Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Transkript

1 Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 10,5% Kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 69,7% Juan Merlo Thor Lithman Dennis Noreen Arne Melander NEPI NÄTVERK FÖR LÄKEMEDELSEPIDEMIOLOGI 1

2 Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Denna rapport, daterad november 2001, har utarbetats av Läkemedelsrådet i Skåne I samarbete med Stiftelsen NEPI och Samhällsmedicinska Institutionen, Lunds Universitet (Malmö). Författare: Juan Merlo, Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Thor Lithman, Läkemedelsrådet i Skåne Dennis Noreen, Läkemedelsrådet i Skåne Arne Melander, Stiftelsen NEPI, Malmö och Stockholm och Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Layout: Ann-Christine Jönsson Rapporten kan rekvireras från: Region Skåne Läkemedelsrådets kansli att. Ann-Christine Jönsson Box 1 S Lund Sverige Telefon , fax ann-christine.jonsson@skane.se ISBN: Lund november

3 Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 4 BAKGRUND 4 Register och enkät 4 Bortfall och representativitet 4 METOD 5 Variabler i enkäten 5 Variabler i vårdregister 5 Kombination läkemedel och vård 6 Vårdtunga grupper 6 RESULTAT 6 Vårdkostnader och vårdkontakter i relation till läkemedelsanvändning 6 Kombination läkemedel och vård 11 Användning av läkemedel i vårdtunga grupper 13 KONKLUSION 15 3

4 INTRODUKTION Allt fler människor använder läkemedel ej endast för att bota och lindra sjukdomar och sjukdomssymptom utan också för att förebygga sjukdomar (medel som sänker blodtryck, blodfetter och blodsocker), förhindra graviditet (Ppiller) och motverka yttringar av åldersförändringar (hormonersättning, t ex östrogen). Därigenom får läkemedel allt större betydelse inom sjukvården både medicinskt och ekonomiskt. De som använder läkemedel konsumerar rimligen även mera sjukvård än icke-användare, men det finns endast ringa information om relationerna mellan läkemedelsanvändning och sjukvårdsutnyttjande och om hur dessa relationer ter sig inom olika behandlingsområden. Därtill kommer problemet att användningen av läkemedel, till skillnad från konsumtionen av sjukvård, inte registreras på individbas (personnummer) annt än kortvarigt och då endast för korrekt debitering från Apoteket AB. I Skåne genomfördes en folkhälsoenkät under november 1999 april 2000, som vände sig till ett urval av den vuxna befolkningen. För dem som besvarade enkäten hämtades dessutom in uppgifter från vårdregister. I denna studie jämförs den uppgivna användningen av läkemedel med utnyttjande av sjukvård enligt register. BAKGRUND Register och enkät Register över hälso- och sjukvårdskontakter i Skåne förs på personnivå. De omfattar all sluten och öppen vård. All offentlig vård ingår liksom privat vård enligt vårdavtal. Uppgifter om vårdkontakter används årligen bl a som underlag för resursfördelning till distrikt. Då länkas uppgifter samman per person till ett register som innehåller uppgifter om alla invånare i Skåne vid början och slutet av året. Användning av läkemedel noteras inte i dessa register. Registeruppgifterna kan inte heller kopplas till receptregister i öppen vård, då detta saknar personuppgifter. En enkät gjordes under perioden november 1999 april 2000 till ett urval av befolkningen i Skåne. Enkäten gick ut till personer i åldern år. Där frågades om hälsa, levnadsvanor, riskfaktorer, miljö, kontakter med hälsooch sjukvården samt användning av läkemedel (1). Urvalet var geografiskt stratifierat och varje kommun/stadsdel utgjorde en urvalsgrupp. Individer från mindre kommuner hade därför samma chans att vara med i undersökningen jämfört med individer från större kommuner. Totalt besvarade personer frågeformuläret. För att kunna genomföra den studie som presenteras här krypterades personnumret i enkäten enligt samma algoritm som amvänds i vårdregistren. Svaren på enkäten länkades därefter samman med 1999 års vårddata. Bortfall och representativitet År 1999 fanns totalt personer i Skåne i åldern år. Av personer i enkäten blev det träff i befolkningsregistret för personer (99 procent av respondenterna). Ingen närmare analys gjordes för de 127 personer som inte återfanns i befolkningsregistret. Deltagare i enkäten jämfördes med med befolkningen i hela Skåne. Andelen respondenter i olika demografiska grupper visade god representativitet med en täckning på 1,68 procent av befolkningen i åldersgruppen. För kvinnor var andelen 1,80 procent och för män 1,55 procent. Andelen var något högre för äldre än för yngre. I det sammankopplade materialet kunde representativiteten bedömas också med andra mått. Ett sådant var kostnader för hälso- och sjukvård. Då framgick att deltagare i enkäten hade en genomsnittlig kostnad som motsvarade 90 procent av den genomsnittliga kostnaden för motsvarande åldersgrupp i befolkningen. Det fanns vissa variationer per ålder och kön. Variationerna var större för män (72 % %) än för kvinnor (77 % - 92 %). Detta kan tyda på att respondenterna sökte mindre vård (alternativt var mer friska) än be- 4

