Användning av naturläkemedel i en vårdcentralspopulation.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användning av naturläkemedel i en vårdcentralspopulation."

Transkript

1 Användning av naturläkemedel i en vårdcentralspopulation. Peter Carstensen, leg läk, distriktsläkare vid Böleängs vårdcentral i Umeå. Handledare Anne Hammarström, professor vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Nyckelord Enkätundersökning, vårdcentral, naturläkemedel, preparatval, orsak. Sammanfattning Bakgrund: Varierande siffror anges om naturläkemedelsanvändning, procent i tidigare studier konsumerades naturläkemedel inklusive vitaminer för 1,6 miljarder kronor i Sverige Syfte: Kartlägga användning av naturläkemedel, preparatval och orsak. Metod: Enkätundersökning på vårdcentral. Resultat: Av 392 enkätsvar bejakade 45 procent användningen av naturläkemedel. Fler kvinnor än män använder naturläkemedel. De flesta använder naturläkemedel endast ibland. Naturläkemedelsanvändningen är vanligare i medelåldern, medan regelbunden användning av läkarförskrivna läkemedel dominerar hos äldre. Många olika naturläkemedel används; vanligast är vitaminer och mineraler, Omega3-Fiskolja, Ginseng, Esberitox och Kan Jang. I naturläkemedelsgruppen används preparaten huvudsakligen mot infektion, för att allmänt öka välbefinnandet samt mot trötthet. 84 procent av naturläkemedelsanvändarna hade ej samrått med sin läkare. 86 procent av samtliga svar anger användning av läkarförskrivna läkemedel, varav 51 procent regelbundet; huvudsakligen mot hjärt-kärlsjukdomar. Slutsats: I befolkningen förekommer ett omfattande bruk av naturläkemedel av många olika sorter och mot många olika åkommor. Inledning 1995 konstaterade en enkätundersökning som Konsumentverket och Läkemedelsverket 1 låtit göra att var femte svensk (17 procent) mellan år regelbundet köper naturmedel, kosttillskott och andra produkter från hälsokosthandeln. Ungefär en miljard kronor användes årligen till naturmedel samt 600 miljoner kronor till vitaminer och mineraler. Något fler kvinnor än män köpte hälsokostprodukter. Förhoppningen var att kunna hålla sig frisk, men var tredje som provat preparaten kände osäkerhet om dessa hade någon effekt. Enkäten skickades ut till 3000 slumpvis utvalda personer och besvarades av gjordes en studie om Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård, Läkemedelsrådet i Skåne 2, i form av en enkätundersökning som gick ut till personer, år, och besvarades av personer. Där ställdes frågor om hälsa, levnadsvanor, riskfaktorer, miljö, kontakter med hälso- och sjukvård samt användning av läkemedel. Svaren länkades därefter samman med 1999 års vårddata besvarade frågan om naturläkemedel varav 30 procent svarade ja. Det konkluderas att de som använder naturläkemedel utnyttjar slutenvården något mindre. Karin Mattsson och Inger Nilsson behandlar ämnet naturläkemedel i Läkartidningen Enligt artikeln används naturläkemedel/naturmedel av ungefär 40 procent av den svenska befolkningen. I en undersökning av Thomas, Nicholl och Coleman behandlas användandet och kostnaden för komplementärmedicinska åtgärder i England år De fann att all användning minskade i äldre åldersgrupper och att fler kvinnor än män är användare. 19,8 procent hade använt örtmediciner sista 12 månaderna och 31,4 procent under sin livstid. I en 1

2 annan undersökning av samma författare redogörs för resultatet av en postenkät till GPs i England. 1,5 procent av 760 tillhandahöll behandling med örtmedicin. I en studie av Tze Pin Ng,Tan och Kua rapporteras att användningen av kinesisk örtmedicin hos äldre över 65 år under sista 12 månaderna före undersökningen uppgick till 25,3 procent, av dessa använde 52 procent även västerländsk förskriven medicin. Eftersom kostnaderna för naturläkemedel är stora, risken för interaktioner med andra läkemedel inte är försumbar och de angivna effekterna av naturläkemedel är tveksamma genomfördes denna enkätundersökning på vårdcentralsnivå som en del av en forskarutbildningskurs vid Umeå Universitet. I denna studie ligger dock fokus på att ta rätt på grundläggande fakta omkring användningen. Kostnadsaspekten och interaktioner med andra läkemedel kommer inte att belysas här. Syfte Kartlägga i vilken utsträckning naturläkemedel används, val av preparat/ingrediens samt av vilken orsak dessa preparat används. Metod En enkätundersökning genomfördes på en vårdcentral. I enkäten ställs frågor om kön, åldersgrupp, utbildningsgrad, läkarförskrivna läkemedel, naturläkemedelsanvändning, orsak till användningen av naturläkemedel, upplevd effekt av naturläkemedel, biverkningar av naturläkemedel och samråd med läkare om användningen av naturläkemedel (se appendix). Enkätundersökningen godkändes före genomförandet av forskningsetiska kommittén vid Umeå universitet. Inga persondata som kan knytas till någon enskild person har registrerats. Undersökningen genomfördes på en mindre vårdcentral i Umeå med ett upptagningsområde på 7238 individer. Enkäten riktade sig till alla från 20 år och uppåt som besökte någon vårdgivare på vårdcentralen - läkare, distriktssköterska, barnmorska, arbetsterapeut, dietist eller kurator under 2 månaders tid. Under perioden 1 november till den 31 december 2003 tillfrågades de patienter som sökte vård vid Böleängs vårdcentral i Umeå om deltagande i enkätundersökningen. Individer yngre än 20 år exkluderades, likaså de som uppenbart ej kunde besvara enkäten (till exempel vid svår demens). Vid anmälan i receptionen fick patienten både muntlig och skriftlig information samt tilldelades en enkät vid jakande svar. Efter ifyllandet lades därefter enkäten i en särskild låst box vid utgången, helt anonymt. Vid extrem överbelastning i receptionen förekom det att patienter ej blev tillfrågade om deltagande, liksom i samband med 3 vaccinationskvällar under perioden (på grund av den stora tillströmningen av patienter på kort tid). De som redan hade besvarat enkäten fick ej besvara den igen vid återbesök. 445 besökare på vårdcentralen erbjöds deltagande, 12 tackade nej och 394 enkätsvar erhölls varav två uteslöts på grund av ofullständigt ifyllda enkäter; återstår 392 giltiga svar. Naturläkemedel 7-10 definieras som läkemedel vars verksamma beståndsdel har ett naturligt ursprung, det vill säga utgörs av en växt- eller en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Endast måttlig bearbetning tillåts. De är receptfria och är avsedda för egenvård. Även vitaminer kan vara naturläkemedel. I praktiken har dock medtagits det som patienten själv räknat som naturläkemedel, eftersom definitionen enligt ovan är så vid och svåravgränsad. Med få undantag handlar det om preparat som kan köpas på apotek, i hälsokostbutiker eller i den vanliga livsmedelsbutiken. Vid sammanställningen av materialet och vid den statistiska bearbetningen har programmet SPSS 11.5 använts. 2

3 Resultat I tabell 1 presenteras några grundläggande fakta som framkommit i studien om kön och åldersfördelning, högsta utbildning samt om läkemedelsanvändning. Tabell 1 Populationsbeskrivning och läkemedelsanvändning Antal % Kön N=390 Kvinna Man Ålder N= år år år år år >70 år 37 9 Högsta utbildning N=390 Grundskola/ Folkskola Gymnasium/ motsvar Högskolestudier Andra studier 13 3 Användning läkarförskrivna läkemedel N=392 Ja, ibland Ja, regelbundet Nej, aldrig Användning naturläkemedel N=390 Ja, ibland Ja, regelbundet 34 9 Nej, aldrig Biverkningar naturläkemedel N=171 Ja 7 4 Nej Vet ej 14 8 Samråd läkare om naturläkemedelsanvändning Ja N=170 Nej Minns ej 6 4 Vid analys av framkomna data visar det sig att läkarförskrivna läkemedel av de yngre huvudsakligen används vid behov, men från och med 50 års ålder blir regelbunden användning allt vanligare ( ej redovisat i tabell). Biverkningarna av naturläkemedel i tabell1 handlar om gastrointestinala, psykiska och luktbiverkningar. Av dem som samrått med läkare om sin naturläkemedelsanvändning är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Efter 50 års ålder samråder 67 procent med sin läkare. 3

4 Hur nöjd patienten är med effekten av sitt naturläkemedel har i enkäten mätts genom användandet av en skala 0-100mm på vilken anges hur nöjd den som svarar på enkäten är. 0=inte alls nöjd, 50mm=varken nöjd eller missnöjd, 100mm=mycket nöjd. Enkätsvaren ger ett medelvärde på 65mm, median 67mm. I figur 1 visas hur användningen av naturläkemedel fördelas på olika preparat. Sammanlagt har 74 olika naturläkemedel angivits. 81% av naturläkemedelssvaren kommer från kvinnor, 19 % från män. Naturläkemedel i procent 11. Övrigt Bluthsaft 2,6 9. Echinagard 4,5 8. Esberitox 7,8 7. Äppelcidervinäger 3,3 1. Ginseng 9,7 2. Kan Jang 5,9 3. Valeriana 4,1 4. Fiskolja Vitlök 4,8 6. Vitaminer 18,2 1. Ginseng 2. Kan Jang 3. Valeriana 4. Fiskolja 5. Vitlök 6. Vitaminer 7. Äppelcidervinäger 8. Esberitox 9. Echinagard 10. Bluthsaft 11. Övrigt Figur1 Fördelning naturläkemedelsanvändningen på olika preparat redovisas här i procent n=269 svar (flera svar per naturläkemedelsanvändare förekom). I tabell 2 redovisas hur naturläkemedelsanvändningen ser ut i förhållande till kön, ålder, högsta utbildning och användningen av läkarförskrivna läkemedel. Av 335 användare av läkarförskrivna läkemedel används naturläkemedel ibland av 36 procent, regelbundet av 9 procent och inte alls av 55 procent; det vill säga samma fördelning som i hela materialet. Av 390 enkätsvar redovisar 39 procent användning av både naturläkemedel och läkarförskrivna läkemedel, 47 procent använder enbart läkarförskrivna läkemedel, 6 procent använder enbart naturläkemedel medan 8 procent inte använder någon typ av läkemedel 4

5 Tabell 2 Användningen respektive icke-användning av naturläkemedel i förhållande till kön, ålder, högsta utbildning samt användningen av läkarförskrivna läkemedel. (%) innebär jämförelse mellan användare respektive icke-användare av naturläkemedel. Använder natur läkemedel, ibland eller regelbundet Använder aldrig naturläkemedel (Antal) % (%) % (%) N=173 N=216 Kön Kvinna (243) 78 (56) 50 (44) Man (146) 22 (26) 50 (74) N=172 N=216 Ålder år (32) 6 (31) 10 (69) år (68) 22 (56) 14 (44) år (92) 27 (51) 21 (49) år (92) 22 (40) 26 (60) år (68) 15 (38) 19 (62) >70 år (36) 8 (39) 10 (61) Högsta utbildning N=173 N=216 Grundskola/ Folkskola (89) 16 (32) 28 (68) Gymnasium/Motsvarande(168) 39 (40) 46 (60) Högskolestudier (119) 40 (58) 23 (42) Andra studier (13) 5 (62) 3 (38) Läkarförskrivna Läkemedel N=173 N=217 Ja, ibland el. regelbundet (335) 87 (45) 85 (55) Nej, aldrig (55) 13 (40) 15 (60) I figur 3 visas att naturläkemedelsanvändningen är mindre i högre åldrar >70 år och i figur 4 att det är färre med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola som använder naturläkemedel, medan naturläkemedelsanvändning är vanligare bland dem som genomgått högskolestudier. 5

6 Användning av naturl Count Missing > Missing Använder naturläkeme del ibland eller reg Nej,Använder aldrig naturläkemedel Ålderskategorier Figur 3 Fördelning av användare respektive icke-användare av naturläkemedel beroende på ålderskategori, n= Användning av naturl Missing 40 Använder naturläkeme Count 20 0 del ibland eller reg Nej,Använder aldrig naturläkemedel Missing Gymnasium el motsv Grundskola/Folkskola Andra studier Högskolestudier Högsta utbildningsgrad Figur 4 Fördelning av användare respektive icke-användare av naturläkemedel beroende på utbildningsnivå, n=

7 I tabell 3 noteras att naturläkemedelsanvändare har en lägre användning av läkarförskrivna läkemedel för behandling av hjärta och kretslopp samt större användning av läkarförskrivna läkemedel för behandling av infektionssjukdomar och tillstånd som har med rörelseapparaten och nervsystemet att göra Tabell 3 Procentuell fördelning av olika läkarförskrivna läkemedel inom grupperna naturläkemedelsanvändare respektive icke naturläkemedelsanvändare. Läkarförskrivna läkemedel ATC-kod enligt Fass Använder naturläkemedel i procent av n=293 svar Använder ej naturläkemedel i procent av n=371 svar A Matsmältningsorgan och 8 10 ämnesomsättning B Blod och blodbildande 6 9 organ C Hjärta och kretslopp D Hud 1 1 G Urin- och könsorgan samt 4 4 könshormoner H Hormoner, exklusive 2 2 könshormoner J Infektionssjukdomar 10 5 L Tumörer och rubbningar i <1 <1 immunsystemet M Rörelseapparaten 11 6 N Nervsystemet R Andningsorganen S Ögon och öron <1 <1 7

8 Figur 5 visar att det finns en mängd olika orsaker till att använda naturläkemedel. Endast smärre skillnader noteras mellan könen; något fler kvinnor använder naturläkemedel mot infektion samt för att reglera vikten medan något fler män använder naturläkemedel för att allmänt öka sitt välbefinnande och sänka blodfetter. 8

9 9

10 Förbättra sömn 6 Minska nedstämdhet 5 Minska trötthet 17 Mot infektion 26 Öka välbefinnandet 23 Annan orsak 7 Mot värk 3 Motverka viktnedgång 1 Motverka viktuppgång 4 Sänka blodtrycket 2 Sänka blodfetter 5 Motverka klimakterie 1 Öka potens<1 Figur 5 Orsaker till användningen av naturläkemedel (procent) n=291 ( ofta har flera orsaker angivits per naturläkemedelsanvändare) Diskussion Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som patienterna besvarade anonymt i väntrummet på vårdcentralen. Bortfallet är litet (12 procent) bland dem som tillfrågats, men ett antal personer har ej erbjudits deltagande av rent praktiska skäl, oftast då tillströmningen av patienter under kort tid varit alltför stor för att korrekt information om studien skulle kunna ges. Jag bedömer dock att detta inte inneburit något systematiskt fel. Förhållandet att enkätundersökningen genomförts på en vårdcentral kan också ha inverkat på resultatet. Möjligen balanseras detta av att enkäten riktade sig till alla besökare utom barn och de som 10

11 inte själva kunde besvara enkäten. Det är dock inte meningsfullt att analysera bortfallet utifrån totala antalet besök på vårdcentralen, eftersom besöksstatistiken ej tar hänsyn till om besöket är ett nybesök eller ett återbesök. Många av besöken under en tvåmånadersperiod utgörs av återbesök. 45 procent anger användning av naturläkemedel- vilken är en betydligt högre siffra än i Läkemedelsverkets/Konsumentverkets 1 enkät från där dock svarsfrekvensen var lågendast en tredjedel svarade. Senare undersökningar 2-3 i Sverige har dock funnit liknande siffror när det gäller användningen av naturläkemedel, 30 respektive 40 procent. Vad som räknas som naturläkemedel kan ha betydelse för hur stor denna procentsiffra blir. Läkemedelsverkets definition 7-8 är dock vid och det blir därför svårt att göra strikta avgränsningar. Det är oklart vad som räknats tillhöra naturläkemedel vid de undersökningar som refererats i inledningen. Liksom i en tidigare studie av Thomas m.fl. 4,10 noteras en dominans av kvinnor bland naturläkemedelsanvändare. Denna enkätstudie besvarades till 62 procent av kvinnor, av dessa använder 56 procent naturläkemedel, 78 procent av naturläkemedelsanvändarna är kvinnor och de står för 81 procent av de avgivna naturläkemedelssvaren (218 av 269). 74 procent av männen använder ej naturläkemedel. Naturläkemedel används oftast ej regelbundet. Det finns en tendens att högskolestuderade använder naturläkemedel i större utsträckning än andra. Naturläkemedel används huvudsakligen mot infektion och för att må bra generellt samt mot trötthet, men mer sällan för att bota specifika åkommor att döma av enkätsvaren. Detta återspeglas också i valet av naturläkemedel som oftast har angivits ha sådana effekter med något undantag. Det är intressant att notera att naturläkemedelsanvändare jämfört med icke-användare förefaller använda läkarförskrivna läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kretslopp i mindre utsträckning och läkemedel för behandling av infektioner och sjukdomar i nervsystemet i större utsträckning. Delvis kan kanske detta förklaras av att naturläkemedel huvudsakligen används av dem som är medelålders eller yngre. Även i denna studie, liksom i en tidigare av Tze Pin Ng m.fl. 6, framkommer en hög användning av läkarförskrivna läkemedel, 86 procent, varav regelbundet 51 procent ( hela materialet). Naturläkemedelsanvändarna utgör 45 procent av dem som använder läkarförskrivna läkemedel. De naturläkemedelspreparat som visat sig vara mest använda i denna studie förefaller även vara vanligt förekommande i tidigare studier 9-10, men jag har inte funnit något material som verkar vara direkt jämförbart, eftersom definitionen av naturläkemedel är vidare i Sverige jämfört med i utländska studier. Naturläkemedelsanvändarna anger sig till övervägande delen vara nöjda med effekten av sina naturläkemedel. Att så få samråder med läkare om sin naturläkemedelsanvändning har sannolikt sin grund i att flertalet uppfattar naturläkemedel som ofarliga och utan biverkningar. Dessutom finns det kanske en rädsla att läkaren kommer att avråda från användning. Vidare är det sällan som läkare frågar patienten om eventuell naturläkemedelsanvändning. För att belysa kostnadsaspekter, betydelse för vårdkonsumtion och för att påvisa betydelsefulla interaktioner med läkarförskrivna läkemedel behövs ytterligare studier av naturläkemedelsanvändningen. Slutsats 45 procent av de patienter som besöker Böleängs vårdcentral använder naturläkemedel, de flesta ibland men sällan regelbundet. Kvinnor dominerar bland användarna och användningen är störst i åldrarna år. Vitaminer/mineraler, Omega3-Fiskolja, Ginseng, Kan Jang är 11

12 vanligast förekommande i fallande ordning - men en mängd olika preparat används. De vanligaste orsakerna till användning är mot infektion, för välbefinnandet och för att motverka trötthet. Det finns en måttlig övervikt för dem som är nöjda med effekten av sina naturläkemedel. Det är få som upplevt några negativa effekter och det är få som diskuterar sin naturläkemedelsanvändning med sin läkare, trots att en stor andel av studiedeltagarna även använder läkarförskrivna läkemedel. Naturläkemedel används sannolikt mer för att förebygga/lindra än för att bota sjukdom Referenser 1. Lennholm B. Var femte svensk köper naturläkemedel och hälsokost. Läkartidningen 1995;26-27: Merlo J., Lithman T., Noreen D., Melander A. Läkemedelsanvändares användning av sjukvård - en studie i Skåne (2001) 3. Mattson K., Nilsson I. Örtmediciner har både effekter och bieffekter, stor förbrukning kräver mer kunskap hos läkare. Läkartidningen 2002;50 : Thomas K.J., Nicholl J.P., Coleman P. Use and expenditure on complementary medicine in England: a population based survey. Complementary Therapies in Medicine 2001;9 : Thomas K.J., Nicholl J.P., Fall M. Access to complementary medicine via general practice. British Journal of General Practice 2001;51 : Tze Pin Ng, Tan C.H., Kua E.H. The use of Chinese herbal medicines and their correlates in Chinese older adults: the Singapore Chinese Longitudinal Aging Study Age and Ageing 2004;33: Läkemedelsverket ( /5) 8. Färnlöf Å., Tunon H. Naturläkemedel 2002/2003(Bok) 9. Ness J., Sherman F. Pan C.X. Alternative medicine: What the data say about common herbal therapies Geriatrics 1999;54: Tesch B J. Herbs commonly used by women: an evidence-based review Dis Mon 2002 Oct;48: FASS 2003 och Information från Läkemedelsverket, årgång 15 nummer2, april 2004, s Biverkningsnytt 2002 Tack till alla som läst igenom och hjälpt mig med synpunkter på detta alster, inte minst Christer Andersson. Ett särskilt tack till min hustru Ulrika Carstensen som bland annat bidragit med kunskap om tabellers tillkomst i datorn och även ett särskilt tack till min son Johan Carstensen som varit behjälplig med dataredigeringen av textlayouten mm. Insamlingen av materialet hade inte varit möjlig utan den fantastiska insats som alla sekreterare som tjänstgjort i receptionen på Böleängs vårdcentral utfört. Sist men inte minst förtjänar min handledare all heder för sina många goda råd. 12

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens

Läs mer

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo. Opinionsundersökning Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.se, 0765 36 6 1 Bakgrund och syfte Svensk Egenvård vill undersöka svenskarnas kostvanor,

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan. Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel

Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan. Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel robert.hagerkvist@mpa.se Konsumentbiverkningsrapport Kvinna som besvärats av hosta i samband

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

naturläkemedel Läkemedel från naturen

naturläkemedel Läkemedel från naturen naturläkemedel Läkemedel från naturen Bluff eller v 12 NATURVETARE NR1 2009 etenskap? AV lars-erik liljebäck kan vi lita på naturläkemedel? NR1 2009 NATURVETARE 13 naturläkemedel Oseriösa företag inom

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN Jerry Näsström distriktsläkare Böleängs VC Handledare: Göran Westman professor/distriktsläkare BAKGRUND Under min tid som FV-läkare ( nuvarande ST)

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Västra Götaland och Riket

Västra Götaland och Riket Västra Götaland och Riket en studie av kostnaderna för invånarnas receptläkemedel år 2001 och 1999-2001 JANUARI 2003 2 FÖRORD Föreliggande rapport är framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionens läkemedelschef

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04 Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Karenslista Läkemedel

Karenslista Läkemedel Karenslista Läkemedel A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A01 15dygn Medel vid mun- och tandsjukdomar Undantag A01A B03 Klorhexidin ej karens A02 15dygn Medel vid syrarelaterade symtom A03 15dygn

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Allmänhetens kunskap om kosttillskott

Allmänhetens kunskap om kosttillskott Allmänhetens kunskap om kosttillskott Preliminär rapport Synovate 008 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört en undersökning bland allmänheten om deras kunskap om kosttillskott.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Alternativ medicin/ behandling 2019

Alternativ medicin/ behandling 2019 Alternativ medicin/ behandling 2019 Har jobbat deltid 35% Kontakt på Novus: Helena Björck & Siobhán Hogan Datum: 2019-04-30 11 Novus 2019. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande BAKGRUND

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer