han planerade ett arbete o uppländska of fer-, sägen- och läkedosträd. Relgonshstorkern Nathan Söderblo var en ntresserad tllskyndare av detta arbete. Tyvärr ko det aldrg tll stånd, 7 :. TylUb t '«Íäfl! Jt * 5 * ': - ;»M IL,,.»K»" ËÊÆêÆÿdWà Fg. 2. Jättepäronträdet vd Hara Fröslunda socken södra Uppland, so blåste okull på 1940-talet, var ett av de ycket få päronträd - och fruktträd över huvud taget so överlevde den fruktansvärda Poltavavntern Tecknat 10 aj 1934, några ånader efter det att Rutger Sernander fått känne do o det. Han beskrev detta ärklga träd och andra päronträd Uppland från tden före 1709 Upplands fornnnesförenngs årsskrft 46/

47 Det överlevde den stränga Poltavavntern För en tretto år sedan föll det. Mycken trädkunskap nhätade Thunan från sn gode vän professor Rutger Sernander, den store dendrologen. Båda offrade för övrgt på stt spe cella sätt, då de stötte på ärklga träd under sna strövtåg naturen. De bugade vördsat eller lyfte på hatten nte nst nför gala vägenar. Vd Noor Knvsta. där Thunan bodde sna ssta tjugu år, hade han tre goda grannar: Rutger Ser nander, en edeltda ek och Upplands största gran. Alla är nu ur tden. Sernander dog strax efter Thun an och det ssta han skrev var en nnesruna över vännen. Granen började torka och åste fällas för några år sedan och den hålga eken rasade saan. Det är era sällan so träd nte utgör nslag Thunans tecknngar. Tll att börja ed var hans trädblder ofta jukt skynngsdunkla ed tätt lövverk eller nsvepta snö. När han senare länade penseln tll förån för rtstftet, tecknade han de ofta kala och ed stor pregnans. Hans träd är nga fantasfoster. Man återfnner de naturen, en det är ej fotograflknande avbldnngar utan träd sedda ed konstnärens ögon. Den här återgvna vålbundna granen vd Munga A Q f' sa Út à 4 Kf htu. «jra å» n, n Ü t k V v Ila Jft sut gg!;t' ; Fg. 3 a, b. Vålbundna granar. Den halvt lggande granen (t.v.) vd Munga Terp är en sagolk drake en ändå verklghetstrogen. Granen vd Kärven Lövsta (t.h.) har satt fantasn rörelse. Är det nte en kvnna so ofanar sn telnng, växande upp från geensa rot? Terp är en sagolk drake - en ändå verklghets trogen. Thunan hade stor föråga att fnna fasc nerande trädotv. Beskåda grankvnnan (vålbunden gran, Kärven, Lövsta) ofanande sn tel nng, so växer upp från saa rot. - I allen vd Öndeo, Terp, har ett typskt kved. När det sjuka barnet drogs geno ett sådant, fck det lk so ett nytt lv. Många barn ed ältan har dragts geno det hålet. Och se på den vresga, gala krånktallen vd Upplanda Tegelsora! En säregen trolsk stänng ger tecknngen från det nu försvunna Rckebasta träsk Alske. Ur glad vattnet reser sg alarna ed orbunkar och häxört på styltrörterna. Thunan tecknade träden så, att åtnstone den trädkunnge kan se, vlken art det är, en de är fraför allt ndvder ed särprägel. Han hade en stor föråga att få fra det karakterstska. Mest älskade han kanske att teckna tallar och ekar. Få kunde teckna tallar so han. Det var kvasttallen ed sn egendolga förgrenng eller örntallen bland renlavskuddarna, det var brusan de furor på ljungröd no, yrarnas arga tallar 46

48 k «t l 11 t 11 I * gp w&ëêp JHH \h ' 4 Fg. 4 a, b. Vålbundna tallar. Geno staen har ånga sjuka barn dragts och fått nytt lv ( t.v. från Öndeo Terp). T.h. den vresga, gala "krånktallen (trolltallen) vd Upplanda Tegelsora. eller havsstrandens vnpnade tallkruelurer. En sådan tall färgltograf var affsch för Thunanutställnngen Ryagrenarna breder ut sg på klpporna, och de klolknande rötterna håller den segt fast skrevorna. Motvet är från Fågelsundet. I lans vänner bland fskarena där kallade den Thunantallen. Han tecknade också ekar vd rös och kuel, askar, förgätna gravars vakt, vskande aspar dungen, lönnar eld och låga och åsarnas enar toppga urtdsluvor av snö för att nu delvs ctera hono själv. Redan vandrarvsan V går över daggstänkta berg (so han för övrgt so nybakad student provserade på en lösanschett under en vandrng Sörland) lät han träden tala tll sg. Vsan var det första alstret av hans penna, so ko tryck (Strx). Den hade då flera verser, av vlka en lydde: De väldga skogarnas sus går äktga so orgeltoners brus. Och lvets vardagsträta så lätt är att förgäta vd de väldga skogarnas brus. Av förklarlga skäl ströks den versen, då vsan n togs den första dktsalngen Pan spelar. Thunans träd tecknngar och träddkter höra nära saan. Hans bästa träddkt (Träd), so n- lednngsvs onändes, har sagts vara den ärkl gaste hyllnng tll träden, so fnns på svenskt språk. So sg bör är den tllägnad Rutger Sernander. Den tolkar vad träden kan skänka oss nutdsänn skor, sedan tron på deras övernaturlga krafter för svunnt. Ssta versen lyder: Vskande aspar dungen brusande furor ljungröd no, var jag av tvvel stungen, svktade stundo ar och tro, tycktes g lvet ett öklgt skal od jag fck vd er sång och ert tal. Vänner från fordo, sjungen vandrarn en vsa kvällens sal. Ofta tecknade han ättebackar och gravhögar på Upplandsslätten ed vresvuxna och vndsltna enar rotade fast pnno och sten på gravbackens norra sda. I dkten Enen låter han denna sybol sera det uppländska snnelaget: Du har det agert och svårt och kargt på lvets utark och slter argt, en aldrg släpper du taget, och därför är du g en sybol för kraftens tåga och vljans stål det uppländska snnelaget. (Tryckt Upsala Nya Tdnng 30/ ) Vsserlgen beundrade Thunan träd, en de skul le nte stå var so helst och fraför allt nte plan teras så att de t.ex. nkräktade på enarnas arker det uppländska landskapet. Han gladde sg åt Tunåsen ed dess storvrdna enar krng den kala åskaen. Så har den ju sett ut sen forna tder, och han frågade en gång en artkel ndgnerad: Vad är det för ntsk herre, so gått och ställt tll ed någon sorts plantskola på Tunåsen? Lärkträd / 0j Ölllf,N <r 47

49 rader på en plats so är enens hevst och där de lokala förhållandena är sådana, att an nästan kan tala o en trädgräns. Bort ed fngrarna! Låt bl Tunåsen! Galgbacken lgger tätt ntll! 1 en ståtlg dkt hyllar han eken, so står so en lagan på skogens tng, grubblande fornvs, allvar sa. Dkten slutar ed en hstorsk kavalkad över vad en tusenårg ek kan ha upplevt. Dess nnes sång brusar o böndernas Ladulås, o Sturar, Vasar och Karlar. Vad skall du sjunga o oss en gång? Thunans träddkter är nte enbart beskrvan de. Träden har ofta sybolsk betydelse och före koer ed bldlk betydelse dkter av annat slag för att ge pregnans åt något so lgger hono o hjärtat. Vd den td, då flykten från lands bygden började bl en fara, skrev han dkten Tll en ung lantan. Denne uppanas att bl sn odlargärnng trogen och att ej låta blända sg av staden. O nte staden vore tråkg, behövdes nte där så ycket gyckel. Dkten slutar ed denna trädsybolk: S, rksens ek har väldg krona. Mot sten och berg dess rötter spjärna. I toppen stundens vsor tona, en du är ekens rot och kärna. (Tryckt Olands sånger 1927.) I en vallondkt hyllar Thunan sn orfar äster seden. Då han söker efter hans gravvård på Fls kyrkogård fnner han den nte, en där står en lönn höstlg färgprakt: Fg. 5. Rckebasta träsk Alske så so Thunan såg det O våren och under regnga sorar blänker gladvattnet ellan alarna ed sna nästan tll stylrötter obldade stabaser. lf åt If:. '10 Sî-? M9 gg, l f I,1 MM MfS.v WIMM Ç - 3 jjl UßtSsS. Sr -ft f K?. - ;s yn, P- - g va H : * ggs. _ sflh : s '% «s w ;. g 3? jj...afa» SS: 48

50 K åå M \. \fj 4 l y L s «s { - «, V.. / kttááukhjíájj X. Fg. 6. En kvasttall (Pnus slvestrs f. condensata), även den en krånktall enlgt Thunnan, ed sn egendolga förgrenng från stabasen. Tegelsora. Den gyllne skrften jag förstår. Se, eldens alla färger glöda. Det gula gnstrar det röda och högt ot hlen flaan slår. Där lyser svaret på n fråga. Se, denna lönn eld och låga här stolt dn gravskrft, gale sed. Den passar dg och ånga andra,.so här från härdens brand fått vandra gravens svala gruva ner. Dg tll nne flaar höstens röda bål. (Tryckt Olands sånger 1927.), s. A ' :.».vït-lïsès'î,. ;, ÉÊM s M y t> &] P* 4: *- gfc % 4 v. :. w WÆ W,lw- Ö Ægsfg ' -1 C w s s «S ÿ a É P3 S-U & «s S t.. «l1 «B8s t R sÿsaÿsslbts - ÿ SS CCTTv Fg. 8. Thunantallen, en vresg kusttall vd Fågelsundet vd norra Upplandskusten. Fg. 7. En örntall bland kuddar av renlav. Gård skär vd norra Upplandskusten. 49

51 När Thunan efter flera års bortavaro återko tll stt helandskap är det träden, so hälsar hono välkoen : Dna skogars färger falna. Men jag nns n ungdos galna vårgt untra överod. Rörd jag träder på dn jord. Röd och gyllne lunden flaar so en gaal upplandsfana, och ed handen höjd jag staar halvt förgätna ord. (Tryckt Upsala Nya Tdnng 20/ ) Under de år han bodde Oland vd Lövsta bruk tllko de flesta tecknngarna av offer- och sägensträd. Där skrev han också de flesta av de dkter, so ngår salngen Olands sånger. Dkten Kung Od är byggd på författarens upptecknngar av upp ländska folknnen av Odns vlda jakt. Jakten går fra geno Olands skog. Gudens sprngare spränger fra, så att hovarna slår gnstor ur hällarna. Fradgan lyser o hästens ule och bog. Dkten är skrven balladfor och alla verser na slutar ed refrängen geno Ölands skog, geno Olands skog. Den galopperande ryten levandegör den vlda jakten och de örka rorden stänngen den sjula Olandsskogen. Thunan skrver saband ed träden o lv gvande källor: O Urdkällan so vattnar världs trädet, o Kastala, skaldernas renande källa vd askens blanka rot, och o källor vars ulldoftandc flöden asplunden lockas fra av källdserna. Lägg ärke tll att han dkten Hea Olands sånger (o vlken han själv sagt att den är jag själv ) deklarerar: För g fnns blott en helg källa, en urtdsbrunn att drcka styrka ur. Hur gvlt dna flöden välla du gåtfullt unga evga natur. Det är vd den källans flöden so Olof Thunan blev vän ed träden. / I : r7 Ml. y sv }' s y zr. asfpsb M %.ff n f O yuj & Tu 'ST*"' HP» LVJ Fg. 9. Gravhög ed ekar vd Stabby väster o Uppsala. 50

52 Resan Münchcn/Oberbayern septeber 1975 GÖRAN GREYER LARSSON Måndagen den I septeber salades ett sextotal dendrologer München för att under Torgl von Seths lednng to dagar ed förläggnng Mün chen besölca sevärdheter Oberbayern. För progra et och dess genoförande ansvarade Göran Greyer Larsson. So bträdande ledare fungerade Mårten Sedberg. Tsdagen den 2 park vd Isar Englscher Garten, stadsrundtur, Första dagen ägnades åt Münchens stora park Eng lscher Garten, världens åhända största stadspark o 368 hektar, sont jäsdes ed Isar so ett långt grönt band löper geno staden. Vd det nylgen uppförda japanska tehuset ej långt från Flaus der Kunst hälsades v välkona av Gartendrektor Meyr vel Förvaltnngen för de statlga bayerska slot ten, trädgårdarna och sjöarna, varunder även Eng lscher Garten lyder. På kartor och flygfoto deon strerade parkens ansvarge vårdare Waldear Pal ten det väldga orådets utvecklng och ofattnng under de närare 200 år so förflutt sedan Fred rch Ludwg von Sckell 1789 fck uppdraget att an lägga parken. I det lättande orgondset, so raffnerat gråtonade parkens lontaner, begynte härefter vår o krng sex k långa proenad, förb brusande vatten fall, över vdsträckta gröna fält, geno luga lövträdsdungar och buskage, över broar och längs ströande vattendrag sat förb det knesska tornet, från vlket en glad blåsorkester tradtonell bayersk underng brukar förlusta gästerna på den folklga öl- och korvserverngen under de luga kastanjerna. Från det grekska rundteplet (Monopteros) på sn kulle kunde an nu fjärran se stadens ånga torn och väl frae vd den konst gjorda sjön glttrade solen geno plarnas gardner över vrga vattenfåglar och enstaka roddbåtar. Sep teberdagen blev allt varare, bollspelande barn och ungdoar lät kläderna falla, otonerande cyk lster och ryttare sökte skugga och dendrologerna trängdes pustande under det populära utvärdshusets glada parasoller, där efter den drygt två tar långa proenaden en välsakande lunch serverades. I två bussar vsade på efterddagen vår tyska gude Frau Karolna Orgeldnger och hennes vackra dotter de väsentlgaste sevärdheterna stadens cent ru. I resdensets krngbyggda barockträdgård, Hofgarten, beundrades den perfekta skötseln av den strkta anläggnngens träd, häckar och blå-gula blontbårder krng det llla öppna teplet (1615) trädgårdens centru. Efter stadsrundan länade bussarna oss vd det knesska tornet, där te och kaffe ntogs den när belägna restaurangbyggnaden. De spänstgaste pro enerade sedan härfrån över Isarbroarna och ge no den roantska naturpark - även den under Englscher Gartens förvaltnng so ett par klo eter följer Isars östra strand ed de brusande vattenassorna no ständgt hörhåll. Dagen slu tade ed geensa ddag på hotellet. Onsdagen den 3 benwald, Seferts trädgård Grafrath Garten, Paterzeller E Grafrath Garten, so lyder under Münchens un verstet, är ett snart hundraårgt arboretu ofat tande 2,3 hektar norr o Aersee. Här bedrvs försöksodlng och dendrologska experent under edxlng av anstaltens chef professor von Schönborn, tllka föreståndare för Insttut für Forstpflan zenzüchtung. Han hälsade oss välkona och gav en orenterng o verksaheten. Professor Koch tog oss ed Der forstbota nsche Garten ed 422 arter träd och buskar, n klusve vareteter, alla försedda ed nanbrcka. Denna proenad geno det kuperade skogsorådet gav dendrologen åtskllgt att glädjas åt, en n tressantast syntes de försök ed en dyrbar och för lekannen ytterst koplcerad teknsk ätapparatur, so under Kochs lednng pågck orådet för att regstrera luftförorenngarnas nverkan på olka arter under sklda lokala förhållanden. Här nändes o lknande undersöknngar no Münchens stad, där stadsträdgårdsästaren utplacerat 300 krukor nnehållande bl.a. thuja och tobaksplanta, avskt att kartlägga förorenngarnas nverkan olka delatav staden. Sst tog lla dr Schebe ed oss Der forstlche Versuchungsgarten, där hon ed dendrologsk 51

53 . s / $ *. g«tøll 'Pí r t*, I a w füg *3,5 «Up? ïî % v; I Hofgarten München används le och räfsa vd vården av trädgården. W. B. foto. char förklarade olka försöksverksaheter. Bl.a. fck v veta, att Cedrus deudara (Halajaceder) här klarar sg dålgt, besvärad under den kalla års tden av de plötslga och kraftga teperaturstegrngar so Föhn förorsakar. Efter lunch Stegen vd Aersees nordända lorlsalte v söderut tll den ärklga degranskogen vd Paterzell nära Wessobrunn. Här växer på upp tll 750 höjd närare tusen gala degranar ett urskogsoråde, so trots hotande åskuller och regntunga skyar djärvt erövrades under lednng av vår geytlge gude dr Fredrch Duhe, lärare landskapsekolog vd Wehenstephan. Taxus baceala, granen utan kottar en ed klarröda, köttga skenfrukter oslutande det stora lröet, räknas alltså nte tll konfererna utan har tll delats en egen klass (Taxneae) bland gynospererna. Idegranen växer ycket långsat, träet är hårt, tungt och elastskt och var ända n på laln eftersökt för tllverknng av plbågar, varav ex där Pontus Platus pappa när det begav sg var ståthållare. Den llle Pontus lekte under trädet och än syns ntalerna P. P. so han rstade staen, åtföljda av årtalet 15 f. Kr. Alltnog har just detta träds ålder trovärdgt kunnat beräknas tll år och är således en av Europas äldsta nvånare. Idag är det dock en levande run, ett skal krng en rutt nad och to kärna. Upplevelsen av de for och väsen uråldrga trä den sn frdlysta skog ackopanjerades eftertryck lgt och effektfullt av skyfall och brakande ljungeld och en regnvåt och huttrande skara hastade åter tll bussarna på skogsvägen. I Dessen vd Aersees södra strand beundrades den praktfulla barockkyrkan från 1730-talet. Utan för sahället lgger eellertd den beröde träd gårdsarktekten Alwn Seferts vlla och trädgård. Seert var antroposof och en vrg förkäpe för bodynask odlng, varo han skrvt sn bok Gärten und Ackern ohne Gft. Han var nne havare av den s.k. Sckellrngen, nstftad lll nne av von Sckell skaparen av bl.a. Englscher Garten och tlldelad Sefert för frastående nsatser n o trädgårdskonsten. Han dog 1972 och efter änkans bortgång aj 1975 var vårt planerade besök ovsst. En snabbt provserad busstur och v fck koa n trädgården. Fnt npassad ter rängen låg den sydsluttnng ed vd utskt över det öppna kulturlandskapet. Vd huset, ed vård trädet lnden so centru, ett stort uteru ed da och sprngvatten, ed runt stenbord och blå porten särsklt tll England var betydande. Den av V verknng so härav blev följden anses här vara en av orsakerna tll den sparsaa förekosten Ü&5 > dag av detta urgala träd. Med undantag av fröhyllet I; " och träet är degranen gftg, särsklt för hästar. Enlgt alccn skulle klostrens nunnor de fall kyskhetslöftena befunnts alltför betungande jjl #1 geno att tugga de gftga barren ha befrat sg från koproetterande påföljd av sna kärleks äventyr. O den ansenlga ålder trädet kan nå för Lsa Bauer och Göran Greyer Larsson vd Tsars vtskunnande vattenassor München. W. B. täljer degranen Fortngall på skotska höglandet, foto. 52 v, Ik I

54 sh 5',:/ I % En grupp dendrologer nedantör det grekska rundteplet Eng lscher Garten, München. W. B. foto. agapanthus väldg lergodskruka. Runt bordets stenskva var nhugget: Alles fügt sch und erfüllt sch, usst es nur erwarten können (Chrstan Morgen stern). Platsen ogavs av trädponer, oleander, cle ats, glycner och trädgårdsnejlkor. Avskärad av baburdåer en lång sbassäng ed drekt kontakt tll solvar äng och so avslutnng sluttnngen en stor fruktträdgård ängsark. Och bako vllan ot den skyddande uren trädgårdens hjärtpunkt, den beröda kopostanläggnngen sat redskapsbodar. Ett avsklt, dskret och frdfullt tuskulu ogvet av den bayerske bondens odlade ark. Efter en lång dag bestods rklg förplägnad vd Abendessen Klostergasthof Andechs, en av Bayerns äldsta vallfartsorter. Torsdagen den 4 Ettal, Lnderhof, Weskrche Dagens upplevelse blev besöket på Lnderhof, vårt västlgaste färdål Oberbayern, beläget nordväst o Garsch-Partenkrchen. På vägen gjordes uppe håll för besök benedktnerklostret Ettal från talet, beröt för stt praktfulla läge 900 över havet och sn sköna arktektur. För ånga blev av färden därfrån alltför snar, vare sg an över väldgad av all denna skönhet länge än vlle njuta den eller tvngades avbryla köandet souvenrbutken, där den beröda gula klosterlkören, beredd av en ångfald alpörter, utbjöds. Lnderhof kallat Ludwg II:s Tranon uppfördes under 1870-talet av Georg von Dollan. Slottets exterör är tysk barock ed vssa franska drag, nterören fransk rokoko ed stark sydtysk prägel. Men Lnderhofs char för de gästande 1 I I ; I 1 y. dendrologerna, so älskvärt gudades av plats chefen arktekt Feldann, blev det sällsaa läget den bayerska alpnaturen och de ånga krng slottet fnt planerade trädgårdsanläggnngarna. I den o gvande roantska parken besöktes den beröda Venusgrottan, där Ludwg lät ro sg på den under jordska sjön snäckforad, gyllene slup, sat den orska kosken, en färggrann konstrukton gjut järn, vars österländska prakt Ludwg dröde på påfågelstronen under den förgyllda ttkupolen. Ytterlgare kan nänas ett kapell från 1600-talet, en pttoresk jakthydda och en onopteros o gven av reslga granar. Förddagens vackra väder förgyllde upplevelserna krng Ludwgs est lyckade slottsbygge; dröjande länade v trädgårdarna och parterrens da, vars fontän slungade sn stråle högre än någon Versalles. Lunch ntogs den pttoreska alpbyn Oberaergau, känd lör sna vart tonde år återkoande passonsspel. Över Echelsbacher Brücke, där den djupa ravnen vsade sg vara alltför svårforcerad under den td so stod tll buds, ko v tll Weskrche, det skönaste byggnadsverket no bayersk rokoko. Ett ullrande åskväder utgjöt sna vatten assor över vallfartskyrkan, byggd vd tten av 1700-talet av Donkus Zeran, en hlens dunkel kunde nte väsentlgt nska den glada upp levelsen av det stora, guld och vtt skrande, ljusa kyrkoruet, där härskaror av förgyllda putt, sköna änglar och srlga profeter tycktes era n bjuda tll festlg wenervals än allvarlg gudsåkallan. Återvägen tll München gck över Stengaden, där efterddagskaffe serverades, och Rottenbuch, vars åldrga baslka ed rokokoutsycknng besöktes. 53

55 När på kvällen den bayerske Jupter ed ett praktfullt åskväder uppärksaade besökarna antkuseerna vd Köngsplatz, bjöds de åskglada på useets tepeltrappa på ett celest skådespel av blxt, dunder och skyfall från en gulvolett hel, so agnfk oranng av den väldga platsens tre nyklasssstska byggnader åste tllfredsställt den est kräsne. Fredagen den 5 Olypaparken, Starnberger See När de olypska spelen 1972 skulle hållas Mün chen beslöt an, att ledotv vd planerngen av de erforderlga anläggnngarna skulle vara: änsk lga ått, lätthet och djärv elegans sat saspel ellan arktektur och landskap. Den plats so ut valdes ett kalt platt oråde där staden efter krget vräkt avfall och runrester ofattar tre kvadrat kloeter och lgger fyra kloeter från stadens cen tru. Detta oråde har för enora kostnader för vandlats tll Europas största och odernaste sport park och ofattar föruto en stor öppen salngs plats och det 290 höga Olypatornet ed res taurang bl.a. tre stadon, flera sporthallar och den olypska byn, so nu förvandlas tll studentbostä der. De arktektdskuterade tälttaken av genolyslgt akrylglas upphängda stålpyloner sträcker ut sg över nära kvadrateter av anläggnngarna. Vårt besök blev en drygt två tars rundvand rng ed gude geno det skcklgt uppbyggda land skapet. Förb den konstgjorda sjön ed en yta av kvadrateter ed å ena sdan fuktg strand- äng ed rk vegetaton å den andra sten och sand strand, över vdsträckta gräsarker ed trädgrup per och buskage, på slngrande väg över den höga utsktskullen, geno alléer och bloande buskgrupper. Av de tusentals planterade träden var fler talet lnd, en även rönn, bok, slverpl och hassel.fl. syntes. Orådet är från början så planerat att det dag fungerar dels so centru för sportoch drottseveneang, dels so rekreatonsoråde för Münchens befolknng, so utan avgft har tll gång tll den stora nhägnade parken. Den enora satsnng so nför olypaden 1972 gjordes för att skapa detta allkonstverk vlle en av dendrologerna jäföra ed Ludwg II :s ldelse fulla engageang sna slottsbyggen, runerande en fantastska praktskapelser, so dag besöks av tals turster från hela världen. Münchens skattebetalare får trösta sg ed vetskapen, att Olypaparken so salad arktektprestaton är en unk fullträff, vars värde nte nst so grönoråde no llonstaden bara växer ed åren, och redan lockar assor av turster. Under efterddagen körde våra två bussar runt Starnberger See, belägen okrng två l sydväst o München och ed stt lda klat och frska luft ett otyckt utflyktsål för ünchnarna. Med tunnelbanan når an snabbt orten Starnberg vd sjöns nordända och grönorådena krng sjön pla neras nuera stor utsträcknng för sport och rek reaton. Efter lunch Bernred vd sjöns västra strand, där doktor Duhe från Wehenstephan ötte upp so vår gude, proenerade v geno fcíaj& f t«ÿ? : t'â ÁV M- ZZZZZZZ ZZZZ =2 ZZZZZZ ÍH É J=á~== Bfl _ Från Olypaparken München ed en del av den olypska byn synlg förgrunden. W.B. foto. 54

56 : y t ' rr 1 * V # ' S 44t Æ LU M > M- M fl :»? t E n /Y\ 'v >nf! fåg P I ÿjgl : ' V',-v.- t f rÿÿanÿa-g T Fraför Herrenchesees agnfka fasad spelade fontänerna när dendrologerna salades tll konserten slottets ljusskrnrande spegelsal, där kvällen avslutades ed Mozarts Ene klene Nachtusk. Tecknng av Lsa Bauer. oss runt buss och tll fots geno det av natur älskare lvlgt frekventerade sjölandskapet. V skl des från honont på ett lantlgt värdshus där öl sejdlarna tödes under skuggande kastanjer och for den korta vägen tll Chesee, Bayerns största sjö. Den vara dagen låg stlla över sjön, vars vta segel lyste det duvblå vattenpanoraat, edan de nära bergens snö blott anades geno soldset denna dag. Båtfärden från Gstadt tll Frauennsel blev poetsk en Goethes Meeresstlle och Glück lche Fahrt. Den llla ön tog eot oss under en halvte; ed nästa båt nådde v Flerrennsel, där v på bryggan hälsades av Oberregerungsrat Saukop, slottet Herrenchesees förvaltare. Dendrologskt ntresse på ön har de gala träden från klostertden; anläggnngarna krng slottet, Lud wg II:s Versalles, är konventonella, starkt präg lade av sn franska förebld. Kungens svärska be undran för bourbonerna nsprerade hono att allt söka tera Solkungens palats. Anläggnngarna so drog enora kostnader, större än Ludwgs övrga byggen tllsaans blev dock aldrg fullden stora parken krng slottet Höhenred ed vda utblckar över sjön. Slott och park fungerar dag so konvalescent- och vlohe. Sjöns sydända run dades och det stora frtdsoråde ed strandbad, ängar för lek och spel sat vdsträckta strövarker, so nu skapas vd sjöns östra strand, deonstrera des av Duhe. Den tdgare badförbjudna sjön har nu återfått stt rena och klara vatten tll glädje för alla soarens seglare och sare. Denna dag gjorde dendrologerna sg en glad afton på det världsbekanta Hofbräuhaus, där glasen tö des och dansen tråddes tll glada hornuskanters polka och vals. Lördagen den 6 Herrenchesee Wasserburg, Eggstätter Seen, Den llla edeltdsstaden Wasserburg, oslngrad av floden Inn okrng 50 k öster o München, har alltd lockat tll besök ed stt natursköna läge och sn pttoreska stadsbld. Geno de sala gator na och torgets arkader, förb de gala husens vackra fasader och S:t Jakobs kyrka från 1400-talet nådde v geno en brant trappgränd det gala nunne klostret ed sn förvuxna trädgård. Klostret är dag ålderdoshe och septebersolen gonade sg de svartklädda gala på trädgårdens terrasser den branta sydsluttnngen ner ot floden. Med vänlg nyfkenhet togs frälngarna eot den hängan de klosterträdgården, där gaaldags rosor, lljor och nejlkor sasades ed doftande kryddväxter under vnstockar och hulerankor. Vd lunchen Obng ötte Gartenatsrat Loose från Rosenhe och berättade sakkunngt och under hållande o det ärklga naturskyddsorådet krng Eggstätter Seen norr o Chesee, för vlket han hade vårdansvaret. Under ett par tar förde han bordade; när kungen dog 1886 upphörde all vdare byggverksahet. Kvällens konsert slottets spegelsal avslutade be söket på ön. Knappast kan den so nte upplevt det föreställa sg glansen och prakten svten av palatsets gyllene salar när de strålade det fladd rande skenet av över levande ljus kronor, kandelabrar och lapetter. Här spelades Haydn och Mozart. Söndagen den 7 Schlesshe Den ledga förddagen utnyttjade ånga tll be sök Alte Pnakothek, ett av världens förnästa tavelgallerer. Geensa lunch åts slottsvärds-

57 V M: lä 71 T M-l Proenadvägen tll Obere Frstal vd Sptzngsee gav alpflorans vänner rkt utbyte. Eva von Zwegbergk foto. huset Schlesshe, strax norr o München, var efter slottet och trädgårdsanläggnngarna jäte Lusthe vsades av Gartenoberdrektor Sost. Slottet Schlesshe uppfördes åren efter rtnngar av Enrco Zuccal och är en av den europeska barockens est påkostade anläggnngar. 1 den väl bevarade trädgården lgger so slottets blckpunkt huvudaxeln Lusthe, ett redan på 1680-talet av Zuccal byggt trädgårdskasno, so dag nnehåller en förnälg och vackert arrange rad sandng Messenporsln. Måndagen den 8 kensten " solen var andra glädjeänen. Den dekoratva blo an läggs gärna av befolknngen so prydnad föns tren, en är nuera helt frdlyst. En djärvare grupp äntrade lnbanans gondoler och svävade över 500 upp höjden ot Taubensten (1.700 ) där vandrngen det praktfulla alpland skapet ed granarnas toppar djupt nere sluttnngen gav utblckar över leksaksbyarna dalbotten och alp assvens snötäcken fjärran. Här uppe växte Alpenröslen (Rhododendron jerrugneu ) vars röda ros alpjägaren fäster hatten. De försktga nöjde sg ed den vackra proe naden runt Sptzngsee och ko först tll värdshus lunchen. Den dyllska byn Fschbachau lgger Ober bayerns kanske skönaste trakter och det vsste för vsso borgästaren, so välkonade oss utanför den roanska baslkan från talet och vsade bästa proenadvägen tll Brkensten. Förb de pttoreska bondgårdarna ed sna prunkande balkonglådor gck vägen över alpängens grönska där Colchcu au Sptzngsee, Fschbachau, Br- Morgonens täta dor över sjö och dal följde vår bussfärd nästan ända upp tll Sptzngsee, den vackra alpsjön över havet nära österrkska gränsen. Sjön är utgångspunkt för vandrngar och bergsturer de ogvande alperna och här fnns både värdshus och hotell. Solen bröt geno olnen, da gen lovade att bl vacker och det gällde att bestäa stt forddagsprogra. En skara blostervänner vandrade upp ot Obere Frstal (1.370 ), de snabbare nådde den gala fäbodvallen, de ed floran band glöde sg kvar på vägen och exanerade bl.a. Seneco alpnus, Prenanthes purpurea och Adenostyles allarae. Et t stort bestand Gentana asclepadea en av de 24 redovsade n alpflora sat en lang rad Carlna acaus ed sna slverstjärnor lysande 'ÿ'*-, v? jpír~ I\ T7' * SB«N O C 0 M Borgästaren Fschbachau hälsade välkoen och talade vackert o sn hebygd och Torgl von Seth tackade. Eva von Zwegbergk foto. 56

58 kj 'M y / f w r 4 t, ar p.'unnv-' Landskapet vd lnbanestatonen på Taubensten, ö.h., sat nedan terrängavsntt från vägen ot toppen. Tecknngar av Walter Bauer. tunale och Polygonu bstorla rklgt bloade. Geno bokskog och över alpbäckar nådde v Br kenstens vackra vallfartskapell sn björkbacke. I den blå skynngen körde bussarna n den beröda kurorten Tegernsee (740 ) vd den lka beröda sjön ed saa nan. Det gala benedktnerkostret vd stranden, so under tdgt tal obyggdes tll kunglgt soarresdens, ry er dag uto kyrka och nternatskola både en väl känd Bräustüberl och en Schlosskeller. Och slottskällaren gavs bayersk Abendessen ed Bachforelle Blau och Apfelstrudel. Tsdagen den 9 Vd Fresng gaalt bayerskt kulturcentru - okrng 30 k norr o München lgger We henstephan, en fackhögskola tllhörande Münchens Teknska Unverstet ed utbldnng vd fakulteter för lantbruk, trädgårdsskötsel och bryggernärng, V ; /ý S* s \ )< s",j -v JA Wehenstephan \ jäte lvsedelsteknolog. Här fnns bl.a. Insttut für Landschaftspflege och Insttut für Stauden, Ge hölze und angewandte Pflanzensozolog, tll vlket senare hör en s k. Schtungsgarten, so dag fra för allt var ålet för vårt ntresse. V hälsades väl kona av nsttutonens chef professor Rchard Hansen och ägnade hela förddagen åt Schtungs garten och den gala parken vd benedktnernas klosterbyggnad. Senare ntogs lunch Wehenstephans Bräustüberl och envar kunde pröva ölet från världens äldsta brygger, där den bayerska öltradtonen från långt före Karl den Stores td alltjät vdakthålles. Hopfen und Malz, Gott erhalt s, säger bayra ren. Wehenstephan VERA GADE I Berstubens dunkla dager lyser ölet sejdlarna klart och rent lka klart so solen Wehenste phan, lka rent so blofärgerna Staudengarten. Färger så starka att blostervänner från England och Holland nte ed säkerhet kunna känna gen sorterna hefrån. Det är solstrålnngen på Sch tungsgartens 470.ö.h. so ger den effekten. Där vd sn sejdel satt den långskäggge gale trädgårds ästaren Eugen Kansk från Beltghe, Baden, när en busslast svenska dendrologer storade n. Han hade vallfärdat tll Wehenstephan för att före vsa sna telnngar: en lten fuchsa gracls pula och en vt gentana och få de testade Schtungs garten. Wehenstephan är nte endast säte för världens äldsta ölbrygger och benedktnerunkarna och ett prästsenaru utan även för högre utbldnng av veternärer, brygg-, lvsedels- och ejerteknker, bloster-, frukt- och grönsaksodlare ja, ett ofattande gröncentru håller på att utvecklas här. För oss edgav tden en rundvandrng Schtungsgarten ed dplogärtner Heran Müssel so n struktv ledare och en hastg proenad den gala parken vd högskolan. Häruppe på kullen bako brygger och berstube var det dr Fredrch Duhe, vår skrattande värd från Ebenwald och andra ut flykter, so vsade oss runt. Här fanns stora ekar, större här boklandet där de stå ensaa, än det egentlga ekorådet, gala alar ed sta- 57

59 arna täckta av floral hedera, 100-årg gnko, äkta kastanj, valnöt och tulpanträd, acer saccharu, rolga tortuosa-forer av pl och hassel, stlga baburuggar och vackra bloor lugna, charga trädgårdsru ed sköna sttplatser för de studerande. Schtungsgarten lgger nedanför Wehenstephanktdlarna den är på 5 ha ed växthus o.d. och knuten tll det 1948 grundade Insttutet för frlandsbloor, vedartade växter och tlläpad plantsocolog under Den statlga läro- och forsknngsan stalten för trädgårdsodlng Wehenstephan. I ot sats tll de botanska trädgårdarna skall Schtungs garten första hand förevsa träd, buskar och örter sna funktoner såso levande byggnadsateral för trädgårds- och landskapsarktekter. Insttutets Schtungsgarten uppgft är att undersöka växtateralets användbarhet landskapsvård och trädgårds skötsel under olka klat- och jordånsförhållanden. Schtungsgarten Wehenstephan är en av 50 nternatonella fenologska trädgårdar, en av de 6 tyska rosenprovträdgårdarna, här fastställes pereernas handelsnan för den nternatonella pe renna förenngen (ånga hosta-plantor från Nls H\ lander Uppsala växte här) kvaltetsbestänng av perenner företages, här planteras alla de de tyska plantskolorna stadgvarande erbjudna nlandsväxt erna, här fnns ett sortuseu för handeln ut gångna en en gång utbredda och för forsknngen vktga sorter. Sedan 1948 har Schtungsgarten varje år erhållt exeplar från Tysklands trädplantskolor, så att an 1971 hade 150 arter av lövträd och 20- talet av barrträd ed ett ycket stort antal vareteter och sorter. Den strålande septeberdag då v besökte Sch tungsgarten gjorde trädgården ett frtt, ljust och färgrkt ntryck. En sådan ängd nforaton, so särsklt bloster- och buskntresserade här kan ta del av, kräver naturlgtvs betydlgt längre td tll förfogande än v hade. Men för att ta några exepel vackra ark täckande buskar hade effektfullt planterats stora ytor den fnbladga låga syphorcarpus cher.aul Hanrock, luncera pleata och cotoneaster - daer Skogsholen. Euonyus sachalnenss lys te ed extra stora frukter, och en vacker gråplan terng var särsklt tlltalande ed caryopters elandonenss Kew blue, perovska abrotanodes, aneone japonca Vrvelvnd dubbel vt sat salva farnacea och sava patens bl.a. En ycket nforatv bok o Schtungsgarten u cx V \ X 1 lv % t /ú/uía, Iftfc.OM /n/ En bukett från Schtungsgarten Wehenstephan. Tecknng av Lsa Bauer. //! 58

60 kunde köpas på platsen: här utvecklas begreppet* Schtungsgarten och de tankar dess ntatvtagare Karl Foerster hade gjort sg däro, här redogöres för trädgårdens klat- och jordånsförhållanden, utvecklngen av nsttutets och trädgårdens arbets uppgfter, ensklda plantgruppers representaton och utvecklng, art- och sortförtecknngar över plantbeståndet gällande för året 1971 sat ytterlgare era. LITTERATUR: Rchard Hansen, Schtungsgarten Wehenstephan Verlag Callwey, München fanns Münchens botanska trädgård. Magnola fanns 5 olka nänas grandflora, acrophylla och trpetala å llex fanns 9 och Cedrus 4. Vackert bloade några av de 4 Hbscus, den vta snosyracus Autu Surprse och syracus Blue Brd. Men Rhododendronälskaren gck ste o blo nngen hos de 38 olka exeplar so redovsades. En lustg lten arktäckare skall nänas, Duchesnea ndca ed så gula bloor och frestande röda sultronlka frukter. Den växer nu även kruka Djurshol. Onsdagen den 10 trädgårdar Pupplnger Aue, två prvata Söder o München Isars dalgång lgger det ärk lga naturskyddsorådet Pupplnger Aue, det enda större orörda flodlandskapet (Wldwasserlandschaft) Mellaneuropa. Vänlgt ntresserad hade dr Wolf gang Zelankowsk vd Bayr. Staatsnsteru für Landesentwcklungs- und Uweltsfragen lovat att denna vackra dag vsa oss okrng orådet. O denna förddagens upplevelse läses era nedan. Efter lunchen Klosterbräu Schäftlarn väntade oss dr Rchard Blachan sn trädgård Ickng Isar dalen. Blygsat förklarade han sg vara aatör, utan annan kunskap och erfarenhet än den so förvärvats under de 12 år han ägt och odlat sn trädgård, ej något arktektplanerat ästerverk en en trädälskares entusastska försök att vsa vad so under gynnsaa oständgheter kan leva även norr o alperna. Ett prvat arboretu ed en alfa betsk förtecknng upptagande över 300 träd och buskar alltfrån Abelophyllu dstchu tll Zanthoxylu lurnppertu, alla ständg frlandskul tur, o än delyjs ed skydd under vntern. Tvrga spred sg deltagarna över det begränsade orådets frska grönyta, en naturlg terrass på 700 höjd ed vd utskt över den öppna floddalen. Vad fann an då tt på planen, vackert teck nande sg ot den gröna attan, Metasequoa glyptostrobodes, so levande växt funnen först 1944 Kna; dess nära släktng Taxodu dstchu (supcypress); Davda nvolucrata (duv- eller näsduksträd) so första gången bloade Europa för 70 år sedan vnkande ed sna vta näsdukar att dess bloor önskade besök; Araucara araucana (apträd) från Sydaerka, so ägaren var stolt kunna vsa här; Paulowna toentosa, vars ljusvo letta bloställnng ed två sdställda blad är den japanska kejsarnnans eble; Caesalpna japonca och Dplerona snenss ( Aceraceae), vlka båda ej vt fyualvmecly MsdUtJC X $ [V Dendrologen Blachan deltog lvlgt övnngarna deonstrerande och förklarande sn salarlusta un der den soarvara solen, en på den skyddade sttplatsen vd vllan salade hans hustru sånng o de törstga krng forfrsknngar av alla tänkbara slag. I sekt dracks gästernas tackskål och välplacerat var förvsso det slverlöv so fästes på värdens bröst. Men, undrade yrkesannen, hur klarar han probleen sn trädgård när efter ytterlgare 12 år alla dessa skydclslngar trängs no det begränsade orådet. Vd besöket Blachans trädgård antecknade El sabeth Tgerschöld ed värdens benägna hjälp några av de sällsyntare exeplaren salngen. Här följer hennes förtecknng och koentarer; Acer grseu (Aceraceae) Paperbark aple från västra Kna, ed örkt kanelfärgad sta där barken lossnar breda papperstunna strlor. Larx larcna (Pnaceae), syn. aercana. Ta arack från norra Nordaerka. Broussonela papyrjera (Moraceae) från Kna. Får bred rundad krona, barken används tll papper, rep och tapa -tyg, bladen sträva på ytan och an vänds so sandpapper. Franklna alataaha (Theaceae) upptäcktes 1765 Georga. Fck då Franklns nan. Har ej blvt sedd vlt tllstånd sedan 1803, en har bevarats 59

61 4& 1 T % ter '-f! w&ts&h- I w. MJ M fe" JUrfeLU -J; lfe jffe 'j>- 4t 4 j: kjj t lfe' r 'jr W" AO AÿSLrå 4? 'áe*eejíe\ w. ä \ g4 \ K e\ f % yug'{r*u. p ed utbrett växtsätt, är väldoftande, har ludna skott, en det so förvånade oss, blad so est lknade hagtornsblad. Sorbus thbelca (Rnsaceae). Sällsynt. Styrax obassa (Styracaceae) från Japan. Kan bl 10. Hängande vta bloställnngar. I sydvästra München, Oberenzng, anlade på 50-talet trädgårdsarktekt Alfred Rech sn prvata trädgård, osluten av ett skyddande parkoråde. Hans efterlevande hustru tog vänlgt eot ett tret total av oss stt underbara stora uteru. Huset ena hörnet och en dskret långsal sbassäng (ej turkosfärgad) längs trädgårdsuren övervuxen av rosor och tt på den sagolkt perfekta gräsplanen endast två vackra gala hagtornsträd, under de en roantsk grön bänk. Det vda ruet nraa des av stora träd och buskage, skärar av babu. ln strkt blosterträdgård för perenner fanns utan för det llla drvhuset, ed en skuggande logga sa anbyggt ed bonngshuset, en övrgt nga onö dga bloor den gröna svalkan. En haronsk och rofylld skapelse, en plats för vänlg savaro, oförglölgt skön solnedgångsstänngen. 1 planterngen fraför drvhuset Alfred Rechs trädgård syns bl.a. neru, rhus, wstara och agapanthus. I fonden bonngshuset. Tecknng av Lsa Bauer. kultur. Det fnns endast denna art av Franklna. Sällsynt. Leycestera forosa (Caprfolaceae) Halay an honeysuckle en buskart från Nepal ed hjärtforga blad, hängande vta bloor ed brun röda högblad, hålga staar. Maáderúa hypoleuca (Rosaceae) från Kna. Har fått nan efter E. Madden, växtsalare Inden på 1800-talet. Är en lövfällande buske eller ltet träd. Sällsynt. Plotna serrulata (Rosaceae) från Kna. Ständgt grön buske eller träd, avlånga läderaktga blad so är brunröda so unga, vta bloor. Quercus yrsnaefola (Fagaceae) från Japan och Kna. Ständgt grön. Hör tll asatska undersläktet Cyclobalanopss. Rhus aroatca (Anacardaceae) blr 1 hög v... :-;! å«hæ» 'V. -*4 fed sä ' T Hf fe 2 ; b Æg* Ü À: fe J, à -«s 7j - ' 'I r-'l. v.. Utblck från loggan över Rechs trädgård, en vacker prvatanläggnng gaal parkljö. Eva von Zwegbergk foto. 60

62 > t % te» M 7å v P7 W 5L,.4' á /ÿ 4, Dendrologer beundra den fnt anlagda sbassängen Alfred Rechs trädgård Oberenzng, München. Kva von Zwegbergk foto. Pupplnger Aue ESTER DAHLGREN Pupplnger Aue är ett naturskyddsoråde ca 30 k söder o München, so är synnerlgen ntressant p ur botansk synpunkt. Aue betyder fuktg äng. När ast Isar karakterseras den so Weden-Ta arsken-land och längre från översvänngsorådet so Schneehede-Kefernwald enlgt de botanska ; defntonerna turstguden Das Bayersche Voralpenland. Pupplnger Aue blev frdlyst 1912, då an Mellaneuropa vlle bevara ett flodlandskap, so cke påverkats av ännskohand. Isar rnner upp Tyrolen över havet, flyter ellan Karwendelbergen och Gleerschkedjan västlg rktnng, sat vänder Scharntz ot norr n Bayern. På den bayerska högslätten vd Pupplnger Aue flyter Isar en grund, 500 bred kalkgrusbädd. När floden vd Isaründ efter en 352 k lång väg faller ut Donau har nvåskll- ré. * nåden på denna sträcka blvt Efter s tdens slut var det oerhörda ängder sältvatten frän Alpernas glacärer, so ströade ot havet och grävde ut den enora flodfåra, där Isar dag väljer sn väg något olka år från år. På nybldade öar flodbädden växer då av floden från Alperna edförda frön upp för att kanske redan vd nästa högvattenstånd förntas. Högsta vattenstånd nträffar vd vårfloden, då vattenförngen kan uppnå värden so per sek, edan lägsta vattenförng är 5 3. Trakterna här det bayerska höglandet är ycket regnrka och den årlga regnängden uppgår tll 1 800, edan an München uppäter ca 590. De tslånga kraftga åskvädren under högsoaren gör jul tll den regnrkaste ånaden, då däreot februar är den torraste. Hösten ger ända n ot slutet av oktober solga, härlga dagar, och att vädret är härlgt septeber kan v ntyga lkso att åskvädren är ycket draatska här nere. Vd Vvolfratshausen ötte oss dr Zelankowsk. Han fäste upp en karta på vår buss och berättade entusastskt o det oråde v skulle besöka. Han skldrade hur svårt det är att skydda fauna och flora dessa arker, så närbelägna en storstad so München. Industrer önskar kraftverk, vägbyggare vll nte se sna broar hotade av att Isar ändrar stt lopp, naturälskare önskar ströva och njuta dessa härlga trakter, där de dock geno sn ansenlga ängd utgör en fara för både bloor och fåglar. Naturvårdarna har dock httlls lyckats skydda Pupplngcr Aue från blosterplocknng och tältnng. ljf* * A * /* %» ' < TrV I den entusastske dendrologen Rchard Blachans trädgård fanns denna Magnola trpetalafrukt. W. B. foto. Y 61

63 . T, t I :{t txn - - <-r År.."" - ÿ * /jlopjÿ' «, Kfc&' v «UvJÉ lïles t: *"» *, *J Den kulturskyddade bondgården från 1700-talet Hagenberg, Fschbachau, blev vrgt fotograferad för sna charfulla väggålnngar ed bblska otv. Eva von Zwegbergk foto.!*ÿ ' Fåglarnas häcknngsplatser skyddar an geno att arkera turststråken på behörgt avstånd från de. Dr Zelankowsk påpekade den stora betydelse so Föhn-vnden har för floran dessa trakter. Ht för fåglarna frön från Medelhavet, so aldrg skulle kunna överleva en vnter här, o nte Föhn påver kade teperaturen så hög grad so den gör Alpernas utlöpare. Föhn är en torr vnd från Af rka, so noveber på några tar kan höja teperaturen 30'. Skten är då så klar att an kan se långt n centrala alporådet. Så långt norr ut so tll Donauorådet når dess akt sällan, en München påverkas ungefär 25 dagar per år och vd Alpernas fot påverkas klatet så ofta so 100 dagar årlgen. Det är Föhn, so gör det öjlgt för dr Rchard Blachan Walchstadt att odla så ånga för Tyskland sällsynta träd och buskar från vara re länder. Flans ntressanta arboretu besökte v senare på dagen. Efter dr Zelankowsks orenterng var v väl förberedda för vandrngen orådet, so tog sn början Schneehede-Kefernwald -zonen. Erca carnea (Schneehede) stora bestånd ed gula knop par rklg ängd gav en föranng o, hur vackert rött här skall lysa ot snön vår. Fröställnngen olka arter av orkdéer besannade vår ledares upp gft, alt Pupplnger Aue o våren är ett uppskattat utflyktsål för orkdéälskare. Gentana clata och G. geranca sat den vackra vta Dryas octopetala (fjällsppa) fann v tll vår glädje rklg blonng. När v länat tallskogen bako oss och kot tll Weden-Taarskregonen (Salx och Myrcara geranca) var v frae vd den äktga vta kalkgrusbädden, där Isars grönblå vatten ströade fra. Dr Zelankowsk vsade oss, att solga ste nar fanns röda granater nsprängda och lovade, att v lck edföra var sn sten so nne och kanske utvnna granater tll ett sycke av de. När v be tänkte stenarnas tyngd var det nog nte ånga so föll för frestelsen. Tll sn förfäran upptäckte dr Ze lankowsk här några stånd av nässlor, renfana och nattljus, so åste kot ht tursternas spår. För en ndre renlärgs öga lyste dock både natt ljus och renfana vackert gula ot sälgbestånden. På återvägen tll bussarna fann jag den förbryllan de Gentana asclepadea, so en dendrolog vsat g Ebenwald be Paterzell och so på ntet sätt X. ét** a» * Dendrologer på fältet lyssnar tll den populäre guden dr Wolfgang Zelankowsks ekologska föredrag W. B. loto. wj *ÿ 62

64 V v F N Cl lllw llllfflflffîll t ÊSfâ & wuls JL',* r 1WNbs,--Í5ít St» V *vvÿ1 /,X r/-"!: Utskt över naturskyddsornrådet Pupplnger Aue Isars dalgång vd Wolfratshausen söder o München, det ssta bevarade större flodlandskapet (Wldwasserlandschaft) Mellaneuropa. Eva von Zwegbergk foto. överensstäde ed blden av denna bloa n flora. Gåtan löstes först senare Münchens botanska trädgård, där an har ett avgränsat oråde för Irdlysta växter. I Tyskland är satlga gen tanaarter frdlysta. Mn gentana borde alltså ha återfunnts här en den saknades. Jag hade dock turen att träffa på den under några träd ltet se nare och fck då av vår cceron veta, att den så totalt förändras tll utseendet när den växer skug gan. I Süddeutsche Zetung för onsdagen 10/9 fanns en artkel, so under rubrken Das Edelwess erholt sch berättade o naturvårdarnas ödor att skyd da alpväxterna och nu specellt Edelwess, so blo ade Berchtesgaden vd denna tdpunkt. Av ar tkeln fragck att rofferet på alpbloor börjat gå tllbaka och att bloor, so nästan helt ut rotats, börjar återhäta sg. Man kan dessbättre odla flera arter so trädgårdsväxter, varför de går att köpa blosteraffärerna. Att satlga gentanaarter frdlysts är nte för vånande, ty de lockar tll plocknng både för sn skönhets skull och för de olka socker- och btter änen, sonr fnns rötterna. Dessa har alltsedan antken använts tll att bota agsjukdoar och so ebernedsättande edel. Anrerogentn är ett av de bttraste änen an känner tll. Det utvnnes ur rötterna av fräst G.lutea, G.purpurea och G.asclepadea. Efterso btteränet är starkt apttretande, har rötterna använts tll brännvn. I rapporter från 1930-talet berättas, att för lkörtllverknngen München gck det åt kg färska gentana-rötter, huvudsaklgen hätade från Tyrolen, och enlgt en rapport från Schwez använde an där år kg tll destllerng av genlanabrännvn. G.lutea växer på alpängar på höjd Mellan- och Sydeuropa, på Balkan halvön och Mellersta Österns bergstrakter. Den bloar först då den blvt 10 år gaal, så an förstår att den hotas av utrotnng trakter, där den 63

65 sködas stor ofattnng. Man har eellertd lyc kats odla den lågläntare trakter än där den hör hea, en då det tar så ånga år nnan rötterna blr stora nog för att ge lön för ödan (de blr arljocka och eterlånga), har odlngsförfarandet cke blvt så fragångsrkt. I Aerka fortsättes dock försöken. På en höjd vd Schäftlarn avslutades vår bekant skap ed Pupplnger Aue ed en agnfk utblck över Isardalen, där Losach rnner n Isar. Dr Xclankowsk avtackades, fck en var applåd och kunde fästa förenngens förslvrade björklöv hatten. Därefter njöt v vår lunch under lndarna vd Be nedktnerklostrets värdshus Schäftlarn. Här nedan följer en förtecknng över några av de arter v sett under exkursonen: Seneco jacobaea Onons repens Gentana clata Gentana geranca Gentana asclepadea Gypsophla repens Echu vulgare Allu suaveolens Rhnanthus crslatus Thesu rostratu Prunella grandjlora Parnassa palustrs Dryas octopetala Prenanthes purpurea Eupatoru cannabnu Myrcara geranca Salx elaeagnos Vburnu lantana Euphorba cyparssas Petastes paradoxus Polygala carnea Hutchnsa alpna Leontodon ncanus Carex huls LITTERATUR: Das bayersche Voralpenland av Freder Saner, Franckh sche Verlagshandlung, Stutt gart Botanscher Garten, Nyphen- Torsdagen den II burg Ssta dagens förddag ägnades Münchens botans ka trädgård, ansedd so en av Europas vackraste. Den öppnades 1914 på sn nuvarande plats nvd Nyphenburgs slottspark, varvd nte ndre än ett hundratal stora träd flyttats från den sekel gala trädgården vd Karlstor nne staden. V hälsades välkona av trädgårdens drektör profes sor Schütz, so bland annat berörde de olägen heter och skador den ogvande storstadens växan de trafk edför för trädgården och dess växter. Mot störande buller och gftga avgaser, so särsklt angrpa konfererna och växthusens nvånare, söker an ännu förgäves bot. I två grupper ed varsn gude genoströvade v trädgården. En kort proenad förde oss sånngo över tll Nyphenburgs slottsvärdshus, där v lät oss väl saka före efterddagens långa parkvandrng. Nyphenburgs slott uppfördes tal ensk barock under lednng av arktekterna Agostno Barell och Enrco Zuccal, en förändrades och tllbyggdes n på 1700-talet, då bland annat Fran cos Cuvllés d. ä. skapade det oförlknelgt eleganta llla rokokoslottet Aalenburg en jaktpavljong där även hundarna hade stt llla kabnett ed blå kneserer på väggarna. Josef Effner byggde 1716 Pa godenburg, nsprerat av Fjärran Österns kultur och srlgt utsyckat ed exotska bloor och fåglar, och två år senare Badenburg, där den stora bas sängen blå-vtt holländskt kakel kunde fyllas ed tepererat källvatten. O den vdsträckta slottsparken och dess ärk lga ogestaltnng under 1800-talet skrver träd gårdsarktekten härnedan. Avskedsddagen hölls Ratskeller Münchens rådhus vd Marenplatz, där resans huvudledare Tor gl von Seth höll stt tjugosjunde tal Oberbayern och nst lka ånga långhalsade flaskor ädel syd tysk druva tödes. Münchens botanska trädgård VERA GADE Att besöka botanska trädgården München en vacker dag början av septeber betyder att öta ännskor. Överallt vlar det av belåtna seesterfrare, det är Urlaub härnere, och alla Münchens parker är det ett yller av besökare. En sådan dag gör botanska trädgården ett särsklt festlgt ntryck. Det stora Schuckhof vd huvud ngången norr prunkar ed annueller överdådgt flor bako de stora gunnera-bladen vd da en stter en ålarnna på sn llla fällstol och av bldar de röda näckrosorna akvarell. De forala anläggnngarna Schuckhof, och ekologsk-genetska avdelnngen, lgger ed botanska nsttutets popösa byggnad och den låga vta kafébyggnaden so fonder nord och syd och utgör tllsaans en färgrk och stlg vy. Vd kaféet är alla bord upp tagna av öl- och kaffesugna, ett par gala systrar på besök från östsdan ger plats på stt bord åt vår wurst och sauerkraut. På andra sdan den öppna rosenanläggnngen leker barnen vd fontänen och statyerna. Det specella ed denna rosengård är att där fnns 64

66 (Ýí&tÁaAuL CAUOJCÿ '/u 1$ JWýbLCáAt*ÿ v, ÇjMnn:*- \ n.! l\ V 0 f > f ' v ) «r> dß&. \ l» r. (ö nt&ÿu4 Q&KVU r í\ 1 \ W Æ. / a,r'% J/C&uMuMJy JMIÁM * fwyjwmÿ- V, føtj4åtrta*wÿ\\. M> í Vr? \\\ UCÍJM l JllftaÿyuyS CM rufjvíuÿ <*&- En del av växterna från vandrngen geno Pupplnger Aue Isars flodlandskap tecknade av Lsa Bauer. 65

67 nga rosor. Det lvaktga Sällskapet botanska träd gårdens vänner har nälgen här påbörjat anlägg nngen av en specell rosenträdgård och först senare höst skall den tllplanteras. Här skall fnnas repre sentanter från varje rosengrupp, so har vsat sg betydelsefull loppet av kulturrosornas utvecklng. Men längre bort lyser några flotta exeplar av Rosa pofera ed enort stora, droppforade nypon och/ora swegnzow ed ett överflöd av flaskforade nypon, ja saanlagt fnns härokrng allaredan 200 buskar av de gala rosensorterna gallca, oschata, centfola, daascena osv. Ytterlgare två trädgårdar bekostade av ovan nända förenng lgger här vårträdgården och den llla anläggnngen för frdlysta växter. Fnland är stadgvarande leverantör av plantateral tll den sstnända, då ängder av växter grävs upp av besökare. I vårträdgården noterade jag ett flertal rolga gledtsa G.ferox, G.snenss ed särsklt sto ra tofsar av taggar på staen, G.caspca och den dubbelt parbladga G.horrda. De utgör tllsaans ed robna och sophora skärplanterng åt vår trädgården. Här lgger också ett 1971 ed stöd av vännerna nyuppfört hus för alpna växter nnehål lande en ouppvärd och en frostfr avdelnng. Går an nu ot öster avslutas trädgården på denna sda av ännu två forala anläggnngar par tet ed nytto- och läkeväxter och den systeatska avdelnngen. Vår förare talade här vart för Mag nola alexandrneae sehr hartg so bloar hela soaren. Norr häro lgger så de stora växthusanläggnng arna ed en yta av De uppfördes ed Frankfurts Palengarten so förebld och nvgdes år Då öppnades Münchens nya botanska träd gård på 20 ha vd Nyphenburgs gala slottsträdgård. Man hade forslat dt åkerjord, lerjord och sand, och 100 stora träd flyttade från den gala alltför trånga träd gården från 1812, föruto allt so övrgt kun de tas ed därfrån. En av orsakerna tll valet av just Nyphenburg so plats för den nya träd gården var den närlggande s.k. Kapucnersko gen, so var ovärderlg so vndskydd och regulator av kroklatet. Kapucnerskogen har dock starkt reducerats av vägbreddnngar och höghusoråden, so endast ed öda kunnat förhndras att breda ut sg vdare rktnng ot trädgården. Man har också anlagt tllfartsvägar tll Autobahn rätt utanför den del, so ryer arboretets barrträdsavdelnng utan att bry sg o faran för trädgården. Växterna påverkas nu av skadlga avgaser och av salter och partklar luften av gu och btuen från gatubeläggnngen. Trots detta och krgstdens svåra ska dor därtll har trädgårdens utvecklng fra tll nu ansetts vara postv. Man odlar uppeot arter en trädgård, so föruto att vara en vktg del av den bayerska statens naturvetenskaplga salngar ed ofattande forsknngsarbete också är en uto ordentlgt vacker och nstruktv park för nvånarna trakten. De htntlls beskrvna avdelnngarna av trädgår den upptar vd pass halvdelen av den salade ytan. Den västra delen av parken är frtt utforad ed de gala träden ot Nyphenburgs slottspark so överståndare tll rhododendronlunden. Här är varje år storutfall hur det skall gå när alla de präk tga tallarna och ekarna är borta bekyrar. På grund av den extret kalkhaltga jorden och vattnet ut skftas vart sjunde år all jord på alternerande o råden, so helt utryes, varpå nyplanterng sker. Endast härdga arter prövas, dock efter to år är de borta gen. I januar februar är det ofta 18 grader kallt nattetd och starkt solsken o dagen, extret går teperaturen ner tll 26 grader. Överhuvudtaget är det kap för träden att överleva synnerhet de noveber deceber förhärskande ostlga vnd- arna ed luftförorenngar från Munchenorådet gör stor skada. I den pttoreska Orbunksdalen ed källa och rnglande vatten står ytterlgare en konstnärnna ed staffl och ålar den stolta guldbandslljan stark kontrast ot rhododendron, rodgersa och orbun kar. Här bland ekarna fnns en ntressant Quercus petraea, en chär ed dels norala blad och dels utatonsforen lacnata på kvstarna. Tyvärr har ngen haft td att undersöka trädet noggrannare, beklagar vår gude Rudolf Müller so synnerhet ntresserar sg för dendrolog. På sn frtd arbetar han ed dendrologsk forsknng, då arbetstden nte edger tllräcklgt utrye därför under de gångna åren har an träd gården est sysslat ed perenner och alpna växter. På tal o några plantskolekatalogerna sällan före koande träd (hl.a. Acer saccharu) beklagade han också, att an nte hade några svenska katalo ger. Så följer vdare den sydlga gränsen ot Ny phenburg den stora sjöanläggnngen ed bergpar tet alpnetet. Här fnns representerade växtsa hällen från bl.a. bayerska alperna, kalk- och slkatoråden, Pyreneerna, Karpaterna, Nordaerka, 66

68 Nya Zeeland och sydlga Sydaerka och Sydafrka,» Halaja, Kaukasus ed flera. Vntertd täcktes hela berget ed granrs av de tre arbetarna ed sn Mester, so sköter detta revr. Saanlagt arbe tar 34 anställda trädgården uppdelade grupper på 4 och ed Mester so edbestäande för utvecklngen av det ensklda revret. Det fnns en flal tll trädgårdens alpnet den botanska alpträdgården Schachen söder o Garsch-Partenkr chen Wettersten Gebrge ed arter på höjd. Därefter avlöser varandra de växtgeografska grupperna: osse, stepp, arktsk tundra, hed.fl. I ljungpartet har den kalkhaltga jorden utbytts nte bara vanlg ordnng ed torv, kopost, grus och sågspån utan även ed avkokta hulefrukter från bryggererna. Geno en ljus björkdunge koer v trädgår dens norra del tll ståtlga örka barrträd, so växer frtt och vackert grupper gräset. Här lk so överallt Münchens parker hålls gräset er so en sltstark gräsbotten än en fn och ogräsfr atta. Här växer Tysklands kanske äldsta exeplar av Pcea oorca ed ånga från de nedersta gre narna rotslagna ungdoar en krans okrng. En vacker Pcea abes vrgata Karsten vet vår förare postvt staar från Sverge. Geno en lugn öppen parkljö ed stora löv träd återvänder v tll det blostrande Schuck hof ed de stora papegojorna Nyphenburgerporsln på vakt vd ngången. LITTERATUR: Botanscher Garten München: De Frelandanlagen, Prof, dr Franz Schötz och dr A. Kress. Förlag Botanscher Garten München FREIS ING WE I H ENSTEPP AN SCH LE ISSHE I M_ ov ZäHER GRAFRATH GARTEN _0 STEGEN n STARNBERG/ WASSER AM INN AND EclS egrg DIESSEN 0 PATERZELL_ ICKING 0 -Ç/0BING BERNRIED PJJP PLINGER AUE STATTER - GSTADT ROTTENBUCH V> STEINGADEN PRIEN o G CHE LSBA CHER BRÜ ÄKE WIES G TEGERNSEES ÍI gbirkenstcin; OBERAMMERGAU ' LINDERHOF Q 0 O F.TTAT. Ö SP1TZIN SEEL G 5 - w y \, SEEM RAUEíINSEL BRR ENINSEL Av de to dagarna Oberbayern ägnades två och en halv dag åt sevärdheter München (Englscher Gar ten, Olypaparken, Nyrnphenburg och Botanska trädgården), två korta dagar åt Schlesshe och We henstephan norr o München, fe längre utflyktsdagar åt Grafrath Garten och Paterzeller Ebenwald; Ettal, Lnderhof och Wes; Wasserburg, Eggstätter Seen och Herrenchesee; Sptzngsee och Fschbachau; Pupplnger Aue jäte två prvata trädgårdar sat en halv dag ât färd runt Starnberger See. \ V G 67

69 Parkstuder Oberbayern Text och foto Walter Bauer Tecknngar Lsa Bauer Der Englsche Garten A Der Englsche Garten är Tysklands äldsta, för allänheten upplåtna park och Münchens största saanhängande grönoråde. Areal 360 ha. Lätt tll gänglg ed utrye för alla slags rek reaton och sport. Det är ett under ett av ånga detta land - att parken ser ut so den gör efter alla förödande ngrepp breddas på order från högre ort Köngs strasse tll 30 varvd 289 stora träd offras. Aren åste 6150 al ar fällas på grund av den obotlga alsjukan. Under krgsåren förstörs eller skadas svårt en ängd träd av bober. 680 stora bobkratrar spolerar delar av parken under en åskstor blåser 450 träd ner. Ofattande nyplan terng har eellertd skett unga träd tår utvecklas tll nya rusbegränsade dungar eller tll frstående grupper eller ensaträd. Det hela planerat en lgt F. L. v. Sckells ntentoner. Blden vsar ett sålunda förnyat av sntt, där lövdungar och skogsbryn delar upp ängsarken större och ndre en heter. 1 förgrunden en lnd, T la cor data. ; 1I A? /f* Í >* Ä* / :Æ fe W4M A t»! -?:S >pl * z y h* w v. 1-5 } - '* II % Thoas Mann so bodde närheten av parken brukade ta sna proenader här. 1 en novell Herr und Hund, 1919, be rättar han o hur han tllsaans ed sn vän Bauschan upplever olka årstder och stänngar. Ett enda ltet ctat ur den långa novellen: Ich bn der Land schaft anhänglch und dankbar, daru habe ch se beschreben. Se st en Lark und ene Ensaket; ene Ge danken und Träue snd t Ihren Bl dern verscht und verwachsen, we das Laub hrer Schlngpflanzen t de hrer Bäue. a! R-] % M' Ltteratur: Der Englsche Garten av ar * W' M 4 j, I 4 % Chrstan Bauer, Harbeke Verlag, Mün chen. Illustrerad ed hstorska planer. fotografer och en populär-karta över parken. H2Ü t_~ Der Englsche Garten besktgas av Kur fürst Carl Theodor. Benjan Thop son och Fredrch Ludwg von Sckell länar en rapport orn det aktuella lä get (efter Augustn Pale 1867). 68 *

70 Parken föredlar trots sn ålder ett ungdo lgt ntryck på grund av att stora delar har åst förnyas. Ino vssa avsntt har eeller td äldre träd överlevt krg, storar och andra naturkatastrofer. Bl. a. denna bok, okrng 7 staokrets. Den bör ha funnts på plats långt nnan Der Englsche Garten var påtänkt. v f /'«* t*" gggj 4 es ( o r» /' J Ó r!l fl v, <SR fe \ (Î V -, < V v ; #/ 4 /ÿ 1 y <-A/- Klä Monopteros från 1837 på en 13 hög kulle Der Englsche Garten. I teplets centrala del ernrar en nnessten o Kurfürst Carl Theodor, parkens grundare och Maxlan Joseph I, under vars td anläggnngen fullbordades. "Zf- A4 M * sr Å -- Isar, so från söder rnner ot nordost på östra sdan o Englscher Garten, förser parken ed stt vatten va kanaler och bäckar, so kan sala sg tll forsande fall. 69

71 "rwc <5 W x fr; katv *Y'H U S ;.-JM. * I -, S \ Lnderhof. Del av nordsluttnngens kaskad be gränsad av välvda lövgångar ed tätklppt lnd. På andra sdan huvudbyggnaden sydsluttnng ens terrasser ned ett Venustepel högst upp. Tll höger o den nedre terrassen står en trehundraårg lnd, so enlgt tradtonen skall ha gvt slottet dess nan. Lnderhof' Trädgården färdgställdes under lednng av K. V. hetskoposton. Krng denna ett vdsträckt park Effner Italensk renässans och fransk barock landskap ed äktga grupper av barr- och lövträd, sen tappnng förenat ed ett roantskt landskap. ett landskap so utan bestäda gränser övergår Slottet eller snarare vllan, uppförd en dalgång skog och vld bergnatur. ellan branta bergsluttnngar so ed parterrer, terrasser, trappor, raper, kaskader, bassänger, löv LITTERATUR: Schloss Lnderhof av Gerhard Hojer, gångar, pavljonger etc. saverkar tll en fast hel- München ÍÉ fe Ett roantskt avsntt oedelbart ös ter o terrassanläggnngen: onu entala grupper av barrträd o växlar ed soltärer av ek, lönn, lnd, blodbok. fl. ot bakgrunden av blånande bergbranter. «5 * 1j. T. H'*..v* WSSSÊ.! 70

72 >ÿ» c *. :. je Västra parterren gardno segreto begränsad av ett trellage, ett gallerverk av rbbor so stöd or avenbokhäckar. Buxbopyrader, rabatter ed nfattnng av soarbloor. En bassäng ed en förgylld skulptur. MM M*»Lg jtff Karl von Effner: plan över trädgårdsanläggnngen vd Lnderhof. r.** WTSfl > t «5 *»,«T' S3 * ' - Kr V SWfj V V % * *«&> V- t «qsfat- - * & *» *> Mj *r- kc*.ts$ BR, l&yh: S* Ï* o* *r, ' e -, fcv», * * v'* r? l»«'s r n* a XÎ7 '5 t J» * -W:? 0ß * V», 5 * >Æ» r«í 4» fø. * «# "** «k \ í ' 4, X5* ar* *V ;#4 % -:rv'>v. ** * > r -jrvé2* -, f* -jf «R #. '*V/ 'J$? ' «, ** vv-rí. HI s*~zr- «> t* :.- V * ' * # yt *: f í * t -fíí7.ÿ» v r+> «. tjáá... %L*Sé Títák.yÿ *fâëhêa& \ f* f f* 71

73 * ts- n 'ÄS " CJr lfajl *rjtj _ En av de anlagda sjöarna Oly papark. På andra sdan en del av det konstgjorda bergassv, so uppförts av kb schaktassor. Olypapark Oberwesenfeld ett tdgare skede en flack grus slätt utkanten av München. Under första världs krget exercsfält, senare flygfält och efter andra världskrget plats för to lloner kb schakt assor från runer. Massorna upplagda so en lång sträckt ås. Det var utgångsläget landskapet när resultatet av en tävlng o Olypaparken skulle förverklgas. Vad so sedan hände kan gå tll hstoren o hur Tysklands odern td ärk lgaste park gestaltades. Hstoren o parkens tll kost, o projekterng och anläggnng kan an ta del av en vacker och uttöande bok Spel und Sport n der Stadtlandschaft, utgven av Gerda Gollwtzer under edverkan av flera nblandade landskapsarktekter. Callweys förlag München började planerngen. Fyra år senare skulle parken vara färdg tll olypska spelen. Färdg är sannng ett relatvt begrepp när det gäller ett parklandskap, so skall utvecklas och förändras får an hoppas hundratals år. Färdga blev alla fall vägar, stgar, trappor, gradänger, raper, gröna sluttnngar, nyplanterade dungar och trädgrupper, Utskt från bergets högsta topp. Stensatta rapvägar so serpentnkurvor följer de branta sluttnngarna. sjöar, stränder, växtsahällen för torra och för su pga zoner o.s.v träd planterades. Deras staofång kunde varera ellan 50 och 200 c, en del var upp tll 16 höga, flyttade från Münchens parker och alléer eller anskaffade nheska och utländska plant skolor. B V v \ rr 72

74 ? d W Manga natoner lar bdragt ed nnesgåvor for av träd. Här en grupp bergtall från Sverge. åj v.v-'.ft, n- Flyttade större lndar vd en av sjöarna. I bakgrunden utsktstorn och Theatron strandsluttnngen. l,% Svú,» 4 Speglande vattenytor, slverplar, på stranden en supg zon ed kaveldun, starrarter och ycket annat ekologskt anpassat kan ge en lluson av något ur sprunglgt naturlgt. I själva verket är allt vad an ser denna oväxlande park anlagt efter ett noga genotänkt progra. Bä M f, 73

75 t _ o V ÿ _ 0Pÿ I h yy 'v-~ 'M /«5X *, / * 1 Mr 3 % x áh& _,. f a, rÿs? V Ü4 PX 4U r/ 7 - v#f QrJí*r*y<'&" *= «#r - 5 3* z- "Søsrÿ»»ÿv /vÿ1s. WITSC x4w4 Schlesshe Schlosspark Schlesshe. Utskt från Neues Schloss ot Lusthe. I den centrala delen kaskaderna och träd gårdens ttaxel en 375 lång kanal, förenad ed en crkelrund vallgrav krng Lusthe. I förgrunden två gräsparterrer och på öse sdor o dessa två broderparterrer ed bl. a. vt Alyssu Bentha, grå Stachys lanata och ljusblå Agératu excanu. So häckväxt har an använt den lågväxande kopakta rödbruna nana-foren av Berbers Thunberg f. atropurpurea. - På båda sdor o centralaxeln vdtar boskéer av va rerande lövträd och lövbuskar. Den 1200 långa och 375 breda trädgården begränsas av två parallella kanaler so förenas på östra sdan av Lusthe. En annan crkelrund kanal osluter Lusthe. En tredje kanal utgör anläggnngens centralaxel och ynnar ut en kaskad ellan parterrer och boskéer. v / W p ju n_rÿ a B I.! :... JAkl yjjlll' r;\! PÖMW [«é cj==. «'ÿw*» ra. ooooooooo #1X, _ 1 -or ' J y? î 4 h M : 1-5ooo íwwjÿ ÜL KJ 7O A Altes Schloß B Neues Schloß C Kaskade D Lusthe DH 74 «

76 'I <nf:. 'ÿ - J -ÇK. y 1 '-;?»' v Iter <' A «Í rúa wr r- PSSêï rp# ; ür - ü r % rms w <!} - --\ & '. > - y: / -: ; Vd S L '/* V, AJ O, > Y ** /.; vv-f ;' /",,pw äaf. M jÿ&jå jj'.-, ** -rp l c-/;: J/rfs. * än -r,. y P A v. 't: íffstá 0 w: da fs: _w vlá h -/ MÉWIM J jpllggmmjj ; SS /** // t VK «N ' úwwhk 'f o 7 '57 I WJy to 4 «Í4 fr - -.'. f/ áá*jzÿr Boskéerna Schlesshc består av dels tuktade lndar kobnaton ned frtt växande lövträd och buskar. Geoetrskt forade run, kvadratska, åttakantga, crkulära, öppnar sg ed so tecknngen vsar sänkta gräsattor oslutna av låga doserngar, förbundna ed radert utstrålande för- gångar. ' V* sv I l ffa. r> V fy v; ;//. a fet" J ;/ 'f) / v j ha äu M -k 'u (h vggl V 3. \r s (pla UTTäkATUR: 7JW7 M W x» v' Schlesshe, Neues Schloss und Garten av Gerhard Hojer. München Även parkens och kanalsyste ets ntressanta hstora behandlas. En karta vsar hur kanalerna anlagts ellan floderna Wür och Isar och deras förhållande tll Schlesshe norr, Ny phenburg söder och Englscher Garten öster. v/ En av kanalerna Schlesshe. 1 \ N 75

77 2 ) >cv ÍSj' - v, ; \ f tj 's \ 9#te V--; V4!ÿ -*J = r ryw ;:':ÍAV ==èr/\ érm or U/f V. l'< Da o'] tjl'ä'üdqf r.: U PMlfc 4) åk Öp IIMOF I Detalj av den centrala barockanläggnngen och av slottets västra fasad. Det ntressanta ed Nyphenburg är bl. a. kon frontatonen ellan stra barockträdgård och ett ålerskt engelskt parklandskap. Äran för att ha genofört denna svåra kobnaton tllkoer Fredrch Ludwg v. Sckell Sckell tllhörde en trädgårdsästaresläkt ed svenskt ursprung Skjöld. Han praktserade Frankrke vd Tullererna och Versalles och Eng land hos de stora förnyarna Brown och Repton. Vd hekosten fck han på tysk jord tllfälle att osätta sna erfarenheter. Av Brown kan han ha lärt sg det stora anslaget av Repton hänsynen Nyphenburg även tll de bestående värdena de barockanlägg nngar han fck förnya. I Nyphenburg behöll han den äldre anläggnngens centralaxel och för vandlade de ogvande barocka delarna tll en roantsk park ed tydlga engelska föreblder. När an från slottsterrassen blckar ut ot väster upp fattas först den centrala delen, Grosses Parterre, ed skulpturer, plate-band, forklppt degran, gräs attor. I axelns förlängnng en kanal so sträcker sg bort tll Grosse Kaskade. Det hela oslutet av reslga alléträd. Vd bortre delen av parterrernas rektanglar öpp- / I «fe f : HMR Grosses Parterre sedd från slottsterrassen ot väster. 76 «

78 II A <hf Ë*.. S&-fí rw taøtÿk.- /f~**v r 4 ÉT» b,m f -N0RD W % vs _ s" /,. o o'to I, o sfllllo péj \ ö2ÿjß ' é* o 'lrÿw >A& nw Æfí _)[ PAGODéNEM ~a*h* II *«? 8 v, 1 Mttelpavllon 2 Galeren 3 Innere Pavllons 4 Äußere Pavllons 5 Verbndungsflüge] 6 Orangerebau 7 Marstalluseu 8/13 Pavllons a Rondell 14 Kanalkopf 15 Großes Parterre 16 Kanal 17 Große Kaskade 18 Südl. Kabnettsgarten 19 Nördl. Kabnettsgarten IÿÿDAUNW fsáfb j?20 f* 'M: arra Cuprat!TO5F s_l ;o ís J[ C* %=Ö=ÿÿ6 O- o Ll91 r«\ Ifpfep --4 f- -»v 3 o ö * &\u? Schloß und Park Nyphenburg : 6 & 20 Gewächshäuser 21 Gartenpavllon 22 Ehern. Menagere 23 Sog. Dörfchen 24 Badenburger See 25 Paraplue 26 Wasserlauf 27 Monopteros 28 Gruppe des Pan 29 Brücke 30 Pagodenburger See 31 Paraplue 32 Pagodenburger Tal 33 Schloßgaststätte ' * Grosse Kaskade. «Sl&g: 77

79 nar sg två sneda utsktsgluggar ot det övrgt dolda parklandskapet. På vänstra sdan skytar Badenburger-See och på högra Pagodenburger-See. En rundvandrng geno parken blr en resa geno sekler, från tdgt 1700-tal fra tll det aktuella nuet. Två var för sg självständga och ycket olka trädgårdsstlar kan här upplevas oedelbar närhet av varandra, båda ed sna särdrag bevarade, tack vare en frasynt planerng och en skcklg, o sorgsfull vård. Ltteratur: Nyphenburg, Schloss, Park und Burgen. Atlcher Führer av Gerhard Ilojer och Elar D. Schd, München / fe 'b sv I V 1 '4 Í 'Á T -M Í& fefe. -fe - 'ÿ4, fe- fe V] - A fe fe Detaljavsntt från parkens sydvästra del. Monopteros vd Badenburger-See. I bakgrun den en av de båda utsktsgluggarna ellan barockanläggnngen och det engelska park landskapet. 78

80 The Bounfy of Sweden CHRISTOPHER THACKER Soaren 1975 gjorde en grupp tllhörande Garden Hstory Socety en resa Sverge. Denna engelska förenng ägnar sg fraför allt åt studet av träd gårdars och parkers utvecklng geno tderna och ur denna hstorska synvnkel har vårt land en hel del att bjuda nte nst fråga o barockan läggnngar. Berörngspunkterna ed vår egen för enng är trots olkheterna ålsättnng ånga och Lustgårdens läsare kan förodas ha ntresse av att ta del av resekrönkan, so här återges på orgnal språket. Författaren so välvllgt gvt stt tllstånd härtll, är redaktör för förenngens publkaton Gar den Hstory. To ark the tour of Swedsh gardens ths suer, 1 have a heap of papers travel-notes and notes on the gardens to be vsted; post cards, a street plan of Stockhol, another of Uppsala; booklets on pa laces and botanc gardens a couple of hundred sldes; and eores of sunshne, pne-trees and lakes; gardens and houses and gardens; and out standng nterest and kndness shown to us all by our leaders, gudes, hosts and hostesses. Ths tour was ndeed rearkable for the frendly and whole hearted welcoe wch we were gven, whether n bref contacts of an hour or so, or n the case of Baron Gösta Adelswärd, who was our copanon and frend durng the tour for the whole perod of our vst. In eght days, fro the 29th of June untl the 6th of July, we vsted any gardens and saw a far aount of the country. Arrvng at Malö, n the south, we went north by coach to Stockhol, and further north to Uppsala, and then returned to the south, leavng Sweden fro the port of Lhan. Our frst vst was to Skabersjö, owned by Count Otto Thott we were greeted by hs son and daughter-n-law, and led trough the courtyard of the oated seventeenth- and eghteenth-century anson, trough the very centre of the buldng, and out nto the gardens. These gardens, extensve and wth a bascally foral plan, looked to have been uch splfed snce ther frst creaton n the seventeenth and eghteenth centures. Hedges - - uch hornbea, and here and there stretches of phladelphus were tall, clpped straght, and gudng the eye down long allées. One extraordnary expanse of hornbea, archng over to for a Y- shaped coplex of tunnels, was not clpped straght up, but sloped away up to a lofty rdge, so that the outsde of the tunnels was lke an nverted V. Elsewhere, we adred a sunken rock and water garden, and, beyond a thckly-wooded ount, a huge and syetrcally-slopng grassy aphtheatre, watched over by a teple, and leadng to an ense avenue of fullgrown trees. The frst desgn of ths aphtheatre, lad out n the early 1800 s, had never been copleted, and t had an epty, expectant look watng for gardeners, perhaps, to lay out parterres, and trundle n tubs of orange trees; or for scenery and actors; or for antque horseen or solders, traned to tread out soe ntrcate, rtual gae of Troy. It was a good begnnng, and we drove n fne sprts to Övedskloster, to be greeted by Baron and Baroness Rael, the owners. Övedskloster, as ts nae suggests, had once been a convent, but the buldng as t stands s a prncpally eghteenthcentury secular structure. On one sde, as wth a French château, there s a cobbled courtyard, partly enclosed by offce and stable buldngs. Beyond, on the other sde of the anson, stretch the gardens. A central taps vert extends at rght angles to the house, leadng the eye out to the countrysde. As at Skabersjö, we saw a assve pleached arbour ths te one of the flankng sdes to the taps vert. To the left and to the rght of ths foral feature, but concealed fro t by the hgh hedges, are ex tensve Englsh gardens to one sde, a teple shrouded n luxurant ves; eanderng paths, broad lawns wth a full-grown an stately tulp tree; and to the other, flower-beddng, and a herbaceous border, backed by the old brckwork of far bul dngs. An nterestng juxtaposton of styles recognsably French and Englsh, yet suffcently dffe rent fro ther orgnals to hold our attenton. On the second day we passed several llon pne trees, arrvng n the early evenng at Adelsnäs, the hoe of the Adelswärd faly for the last two centures. We were greeted by Baron Johan Adels wärd and Baroness Adelswärd. Baron Johan Adels wärd s the nephew of Baron Gösta Adelswärd, our 79

81 v, * -T* 'ý jb<* 7T. W* «; "ÿ v r nr- V"'**' L* -"4 \ Arbour at Sturefors. copanon and advsor. As we walked up the drve, a quartet of junor Adelswärds sang welcong ad rgals, and ushered us through the twlt garden - tantalsng glpses of Lutyens-lke stonework around a pond, of a handsoe orangery, and a sweepng park beyond and nto the castle. Tapestres, pantngs, ore usc n the lbrary a lovely vst, all too bref. Next ornng to Sturefors, where we were et by the owners, Count and Countness Belke. Lke Ü\ edskloster, Sturefors owes uch to French egh teenth-century nfluence, havng a long central axs to the garden, extendng away fro the centre of the anson through balanced parterres, an elonga ted rectangular bassn, and up a steep slope to a crcular teple. Ths sngle axs s beautfully de veloped by the use of vared levels and features, and the asterly explotaton of the hllslope leadng up to the classcal teple. To one sde s another horn bea arbour ore ysterous ths one rougher, less regular and and a gthy crcular aze, half hdden n the trees, wth hedges eght or nne feet tall. To the other sde of the central axs s an Englsh landscape park, wth streas, open 80

82 eadows and clups of (rees; a tall Chnese * and hs genal gardenarchtect, F. M. Pper. Turksh tower donated one part, whle nearby there s pavlons and Turksh tents, and a garden pavlon an taton of the He des peuplers at Erenonvlle of ncoparable elegance decorated n the 1790 s a oated rng of poplars, wth an urn at the wth delcacy, restored a few years ago wth et centre. Count Belke explaned that ths enchantng feature was bult n the 1820 s as a weddng present culous care, ths pavlon has fro ts fnal groundfloor roo one of the ost lovely vews agnable, for a brde cong to arry one of the faly. The across a sweep of lawn to the water, and beyond gardens at Sturefors are extensve and vared. Al to the clff-face, craggy and suble. The lnkng though ther odels were French and Englsh, I together of artstry and refneent wth the savage and rregular s a truph of garden archtecture and landscape desgn. If Stockhol ay be called the Vence of the north, Drottnnghol s easly the northern Versalles. Ths was our thrd day. A bref dday stop at Planned and executed by Ncodeus Tessn the Lövstad, hoe of Axel von Fersen, the lover of elder and the younger, the palace and the gardens Mare Antonette, a glpse of the wooded park owe uch to Le Vau and to Le Nôtre. Tessn the I would have gven a great deal to lnger there younger vsted Versalles and et Le Nôtre, and and on to Sandear, the hoe of Flerr Claes Braunerhel. hs notes on Versalles are a precous record of the Wthout wshng to detract fro the state of the French gardens, seen by a aster ar beautes of other Swedsh gardens, I can say that chtect and gardener. Drottnnghol s gardens are Sandear was for any of us the ost strkng now n the ddle of extensve restoratons, and we and extraordnary perhaps, therefore, the ost ploughed our way wth fascnaton through newlyplanted bosquets, the paths often clogged wth heaps vvdly eorable of the gardens wch we vsted. The anor house, bult of wood at the end of the of clppngs. Our vst was bref through the seventeenth century, has a ost beautful foral an, Versalles-type garden, and across to Kna, garden runnng down towards the sea. Broad gravel the rococo Chnese pavlon, where we entered paths, raked n wave-lke patterns whch caught the another world, dstractng and fascnatng. Later slantng evenng lght huge ndeed HUGE clp the sae evenng we returned to the Court Theatre ped towers and hedges of yew and pne, and a pro at Drottnnghol for Donzett s Elsr d aore a luson of whte-panted wooden statuary, donated nneteenth-centuryopera, perfored wth grace, wt by a ghty Neptune, uscle-bound, arrogant and and roantc feelng, n a genune and elegant dsconcertngly casual. We uttered Baroque, by eghteenth-century settng. A very good evenng n jngo, and look hs photograph. To y nd, San deed. dear was far ore Italan than French n ts A whole day was devoted to Uppsala, and to orgns. The syetry ay coe fro France just Carl von Lnné or Lnnaeus, Sweden s great bo as well as fro Italy, but the tree-densonal effect tanst. We vsted hs botanc garden, the Lnneanu of the assve topary suggests a hllsde vlla a garden founded n the 1650 s, and ade fa Caprarola, wth the box-hedges and the soarng ous throughout Europe by Lnnaeus, who was canephorae, for exaple rather than a château. apponted drector of the garden n Besde the Lnneanu s the Lnnean Museu, contanng relcs of the botanst. These ncluded a tea-servce leel that there s also a rch Italan coponent, for fro the teple hgh up on the slope there are broad vews over the countrysde, and across the lake wch coes up to the front of the anson. That nght we drove on, rather late, to Hanstawk, where the owners, Herr Olof-Fredrk Sedberg and Fru Sedberg greeted us, took us for a twlght walk along the lake to vew the Teple of Frend shp, and wned and dned us royally and to our total delght. More than one of us looked adrngly, en vously, wstfully at the lny paddle-steaer oored by the shore. Stockhol: To Haga, the royal park. Herr Tor björn Olsson, who had joned us the nght before at Sandear, was our expert gude, takng us un errngly round the favorte creaton of Gustavus III ade n hs lfete, and decorated wth the flower naed after h, the Lnnaea boreals. As objects go, Lnnaeus tea-pot gave e as uch pleasure as any sngle thng I saw n Sweden. Our gude for the day was Herr Heluth Wanderoy, the present head gardener of the Unversty botanc garden close to the Lnneanu, but unstakably odern n ts atosphere, though wth plantng and plan often close to those of the orgnal Unversty botanc garden, lad out as such HI

83 é:: P... -'"fr THI 1 1 K : I *& fÿfî? '"v... &BRP M l,:r,. 'j/****ÿ t ~ s,.!» : --'.. V B Mk wlllfíhnííít ju WÊ wh " ;ÆÊÈà h v IT,. ld lí* 7/7/b Sandear. at the end of the eghteenth century. Fro Uppsala. we went out to Haarby, Lnnaeus sall country house, garden and garden-house. Here the evdence of he botanst's resdence was clear and fascnatng partcularly so, the roos papered wth page after page of engravngs fro botancal or zoologcal works. A odest house, and a tny study-house n (he garden our party of thrty or so, swallowed up n the space of Övedskloster or Sturefors, was qute a ulttude at Haarby, crowdng n, for exaple, to see the stuffed coposte fsh, ten feet long, hangng n the study-house, sent to Lnnaeus by frends wth the request that he dentfy t. To end the day. we entered the Royal Acadey of Scence at Stockhol, beng greeted by the chef lbraran, Dr Wlhel Odelberg, and then vsted the adjonng botanc garden, where we were guded round the nneteenth- and twenteth-century gardenpark by Professor Rydberg. The tall, doed poly gonal conservatory the Vctora house Is 112

84 double glazed to wthstand the wnter cold, and wthn, the broad pool s used to grow a wealth of exotc and ost un-swedsh water plants. A strange sght, but on stu b a plantsan s day, t was a fttng con luson. On our last day n Stockhol, specal vsts were arranged to the Natonal Museu of Arts, the Royal Acadey of Arts, and to the Tessn Palace. Two ebers of our party, Mrs Alson Hodges and Mrs Florence Boo, have wrtten about these vsts: At the Natonal Museu of Arts n Stockhol a specal exhbton had been arranged for the Socety by the Departent of Prnts and Drawngs. We were receved by Dr Thoas Hal, who explaned that the Museu possesses a collecton of archtectural drawngs, dated fro 1650 to 1750, about half of whch are French. These were collected by ebers of the Tessn and Hårlean fales, enent Swedsh archtects of the seventeenth and eghteenth centures and who were personally ac quanted wth the garden desgners André Le Nôtre and hs nephew Claude Desgots. Many of the desgns chosen for exhbton were lor Versalles, soe drawn by Ncodeus Tessn the younger after Le Nôtre, and they ncluded nterestng alternatve desgns by Le Nôtre and J. H. Mansart for a projected cascade to be bult to the north of the Parterre de Latone, about whch Ge rold Weber has publshed an artcle (Zetschrft für Kunstgeschchte, 1974). Also shown were desgns lor other French royal gardens, desgns for Green wch and Wndsor by Claude Desgots, and plans for Drottnnghol by Ncodeus Tessn the elder and the younger. On dsplay n the Museu was an exhbton of the work of Lous Jean Desprez, the French artst who Gustav III et n Roe n 1784 and brought to Sweden as hs desgner of stage settngs and costues for hs Drottnnghol Theatre. Desprez later becae archtect n charge of royal buldng schees, and desgned the copper tents for the Corps de Garde n Haga park, Stockhol. At the Royal Acadey of Arts, Stockhol, whch s well-known for ts art school, we vsted the Lbrary and were able to exane the plans and drawngs of Stourhead and Panshll ade by the Swedsh artst F. M. Pper when he was studyng n England n the 1770 s. It was on hs return to Sweden n 1780 that he ade the plans for Haga park n the Englsh anner. (A. H.) l he Tessn Palace, at present the resdence of the Governor of Stockhol, was bult between 1690 and 1705 by Ncodeus Tessn the younger as hs prvate anson. The archtecture betrays the n fluence of seventeenth-century Roan Baroque whle the nteror decoraton of the pano noble s anly derved fro the style of Béran. Through the hall the enclosed garden can be glpsed. The depth of the garden s accentuated at the back by a gallery renscent of Borron s trope l oel ar cade at the Palazzo Spada n Roe. The garden, recently restored by W. Bauer, s of French nspratwo nched and balustraded pavlons sepa lon rate an ntrcate parterre de brodere and sall crcular pond wth water jet fro a trapezodal parterre of grass at the back. (F.B.) Drvng south fro Stockhol we stopped at Norr köpng to see the rosaru, on the ste of the State Gardeners School we were greeted by Rektor Heler Hellgren, and spent an dyllc whle, gazng, snffng, nspectng and coparng the great collec ton of shrub roses. So often, rose gardens can be prckly, barren, borng and dscouragng, but the rosaru at Norrköpng was none of these. Scented, lct or td, colourful, drect or subtle, these roses are an nspraton to anyone akng a new garden. Go there and see the. On to Östanå, where Coander Meln and Fru Meln welcoed us to tea, to ther house and ther garden. Ther eghteenth-century wooden house has been rescued fro dlapdaton, and turned nto a place of beauty. I can thnk of few houses whch re veal so eloquently the enthusas, skll and ntell gence of the restorers. Our vst was a short one just droppng n would ft but we lstened wth adraton, and saw wth delght. For e, the ost succesful aong the any réusstes of the Melns restoratons was the decoraton of a prncpal upstars roo, where a lght, ary, delcate tendrland-leaf thee had been reconstructed fro one panel n the wall, and appled wth arvellous sure ness to the decoraton of the entre roo. Our last ornng n Sweden had two gardens. Frst, to Båstad, to see the Norrvkens gardens. Ths garden-coplex was created over half a century by R. Abeln ( ), and we were shown round by hs daughter, Fröken Dagar Abeln. Many styles of gardens are nvolved, Italan, Japanese, Moorsh, Englsh, wth sklful use of the hllsde and seascapes. Fro Båstad we hurred to Sofero, near Helsngborg, where the royal garden of Gustavus 83

85 VI Adolphus, gven to the cty of Helsngborg, was opened to the publc ths year. We were shou round a part of the gardens lawns, borders, and a deep rhododendron valley n a forest of beech by the head gardener, Herr Danelsson. I have purposely sad lttle about other, non-garden parts of our Swedsh vst. Each of us wll reeber any ore good oents, exctng glpses, es pecally of the nterors of the houses we vsted - the stoves, and the velvety subtlety of ther coloured tles, at Övedskloster; the centures-old rockng horse at Sturefors; the players n the orchestra at the theatre n Drottnnghol, wearng wgs and bows, and eghteenth-century costues. Other delghts were outsde the gant Maypole at Övedskloster, or, for yself, ssng the day of exhbtons n Stockhol, a vst to the folk-park and useu at Skansen, wdere, n the potager out sde the anor house, an old an w'orked, hoeng between the knee-hgh beans, Hear h, scratch and scratch, turnng the dry sol. Ths tour was a great success. Peter Hayden fro England, and Baron Gösta Adelswärd fro Sweden deserve the greatest thanks, for plannng, adn strerng and watchng over ths venture wth such thought, agnaton and kndness. We should thank too Herr Eskl Gavatn, the representatve of Ln köpngs Resebyrå, who dd uch to ake our vst possble and enjoyable. And our any hosts and hostesses, gudes an copanons: Count Otto Thott; Baron and Baroness Rael; Baron Johan Adelswärd: Count and Countness Belke; Herr Claes Braunerhel; Herr Olof-Fredrk Sedberg and Fru Sed berg; Flerr Torbjörn Olsson; Herr Heluth Wanderoy; Dr Wlhel Odelberg; Professor Rydberg; Dr Thoas Hall; Rektor Heler Hellgren; Coan der Meln and Fru Meln: Fröken Dagar Ahel n and Flerr Danelsson. f I have otted soe of our frends, 1 a sorry. Let e add at least, n grateful afterthought, these older garden-lovers the Tessns, Lnné and Pper. Thank von.... ~ r j Turksh pavlon, Haga park. ll

86 V *5 V' SÿtT*r**. rÿfk Cl r««\ w! r, HL; ; :,< *í' 4 <» jffl..,, R*»J <««t ' 4» rkn» 3» *j*j*s #**Ä #*ÿ»- rs>j»*" 1928 grupperade en fotograf dendrologsällskapet på Leufstaterrassens breda trätrappa. 48 år senare föreslogs en lknande uppställnng. Överst på terrassen tten står värdparet Maud och Carl de Geer. Dendrologutflykt tll Leufsta Bruk Tdgt på orgonen den 12 jun 1976 startade från Stockhol en buss ed ett fetotal edlear på en dagsutflykt tll Leufsta Bruk nordöstra Uppland. Tden edgav en halv tes uppehåll Uppsala dokyrka vars långvarga restaurerng nylgen av slutats. Resan fortsatte sedan på såvägar geno försoargröna landskap förb Florornas våta ar ker geno Anderstorps ängar och Österbybruks ga la bebyggelse. På Leufsta tog värdparet, frherre Carl de Geer ed aka Maud, eot gästerna och salade skaran ute på trädgårdsterrassen. Efter en kylg perod hade det ändrat sg tll ett solgt önskeväder, so bdrog tll den höga stänngen. Efter en orenterng o bakgrunden tll träd gårdens restaurerng länade Carl de Geer ordet tll Walter Bauer so redogjorde för det ofattande arbetet, det hstorska skeendet, förändrngarna un- 85

87 der slutet av 1800-talet fra tll trädgårdens ut seende under senare delen av 1960-talet, när arbetet nleddes ed nventerng och överväganden. På en av rtnngarna kunde dendrologerna jäföra skll naden ellan 1800-talets forspråk och rekonstruk tonens klasscstska planfgur. Av redogörelsen fragck det också hur tretto stycken sjuttoårga lndar flyttats från en annan del av parken för att oplanteras luckor ellan 1600-talets alar de båda alléerna. Under en rundvandrng trädgården hade ed learna själva öjlghet att göra studer, dsku tera restaurerngen och ställa frågor tll arbetsled nngen, bl.a. förvaltare Allan Olgear och gårdsäs tare Allan Lundvall. Den sstnände, so lett ny anläggnngen och även ansvarar för det perfekta underhållet, fck senare på dagen av Ebbe Gyllensterna ottaga Kungl. Patrotska Sällskapets e dalj för frastående gärnngar no trädgårdsod lngen. Efter parkproenaden ntogs lunch den vackra atsalen där borden prytts ed lljekonvalj och vta syrener. Förenngens ordförande tackade del gästfra värdfolket och överlänade en Kostaskål, vars glas Upplands landskapsbloa, kungsängslljan, var graverad. For och gravyr: Lsa Bauer. Dessuto överlänades ett nbundet särtryck av uppsatsen o trädgårdens restaurerng (Lustgården 1976) ed deltagarnas nantecknngar på ett fftrsättsblad. Carl de Geer berättade sedan o brukets hstora och presenterade några porträtt av sna anfäder. Värden och värdnnan delade därefter gästerna var sn grupp och vsade herrgårdens övrga nterö rer, det vttberöda bbloteket och vagnuseet n ryt f.d. orangeret. Dagen avslutades brukskapellet där uskdrek tör Göran Bloberg deonstrerade Cahan-orgeln, berättade något o och spelade verk av tre stora barockästare, J.H. Schen, J.S. Bach och D. Buxte hude. För de so var specalntresserade av den unka orgeln fanns det öjlgheter att koa upp på läktaren och få ytterlgare en deonstraton av organsten. Men sen var det också slut på Leufstadagen och det återstod bara för gästerna att tacka för en fn dag, ta farväl och åka he var och en tll stt. 86

88 U j! /I ' : ft \ ''! jx? % å, MM % À: SSP *fc SlîSrEl 0 fflfall S'. U M JM ;y T 71]E'1»«WW APEI ;l y g.. ':-3' Sv fe-xu ') 'ÿÿ/ÿ ppp MEsr v H g» $P V J3 JS??-;vr - "W * Fg. 1. Perspektv från bruksgatan ot huvudbyggna den. I förgrunden två av fyra gala bokar, öjlgen en rest från slutet av 1700-talct. Tecknng av Lsa Bauer '. t %n Fg. 1. Perspectve fro the works thoroughfare look ng towards the an buldng. In the foreground two of four old beeches are vsble, possbly relcs fro the late 18th century. Drawng by Lsa Bater LEUFSTA BRUK Trädgårdens restaurerng av WALTER BAUER Under har en ofattande förnyelse av trädgården vd Leufsla bruk ägt ru. Tll grund för restaurerngen har ett progra utarbetats för den del av anläggnngen, so begränsas av kanalen, bruksgatan och de båda åldrga alalléerna. Några hstorska data, so berör trädgårdens utvecklng och förändrng under 350 år, eddelas häred. / 627 Lous de Geer arrenderar kronobruket Leufsla Köper arrendatorn bruket av Kung. Maj: t och Kronan. Överlåtes egendoen på sonen Eanuel de Geer. 87

89 V. ' Brukéa \ AI«. «I»d fnd > t BUatak A A Bulkar Hongalk < f Rabatt I I : Ï 4 Grasatt«:! n % *" I PÖ, I P 1 L Buskar. Skulytu. "V«B.*«" Rabatt Brygg«Allé. ol erb lnd Votkus Hagtorn Hsngosk Kanal Huvudbyggnad»«. Fg. 2. Plan av trädgårdens centrala del före olägg nngen. Efter en uppätnng utförd Fg. 2. Plan of the central part of the garden before the restoraton. After a survey conducted n /680-talet En odaterad oljeålnng vsar hur trädgården kan ha sett ut vd senare delen av 1600-talet. Bortsett från en del ycket enkla kartors dokuenterng är det första gången an får en bld av denna tdga trädgård en kvadratsk, planknhägnad planterng en utan egentlgt saanhang ed herrgården. Den gör eellertd, enlgt Sten Karlng, ett n tryck av kontnental renässanstyp ed fyra lka stora kvarter och gånger kantade av klppta häckar Eeufsta jäte Stora Wäsby övertas av Charles de Geer, brorson tll Eanuel. Stora förändrngar och odernserngar belyses av en satda oljeålnng. Trädgårdens ttaxel har blvt själva gårdsanlägg nngens ryggrad. Byggnader och trädgård bldar en last sakoponerad enhet Ryssarnas härjnngar längs kusten. Leufsta blr ett av offren. Trädgården skonades arna de båda alléerna Ateruppförs byggnaderna. varje fa Kusnerna A. F. Barnekow och Eanuel de Geer företar en resa Sverge och Danark, skrver en dagbok och llustrerar den ed trädgårdsplaner och perspektvsksser ett elegant akvarellanér. Dagbo ken fnns förvarad gårdens beröda bblotek. På Leufsta har resenärerna den 10 ars daterat en uppätnng och det är denna plan so använts tll förebld vd 1970-talets restaurerng. Fg talet Den naturvetenskaplgt bldade Charles de Geer ( ) har personlg kontakt ed Carl von Lnné. Utbyte av växter förekoer talet Överger an den klasscstska stlen och odernse- al- 88 9

90 A o» K ][ J1 * L-jEr åv r r ' 0 > Û Ö > 0 O o gå l CP o o ; o r* íp e! vu»4> -- < ItL.-,,... L* y? ÆÈ fùïrtùxï l ï c o I. O V o & O ty,,.. O O O o tt o :Æ> y.,.: O «.. I Ä '.g/ ';; 3 ; ;.î> l 1} }VJ : -A 'í', ír ;.- Ä r1 T.y.v' -vut«5 t. p F-! 1. -t*-'},!.. 'M*U' *.»* W "«V Tl' '«.l., Ä/.. y -tj. 3. Plan för trädgårdens restaurerng. W. Bauer aj L o 2o O Ï- O ] S ÍV L K I *~. - Et rar trädgården helt efter det dåvarande odet stldragen känns gen från ånga jängala par ker, bl.a. Uppsala unverstets park. Parterrer boskéer har på Leufsta ersatts av bl.a. en stor rundel prydd ed bloor och bladväxter tapetönster. Alalléerna är kvar en deras straa trädarktektur har jukats upp av grupper ed frtt växande bus kar och träd Den 18 jun besöks Leufsta av dendrologförenngen under dess nonde soarexkurson. Nls Sylvén be skrver tredagarsturen Lustgården 1929: So ssta punkt på dagens exkursonsprogra stod Löfsta. Strax efter 4.30 e.., den på prograet utsatta t den, susade också vår långa rad av blar fra geno de vackra alléerna av al eller lönn och al, so här redan på långt håll ge besökarna den rätta herrgårdsstänngen. I saa årsbok beskrver Rutger Senander sna ntryck från parken: Lövsta-trädgården har sedan barocken genogått dverse ändrngar under såväl den engelska so den tyska stlens aktperoder. Det var ganska ntressant att från slot1sterassen se, hur barockens alar och andra lövträd bldade raen krng den luga och höga engelska landskapsträdgården och dess äktga bokar fonden, edan centru, so upptogs av yppga blosterrabatter och gräsattor ed ädelgra nar, hängträd, buskar etc., ogvna av ett slngrande gångsyste, representerade nbrottet av den tyska stlen dess bästa for. Ett foto från sekelskftet, so jag då ottog från fdekossaren, n vän Carl de Geer, länar en översktlg bld av denna för de svenska herrgårdarna så typska utvecklng. Den bld so Sernander åberopade är tagen från huvudbyggnadens terrass. Den vsade hur slvergra nar, thujor, stora syrensnår och ycket annat effek tvt döljer oranger, växthus och bruksgata. Fg

91 ... tbaabs B fj, A *r..% ft : féël.\} w- -**7 V,ÿK:I cs>»ljp*jjlj_ 4_ afcassásal "fr Ṯ * MM *ÿ * JD í _* * *L<- A* *ÿ8_», r-v/, HJL l <1* háj»4< $ 4jbZÀÂ nn r ; n - <*«K-T-Trf *j I LxlS ï; «í I«4 * h ï ífhi l* «í *»# f? f ***4r -J!f.ft v,-, í» r t f ;. r V * * à t«x H fe «>,w» fvf* ~ 4* 'á **»- '* **!ÿ * tv Fg. 4. Plan över Leulsta bruk daterad 10 ars 1769 utförd av A. F. Barnekow och E. de Geer. Planen har lör den centrala delen av trädgården ellan bruksherrgården och bruksgatan använts so förebld vd 1970 års restaurerng. -4 f-' # aw»!«wt BQMI I **.*«**, *. * <«* %.* I % 2*ÿ 4 * â «5 Fg. 4. Plan of Lcnfsta Manor Works dated 10 March 1769, ade hy A. F. Barnekow and E. de Geer. The plan of the central secton of the garden between the anor and the thoroughfare was used a odel n the 1970 restoraton Tre år senare... Arktekturnnesförenngens vack ra bok Svensk Trädgårdskonst utkoer. I en upp sats Uppländska bruk skrver Gösta Sellng att Leufsta bruk på ett lycklgt sätt bevarats tll våra dagar. Brukssahället och den vackra herrgården utgör tll saans ett storartat exepel på den karolnska klasscsen sådan den levde kvar under frhetst dens första decenner. Endast trädgårdsanläggnngen har fått en prägel av 1800-tal so bryter raen '. Planterade rundlar och vndlande gångar jäför Sel lng ed den trädgårdsstl so fraför allt repre- senteras av stads- och järnvägsparker från saa td och so han anser fräande för den övrg enhetlga ljön. 40 år senare återstår endast några enstaka träd och buskar so har ycket ltet geensat ed sekelskftets yppghet. Av planen ellan alléerna är det gräsrundlar, grusgångar, tre rabatter, två hängaskar, två hagtornsträd och några förvldade buskage so fnns kvar. Med andra ord en utarad och ohs torsk nterör fräande för 1760-talets klasscs en också helt avlägsen från 1870-talets lorspråk och rka botanska nnehåll. 90

92 läs -X f'f *W<, SäfeStas SJíVíLW s w V. g A! ' ' -&.> r S?:;'-' -~" -ÿ* ÿ.. J ÄÄ1 gt 12222S 2íÿ - **!» %YS «.*» _Jg ç f gf* -SjyrrTV tf gp S? 'ÿÿ SBA % rtwlsy: T* ÿ: ' ' S \ ' 'f ' ffîïït**=-1 ÿs Tt':" r 'v 1 SKS«ÎâÎ:.» '/ S V' a % : cff Fg. 5. Perspektv av trädgården från bruksherrgårdens övre vånng. Blden vsar en tänkt utvecklng av den då cke påbörjade nyplanterngen so vd det la get endast förelåg en planskss. Tecknng av Lsa Bauer Fg. 5. Perspectve over the garden front the upper floor of the anor. The llustraton shows a con teplated developent of the proposed new plantng. whch at ths te only exsted n blueprnt. Drawng by Lsa Bauer I960 En höstdag dskuterades på Leufsta tllsaans ed frherre Carl de Geer od hans falj några olka alternatv för en restaurerng. V enas o att planen Iran 1769 bör vara läplg so förebld. Fg. 4. En uppätnng av det aktuella läget beställs av E. Jernberg saa år och prograhandlngar bör jar ta for under hösten och vntern. Infordran av anbud från ett par olka anläggarefror ger vd handen att arbetet bör kunna göras betydlgt bll gare egen reg Under vårvntern forberedes flyttnngen av 20 st. 70-årga lndar från en annan av herrgårdens alléer, avsedda för luckor den 250 år äldre alallén. 1 deceber saa år genofördes flyttnngen. So det senare ska vsa sg klarade satlga träd den vådlga oplanterngen. Fg det koplcerade planönstret anltades E. Jernberg so bträdande teknker Nyanläggnngen har utvecklats prograenlgt nte nst tack vare ett föredölgt underhållsarbete, utfört av gårdens eget folk ett krtskt skede de första ötålga växtperoderna. 1 august saa år, vd en festlg nvgnngslunch, kan gästerna konstatera att trädgården har fått sn avsedda relef. Häckar av lnd, degran, lguster och berbers tecknar sg skarpskurna sensoarljuset ot grus, gräs och tegel. Alla de flyttade lndarna alléerna har klarat sg och trädgården har återfått något av den jäna och reslga nranng so den haft under ett par hundra år. Trädgårdens äldre hstora är utredd av bl.a. Sten Karlng Trädgårdskonstens hstora Sverge ntll Le Nötrestlens genobrott, Stockhol 1930 och Svenska Trädgårdskonsten, Arktekt urnnesfören ng en, Stockhol 1931 en uppsats av Gösta Sellng Utföres under lednng av gårdsästare Allan Lund vall den ofattande restaurerngen av parterrer, boskéer, gångvägar, planer, bassäng ed sprngvat ten, konstbevattnng och yckel annat so ngck förnyelseprograet. Vd detaljutsättnngen av Satlga fotografer tagna av förf. 91

93 ? jäßfc È* * WSßHP ** r V/,. >'- wv.í'-;. t. ««wc v ' V' * &j / P " ' /ÿ.:w:? ÏS îî Y; 11 * r >1 -f ;l L ' *%r sÿ- ~ g T T 1 l 1 - IS 1 IS 1 J JS K tf r IS 3 <* u ~ * - - tb v g** 1 -y fe p ft- a! str -5; Äs KSÇ-, S,, -. fe; $ Fg. 6. Huvudbyggnaden fonden. En del av dagonalboskéernas lndhäckar ellanplanet. En av de fyra gala bokarna förgrunden. Blden tagen septeber 1975 ntll grndarna vd brukseatan. IFg. 6. The an buldng n the background. A see-i ton of the le hedges of the dagonal boskets n the ddle dstance. One of the four old beeches n the foreground. Pcture taken Septeber 1975 fro near gates to thoroughfare. 92»

94 1 #. ' VA> - a f fe N fø : j ÜÜ lr & w r..yÿ TC*w>. &g.: - > -k pb* * ; : :í,;l K[Hltttl;.-Æ:;r-ÿ krÿ fr. K-ís V '- Ma J SHgSð&gjí :--- VíSf-í K ' ; w' _?;*_ÿ. I -, J _!. ',"'. VW**JV,.-.ÍÿMJW*»} } lí»l llmmmiwlí1 -jl ÍllEl!!íp!IÍJ!llll Rl. ' ÿ_ - ',ÿ> 'ÿ Vf c. y ;;;;. '- -; - í& SSBfc- 4?S ESœ.ssgwBBÍ 5s [ssípep Fg. 7. Parterrer och boskéer sedda från bruksherrgårdens övre vånng. Gräsattorna begränsade av lå ga nfattnngshäckar jäte plate-band ed tegelkross. Borto gräsparterrerna fraträder boskéernas av lju set accentuerade relef. I skärnngspunkten ellan centralaxel, tväraxel och boskéernas dagonalgångar en rund bassäng ed ett sprngvatten. På sdorna skytar två kvarter ed tegelröda rosor (Sarabande och röda dahlor (Mgnontyp) de senare en rest från trädgården före oläggnngen. WlEsHÍH ; BÜ Fg. 7. Parterres and boskets seen fro upper floor of anor. 93

95 y. v j 111Jl I I Hl" U- 8. Nyplanterad boské aj Avstånd ellan buskarna: 30 c. Art: l'la x ntereda. Buskarna skall osluta den ovala planen: början tll ett ltet sdoru, ett kabnett, vars väggar ännu nte fått sn tänkta täthet. lljfl B S S Fg. 8. Newly planted bosket, May Dstance between bushes: 30 ens. Speces: l'la x ntereda. Sä. 1, Fg. 9. Saa boské septeber Klatet odlngszon IV kan väl nte anses A -*1 så särsklt gynnsat. Men tack vare noggrann skötsel har lndarna på den jäförelsevs korta tden vuxt upp tll slutgltg höjd. Geno upp repad klppnng har grenar, kvstar och blad fått avsedd täthet. Tröst för den so har brått o och helst vll se ett resultat ogående. Fg. 9. Sae bosket, Septeber <) fe* t* í «ÿ Fïp f *: M&p J *»» * «IjfetJU 1 V*»v «- 4* / V. $*ÿ,. jg -rf w - V» * <) 94 «

96 - %S; CL I 1 l I I 2» V'- «-1 - Ls II SW - ;v Sjk : ; r- > HgÿÉN g psis.s 2ï*.84 l s 51 K*. I O,. * 5- íví&íwv ' fast ;*ÿ<*» Fg. 10. Plate-banden son r belagda ned rött tegelkross begränsas av låga häckar tll vlka valts en kopakt for av röd häckberbers : Berbers 1 hunberg f. atropurpurea nana. Sa a röda dvärgfor återfann v på dendrologresan tll München 1975 närare bestät parterrerna vd Schloss Schlesshe. Fg. 10. The borders, lad wth crushed red brck, are edged wth low hedges for whch a copact for of red hedge berbers was chosen : Berbers Thunberg f. atropurpurea nana. r*r 'J Fg. 11. Sett från parterren De sjuttofeårga lndarna och de tvåhundrafeto år äldre alarna sasas sda vd sda och bldar nu en jän, enhetlg begränsnng åt parterrer och boskéer. Tjugo lndar flyttades och satl ga klarade den ycket vansklga oplanterng en tack vare den skcklgt genoförda opera tonen och den noggranna eftervården. Fg. 11. Twenty 75 year-old les have been planted between 250 years older els n the two avenues. Thanks to sklful transplantaton and careful aftercare all the trees survved the ove.!*: I I - v 5 L- ' /7 M 95

97 r v\í * * O» M 91, Fg. 12. I saband ed restaurerngen av bruksparken vd Leufsta har alléerna ellan oranger och v äxt hus dskuterats vd olka tllfällen. Trädens ålder är avsevärd, kanske är det en av landets äldsta alalléer. Efter en tdgare utförd beskärnng ed ko pletterande gödslng, har flertalet av träden vsat tec ken på en verklg föryngrng ed rklg skottbrytnng so bästa bevs. Det ansågs 1969 självklart att de skulle stå kvar och att de borde kopletteras ed träd av betydlgt större denson än de spenslga lndar, so ed stora svårgheter klarat konkurrensen ed de äldre träden..j A1 «11 Fg. 12. Gaps between the year-old els are to be flled wth 70 year-old les growng else where n the park. - ',«!» r y 1 1 : Fg. 13. Olka öjlgheter för anskaffnng av större träd dskuterades. Tll sst enades an o att flytta ca 70 år gala lndar från en annan allé, den ellan apoteket och en av ekonobyggnaderna. 1 august 1969 såg träden ut så här: ett väl utvecklat grenverk ed för lndar typska kronforrner. Träden bedödes so flyttbara efter vssa förberedande arbeten. Bl.a. åste kronvolyen nskas väsentlgt... Fg. 13. In August 1969 the les are judged sutable for transplantaton after certan preparatory work. 0 Lér/ % * l f. Lf "5> I' t ' X l HÍ IT :-r»v - 2B v- IBfl XJ r Fg. 14. I aprl 1970 fck Johanssons Träd Servce Upplands Väsby beställnng på beskärnngen. Arne Johansson genoförde vrtuost och snabbt det krävan de arbetet. Med lnor so enda säkrng och en o torsåg so enda verktyg klättrar och hssar han sg upp tll toppen, sågar av grenarna uppfrån och ner och forar o kronorna utan att någon gång behöva studera de nerfrån arkplanet. Träden får även detta beskurna tllstånd en for so stäer ed artens. Den nskade kronvolyen är nödvändg för att trädet ska få plats på det nya läget den gala allén. Fg. 14. A specalst prunes the le-tree crowns. 96

98 Ü r» Fg. 15. I deceber 1970 anses tdpunkten läplg lör en flyttnng, so alltså kan göras utan att störa den planerade oläggnngen av parken övrgt. Gro par gräves ed askn runt staarna tll ett djup av c varvd alla rötter utanför den åter stående rotklupen klpps av. Fg. 15. Deceber Pts are dug round the trunks to a depth of ens. The roots are pruned. Æ&MW: Fg. 16. Två grävaskner av olka typer drgeras tll platsen. En lna fästes krng staen och ed hjälp av den lättare asknens skopa bändes trädet loss så ycket att den tyngre asknens skopa kunde skjutas n och få fäste under rotklupen. Planterngen hade ursprunglgen utförts på en ed tegel utfylld ark, en oständghet so underlättade lyftnngen av rotassan. Á/ SH -P 4 yr y*,%l f u N «Fg. 16. Two excavators co-operate to rase and ove the trees. Ä* \l Fg. 17. En specell stagnngsanordnng har svetsats fast på asknen, vlket gör det öjlgt att luta sta en so satdgt får stöd av två breda kralor. Tre bldäck skyddar ot skavnng. Rotkluparnas tjocklek varerar ellan c och daetern ellan c. Staarnas o krets en eter över ark varerar ellan c. Vkten uppskattas tll 5 b ton. (asknernas egen vkt är 14,8 ton). Fg. 17. The frozen root-ass s es thck, es n daeter. The crcuference of the trunks s cs. Weght 5 6 tons. y -. - \j r N. «ÿ? \r\v ' r,v M û % L 97

99 -«ÿ w l *1 ' I A Y / j; If / E 8 V V P t X, yfr V \,y:! f1 I Y' /A,* &/ a î, *aü& II! -I ll S «?... V X- g& /!y :W M r y tj* +>' \ *.. S, d *? ;ÿégç3 rr S ÄN / ' -Vv y * v y 1» ï p rø fl -f '. f\ ígrws ÿaf* gc5 VM Fg. 18. En av de flyttade lndarna på sn nya plats norra allén ntll orangeret där gropar har grävts och ofrusen jord lagts upp lättllgänglga högar. S5â#y V' >; Fg. 18. One of the transplanted les n ts new ste n the north avenue near the orangery, where pts have been dug and unfrozen earth has been pled n convenent heaps. Tryckt ed bdrag från Kungl. Patrotska Sällskapet och Frherre Carl de Geer. 98 «

100 ,j$æ a tsm ". s Û ; -. * ',* *' j: VVV fy "!"-'«I«W-.~:f,. Fg. 19. Trädgården början på 1900-talet: rabatter ed tapetönster, vndlande gångar, barrträd, löv träd och prydnadsbuskar fr grupperng. Blden n förd Lustgården Jf fg. 7. -v fy '*ÿ9,;,.' fv. - *- n '* TO -.:x' < Fg. 19. The garden n the early 20th century: flower beds n wallpaper pattern, wndng walks, confers, broadleaved trees and ornaental bushes n nforal groups. Pcture taken fro sae pont as Fg. 7. SUMMARY LEUFSTA MANOR WORKS I le Garden of Leufsta Manor Works n Uppland was renewed n followng a plan whch has restored soethng of the classcst character t had durng the latter half of the eghteenth century. The garden, whch dates back to the late seven teenth century, has undergone any changes. An ol-pantng of about 1680 shows t to have been a sple contnental renassance type wth four equally large quarters and walks bordered by clpped hedges, but lackng real coheson wth the anor. Another pantng of 1692 reveals that the garden had been odernzed and haronzed wth the anor so that buldngs and grounds fored a wellntegrated whole. A plan fro 1769 shows the basc features of the garden at ths te. It s ths plan that was followed n the renovatons two centures later (Fg. 4). Durng the 1870s the strctly regular garden was altered n accordance wth conteporary taste. Its curvng walks, crcular flowerbeds n wallpaper pattern and nforally grouped bushes and trees are seen n Fg. 19. Most of ths vegetaton has long snce dsappeared. In the late 1960s only a few scattered reans were preserved of the luxurant growth of the late nneteenth century that once flled the garden. In 1969 Baron Carl de Geer decded to restore the garden followng the 1769 plan, odfed to sut present-day crcustances. A survey of the sae year showed the condton at that te (Fg. 2). In 1970 a plan of restoraton was put forward by Walter Bauer LAR, landscape archtect (Fg. 3). In 1971 the extensve renewal of parterres, boskets, walks, courts, basns wth sprngwater, autoatc waterng etc. was carred out The new gardens has developed accordng to plan, not least due to exeplary antenance by the staff of the anor n a crtcal phase the frst de lcate perod of growth. In August the sae year the guests at a festve naugural lunch could verfy that the garden had acqured ts ntended relef. Hedges of le, yew, prvet and berbers were n the late suer lght sharply etched aganst grass, gravel and brck. All the transplanted le-trees n the avenues had taken and the garden had reganed soethng of the re gular and stately settng t had had for two hundred years. 99

101 Hur Natonal Trust bevarar och restaurerar trädgårdar D. J. SALES Översättnng Gösta Adelswärd Natonal Trust, nnehar det största antal trädgår dar drygt etthundra so någonsn ägts eller skötts av en enda organsaton. De är alla stlar, storlekar och grader av betydelse och fnns överallt England, Wales och Norra Irland. Den skotska Natonal Trust, so är en organsaton för sg, äger ytterlgare en förnälg uppsättnng trädgårdar norr o gränsen. Organsatonen är ycket edveten o den svåra och betydelsefulla roll den har geno åtagandet att bevara hstorska trädgårdar av vlka de första ko dess ägo följd av den andra Natonal Trust lagen av Utvecklngen gck snabbare efter krget då byggnader ottogs av fnansdeparteentet so be talnng för fastghetsskatt och överfördes tll N. T. ed tllhörande trädgårdar och parker. År 1949 beslöt N. T. förenng ed Royal Hortcultural Socety att ta eot trädgårdar, so sg själva var av utoordentlgt ntresse oavsett byggnadernas kva ltet. 1 dag utgör dessa trädgårdar en levande hsto rk över trädgårdarnas utvecklng under de gångna 400 åren nnefattande några av de ärklgaste exeplen. Det är oöjlgt att dra en bestäd sklje lnje ellan trädgårdar och landskapsparker vlka bevarandeprobleen är lknande ehuru en annan skala. Här äger N. T. ännu en unk salng, so estetsk och hstorsk beärkelse kopletterar dess trädgårdar. Hus och trädgårdar är nästan utan undantag ska pade för ndvder och deras faljer enlghet ed Natonal Trust den för England säregna ensklda stftelse, so ohänderhar och vårdar hundratals slott, herresäten och andra kulturnnen har också ett stort antal trädgårdar och parker på sn lott. John Sales, knuten tll stftelsen so trädgårdskonsult, berättar här o rktlnjerna för dessa an läggnngars vård och restaurerng, vlket kan vara av ntresse även för oss. Artkeln har vart publcerad "Garden Hstory, den skrftsere so utges av förenngen ed saa nan och kan återges här tack vare dess redaktörs, Chrstopher Thacker och författarens tllötesgåen- de. en tds kulturella klat och stl ed ändrngar och tllägg av följande generatoner. Byggnader förändras detaljerna och förfaller under årens lopp, en kan återuppföras eller restaureras efter det ursprunglga önstret. Trädgårdar och parker skljer sg från dessa så otto, att nte endast detaljerna en även strukturen fråga o träd och buskar är för gänglga. Sällan är föreålen för restaurerng enkla och exakta och ofta blr det en fråga o koprosser på grund av otsatsförhållanden ellan olka stlar å ena sdan och dagens ekonoska proble och frågan o tllgänglghet för allänheten å den andra. Natonal Trust bldades för 80 år sedan för att bevara platser av ntresse för natonen på grund av deras naturskönhet eller hstora. Dess frästa upp gft åste då vara att bevara. Trustens ålsättnng när det gäller att bevara har ställts högt och dess rättesnöre är att de trädgårdar den har hand o så långt det är öjlgt bevara känslan av att de är prvatägda. Den har ngen önskan att tävla ed useer eller offentlga parker, so har en helt an nan funkton. Bevarande N. T. har alltd bevarat sna egendoar på ett yc ket aktvt sätt och det kan ed rätta påstås, att den vart en av de est betydelsefulla organsato nerna so verkat på orådet under detta århundra de. Ingentng av organsk natur består oförändrat och detta gäller all synnerhet o trädgårdar där förändrngarna sker snabbast. Utvecklngs- och förfallsprocessen pågår ständgt och paradoxalt nog är det ej öjlgt att underhålla trädgårdar utan att planera för en avsevärd grad av förändrng. Det befntlga ofånget av plantor och träd är enort och varje slag har en egen tdtabell för utvecklng och åldrande från ett tll ånga hundra år varge no ett fascnerande önster av varandra övergrp ande växlcyklar skapas. Det är vktgt att dessa för ändrngar blr uppärksaade förväg och ot verkade geno nyplanterng. Trusten har tagt hand o ett antal egendoar vlket växtbeståndet, synnerhet träden, håller på 100

102 att snabbt försäras geno att det har saa åld?r och kontnuerlg nyplanterng ej skett. Typska exepel r de landskapsparker so planterades ot slutet av 1700-talet, so West Wycob, för vlken ett planterngsprogra förelgger sat stora vctoranska anläggnngar so Waddesdon, där nästan alla träd planterades för okrng 100 är sedan. Be hovet av nyplanterng och av gynnsaa betngel ser fortsättnngen för de unga träd so redan fnns, fratvngar svåra beslut, so leder tll att träd tas bort för att skapa utrye. Trädgårdar är ötålga tng och kräver ycket er än någon annan konstfor ständgt underhåll, nte bara för effekten på kort skt utan också för att de ska kunna överleva på lång skt. I olkhet ot andra konstverk åste trädgårdar stor utsträcknng återskapas geno känslg och förutseeende vård. Därför har det vart nödvändgt att nästan helt och hållet nyplantera även sådana jäförelsevs oder na trädgårdar so Hdcote och de forbundna de larna av Mount Stewart sedan Trusten övertagt vården. På de ställen där ntresset har vdakthållts ge no åren har sannolkt varje generaton gjort några förändrngar enlghet ed dagens sakrktnngar, vlka ändrar eller berkar den ursprunglga planen. Det förefaller rktgt att dessa förändrngar, so vanlgtvs utfördes på grund av den socala, ekono ska eller kulturella utvecklngen under årens lopp, blr bevarade, när det är öjlgt efterso de ycket ofta har ett hstorskt egenvärde. Å andra sdan kan de bland tänkas skya den ursprunglga planen och här lgger ett dlea so endast kan lösas geno att an väger tlläggets nneboende värde ot dess effekt på den ursprunglga planen. Typska exepel på förändrngar tllkona på grund av utvecklngen är terrasserna vd Pows Castle, so trolgen uppfördes under senare delen av 1600-talet och so vdareutvecklade ko att nnefatta en ut studerad vattenträdgård dalen anlagd under tdgt 1700-tal. Denna utfördes holländsk stl och har nu försvunnt. Terrasserna gjorde ursprunglgen ett ganska kärvt och strängt ntryck so fragår av det kopparstck so ännu fnns på Pows. Genera ton elter generaton ed varerande synsätt och andra värderngar och ed växlande tllgångar, har frabrngat den nuvarande anärknngsvärt rkt saansatta anläggnngen. De ursprunglga degra narna har tuktats oavbrutet, så sånngo har stor artade kupoler bldats och forer av nte rnga skulptural verkan har fraskapats. Planterngar lager på lager har tllkot och ger en helhets effekt ed ycken karaktär och stark verkan. Kanske är det prövostenen för en anläggnngs storhet att den kan tåla bearbetnng en sådan utsträcknng och ändå överleva. Lkso när det gäller nnehållet ett hus är det ofta ängden av de ndvduellt obe tydlga en kollektvt värdefulla detaljerna, so ger egendoen dess rkedo och varaton. O an utgår från att en återgång rätt och slätt tll planen för trädgården orgnalskcket skulle vara otänkbar, från vlka krterer bör an då utgå vd bedönngen av hur konserverng skall ske av vad so återstår? Ibland är det öjlgt att fnna svaret huset, där ett lknande berkande ägt ru. Men det rätta förfarandet bör vara att, så långt det är öjlgt, analysera orgnalplanens syfte och karakterstska egenskaper, att utplåna eller nedtona sådana de taljer so skyer det väsentlga och att försäkra sg o att återstoden geno sn höga kvaltet bdrar både tll anläggnngens skönhet och ntresse. Målen är sålunda nånga och saanvävda ed varandra och handlngsprograet för en vss träd gård kan läggas upp ed hopp o gott resultat endast geno arkvforskarens, estetens och den trädgårdssakkunnges förenade ansträngnngar, sa råd ed sådana ännskor so har lokal kännedo o egendoen, faljen och dess bekantskapskrets. Ett sådant handlngsprogra åste vara tllräck lgt anpassnngsbart för att kunna sälta ny nfora ton en åste följas konsekvent. Med hänsyn tll detta är det av vtalt ntresse ed kontnutet Trustens rådgvande organ lkso ed stabltet dess styrelser. Det är trädgårdskonsultens uppgft att fräja och tolka dessa rktlnjer och att leda trädgårdsästare på ansvarsfulla poster längs ned ärvda tankebanor. Det är t ex rktgt att Trusten vdakthåller och to utökar specella plantkollektoner so härstaar från en vss ägare eller epok synnerhet de fall där en trädgård härge no skulle öka värde eller få större särprägel. Men det skulle vara fel o någon nu ger efter för sn egen sak endast för att ett vsst slags växter eller ett vsst sätt att plantera de är ropet eller är hans favorter. Rabatter åste utforas och träd och buskar planteras en stl so överensstäer ed en trädgårds anda och epok. Tll varje prs åste trädgårdar få behålla sna särdrag och olk heter. Bortsett från en trädgårds plan stort beror n trycket den ger på den salade effekten av dess 101

103 kan vklga detaljer. Sättet på vlket gräsattorna klpps, gräskanterna och degranshäckarna tras, bus karna beskärs och rabattblostren bnds opp har en betydande nverkan på sceneret. I varje särsklt fall bör underhållets art vara sastäghet ed träd gårdens stl och det skulle vara lka galet att klppa gräset för lågt en landskapspark so Stourhead so det skulle vara att låta gräskanterna på Montacute bl lurvga. Värdet av kontraster fråga o gräsets karaktär är en enkel en betydelsefull fak tor när det gäller att bbehålla stl och varaton en trädgård. Vanan att kanthugga gräskanterna år lgen eller oftare ed kantjärn har, tllsaans ed erosonen, den verkan att gångar och nkörsvägar blr allt bredare vlket under årens lopp kan förändra skalan helt och hållet. I förenng ed as falt urbanserngens nflytande resultatet bl olycklgt och bl a på Montacute har det blvt nödvändgt att återställa gräset tll er än en fots bredd på varje sda av en del gångar lkso att åternföra grusbeläggnngen. O gräsplaner blr ndre år från år är det lkaså en sannng att häckar blr större, vargeno skalan förändras förhållande tll annat, vlket också nnebär att de blr svårare och dyrare underhåll. På Povvs och Blckng är det värt att bevara den effekt de stora degranarna gör så länge so öjlgt en ånga andra fall har degrans-, bok- och avenbokshäckar beskurts ycket hårt syfte att helt förnya de. O an länar de utan åtgärd, koer så dana grupper av städsegröna växter so rhododen dron, lager, järnek och degran ofta att växa sg större än so en gång avsågs, förstöra utskter och breda ut sg över stora oråden. Vd Arlngton Court har en enda Rhododendron pontcu geno avläggare täckt drygt ett fjärdedels tunnland. I så dana fall börjar an att röja tten så att återväxten kan uppträda nnan orådet öppnas för nsyn. Med assproduktonen av standardserade artk lar följer en tendens att ångfaldga lkartade o deller av trädgårdsöbler och andra trädgårdstllbehör vlket skadar ndvdualteten. Överallt där det är öjlgt (och detta är bland kostsat) bör bän kar ornaent och färger vara unka för stället. Det behöver nte ens sägas att lokala och tradtonella ateral skall användas för gångar, urar och andra artefakter. Vkten av god och beprövad hortkulturell teknk skall ej förglöas och kan nte nog understrykas då det gäller att bevara trädgårdar; detta är skälet varför trädgårdskonsulter har en grundläggande hor tkulturell tränng. En ständg tllgång på utbldad arbetskraft, ed erfarenhet av varje enskldhet be träffande trädgårdars underhåll är av allra största betydelse so stöd för de ansvarga trädgårdsäs tarna deras krävande arbete. Hur goda föresatser na än är, blr resultatet bedrövlgt o nte full hänsyn tas tll de ångahanda proble so klat, läge, och sjukdoar edför och o sådant nte tas ed beräknngen vd valet av växter, lkso det är vktgt att de vårdas sakkunngt och hålls under noggrann uppskt. Det är också nödvändgt att kunna blda sg en uppfattnng o vlken effekt plantor och träd ger när de nått ognad och full utvecklng. Men hur ycket Trusten än skulle vlja göra för att bevara sna trädgårdar är den so alla andra bunden av ekonoska realteter. Trädgårdar åste skräddarsys för att passa den personal so an har råd tll och tll den beräknade nkosten. Tll den ändan är det av största vkt att koncentrera an strängnngarna på de verklgt betydelsefulla aspek terna för en trädgårds bevarande och att tll ett nu nska önskvärda en oväsentlga, arbets ntensva odlngar t ex växthus eller av grönsaker, snttbloor eller plantor, såvda nte detta är tll fördel för trädgården. Trädgårdskonsullerna är ständgt på jakt efter utvägar för att spara ar betskraft t ex geno att ersätta årlg utplanterng ed peranent och geno ekanserng. Sådana förslag välkonas alltd av de regonala obuden so förvaltar egendoarna och so har det svåra uppdraget att få nkoster och utgfter att gå hop. Ehuru det skulle vara fel att låta den grundläg gande ålsättnngen för en trädgårds bevarande någon högre grad påverkas av besökare, vore det galet att nte betrakta de so en betydelsefull faktor. Besökarnas crkulerande och sprdnng och sltaget på gräsattorna betyder ycket. Trädgår dar so skapades ed tanke på ganska få besökare kan nu få otta flera tusen på en enda week-end. Fastän ånga etoder kan användas för att nska verknngarna, kan den för en trädgård nödvändga vlan gå förlorad även när det är ett åttlgt antal, och för ånga kan leda tll ett förntande av den frd och skönhet so de grund och botten just kot för att uppleva. Den frdfulla karaktär so an assocerar ed herrgårdsträdgårdar från gång en td är svår nog att åstadkoa det tjugonde århundradet. När en olöslg konflkt uppstår ellan 102

104 ' ft or C '.d;!. / - s»* ; * n/ Court z SHat/na-r&f ( o/r/z.trr p wkr* V gåras S* T e 'Z&tygfcXz'.»»ÿg&<#*>*ÿ «*» 'ÿ S,: > u -*>/-!ftí.(. J&ëÎ*...; - flafdant IT 5* sgpÿfÿ ÆHvá... *0* &fÿg -&% XVVl U ; V I 1.,%_ pl J JT"» KLITT I & wttsëê al y \z íssss r «.If* f.t T *7fc.*> *r*l«: -, t; y* y. 1 E? gf-, Vv ;-g Stfÿ. J* ' «V«*ÿ r Âj sa«-* ÍB«SS* -*U pr f«rj I -"r :?g :a äjsz-.j-,. ::_ >. Z '* 1. Kp so gjorde Englands otsvarghet tll Erc Dahlbergs Sveca Antqua vsar en bld av VVestso bl a legat tll grund för den ännu pågående restaurerngen. Kps vew of bury från 1712 Westbury. w. Under sådana oständgheter och då tllräcklga edel stått tll förfogande har Trusten haft öjlg heter att börja en total restaurerng. Vd Westburv Court Gloucestershre, har restau rerngen av trädgården, so är ett sällsynt exepel på det sena 1600-talets holländska stl, kot långt. Detta har öjlggjorts tack vare en anony dona tor, anslag från the Hstorc Buldngs Councl, sat bdrag från the County Councl och gåvor från vårt eget land och utlandet. Tack vare ett kop parstck av Kp utgvet 1712, so vsar dess kana ler och byggnader och de noggranna antecknngar so fördes av dess skapare Maynard Colchester, har det vart öjlgt att erhålla en ganska exakt bld av trädgårdens ursprunglga utseende. Även o det har befunnts nödvändgt att uteläna an läggnngar so köksträdgården på grund av under hållskostnaderna, har an kunnat ge en ganska god föreställnng o denna stl, delvs geno att beöppethållande och bevarande åste Trustens plkt klart vara att värna det senare. Restaurerng Trustens huvudsaklga arbete lgger att bevara exsterande trädgårdar en de har kot Trus tens ägo varerande skck och alla stader av utvecklng ocl förfall. Det har redan vsats att kon serverngsprocessen de flesta trädgårdar nnefattar en perodsk restaurerng av alla delar tur och ord nng. Í några fall, so Kngthshayes, är den nyare delen av trädgården fortfarande under utfornng, andra so Sssnghurst och Hdcote har Trusten fått överta trädgårdarna drekt från den ursprung lga skaparen edan den ånga fall, so jag redan beskrvt, övertagt ansvaret sedan en falj generatoner stått för det. Ibland återstår nästan ngentng eller också är återstoden helt förfallen. 103

105 aí % -sr I - v... "ÿt'. X * - ' 2. Westbury Court. Ett tll sna grunddrag sällsynt välbevarat exepel på den holländska trädgårdsstl, so blev populär Eng land under Wlhels av Oranen regerng. Westbury Court. The garden n Photograph by courtesy of the Natonal Trust. gränsa växtateralet tll sådant so nfördes före 1700 nnefattade vad so näns antecknngarna, gala fruktträdssorter, lökväxter, kryddörter och träd. Moseley Old Hall Staffordshre, accepterades av Trusten på grund av dess saband ed Charles Stuart efter slaget vd Worchester. (Sederera kung Charles II, förlorade slaget 1651 och tvngades fly från England. Övers. an.). Här har en ursprung lgen förfallen anläggnng förvandlats tll en trädgård representatv för 1649 ed knutparterr, lövgång, fruktträdgård och hasselnötsgång. Även detta fall har an begränsat sg tll växtateral från talet. När Lttle Moreton Hall korsvrkeshuset från 1500-talet Chesre förvärvades av Trusten, var stället ed sna vallgravar ett tll hälften förfallet skck och nnehöll endast en gaal fruktträdgård och en jordkulle, so under tdgt 1600-tal kan ha tjänat so ount varfrån an kunde betrakta det okrnglggande landskapet. Med åren rensades vallgraven upp och trädgården sattes bättre skck, f 8 X I»:; llllv 3. Lttle Moreton Hall. Herrgård från 1500-talet, vans vallgravsornfattade, ycket förfallna trädgård nu rustas upp och rekon strueras. Lttle Moreton Hall. The house and oat. Photograph by courtesy of the Natonal Trust. : HW? -, jr p 104

106 L f 8 * ; * x:rf ",%*r**w 4. Lttle Moreton Hall. Den nyanlagda knutparterren, en rekonstrukton på grundval av en rtnng från tden. Lttle Moreton Hall. The knot garden fro a desgn by Leonard Meager n The Englsh Gardener Photograph by cour tesy of the Natonal Trust. *«Í2»: S " gfhf r-.-,,, y?. gk?. -. yl: s :- -' /-ÿ. -f ' 'ÿ 'ÿ':: 1?W Æ- -,- HBIr då >v Ras ;S B É' ÜH: : en det var nte förrän 1973 so det blev öjlgt det av en tdstypsk trädgård. En häckkantad gång 'I? att avlägsna sådana gräslgheter so plattgångar ofattar nu den föryngrade fruktträdgården och ut av asknslaget tegel och att planlägga återställan- sktskullen och norr o byggnaden lgger en knutü!k8üsp!lü».». # t *1 Sfÿfî Il*s5ÿ**>****«ÿÿ. ÿ MSgfjpâÇrïlp' MMM BH 5. Ha House. Modell v sande föreslagen restaure rng. Model of proposed restoraton. S '. *Wfc? fe $3 HB jer [ïj 'Wr V. 1 KTj» 105

107 parterr efter en rtnng The Englsh Gardener utgven 1670 av Leonard Meager, passande för ett anspråkslöst hus från denna perod. Vd Erddng nära Wrexha håller Trusten på att restaurera cn byggnad och trädgård av oerhört stort ntresse från de ödeläggande följderna av ett gruvras och tretto års vanskötsel. Detta kan ske tack vare donatorns stora frkostghet. Här koer v att få hjälp av ett kopparstck föreställande den ursprunglga syetrska, forbundna anläggnngen från tdgt 1700-tal av vlken huvuddragen fortfa rande fnns kvar. Restaurerngsforetaget är redan på väg fråga o väsentlgheterna planen, en detta fall är avskten att behålla vssa betydelsefulla o dfkatoner från aderton- och nttonhundratalet. Det fnns ycket dokuentärt ateral o detta ställe so t ex ofattar förtecknngar på fruktträd upp gjorda av trädgårdsästaren 1718 och Under det europeska byggnadsvårdsåret 1975 tog Trusten fördel av en unk öjlghet att restaurera anläggnngen vd Ha House Surrey enlgt en plan från Planen och en odell vsades på den utställnng o slott och herresäten (Country House Exhbton) so hölls på Vctora and Al bert Museu hosten Ehuru dold av en del planterngar frän 1800-talet fnns den ursprunglga planen, förvånansvärt nog, bevarad huvuddrag och åste vara en av de äldsta landet. Först tur att restaureras är den södra huvuddelen av trädgården, nedanför terrassuren, en dess åtta av breda grusgångar nraade gräsparterrer. Senare, när eko non tllåter, följer återställandet av boskékvarteret ( Wlderness ) och av forträdgården öster. Saanfattnng Natonal Trust är en oberoende stftelse utan stat lgt stöd och kan endast upprätthålla sn ålsätt nng och nå resultat no raen för de nkoster den har Irån fonder, gåvor, anslag och edles avgfter. Takten fråga o restaurerngar och gra den av osorg underhållet åste vägas ot de fnansella öjlgheterna och probleen är särsklt svåra under en perod då stark nflaton råder. Icke desto ndre äger Trusten, vlka brster den än å ha, två enora fördelar fraför prvatpersoner och statlga organ synnerhet när det gäller underhållet av trädgårdar och parker. Den första är öjlgheten att se saker på lång skt, oanfäktad av nödvändg heten att nå snabba resultat och populära effekter. Den andra är kontnuteten dess ålsättnng, var geno vägen ot de ärvda ålen fullföljs enlgt en överenskoen plan oavsett o uppehåll sker. Sådant kan endast åstadkoas av en oberoende stftelse so en växande edleskader äger ett stöd för sna ansträngnngar både oralskt och eko noskt. 106

108 Särre eddelande och notser Alnus ncana (L.) Moench f. tortuosa Skruval en ny for av gråal, --5 Æ éû vv yj:)f.w.j dut rl'læ'jnfak:. Jjá vtíÿ- '-NS SSRWfe/í sev ff'?! & jr 4s IKyf» V*I Anus ncana f (. Mal VAl--. fatftwsbmru' ;ÿ? tortuosa från Västergötland, Suntaks socken, Mareberg. Foto Ift För drygt två år sedan passerade Herry Carlsson, bosatt Madängshol, ett arkoråde tllhörgt Marebergs gård, Suntaks socken, Västergötland. 1 en sänka terrängen, ganska nära den plats, där järnvägen ellan Falköpng och Tdahol korsar ån Ösan, upptäckte han ett bestånd av ett träd ed ett egendolgt växtsätt. Geno de skruvforgt vrdna staarna och grenarna, so längst upp övergck psklkt hängande skott, ernrade träden på avstånd o afrkanska stäppacacor, ett ntryck, so förstärktes geno det höga gräs, so done rade arkvegetatonen. Det var vd tllfället vnter och träden var olövade, varför Flerry Carlsson bestäde sg för att återko a tll soaren för närare besktnng. Det vsade sg då vara en ycket ovanlg for av gråal, Al nus ncana, so ngen trakten kände tll eller tdgare hade sett. Så sånngo tog Herry Carlsson kontakt ned undertecknad frågan en ett geensat besök vd albeståndet kunde först ske soaren Bland alar, såväl grå- so klbbalen, är talrka avvkande forer kända. Hylander har bl.a. Lust gården behandlat de flk- och såbladga forerna, so äger ntressanta parallellforer bland björkarna, någon al ed så avvkande skottbyggnad so den vd Mareberg känner v nte tll, varför en latnsk dagnos bfogas. O skruvalen pånnan de forer förekoer exepelvs no släktena Betula, Corylus, Fagus, Robna och Salx. Att ett äldre träd av så avvkande utseende kunnat undgå uppärksahet verkar egendolgt. Vd ef terforsknng fann v, att A. Hlphers bland sna dendrologska notser från Västergötland nänt och avbldat saa egendolga gråal från Mareberg (Lustgården 1932, s. 120). Det är ntressant att 107

109 se, att trädet behållt sn karaktär under de 45 år so gått ellan fotograferngstll fällena, edan dess närljö starkt förändrats, gssnngsvs på grund av uteblven betesgång. Í ltteraturen näns några alforer även ed av vkande skottbyggnad. J.A.O. Skåran (Botanska Notser 1889, s. 1 6). beskrver Alnus ncana f. arcuata (utan latnsk dagnos), so han påträffat bestånd av vanlg gråal Klarälvsdalen nära Eks härad Värland och hos vlken jag cterar sågrenarne äro allänhet förlängda, sala och spenslga ed tendens att sträcka sg uppåt eller snedt uppåt den relatva hufvudaxelns rktnng. Härgeno uppstår en karakterstsk, lätt ögonen fallande habtus, so jag aldrg funnt hos A. ncana, hos hvlken, såso bekant, en telgen oregelbunden och allsdg grenbldnng råder. Så långt J. A. O. Skåran. Tälgen känd är den andra gråalsforen A. n cana f. pendula Caher, Mtt. d. d. dendr. Ges. 27: 139 (1918), so har hängande grenar och skott. En god avbldnng av denna for från Alnarpsparken följer Carl G. Dahls artkel Lustgården 1923 (årg. 4, sd ). Vad so ger vår Suntaks socken växande for ett från vanlg gråal och även från de ovan be '«:. t;m u pg skrvna forerna så avvkande utseende, är de vrd na skotten (se blderna) och de sg därur utveck lande korkskruvslkt forade grenarna och sta arna.1 Varken hos bladen, hängena eller fruktställnngar na kan några avvkelser från de hos typen (A. ncana f. ncana) noteras. Jag har tllått g att so svenskt nan för denna alfor föreslå skruval, so ger en vss uppfattnng o dess karakterstska växtsätt. Den har ett betydande prydnadsvärde, synnerhet so soltär träd. Beståndet fråga, so täcker en yta av ungefär 100 2, representerar, så långt kunnat bedöas, en enda klon, sprdd över orådet edelst utlöpare. Ett ndre antal utlöpare och stcklngar har edtagts tll Göteborgs botanska trädgård för föröknng. Foren är förvsso värd att tagas upp plantskoleässg odlng för att sederera sprdas so parkträd. Suntaks socken är rk på kulturhstorska nnen. Bl. a. lgger här ett gravfält från tusentalet och anslutnng härtll Suntaks llla kyrka från 1100-talet, en av de äldsta vårt land. Tdaholstrakten är vdare ganska rk på dendrologska sevärdheter. Beståndet av Alnus ncana f. tortuosa är ett ntressant tllskott tll dessa. Man har föreslagt att beståndet skulle ställas under någon for av naturskydd, ett förslag so arkägaren, godsägare Ragnar Jansson på Marebergs gård sa tyckt tll. Jag vll gärna understryka värdet av en sådan åtgärd. Innan eventuell frdlysnng sker, borde någon plantskolean ges tllfälle att under benägen uppskt häta föröknngsateral av alen. Tor G. Ntzelus sr* - sar -s WW:sfr 1 Alnus ncana (L.) Moench f. tortuosa Ntz. n. f. A (g. f ; typo recedt: truncus et ra tortuos, raul tortuos et pendulfor.typus: n Unv. Gothob. Mus. Bot. (GB): Sueca, prov. Västergötland, par. Suntak, Ma reberg, n palud., leg. H. Carlsson 16.X TJSS í - -». The author descrbes a new for of grey alder, screw-alder, Alnus ncana f. tortuosa, found near Detalj av skruvalen, utvsande bågböjda skott ed the estate of Mareberg, the parsh of Suntak n Väs fjolårskottar och bladknoppar. Foto B. Borg tergötland, southern Sweden. 108

110 En ovanlg Rhanusart Under Leufstaexkursonen jun 1976 stannade några deltagare vd en Rhanusbuske på en plats parken ellan växthuset och bruksgatan. Busken hade flyt tats dt från en annan växtplats saband ed res taurerngen av 1700-talsträdgården, efterso den stod vägen för nyanläggnngen. Då, 1971, fck jag nte tllfälle att närare undersöka vlken Rhanusart det kunde vara. Men den här gången tog jag ned g en kvst ed blad och bloor tll Berganska Trädgården. På botanska nsttutonen, före koande so vanlgt, hjälpte an tll ed be stänngen. Va herbarer, delvs exklusv ltteratur och ett levande exeplar av saa art ko v fra tll följande: Rhanus eretna Both ex Krchn. Heland Kaukasus och västra Asen. Bladen blr c långa och är försedda ed nerv par ed arkant fördjupnng. På översdan är blad skvan kal, på undersdan lätt hårg. Bloorna är så, gulgröna och oansenlga. Bl.a. hårgheten skljer arten från den övrgt lknande Rh. jallax, vars bladundersda är kal. Arten fnns beskrven Gerd Krüssan Handbuch t 'J rø VíJMj EJ íj U/ILUIUIR, s-rjjftt - x; s/,. / / / I T HT V /[) (h w r ÍIJl Rhanus eretna. Tecknng av Lsa Bauer 1976 KføMMwU AtnMJzJvyuL íb.b'-k 109

111 der Laubgehölze (Paul Parey 1962.) Busken uppges där bl ca 3 hög. Den ntroducerades odlng före Krssan räknar upp 29 arter och be tecknar Rh. eretna so schönster Art ed en påfallande vacker höstfärg, något ellan brons och purpur. Alfred Rehder beskrver arten Bblography of cultvated Trees and Shrubs (The Arnold Arbore tu of Harvard Unversty, Jaaca Massachusetts 1949) och Manual of cultvated trees and shrubs, hardy n North Aerca (The Macllan cop. New York 1967). I sstnända uppges arten ha n troducerats före 1858 och att den är härdg den aerkanska odlngszonen V. Rheder anger vdare att arten beskrvts av Petzgold & Krchner Arb. Muscav sd I Curts's Botancal Magazne, vol. XXXIX år 1883, nr 6721, är Rhanus eretna avbldad en nangven so Rh. lbanotca. I Berganskas herbaru fnns Rh. eretna rep resenterad av en kvst so nsalats Landskrona 1936, odlad av Uno Tlly. Med alla dessa något torra fakta kändes det upp frskande att återfnna arten lvslevande Berganska trädgården på en höjd närheten av vattentornet. Dt hade den kot från Holstrup Någon dussnvara är denna Rhanus verklgen nte. Plantskolorna saluför den ej. Ett par frågor återstår att få svar på: hur och när ko denna ovanlga art tll Leufsta Bruk? Geno ves för edlng? Är det en rest av sekelskftets artrka sa lng so så fall överlevt 1940-talets hårda vntrar? Eller har Rhanusbusken kot dt senare? Trädgårdsresa England 1975 Walter Bauer I Lustgården 1975 presenterades en nybldad eng elsk organsaton The Internatonal Gardens Group, so ordnar resor tll hortkulturella sevärdheter England och andra länder. Bergsngenjör Carl ]. Kjellberg, so deltog förra årets resa, har vänlgt ställt denna skldrng tll Lustgårdens förfogande. V salades London och for därfrån ed buss tll Cabrdge, där v stannade 4 dagar, och sedan vdare tll York, där v var 5 dagar. En del av de trädgårdar, slott och herresäten v såg var underbart vackra, trädgårdarna utoordentlgt gott skck, trots 8 veckors hållande torka, och husen ed nne håll av vackra gala saker, väl underhållna, en en del trädgårdar och hus var djupt förfall, tll hörande gala fna engelska faljer, so eeller td cke tycks bekyra sg o att det ser ruskgt ut runt okrng de. Les extrêes se touchent. På ånga ställen var v nbjudna tll åltder ed utärkt at och goda vner, och de allra flesta av våra värdar var roade av dessa besök, för vlka de förodlgen erhöll ersättnng. Engelsän är ju allänhet snälla och älskvärda, våra sakkunnga värdar utgjorde ntet undantag och var ycket n tresserade av att vsa både trädgårdar och hus. Det var rolgt att återse Cabrdge, lka tjusgt so vanlgt, en de s.k. backs, d.v.s. gräsattorna på andra sdan o floden från colleges räknat, var brunbrända på grund av den hållande torkan. Några av colleges ycket sevärda trädgårdar vsades också. I närheten av Cabrdge var v på några ycket vackra ställen, särsklt ett, Duxford Mll. Geno denna egendo flyter floden Ca, (so har gvt stt nan åt staden Cabrdge,) och det var an lednngen tll att trädgården på Duxford Mll var bästa skck, gräsattorna gröna och rosorna so allra vackrast. Duxford Mll är, so an hör på nanet, en f. d. kvarn, och v blev ottagna på det allra vänlgaste av Mr. och Mrs. Robert Lea, so hade ordnat en förtjusande supé. V t.o.. fck rk tgt gott kaffe, so an nte alltd får England, beroende på att en av de unga daerna so Leas hade engagerat för kvällen hade vart ycket Ita len och lärt sg konsten där. V började nu på att bl bekanta ed resesällskapet, so bestod av 22 personer, av vlka ungefär hälften var aerkanare, fe sydafrkaner, två Nya Zeeländare och någon från Canada, tre herrar och 19 daer, plus reselednngen, so bestod av två herrar och en da, den sstnända stor expert på trädgårdar. V fck lära oss ycket av henne, hon kunde praktskt tlget allt o bloor och var an kunde odla de, och hon blev en ycket stor tllgång för gruppen. Det var en trevlg grupp, och v blev goda vänner ed de allra I lesta. Ett annat ställe närare kusten so besöktes var Spans Hall, ägt av Sr John Ruggles-Brss, Leu tenant Governor of Essex, en utoordentlgt trev lg, lustg och kvck karl. Han är ungkarl och bor på detta ycket agnfka ställe, delvs förfallet, en ed en underbar trädgård, fylld av bl. a. n tressanta rosor. 1 närheten av Spans Hall låg några 110

112 charfulla, typskt engelska gala byar och städer* ed hus från Elsabeth I:s td. Från de så stä derna for v tll Kelvedon Hall. Ägaren, Paul Channon, var bortrest. Huset är ycket agnfkt och trädgården allra bästa skck. Man är förvånad över att ånga av dessa engelska trädgårdar kan hållas elt så utoordentlg skck ed relatvt ltet folk, en på Kelvedon Hall fanns ganska ånga trädgårdsästare, beroende på att ägaren är för ögen, på något sätt lerad ed faljen Guness. På vägen ellan Cabrdge och York stannade v vd Abbots Rpton Hall, ägt av lord och lady de Rasey, leras trädgård var utoordentlgt vacker, nnehöll ånga ärkvärdga bloor, spe cellt rosor och s. k. grå bårder, ovanlgt vackra. Sådana ser an på ånga håll England, det ser ut so slver på avstånd, och när an koer närare fraträder en hel del ofta gula bloor. I York blev v ottagna på det allra vänlgaste av the Lord and Lady Mayoress of York Man son House, so vsades och so bl. a. nnehåller en synnerlgen förnälg slversalng, deonstre rad av the butler, so kan ycket er o de än the Lord Mayor, och so sade, när v beund rade hono för hans kunskap: Well you know, the Lord Mayors they coe and go, but I, I a always here. På nbjudan av the Lord Mayor var v på en ycket rolg teaterföreställnng den gala tea tern och såg en lustg detektvpjäs, följd av supé teatern tllsaans ed de uppträdande, och v hade turen att hana ed den so hade huvud rollen, en utoordentlgt trevlg och sypatsk skå despelare. York är en ycket vacker, kanske något sträng stad, ed sn ståtlga katedral, so v hade utskt över från vårt hotellru, och staden är yc ket gaal ed anor från roartden. Strax utan för York lgger ett ltet ställe, so heter Heslngton, ägt av Englands ledande blosterarrangör, George Sth, so gjort ett ltet parads av detta ställe. Det llla huset är alla avseenden utsökt, öblerat 1700-talsstl och ed, naturlgtvs, de est agn fka blosterarrangeanger. Trädgården runto krng var bland det est välskötta an kunde tänka sg ed sn ångfald av olka sorters bloor, so kunde användas för nohusdekoraton, och ed en förtjusande lten näckrosda. George Sth vsade oss ett antal blder från sna arbeten olka delar av England, och var specellt road av att vsa blder av kunglgheter ed vlka han haft saarbete. Det var en stor upplevelse att se hans trädgård och hans lantastska blosterarrangeang, so jag nte vet att någon annan än engelsän kan ordna. (Jo, kanske japaner, en helt olka stl). En av höjdpunkterna på resan var besöket på Sutton Park, ägt av Mr. and Mrs. Sheffeld, där v togs eot på efterddagen och åt ddag. Ett un derbart hus ed agnfka öbler, slver, tavlor, porsln o.s.v. Plerrskapet Sheffeld härstaar från den Duke of Buckngha, so sålde det dåvarande Buckngha house tll kungafaljen. Jag råkade stta bredvd Mrs. Sheffeld vd ddagen, och hon berättade, att hon under åtta veckor nte haft någon trädgårdsästare, så de hade skött trädgården själv. Ttta på na händer, sa hon, och de såg verk lgen nte särsklt fna ut, och trots detta skulle de på stort party på Buckngha Palace några dagar senare. De hade nu fått en trädgårdsästare, en de var alltså 3 ännskor, hon och han och denne trädgårdsästare, so skulle sköta denna stora trädgården, so var ycket gott skck, och so på kvällen hade fasadbelysnng och gjorde sg uto ordentlgt väl. Mrs Sheffeld berättade, att de förut bodde ett ycket större hus, vars entréhall hennes nuvarande sn helhet kunde ryas. Så när v flyttade ht fck jag claustrofob, fastän v här har 25 sovru. Ett annat agnfkt hus är Newby Hall, ägt av Major Copton, so v dock nte såg, ty han lär vara 92 år och är nte så road av att vsa okrng. Där fnns en salng av konstföreål, öbler, at tor och vävda tapeter tll stor del av franskt ur sprung. Arktekt: Sr Chrstopher Wren, skaparen av bl. a. S:t Pauls Cathedral London. Möblerna delvs av franskt ursprung, delvs av Chppendale och Ada, och naturlgtvs en ycket vacker träd gård runt okrng. V åt lunch hos Major Cop tons son, på hans av Ada 1767 rtade Copt Hewck Hall, ed utoordenlgt vackra trädgårdar. Mr. Copton är ycket aktv so affärsan, och hade ycket att göra bl. a. ed aerkanska td skrfter, och han är en ycket trevlg an, so tyck tes vara road av vårt besök. Det ssta stora stället so v såg var Braha Park, ägt av the Honorary Mrs. M.A.M. Lane-Fox och hennes an, so båda två var ycket edvetna o sn ställnng och so härstaade från någon Duke of Cuberland. Stället är ntressant, bl. a. därför att det är byggt efter franskt önster någon gång på 1700-talet, och Le Nôtre, so var arktekt för Versalles trädgårdar, hade vart ed o pla nerngen av trädgården. Huset är fullt ed franska öbler, engelska porträtt, orentalska attor, o.s.v. 111

113 Ägarna har två så pojkar, so går Publc School och so var trevlga och vänlga, och so klädda skotska kltar hjälpte tll på alla öjlga sätt. På återvägen tll London stannade v vd The Capel Manor Hortculture Center, en utbldnngsanstalt för blvande trädgårdsexperter. Där fanns en salng av synnerlgen ntressanta växter, från olka peroder trädgårdskonstens hstora. Och så slutade resan ed en ddag på London Zoo, so har en särskld byggnad för sna änsklga edlear, och det var ganska lustgt att se. Värdar var earl och lady of Rosse, svärföräldrar tll Prncess Mar garet. De ha ett tydlgen agnfkt slott på Irland, so v endast sett på fotos. Resan sn helhet ntressant och rolg, och v gjorde ånga trevlga bekantskaper. Det blev en god stänng ellan alla dessa ycket trädgårdsntresserade och kunnga daer och herrar från olka delar av världen. En an från Nya Zeeland vsste allt o träd, och deltagarna från Sydafrka, där klatet vssa delar är lkt Englands, kunde ycket o trädgårdar och hade ntressanta saker att berätta. När an nte bor England, så har an svårt att dra nytta av en resa so denna, därför att an en dast ett fåtal andra länder kan osätta erfarenhe terna från England, där klatet och jordånen är särsklt förånlga för trädgårdsodlng. Planerad Englandsresa 1977 Carl /. Kjellberg So post scrptu tll ovanstående artkel kan v eddela följande. The Internatonal Gardens Group har en saessk tvllng benänd The Buldngs of England Group ed saa styrelse och syftet att verka för nternatonell förståelse ed arktekturen och däred förbundna sköna konster sont edu. Nästa år planeras en vår- och en höstresa Eng land av denna förenng. So föredlare och edorgansatör står LB Resebyrå Stockhol. Det sks serade prograet ofattar sju dagars vstelse landet ed besök på ett flertal slott och herresäten sat London. Man får besöka ställen kända för sna konstskatter so annars knappast är tllgänglga för turster och de vsas flera fall av ägarna själva. Resan är ju ej specellt arrangerad för park- och trädgårdsntresserade en besöksålen har säkerlgen även när så nte utsagts en hel del att bjuda den vägen, f flera fall påpekas att det fnns ärklga tng att se ur hortkulturell synpunkt t ex Weston park ed agnfcent gardens and park eller Castle Ashby ogvet av en av Capablty Browns skönaste parker. För dendrologer so känner sg svältfödda på England och gärna vll studera de sköna konsterna såväl nne so ute ges här utoordentlga öjlg heter och ett värdgt alternatv tll vår förenngs egna resor. Turksk le Gösta Adelnvärd I Göran Greyer Larssons artkel o Mnchenresan fnns ett foto av Walter Bauer, so vsar en an slående gräs ed le någon av stadens parker. Detta är lör våra ögon ovanlgt nog, en den so granskar blden noggrannare upptäcker snart att också len skljer sg avsevärt från vad v är vana vd. Orven = skaftet, är försett ed egendolga handtag, so verkar bakvända för den so endast hanterat de lar so vanlgtvs förekoer här hea. Även det på blden osynlga bladet är av specell beskaffenhet. Det är ganska kort och brett, hand stt av ett stål so edger alt den bryns nästan tll en rakknvs skärpa. Fnessen lgger eellertd est orvens utfornng. Tack vare den kan an slå nästan upprätt ställnng, vlket är skonsat för ryggen och len är över huvud taget betydlgt era lätthanterlg än den hos oss tradtonella. Även en aatör når hygglgt resultat utan att egentlgen anstränga sg, alltså dealredskapet för parker och trädgårdar där an behöver slå en där skcklga gubbar lyser ed sn frånvaro. Redskapet staar från Turket och saluförs un der betecknngen turksk le. Jäte arabhästen och kaffet är den förodlgen det enda av värde turkar na länat efter sg ellaneuropa. Den borde ntroduceras Sverge nu när v själva så gott so upphört att tllverka egna lar. För närare upplysnngar o var den fnns att få ska undertecknad gärna stå tll tjänst. Gösta Adelswärd 112

114 Recensoner The Nature of Landscape Desgn. Nan Farbrother. Archtectural Press, London. Nan Farbrot her fortsätter att uttrycka déerna från sn tdgare bok New Lves New Landscapes. Hon skrev boken nästan färdgt före sn alltför tdga död. Hennes dé att landskapet är en sahällsre surs och tll glädje för alla ännskor är ny. Hon enar att landskapet skall uttrycka vår tds behov. I hennes senaste bok får v också ånga praktska råd o hur an bör planera och runt våra städer, d.v.s. ljöer so åste utstå både hård och oro antsk användnng. Nan Farbrother har förågan att hjälpa oss upp leva landskap. Hon vsar oss ed hjälp av egna utsökta fotografer hur lätt ögat kan bedras och hur an kan förbättra eller förstöra ljön. Boken är lättläst och välskrven. Den har säkert redan väckt ånga tll edvetande o landskapsplanerngens betydelse. Lavender Sundberg och att Tore Lnel lagt ner stor öda på att tllrätta lägga och sakgranska den 284 sdor äktga boken enlgt förlaget det första bldverket över alla vkt gare träd den tepererade världens skogar och träd gårdar. Denna bok koer ed säkerhet att bl ett fl tgt använt uppslagsverk för ånga, ånga läsare,, det förodar Sr George Taylor f. föreståndaren för Royal Botancal Gardens, Kew. Det återstår bara att nstäa ed tanke nte nst på våra förenngs edlears ntresse för träd hea och utolands. Walter Baner Träd från hela världen Hur planterar an ett träd? Hur sköter an det? Träd so skuggar och ger skydd ot vnd och nsyn vlka? Hur ska an planera för planterngen? Hur fungerar ett träd? Rötternas verksahet... Träd för parken och landskapet. Tllväxthastgheten... jag vänder sdorna en av de vackraste dendrologböcker jag sett på länge: Träd från hela världen av Hugh Johson, översatt och sakgranskad av Tore Lnell. Generalstabens Ltografska Anstalts Förlag Prs kr. 278: - crkaprs (nkl. os). Hugh Johnson är nte yrkesbotanst en han har nhätat ycket vetande och kan ed lätt handlag fralägga fakta, bland kryddat ed ett stänk av huor och skepss egenheter so, förefaller det, översättaren ed nöje tagt vara på. Efterso Gösta Adelswärd Lustgården ägnat The nternatonal Book of Trees en entusastsk och uttöande recenson skall här endast bekräftas att den svenska versonen gör all rättvsa åt orgnalet 1 13

115 Förenngseddelanden Styrelseberättelse Förenngen och dess verksahet har rönt stort och lvlgt ntresse bland edlearna. Anslutnngen avnva edlear har glädjande nog nästan helt ko penserat avgången. Vd årsskftet 1975/76 var antalet edlear 890 (ot 919 föregående årsskfte). Lustgården 1974/75 utko under hösten Volyen ofattade 92 sdor och ägnades tll stor del åt byggnadsvårdsåret. Tdgare under året ko ett suppleent tll tdskrften, so behandlade ar boreta. Lustgården 1976 har enlgt rapport haft en relatvt god anuskrpttllströnng, bl. a. ett par större uppsatser. Förenngens 56:e årsöte hölls den 9 ars på Sjöfartshuset Stockhol under närvaro av ca 110 personer, ofattande edlear jäte gäster. Greve Torgl G. von Seth, so vart förenngens ordlörande under 24 ycket värdefulla år, hade av sagt sg oval. Tll ny ordförande valdes överste Ebbe Gyllensterna. Tll ordnare styrelseledaöter för peroden ovaldes Ulla Dtznger, Sven Hereln, Tor Ntzelus, Ingvar Nordn och Torgl G. von Seth. Tll suppleanter för saa perod val des Örjan Nlsson och Ulla Rappe. På den vakanta suppleantplatsen för peroden efter Llan Tallroth valdes Vera Gade. Tll revsorer och re vsorsuppleant för 1975 ovaldes Björn Dtznger, René Dobrét, resp. Hans Landgren. So leda öter valberednngen ngår Björn Dtznger (sa ankallande), Mårten Sedberg och Dcken La gerf eldt. Vd årsötet hölls parentaton över den bort gångna fru Llan Tallroth. Utdelades Kungl. Pat rotska sällskapets trädgårdsedalj tll trädgårds ästare G. Hagan, hr O. Nordn och folkskol lärare P. Tenark. Styrelseberättelse och ekono sk redovsnng beslöts läggas tll handlngarna och bevljades styrelsen ansvarsfrhet för 1974 års för valtnng. Slottsarktekten T. Olsson avslutade årsötet ed ett föredrag o parken Stourhead England. Förenngens av årsötet fastställda arbetsprogra har genoförts, frånsett att exkursonen tll Leufsta bruk uppskjutts tll De fyra övrga exkurso nerna och vandrngarna Stockhol har planenlgt lgt ru och salade okrng 300 deltagare. Då en del av dessa arrangeang enlgt planer skall be skrvas på annan plats, länas här endast en kort överskt. Tsdagskvällar aj. Kvällsvandrngar ett par Stockholsparker; Skogshögskolan ed Berganska trädgården och Hässelby slott. Ledare var Magnus Fres resp. Sven Hereln. Vandrngen Drottnng holsparken uppsköts tll En vandrng geno beståndsarboretet Göteborgs bot. trädgård var pla nerad en fck nställas på grund av att ngen ko, och ledaren, Tor Ntzelus fck beklaglgtvs vänta örgäves. 7 8 jun. Östergötlands ängen. I försoarfager blo presenterades ängena Hallstad, Msterfall och Pålsbo. Ängena är gala kullurskapade naturljöer so för stt fortbestånd kräver en särsklt hävd. O allt detta berättade nterat färdledaren, forstästare Ulf Rbers. Han tog också deltagarna geno de östgötska kulturbygderna tll Oberg. Utfärderna utgck ed buss från förläggnngsor ten Mjölby. Allt gynnades av en präktg sol jun. Österlen. P'örsta dagens färd gck ed buss norrut från Srshan, so var förläggnngs ort. Ett kort uppehåll gjordes vd St Olofs gala kyrka nnan deltagarna gästfrtt ottogs på Kronovalls slott där de välansade buxbosgrlanderna trädgården beundrades. Betagande vackert var det vd Hallaölla. Alunbruket Andaru so grunda des av den drftga Krstna Pper besöktes. Härfrån gck färden utför Lnderödsåsens branter geno backlandskapet vd Brösarp tll de av sandnejlkor doftande sandfälten vd Vteölla. Det äktga Bredarör Kvk passerades på vägen ut ot Stens huvuds spets där dagens dendrologska höjdpunkt var det pä barrträd synnerlgen rkhaltga arboretet. Ytterlgare ett arboretu, nälgen vd Kvks Esperöd, studerades, där de ovanlgt högvuxna agnolorna väckte förundran. Andra dagens färd gck söderut. Urskogen av fräst alar vd Örup de onstrerades. V nbjöds att se sabeltuktade lndar 114

116 nnan blâeld och vallo gav ögonfröjd Kåsebergtf. Sandhällar och hällrstnngar vd Srs avslutade dagen. Utfärden leddes sakkunngt och nsprerande av Örjan Nlsson jul. Fjällnäs Härjedalen. De fjällbtna dendrologerna fck under några dagar tllfälle att vandra kalkfjället och över urbergs klupar. De gavs också tllfälle att lära sg lte o den skftande naturen och kanske också lte o fjällbloster. Första dagen bestegs den så proflkarakterstska Mt tåkläppen so har en osedvanlgt ntressant flora. Efter en färd över Flatruet ko v andra dagen tll den underbara Skärkvagsdalen. V följde den tll Össjön där den ströande ån under förfärlga strapatser klevs över. Återtåget gck vd Grönfjällets fot. Med båt tog v oss tredje dagen över Malagen för att på Bolagskaen söka yskoxar. Några sådana såg v nte en v fck exkursonens regn droppe på oss. Ssta dagen jagades ed betydlgt större fragång den nu så sällsynta brunkullan, en lten svartröd väldoftande orkdé. Ledare var Örjan Nlsson, lka heastadd den härjedalska fjällfloran so den skånska. Han lä nade sedan över de est härdga fjällrävarna för en långtur ed Mårten Sedberg. Enlgt någorlunda tllförltlga källor lär alla kot he. Myggen var nte så svår år septeber. Münchentrakten Oberbayern. Årets stora nternatonella dendrologbegvenhet. Det blev 10 högntressanta dagar ed ånga verklgt sevärda utflyktål. Inkvarterngsort var München, härfrån utgck vandrngar och bussturer. Allt hade på ett föredölgt sätt planerats och leddes av Göran Greyer Larsson. Det är svårt att här fra hålla något ur det dgra prograet, en exkur sonen skall få vederbörlg presentaton Lustgården. Nästan varannan edle har under året deltagt någon av förenngens aktvteter. En stark önskan att edverka har från edlearnas sda också avspeglats den ofångsrka korrespondensen och det lvlga enngsutbytet, so ägt ru ed styrel sen. Under året har edlearna nforerats o olka arrangeang, resor och lknande geno ett fabruar- och ett höstbrev sat reseförfrågnngar och årsöteskallelse. Förenngens styrelse har under året haft ett sa anträde lkso också dess arbetsutskott. Att här räkna upp och redogöra för alla de ärenden so avgjorts eller behandlats no arbetsgruppen eller nternt ellan styrelseedlear är nte realstskt. So funktonärer har under året fungerat: Örjan Nlsson (sekreterare), Helut Wanderoy (skattästare) och Gösta Adelswärd (redaktör). I arbetsgruppen för resor och exkursonsplanerng är Mårten Sedberg saankallande, han har också övertagt en stor del av reseadnstratonen från sekretaratet. Lustgårdens äldre årgångar lkso våra korrespon denskort har rönt en glädjande efterfrågan. För all den välvlja, oskattbara hjälp, ntresse och stora gästfrhet, so edlearna på allt sätt vsat, vll slutlgen styrelsen fraföra stt vara tack. Uppsala den 13 februar Förenngen för Dendrolog och Parkvård Dess styrelse Ebbe Gyllensterna Ordnare ordf. Styrelseledaöter och revsorer PERIODEN Örjan Nlsson sekr. Bauer, Walter, trädgårdsarktekt LAR, Artllergatan 76, Stockhol (08/ ) Fres, Magnus, btr. professor, vce ordförande, Ynglngavägen 5 B, Djurshol (08/ ) Gyllensterna, Ebbe, överste, ordförande, Gyllensternsgatan 10, Stockhol (08/ ) Gyllensterna, Görvel, frherrnna, Spannarp, Ängelhol (042/530 58) Jungstedt, Inga, trädgårdsarktekt LAR, Tdelusgatan 43, Stockhol (08/ ) Suppleanter Gade, Vera, fru, Bdevndsvägen 15, Norr köpng (011/119140) Sundell, Olof, dsponent, Korsnäs-Mara AB, Stjärnsund (0225/800 01) Wanderoy, Heluth, akadeträdgårdsästare, skattästare, Vllavägen 8, Uppsala (018/ ) 115