5 folkningen i stort. Men det behöver inte gälla hela gruppen. En annan möjlighet är att bortfallet i enkäten var större för personer med stora vårdbehov. Tidigare har visats att en liten del av befolkningen har höga vårdkostnader (2). I motsvarande åldersgrupper som i enkäten fanns i den så definierade gruppen med höga vårdkostnader personer. I enkäten återfanns 313 personer. Det motsvarade 1,40 procent, således en lägre andel än enkätens totala andel på 1,68 procent. Bortfallet i enkäten var således större för personer i den vårdtunga gruppen. När personer med vårdtunga diagnoser exkluderades från beräkningarna motsvarade den genomsnittliga kostnaden för återstående respondenter 98 procent av den genomsnittliga kostnaden för motsvarande grupp i hela för befolkningen. Trots vissa variationer i olika åldersgrupper och kön tyder uppgifterna på en hög representativitet i enkäten, med undantag för att bortfallet var något större för vårdtunga personer. I de fortsatta bearbetningarna ingår också vårdtunga personer. Skälet är att analyserna för populationen i enkäten avsåg att jämföra användare av läkemedel med icke-användare avseende variabler i hälso- och sjukvården. Några ytterligare jämförelser gentemot hela befolkningen gjordes ej. På olika frågor förekom ett internt bortfall; dvs just den frågan hade inte besvarats. Frågan avseende medicin i allmänhet hade besvarats av personer. Dessa utgjorde populationen också för övriga frågor avseende specifika mediciner. Frågan avseende naturläkemedel hade besvarats av personer. METOD *Termen medicin valdes då det visat sig att den hos allmänheten är synonym med det professionen avser med läkemedel. Variabler i enkäten I enkäten fanns frågor om användning av läkemedel ( medicin ) *. Dessa började med en allmän fråga: har du under det senaste året använt någon medicin som köpts på apoteket med eller utan recept? Frågan skulle besvaras med ja eller nej. Utöver denna fråga fanns en likartad fråga om naturläkemedel. För respektive fråga jämfördes de som svarat ja med dem som svarat nej. Sedan ställdes specifika frågor om P-piller, medicin mot infektion, smärta, övergångsbesvär, högt blodtryck, diabetes, kärlkramp eller annat hjärtproblem, medicin för att sänka blodfetter samt medicin med annat syfte. Frågorna skulle besvaras med använt senaste året men inte de senaste två veckorna eller använt de senaste två veckorna. Respektive användargrupp jämfördes med dem som inte använde medicinen. I tabellerna redovisas kvoterna för användare mot icke-användare. För varje område kunde respondenten nämna mer än en medicin. Här görs dock ingen skillnad om man använt en eller flera mediciner inom samma terapiområde. Variabler i vårdregister För respektive fråga hämtades från registret med vårdkontakter ut uppgifter om total kostnad, utskrivning från sluten vård, besök hos läkare i öppen vård samt besök hos annan vårdpersonal i öppen vård. De båda senare delades dessutom upp i offentlig och privat vård samt i undergrupperna allmän vård och övrig specialistvård. Beteckningarna visas nedan: KrTot99N = total kostnad för hälso och sjukvård 1999 BesLakN = samtliga besök hos läkare 1999 BesOvrN = samtliga besök hos andra vårdgivare 1999 UtskrN = samtliga utskrivningar från sluten vård 1999 BesAllmOffLakN = samtliga besök i primärvård hos läkare i offentlig vård 1999 BesAllmPrivLakN = samtliga besök i primärvård hos läkare i privat vård 1999 BesSpecOffLakN = samtliga besök i övrig specialistvård hos läkare i offentlig vård 1999 BesSpecPrivLakN = samtliga besök i övrig specialistvård hos läkare i privat vård 1999 BesAllmOffOvrN = samtliga besök i primärvård hos övriga vårdgivare i offentlig vård 1999 BesAllmPrivOvrN = samtliga besök i primärvård hos övriga vårdgivare i privat vård 1999 BesSpecOffOvrN = samtliga besök i övrig specialistvård hos övriga vårdgivare i offentlig vård 1999 BesSpecPrivOvrN = samtliga besök i övrig specialistvård hos övriga vårdgivare i privat vård

6 I bearbetningarna standardiserades för ålder i tolv femårsklasser. Undantag gjordes för vårdtunga grupper (se nedan). För P-piller begränsades underlaget till kvinnor i åldern år och för medicin mot övergångsbesvär till kvinnor i åldern år. Inga män hade besök i övrig specialistvård hos övriga vårdgivare i privat vård. Därför redovisas inte denna uppgift i tabellerna nedan för män och totalt för båda könen. Kombination läkemedel och vård En specifik bearbetning gjordes för kombination medicin och vård. Respondenterna delades in i fyra grupper: de som både använt medicin och haft vårdkontakter, de som hade antingen medicin eller vård (två grupper) samt de som inte hade någotdera. Antalet personer i respektive kombination jämfördes per ålder och kön. Vårdtunga grupper För de personer i enkäten som haft vissa specifika diagnoser vid något vårdtillfälle i sluten vård 1999 beräknades användning av olika mediciner. Diagnoserna var artros, cancer, cerebrovaskulär sjukdom samt ischemisk hjärtsjukdom. Dessa resultat standardiserades ej för ålder vid jämförelser mot hela populationen i enkäten. RESULTAT Vårdkostnader och vårdkontakter i relation till läkemedelsanvändning För var och en av frågorna avseende läkemedel (medicin) i enkäten redovisas nedan hur de som svarat använt hälso- och sjukvård. Variablerna för hälso- och sjukvård är dels kostnader, dels kontakter. Talen uttrycks som en kvot mellan genomsnittliga värden för användare jämfört med icke-användare. som svarat ja kr och för dem som svarat nej kr. Mediankostnaden (ej standardiserad) var respektive 352 kr. De som svarat ja hade således en kostnad som var 3,40 gånger högre än de som svarat nej (Tabell I). Ungefär samma relation, 3-5 gånger högre, fanns för övriga variabler. Män som använt medicin hade 4,59 gånger fler utskrivningar från sluten vård än män som ej använt medicin. För kvinnor var motsvarande kvot 2,97. Naturläkemedel På frågan om naturläkemedel svarade ja (30 procent) och nej. Det fanns endast en marginell skillnad i variablerna för hälso- och sjukvård för dem som svarat ja resp nej. I kostnad för hälso- och sjukvård var kvoten 1,00, medan övriga variabler avseende besök i öppen vård låg något högre för dem som svarat ja. För utskrivningar i sluten vård var emellertid kvoten lägre för denna grupp; dock endast för kvinnor (Tabell II). Medicin mot infektion På frågan om medicin mot infektion svarade 60 procent nej, 22 procent att de använt sådan medicin det senaste året men ej de senaste två veckorna och 18 procent att de använt sådan medicin de senaste två veckorna. Den genomsnittliga kostnaden för grupperna var kr, kr respektive kr. Båda grupperna av användare hade efter standardisering för ålder 51 procent högre genomsnittlig kostnad jämfört med dem som ej använt sådan medicin. Övriga variabler låg på ungefär samma nivå (Tabell III). Använt medicin det senaste året Totalt svarade personer ja (81 procent) och nej på frågan om de använt medicin det senaste året. Den genomsnittliga (standardiserad för ålder) kostnaden för hälso- och sjukvård var för dem 6

7 Tabell I. Användning av hälso- och sjukvård för dem som använt resp icke använt medicin det senaste året. Använt medicin från apoteket senaste år? Variabel Kv M Total KrTot99N 3,49 3,32 3,40 BesLakN 2,93 2,96 3,13 BesOvrN 3,46 3,58 3,80 UtskrN 2,97 4,59 4,09 BesAllmOffLakN 2,44 2,56 2,68 BesAllmPrivLakN 3,53 2,63 3,05 BesSpecOffLakN 3,37 3,32 3,42 BesSpecPrivLakN 2,78 3,53 3,56 BesAllmOffOvrN 2,94 3,24 3,25 BesAllmPrivOvrN 4,22 2,98 3,86 BesSpecOffOvrN 3,27 5,33 4,58 BesSpecPrivOvrN 3,32 5,83 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare Tabell II. Användning av hälso- och sjukvård för dem som använt resp icke använt naturläkemedel det senaste året. Använt något naturläkemedel senaste år? Variabel Kv M Total KrTot99N 0,89 1,10 1,00 BesLakN 1,14 1,17 1,22 BesOvrN 1,13 1,30 1,26 UtskrN 0,67 1,06 0,82 BesAllmOffLakN 1,10 1,09 1,16 BesAllmPrivLakN 1,23 1,45 1,35 BesSpecOffLakN 1,07 1,01 1,11 BesSpecPrivLakN 1,23 1,53 1,46 BesAllmOffOvrN 1,10 0,94 1,09 BesAllmPrivOvrN 1,33 2,09 1,67 BesSpecOffOvrN 0,92 1,05 1,01 BesSpecPrivOvrN 1,18 1,59 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare Tabell III. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterade till användning av läkemedel mot infektion. Medicin mot infektion Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Variabel Kv M Total Kv M Total KrTot99N 1,33 1,78 1,51 1,48 1,52 1,51 BesLakN 1,44 1,58 1,53 1,45 1,56 1,51 BesOvrN 1,25 1,52 1,38 1,22 1,74 1,43 UtskrN 1,31 1,68 1,46 1,44 1,45 1,46 BesAllmOffLakN 1,63 1,65 1,68 1,50 1,48 1,52 BesAllmPrivLakN 1,36 1,73 1,53 1,27 1,69 1,44 BesSpecOffLakN 1,40 1,50 1,46 1,58 1,55 1,58 BesSpecPrivLakN 1,33 1,50 1,44 1,29 1,61 1,43 BesAllmOffOvrN 1,21 1,40 1,32 1,20 2,02 1,53 BesAllmPrivOvrN 1,33 1,40 1,41 1,28 1,58 1,40 BesSpecOffOvrN 1,19 1,81 1,43 1,19 1,59 1,37 BesSpecPrivOvrN 1,01 0,54 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare 7

8 Tabell IV. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterade till användning av läkemedel mot smärta. Medicin mot smärta Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Variabel Kv M Total Kv M Total KrTot99N 1,08 1,40 1,20 1,42 1,69 1,56 BesLakN 1,18 1,25 1,25 1,41 1,55 1,55 BesOvrN 1,43 1,50 1,53 1,65 2,11 1,91 UtskrN 1,15 1,37 1,24 1,32 1,94 1,59 BesAllmOffLakN 1,11 1,18 1,19 1,23 1,62 1,44 BesAllmPrivLakN 1,41 1,27 1,38 1,57 1,41 1,55 BesSpecOffLakN 1,10 1,38 1,22 1,41 1,58 1,53 BesSpecPrivLakN 1,27 1,07 1,33 1,59 1,48 1,78 BesAllmOffOvrN 1,36 1,13 1,29 1,64 1,85 1,77 BesAllmPrivOvrN 2,17 2,31 2,40 2,24 2,96 2,64 BesSpecOffOvrN 0,79 1,31 1,00 1,14 1,76 1,43 BesSpecPrivOvrN 2,76 1,44 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare Medicin mot smärta De som använt medicin mot smärta det senaste året men ej de senaste två veckorna (24 procent) hade (åldersstandardiserat) 20 procent högre kostnader än de som ej använt sådan medicin. De som använt medicin mot smärta de senaste två veckorna hade 56 procent högre kostnad (Tabell IV). P-piller Denna bearbetning begränsades till kvinnor i åldern år; personer. Ca 1/3 (33 procent) av kvinnorna i åldern år hade använt P-piller. Kostnader och vårdkontakter i öppen vård för dem som använt P- piller det senaste året men ej de senaste två veckorna låg något över kostnaden för gruppen som ej använt P-piller. För gruppen som använt P- piller de senaste två veckorna var vårdkostnaden lägre än för icke-användare. De som använde P-piller hade fler besök i privat vård än icke-användare (Tabell V). Tabell V. Kostnader och vårdkontakter i hälsooch sjukvård relaterade till användning av p-piller (kvinnor år). Medicin som P-piller Variabel Anv. men ej Anv. senaste 2 v. senaste 2 v KrTot99N 1,28 0,76 BesLakN 1,29 1,00 BesOvrN 1,56 0,92 UtskrN 0,72 0,48 BesAllmOffLakN 1,42 1,04 BesAllmPrivLakN 1,58 1,14 BesSpecOffLakN 1,19 0,79 BesSpecPrivLakN 1,07 1,30 BesAllmOffOvrN 2,52 0,74 BesAllmPrivOvrN 1,16 1,46 BesSpecOffOvrN 1,27 0,69 BesSpecPrivOvrN 3,31 3,34 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare 8

9 Tabell VI. Kostnader och vårdkontakter i hälsooch sjukvård relaterade till användning av medicin mot övergångsbesvär (kvinnor år). Medicin mot övergångsbesvär Variabel Anv. men ej Anv senaste 2 v. senaste 2 v KrTot99N 1,11 1,01 BesLakN 1,24 1,26 BesOvrN 1,52 1,25 UtskrN 0,92 1,03 BesAllmOffLakN 1,32 1,22 BesAllmPrivLakN 1,35 1,13 BesSpecOffLakN 1,05 1,08 BesSpecPrivLakN 1,40 1,71 BesAllmOffOvrN 0,93 1,13 BesAllmPrivOvrN 2,46 1,59 BesSpecOffOvrN 0,85 0,87 BesSpecPrivOvrN 0,00 0,65 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare. Medicin mot övergångsbesvär Denna bearbetning begränsades till kvinnor i åldern år; personer. I denna åldersgrupp hade 24 procent av kvinnorna använt medicin mot övergångsbesvär. Kostnader och vårdkontakter för dessa låg marginellt över nivån som för de som ej använt sådan medicin (Tabell VI). Medicin mot kärlkramp eller annat hjärtproblem Totalt hade sex procent använt medicin mot kärlkramp. Kostnaderna i hälso- och sjukvård för dessa var ca 2,5 gånger högre än för dem som ej använt sådan medicin. Särskilt höga kvoter fanns för utskrivningar i sluten vård (ca 4 gånger fler per person). Män hade större skillnad än kvinnor i kostnader, utskrivningar samt i totalt antal besök hos läkare (Tabell VII). Medicin mot högt blodtryck Totalt hade tio procent använt medicin mot högt blodtryck. Även om antalet personer som använt sådan medicin det senaste året men ej de senaste två veckorna var lågt (153 personer) redovisas dessa separat. Denna grupp hade 2,49 gånger högre kostnad än de som ej använt sådan Tabell VII. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterde till användning av medicin mot kärlkramp eller annat hjärtproblem. Medicin mot kärlkramp m m Variabel Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Kv M Total Kv M Total KrTot99N 1,68 3,45 2,33 2,05 2,91 2,56 BesLakN 1,77 2,44 2,08 1,87 1,73 1,76 BesOvrN 1,44 1,39 1,73 1,57 2,72 1,97 UtskrN 2,80 8,97 4,41 2,16 4,15 3,35 BesAllmOffLakN 1,85 1,70 2,01 1,54 1,38 1,44 BesAllmPrivLakN 1,63 2,64 1,81 1,89 1,43 1,61 BesSpecOffLakN 1,74 3,45 2,32 2,68 2,18 2,42 BesSpecPrivLakN 1,79 1,06 1,92 1,01 1,61 1,13 BesAllmOffOvrN 1,59 1,71 2,09 2,30 4,73 3,29 BesAllmPrivOvrN 1,38 0,57 1,31 1,29 1,18 1,18 BesSpecOffOvrN 1,41 1,93 1,89 1,19 2,05 1,55 BesSpecPrivOvrN 0,00 0,30 9

10 Tabell VIII. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterade till användning av medicin mot högt blodtryck. Medicin mot högt blodtryck Variabel Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Kv M Total Kv M Total KrTot99N 2,35 1,24 2,49 1,31 1,36 1,28 BesLakN 1,84 1,21 1,97 1,66 1,46 1,54 BesOvrN 2,69 0,91 2,79 1,33 1,58 1,40 UtskrN 2,41 1,80 2,74 1,48 1,26 1,23 BesAllmOffLakN 2,07 1,24 2,19 1,99 1,56 1,80 BesAllmPrivLakN 1,71 0,93 1,78 2,06 1,54 1,70 BesSpecOffLakN 2,01 1,33 2,17 1,47 1,44 1,41 BesSpecPrivLakN 1,29 1,09 1,33 1,23 1,22 1,28 BesAllmOffOvrN 2,94 1,57 3,29 1,79 1,90 1,77 BesAllmPrivOvrN 2,41 0,32 2,21 1,18 0,89 1,10 BesSpecOffOvrN 2,86 0,80 3,03 1,10 2,01 1,41 BesSpecPrivOvrN 1,12 0,07 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare Tabell IX. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterade till användning av medicin för att sänka blodfetter. Medicin för att sänka blodfetter Variabel Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Kv M Total Kv M Total KrTot99N 1,21 3,02 1,87 1,73 2,13 2,08 BesLakN 1,40 1,52 1,63 1,35 1,74 1,69 BesOvrN 1,80 1,62 2,11 1,28 1,49 1,45 UtskrN 1,31 1,57 1,56 1,66 2,08 2,11 BesAllmOffLakN 1,60 1,04 1,66 0,99 1,46 1,31 BesAllmPrivLakN 1,98 0,74 2,01 1,39 1,01 1,24 BesSpecOffLakN 1,40 2,54 1,82 1,59 2,28 2,14 BesSpecPrivLakN 0,71 0,70 0,90 1,46 1,68 1,79 BesAllmOffOvrN 2,48 1,78 2,90 1,97 1,17 1,70 BesAllmPrivOvrN 1,89 0,52 1,69 0,86 1,25 1,00 BesSpecOffOvrN 0,96 2,63 1,76 1,16 2,14 1,78 BesSpecPrivOvrN 0,00 0,00 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare 10

11 Tabell X. Kostnader och vårdkontakter i hälso- och sjukvård relaterade till användning av medicin mot diabetes. Medicin mot diabetes Variabel Anv. men ej senaste 2 v. Anv senaste 2 v. Kv M Total Kv M Total KrTot99N 1,55 1,76 1,83 2,20 2,58 2,41 BesLakN 1,76 1,58 1,83 1,81 2,01 1,89 BesOvrN 1,86 1,33 1,84 1,87 3,00 2,29 UtskrN 1,74 4,60 3,45 1,95 2,91 2,51 BesAllmOffLakN 1,80 1,26 1,82 1,83 1,81 1,80 BesAllmPrivLakN 0,96 4,22 1,65 0,96 1,89 1,43 BesSpecOffLakN 2,27 1,20 2,18 2,62 2,48 2,56 BesSpecPrivLakN 1,42 0,49 1,31 1,03 1,27 1,11 BesAllmOffOvrN 2,30 1,93 2,50 2,14 2,69 2,35 BesAllmPrivOvrN 1,55 0,56 1,21 0,89 1,48 1,05 BesSpecOffOvrN 1,87 1,49 1,98 3,03 5,16 3,93 BesSpecPrivOvrN 0,00 1,82 Värdena visar den åldersstandardiserade kvoten mellan användare och icke-användare medicin. De som använt sådan medicin de senaste två veckorna hade 29 procent högre kostnad än icke-användare. Motsvarande skillnad mellan dessa båda grupper fanns också i antal vårdkontakter (Tabell VIII). Medicin för att sänka blodfetter Totalt hade 3,7 procent använt medicin för att sänka blodfetter. Både gruppen senaste två veckorna och senaste året hade ca dubbla vårdkostnaden mot dem som ej använt sådan medicin. Skillnaden i kostnad var större för män än för kvinnor (Tabell IX). Medicin mot diabetes I denna grupp fanns 62 personer som använt sådan medicin det senaste året men ej de senaste två veckorna samt 331 personer som använt den de senaste två veckorna. Vårdkostnaderna låg på ungefär dubbla nivån jämfört med dem som ej använt sådana mediciner (Tabell X). Kommentar Av tabellerna ovan framgår skillnader i vårdkostnader och vårdkontakter mellan dem som använder respektive ej använder olika läkemedel. Dessa uttrycks i kvoter. Den största skillnaden fanns i den allmänna frågan om medicin från apotek. För specifika terapiområden fanns också skillnader, men ej lika stora. De (19 procent) som ej använt medicin hade en vårdkostnad på ca kronor per person, medan de som använt medicin hade en vårdkostnad på ca kronor per person. Den åldersstandardiserade kvoten mellan grupperna var 3,40, varav för kvinnor 3,49 och för män 3,32. Kombination läkemedel och vård Den grupp på knappt 20 procent som ej haft medicin hade i mycket begänsad utsträckning sökt vård (per person = 0,04 utskrivningar i sluten vård, 1,2 besök hos läkare och 0,9 besök hos övrig vårdpersonal). Av andra studier (2) framgår att ca 25 procent av befolkningen inte hade någon vårdkontakt under året. Resultaten ovan kan därför skärpas genom att studera hur denna grupp sammanfaller med den grupp i enkäten som anger att de ej använt medicin det senaste året. Dessutom kan andra kombinationer skapas: använt medicin men ej vård, vård men ej medicin samt både vård och medicin. 11

12 Tabell XI. Andel personer med medicin och vård i olika kombinationer efter ålder och kön (procent per rad). Ålder Kön Medicin/ Medicin/ Ej medicin/ Ej medicin/ Vård ej vård vård ej vård Kv 77,9 11,6 7,2 3,3 M 46,1 22,0 16,6 15,2 Totalt 63,8 16,2 11,3 8, Kv 75,0 12,1 9,0 3,9 M 51,5 20,0 13,1 15,4 Totalt 64,8 15,5 10,8 8, Kv 77,4 9,9 8,7 3,9 M 54,2 16,6 14,0 15,2 Totalt 67,0 12,9 11,1 9, Kv 81,7 7,3 6,3 4,7 M 63,4 9,9 14,3 12,4 Totalt 72,8 8,6 10,2 8, Kv 84,4 3,4 7,7 4,5 M 77,5 4,7 10,4 7,4 Totalt 81,2 4,0 8,9 5,9 Totalt Kv 79,2 9,0 7,8 4,0 M 58,3 14,8 13,8 13,1 Totalt 69,7 11,6 10,5 8,2 Man finner då att det i aktuell åldersgrupp fanns 8,2 procent av befolkningen som varken haft vårdkontakt eller använt medicin. Ca 70 procent hade både vård och medicin medan ca 10 procent vardera hade någondera men ej bådadera. Gruppen medicin/ej vård (11,6 %) bör omfatta dem som endast haft icke receptbelagd medicin. Uppdelning per ålder och kön redovisas i Tabell XI. Det fanns skillnader mellan kvinnor och män samt mellan olika åldersgrupper. Av samtliga kvinnor var det 4,0 procent som ej hade vare sig vård eller medicin medan andelen för män var 13,1 procent. Eftersom andelen som ej haft vård minskade med ökande ålder, minskade som en följd därav också andelen som varken haft vård eller medicin till ca 6 procent av populationen över 65 år. 12

13 Användning av läkemedel i vårdtunga grupper Antal personer i populationen som ingick i denna studie som haft sluten vård med respektive diagnos vid något vårdtillfälle under 1999 var artros 45 personer cancer 80 personer cerebrovaskulära sjukdomar 37 personer ischemisk hjärtsjukdom 120 personer I Tabell XII redovisas användning av medicin för respektive sjukdomsgrupp samt en jämförelse med hela enkätpopulationen. Eftersom materialet ej åldersstandardiserats kan skillnader i ålderssammansättning förklara vissa skillnader. Personer med artros var överrepresenterade jämfört med hela populationen för medicin allmänt, för medicin mot smärta, för medicin mot högt blodtryck samt för medicin mot diabetes. Personer med cancer var överrepresenterade jämfört med hela populationen för medicin allmänt, för medicin mot infektion, för medicin mot hjärtsjukdomar samt för medicin mot diabetes. Personer med cerebrovaskulär sjukdom var överrepresenterade jämfört med hela populationen för medicin allmänt, för medicin mot smärta, för medicin mot hjärtsjukdomar, för medicin mot högt blodtryck, för medicin att sänka blodfetter samt för medicin mot diabetes. Personer med ischemisk hjärtsjukdom var överrepresenterade jämfört med hela populationen för medicin allmänt, för medicin mot hjärtsjukdomar, för medicin mot högt blodtryck, för medicin att sänka blodfetter samt för medicin mot diabetes. Tabell XII. Användning (procent) av medicin för grupper som vårdats för vissa sjukdomar Använt medicin från apoteket det senaste året? Ja Nej Total Artros 95,6 4,4 100,0 Cancer 96,3 3,8 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 100,0 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 99,2 0,8 100,0 Hela enkätpopulationen 81,3 18,7 100,0 Medicin mot infektion Ej använt Anv. men ej. Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v Artros 57,8 20,0 22,2 100,0 Cancer 41,3 32,5 26,3 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 59,5 16,2 24,3 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 63,3 15,8 20,8 100,0 Hela enkätpopulationen 59,9 22,1 18,0 100,0 13

14 Medicin mot smärta Ej använt Anv. men ej Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v. Artros 26,7 33,3 40,0 100,0 Cancer 56,3 16,3 27,5 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 64,9 2,7 32,4 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 65,0 10,8 24,2 100,0 Hela enkätpopulationen 58,6 17,1 24,2 100,0 Medicin mot kärlkramp mm Ej använt Anv. men ej Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v. Artros 95,6 4,4 100,0 Cancer 86,3 1,3 12,5 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 51,4 8,1 40,5 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 35,8 7,5 56,7 100,0 Hela enkätpopulationen 94,0 1,1 4,9 100,0 Medicin mot högt blodtryck Ej använt Anv. men ej Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v. Artros 68,9 4,4 26,7 100,0 Cancer 87,5 1,3 11,3 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 62,2 5,4 32,4 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 67,5 3,3 29,2 100,0 Hela enkätpopulationen 89,9 1,1 9,0 100,0 Medicin för att sänka blodfetter Ej använt Anv. men ej Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v. Artros 93,3 2,2 4,4 100,0 Cancer 92,5 1,3 6,3 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 75,7 2,7 21,6 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 62,5 4,2 33,3 100,0 Hela enkätpopulationen 96,3 0,5 3,1 100,0 Medicin mot diabetes Ej använt Anv. men ej Anv senaste 2 v. Total senaste 2 v. Artros 88,9 11,1 100,0 Cancer 90,0 1,3 8,8 100,0 Cerebrovaskulär sjukdom 81,1 18,9 100,0 Ischemisk hjärtsjukdom 85,0 0,8 14,2 100,0 Hela enkätpopulationen 97,1 0,5 2,5 100,0 14

15 KONKLUSION Läkemedels växande betydelse och omfattning inom sjukvård och förebyggande vård framgår tydligt av denna rapport. Den visar också följande: personer som använder läkemedel har också högre vårdkostnader och fler vårdkontakter än de som ej använder läkemedel personer som använder naturläkemedel har något mindre sluten vård än de som ej använder naturläkemedel personer som använder infektionsläkemedel eller läkemedel mot smärta har ca 50 procent högre vårdkostnader och vårdkontakter än de som ej använder sådana läkemedel personer som använder p-piller eller läkemedel mot övergångsbesvär har ungefär samma vårdkostnader och vårdkontakter som de som ej använder sådana läkemedel personer som använder övriga här visade läkemedel (hjärtsjukdom, högt blodtryck, blodfetter, diabetes) har ungefär dubbla vårdkostnaden och vårdkontakter jämfört med dem som ej har sådana läkemedel. För blodtryckssänkande läkemedel var dock kvoten lägre för dem som använt sådana läkemedel de senaste två veckorna, medan de som använt blodtryckssänkande läkemedel det senaste året men ej de senaste två veckorna hade högre kvot ca 20 procent använder inte läkemedel ca 20 procent har inga vårdkontakter ca 10 procent använder inte läkemedel och har inga vårdkontakter ca 10 procent har vårdkontakter men använder ej läkemedel ca 10 procent använder endast icke receptbelagda läkemedel ca 70 procent har både vårdkontakter och läkemedel de som har låg följsamhet (ej haft medicinen de senaste två veckorna) har högre vårdkostnader och fler vårdkontakter jämfört med hela populationen använder fler av dem som har artros, cancer, cerebrovaskulär sjukdom eller hjärtsjukdom läkemedel i allmänhet samt också läkemedel inom respektive specifika terapiområden Denna studie baseras på en kombination av två olika underlag, dels en enkät till ett urval av den vuxna befolkningen i Skåne, dels uppgifter från vårdregister för de som besvarat enkäten. Det hade varit möjligt att för varje respondent hämta mer utförliga uppgifter om vård, t ex vårdande enhet och diagnos. Här har vi dock valt att använda mer sammanfattande mått, kostnad totalt och vårdkontakter i sluten och öppen vård. Skälet till detta är att detta är vår första bearbetning av vård och läkemedelsdata som är länkade på individnivå och att vi därför vill börja med de sammanfattande måtten. Dessa ger ny och värdefull information om skillnader i vård mellan olika läkemedelsanvändare. Men bearbetningen förbereder också för användning av nya länkade register, då det är vår förhoppning att det inom en ej alltför avlägsen framtid ska bli möjligt att länka uppgifter i receptregistret till övriga vårdregister. Referenser 1. Hälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne Malmö: Socialmedicinska enheten, Lithman T. Vårdtunga grupper. Lund: Region Skåne, 2000 (stencil). 15

16 Rapporten Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård - en studie i Skåne har utarbetats av: NEPI NÄTVERK FÖR LÄKEMEDELSEPIDEMIOLOGI Tryckeri: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB ISBN: